Arkiv
Får frågorna några svar?
Nästa gång BUN har sammanträde, om drygt en vecka, ska budgeten för 2014 diskuteras. För att underlätta den diskussionen, så framförde jag tanken på att olika förslag och åtgärder skulle ha en prislapp. Jag ställde några frågor (alla frågor hittar du här) om olika ”priser”. Typ:
”Vad kostar det att:
- gå tillbaka till 4 öppetdagar i veckan på Ungdomshuset med 3 fritidsledare och 1 äldre ungdom som personal per öppetdag. (Som det var tidigare.)
- genomföra Schools Out, Lussebandy, Bearfest respektive Sommarscen på Sanden?
- Enligt Skolverket går det 6,1 barn per årsanställd i förskolan i Vänersborg. Vad kostar det att ”gå ner” till 5,5 barn per årsanställd?
- Vad kostar det att anställa (ytterligare) en specialpedagog till varje skolenhet?
Jag vill understryka att syftet med de här frågorna är att ”komma rätt”. När jag som ledamot i nämnden ska ta ställning till hur jag vill att budgeten för 2014 och fördelningen av tillgängliga medel på olika verksamheter ska se ut, så är det bra, eller kanske till och med nödvändigt, att veta vad olika förslag och åtgärder kostar.
Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs ordförande Eckerbom Wendel (M), 1:e vice ordförande Sjöling (S) och 2:e vice ordförande Carlsson (KD), hade möte i veckan. Där togs mina frågor upp. Ur presidiets protokollet:
”Barn- och Ungdomsnämndens ledamot Stefan Kärvling (V) har ställt frågor om budget 2014, ordförande uppdrar till förvaltningschefen att besvara dessa…”
”Ordförande uppdrar”?
Måste ordförande bestämma att jag ska få svar…? Och jag som trodde att jag som ledamot i BUN hade rätt, att inte bara ställa frågor, utan också att få svar på dem… Tänk om ordförande inte hade gett förvaltningschefen detta uppdrag – hade han kunnat strunta i att svara då?
Men inte nog med det. Ordförande har bestämt att svar bara ska ges:
”… med beaktande av rimlig tidsåtgång/arbetsinsats.”
Kan ordförande bestämma det? Vad är rimlig tidsåtgång? Vad är rimlig arbetsinsats? Och vem avgör det? Och hur och till vem ska en rimlig tidsåtgång/arbetsinsats redovisas? Kan förvaltningen låta bli att svara på mina frågor om man tycker att det tar mer än en ”rimlig tidsåtgång/arbetsinsats”?
Jag häpnar. Jag häpnar över att rätten att ställa frågor och få svar tycks reduceras till en enskild ordförandes godtycke.
Facken, budget 2014 och Väne Ryr
Barn- och Ungdomsförvaltningen och personalorganisationerna (facken) har haft MBL. Det enda ärendet på dagordningen var nästa års budget. Eller rättare sagt, det förslag till budgetramar för 2014 som kommunstyrelsen har beslutat. Det vill säga, de budgetramar som mini-alliansen drev igenom tack vare att socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister fegt avstod från att delta i beslutet. (Se ”Det politiska spelet har börjat”.)
Mini-alliansens förslag på budgetramar innebär att Barn- och Ungdomsnämndens ska spara 8 milj kr 2014. Och det förslaget kunde naturligtvis inte LR, Lärarförbundet, Kommunal och Vision ställa sig bakom. I protokollet står det:
”Facken är inte överens med arbetsgivaren om förslaget för budget 2014. … Parterna förklarar sig oeniga.”
Jag undrar om arbetsgivaren, i förhandlingarna bland annat företrädd av förvaltningschef Kent Javette, egentligen är överens med arbetsgivaren… Jag undrar om chefen för förvaltningen är överens med kommunstyrelsen om att BUN ska spara…
Hur som helst. Facken skriver i sin reservation:
”Personalorganisationerna har gång på gång påtalat att mer resurser behövs för att personalen ska kunna utföra sitt viktiga uppdrag. … För att åtminstone säkerställa dagens kvalitet i verksamheterna är det omöjligt att genomföra ett sparbeting – det måste tillföras medel i stället!”
Det är ord och inga visor.
Jag reagerar emellertid på en sak i personalorganisationernas reservation. De tycks ställa skola mot skola. Och är det så, så har personalorganisationerna hamnat utanför sitt ”kompetensområde”, anser jag. Facken skriver:
”Samtidigt har kommunfullmäktige beslutat att öppna verksamhet i Väne-Ryr till en inledande renoveringskostnad av ca 6 Mkr och därpå ca 5 Mkr om året – men utan att öka budgetramen för Barn- och Ungdomsförvaltningen.”
Det här ryktet att Väne Ryr på något sätt skulle ”sabotera” verksamheterna i andra skolor är ett segt och, skulle jag vilja säga, illasinnat rykte. Det är tråkigt att personalorganisationerna sprider detta. Det är inte rätt mot de föräldrar och elever som bor i Väne Ryr.
Personalorganisationerna blandar äpplen och päron. De här summorna, som de anger i sin reservation, handlar om hela skolbyggnaden i Väne Ryr – i de här kostnaderna ingår också förskola och förskoleklass. Och det är ett annat ”konto” än grundskolans. Men framför allt, renoveringskostnaden är en investering. Per år blir det bara några hundra tusen i kapitaltjänstkostnader (amorteringar och räntor). Vilket kan jämföras med hela nämndens budget på drygt 650 milj kr… Eller arenans årliga kostnad på upp mot 30 milj kr. (Exakt hur mycket BUN får betala per år för Väne Ryrs renovering vet jag inte, men internräntan är nu 2,5%. På 5 Mkr blir det 125.000 kr.)
Visst, sedan kostar det att anställa personal till Väne-Ryr (4,8 tjänster, inkl kök). Men dessa barn skulle ju ha haft pedagoger även om de hade gått någon annanstans i kommunen. Såvida inte grupperna och klasserna i andra förskolor och skolor ska bli större. Men det vänder sig antagligen personalorganisationerna emot.
I sammanhanget ska vi också komma ihåg att öppnandet av Väne Ryr inte bara kostar – BUN sparar också. Just nu betalar BUN 1,7 milj kr på årsbasis för Väne Ryr-elever som går i Trollhättan. Nämnden betalar också 1,3 milj kr för dagbarnvårdarna i Väne Ryr.
Att skylla bristen på pengar i förskolan och grundskolan på Väne Ryr döljer det verkliga förhållandet – att hela budgeten för förskolor och skolor i Vänersborg är alldeles för snålt tilltagen. Å andra sidan, det finns hopp… De partier som beslutade att öppna Väne Ryr är också de partier som gav Barn- och Ungdomsnämnden 16 miljoner kr extra i år. (Undantag: Miljöpartiet.) Varför skulle inte dessa partier fortsätta satsningen på skolorna i Vänersborg?
Inklusive Väne Ryr.
En andra BUN-rapport (18 mars)
Rapporteringen från gårdagens spännande BUN-möte fortsätter…
Nämnden fick en budgetuppföljning för årets första två månader. Den är väl egentligen inte så mycket att orda om, mer än att Arena Vänersborg redan efter två månader avviker från budgeten med 429.000 kr! Minus alltså. Det är väl lätt hänt att dra den slutsatsen, att det kan ha ett visst samband med bandy-VM… Jag frågade därför förvaltningen, skriftligt och i god tid (tyckte jag), om vad bandy-VM kostade nämnden. Det visade sig svårare än jag hade trott. Svaret skulle inte komma förrän nästa sammanträde. Det var som det var, men jag frågade ändå om kommunstyrelsen hade betalat BUN för hyran av arenan. Tänkte att frågan var enkel att besvara, typ ”ja” eller ”nej”.
Även denna fråga skulle besvaras på nästa möte… Med andra ord. Nej, kommunstyrelsen har inte betalat hyran. (OBS. Min slutsats.)
Nämnden tog, på stor-oppositionens förslag, ett annat beslut på motionen om arbetskläder än det föreslagna. Beslutsförslaget var ett ”avslag”. Eftersom motionens intentioner hade genomförts (se här), på grund av motionen, formulerades ett positivare svar. Detta var dock enbart en slags markering, inget i sak.
Det hettade till när ärendet ”Yttrande över revisionsrapporten Uppföljande granskning av hur Vänersborgs kommun införlivar barnperspektivet i sin verksamhet” skulle behandlas.
I tjänstemannautlåtandet stod det angående medborgardialogen om skolstrukturen:
”…politikernas perspektiv vid beslut innebar inte att barnperspektivet prioriterades. Landsbygdsproblematiken betonades och vägde tyngre. Med tydligare konsekvensanalyser kan det vara svårare för politiker att prioritera och fatta beslut som inte tar hänsyn till barnens bästa.”
Det här skrivningen vägrade helt enkelt stor-oppositionen, dvs S, V, MP, C och VFP, att gå med på. Skrivningen var något provocerande, snällt sagt. Känslorna var upprörda. Tjänstemännen och Eckerbom Wendel försökte ”mildra” skrivningen lite, men nej… Skrivningen skulle bort!
Ordförande Eckerbom Wendel (M) lät det hela avgöras genom en votering. 8-5. Mini-alliansen förlorade, och skrivningen ströks helt och hållet.
Kerstin Andersson (FP) hade tidigare på sammanträdet sagt (dock i ett annat sammanhang) att:
”Vi ägnar oss åt för mycket politiskt tjafs.”
Att mini-alliansen då inte kunde gå med på att stryka dessa formuleringar direkt, utan var tvungen att ta både en diskussion och en votering tycktes märkligt.
Sven-Eric Sjöbergh föredrog ärendena om bibliotek och musikskolan (för mer fakta, se här). Det tog sin tid… Båda ärendena mynnade ut i att nya utredningar ska företas.
Ett mycket viktigt klargörande gjordes dock av förvaltningen. Följande gäller från och med höstterminen 2013:
”Rektor vid grundskolan har ansvaret för att organisera och leda musikundervisningen på motsvarande sätt som för övriga ämnen enligt Skollagens bestämmelser.”![]()
Det här påpekade och kämpade den förre, nu ”kickade”, rektorn på Frändeskolan (se ”Det mullrar i Frändefors”) för i många år. Då fick hon utstå mycket spott och spe. Nu blev de åsikter hon förfäktade helt plötsligt allmänt accepterade. Så det kan bli… En upprättelse?
När det gäller ”Svar på motion om feriearbetande ungdomar” så beslutade nämnden enligt mitt förslag (se här). Som jag hade stulit från Socialnämndens ordförande Tove af Geijerstam (FP)… Och som Eckerbom Wendel (M) gjorde en smärre ändring i. Beslutet blev:
”Barn- och ungdomsnämnden tillstyrker intentionen i motionen och förutsätter att kommunstyrelsen gör en helhetsutredning i samverkan med andra aktörer och jämför med andra kommuner. Finansieringen är en viktig del av denna utredning.”
BUN fick information om skolan i Väne Ryr. Förvaltningen har sagt upp alla lokaler utom den ”stora” fastigheten. Det betyder att Samhällsbyggnadsnämnden, som äger fastigheterna, nu kan riva dessa fastigheter. Om den vill.
Barn- och Ungdomsförvaltningen vill genom uppsägningen spara pengar. Det finns inga behov av dessa fastigheter fram till 2017 – det meddelade både Sjöbergh och Javette. Om det behövs en större yta för verksamheten efter detta årtal , så måste det till en annan lösning. Typ att bygga nytt. Det blir billigare.
Hmm. Det låter onekligen lite oroväckande… För visst ska man väl vara optimist och tro att allt fler väljer Väne Ryr? Och räcker då lokalerna till? Å andra sidan är det sannolikt att det finns ett annat styre i Vänersborg 2017, och då kommer Väne Ryr att bli kvar. Med en ny fastighet om så krävs. Tycker jag.
Nämnden klarade av ytterligare ett antal ärenden, de finns beskrivna i mina tidigare bloggar inför sammanträdet. Dessa ärenden var inte alls kontroversiella utan klubbades igenom i all enighet.
Till sist.
Nämnden fick reda på att advokatbyrån Lindahl hade varit på besök i Vänersborg. Ni vet, byrån som företräder kommunen i tvisterna om arenan. Och som har tjänat omkring 10 miljoner kr på detta uppdrag…
Juristerna från Lindahl diskuterade den kommande rättegången. Den handlar om försäkringsfrågan. Vi pratar om takraset alltså och vem som ska betala. Arenans ”huvudsponsor” Länsförsäkringar vägrar att stå för kostnaderna… Rättegången ska hållas den 16 april.
Den andra processen som kommunen driver i arenafrågan är mot WSP. Den här tvisten ska dock inte upp i rätten förrän någon gång i höst.
En första BUN-rapport (18 mars)
Vad är det som börjar kl 08.30 och slutar kl 17.45 med sammanlagda raster på 105 minuter?
Svar: Ett sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden.
BUN hade en diger ärendelista idag. Dock var det ganska få beslut och det var ännu färre kontroversiella beslut. Det blev t ex bara en votering. Som naturligtvis den styrande mini-alliansen förlorade.
Tiden fram till lunch ägnades åt kommunens vision och nämndens mål. Förvaltningschef Javette inledde med att hålla en föredragning utifrån Skolverkets rapport ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. Den rapporten har jag redogjort för i denna blogg tidigare, se här. Rapporten handlar om hur den kommunala huvudmannen hanterar ”spänningen” mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse. Skolan har ju fått ett uppdrag av staten via Skollag och Läroplan. Och kommunens huvuduppgift är enkelt uttryckt att ge skolan förutsättningarna för att uppfylla det statliga uppdraget.
Javette redogjorde för detta på ett bra och klargörande sätt. Det som förvånade var att flera av ledamöterna i nämnden inte tycktes ha hört talas om detta tidigare. Särskilt förvånande med tanke på att åtminstone en av de närvarande politikerna har lyft dessa frågor åtskilliga gånger tidigare, både i nämnden och från talarstolen i fullmäktige….![]()
Det blev en diskussion kring möjligheterna för Vänersborgs rektorer att vara pedagogiska ledare. Javette ansåg att rektorerna är det. Jag påstod att de inte är det. Rektorerna har inte tid med detta, eftersom de har så många andra kommunala uppgifter, som t ex:
Upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm. För att inte nämna tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan. (Du kan läsa om fler kommunala uppgifter här. Vill du veta mer om rektors statliga uppdrag kan du läsa det här…)
Det är svårt att få luft…
Jag ansåg att BUN skulle fundera på att anställa typ intendenter som lyfte dessa kommunala uppgifter från rektorernas axlar. Så att rektorerna kunde vara verkliga pedagogiska ledare. Det föll inte i god jord… Det var inte nämndens uppgift menade ordförande Eckerbom Wendel (M). Det var kommundirektören som ansvarade för den kommunala förvaltningen. Kerstin Andersson (FP) höll med:
”Vi förslösar en massa tid på att diskutera fel saker. Vår nämnd har inte med intendenter att göra.”
Kenneth Borgmalm (S) menade att:
”Kent Javette kan bestämma över sin förvaltningsorganisation.”
Hur som helst. Ligger inte detta beslut på förvaltningschef Javettes bord, så kan kommundirektör Ove Thörnkvist, om han läser dessa rader, se förslaget om intendenter som en passning…
Den här diskussionen hörde till ärendet ”Yttrande över vision för Vänersborg”. Beslutet blev att nämnden beslutade att inte besluta något. Ett beslut helt i mini-alliansens anda…
Men visst, förhoppningsvis lärde sig nämndens ledamöter ett och annat.
Diskussionen gled på ett naturligt sätt in i nästa ärende om nämndens mål. Det var på många sätt samma diskussion.
Nästa gång BUN har sammanträde ska budgeten för 2014 diskuteras. För att underlätta den diskussionen, så framförde jag tanken på att olika förslag och åtgärder skulle ha en prislapp. Jag ställde faktiskt, skriftligt, några frågor om olika ”priser”. Frågorna ger väl också en vink åt vad Vänsterpartiet vill arbeta för…
”Ungdom
Vad kostar det att:
- gå tillbaka till 4 öppetdagar i veckan på Ungdomshuset med 3 fritidsledare och 1 äldre ungdom som personal per öppetdag. (Som det var tidigare.)
- ha öppet 5 respektive 6 dagar i veckan på Ungdomshuset?
- genomföra Schools Out, Lussebandy, Bearfest respektive Sommarscen på Sanden?
- renovera ytskiktet i lokalerna på Ungdomshuset (när huset renoverades fanns inte pengar till att upprusta lokalerna, vilka är slitna t ex gympasal)?
Förskolan
Enligt Skolverket går det 6,1 barn per årsanställd i förskolan i Vänersborg.
- Vad kostar det att ”gå ner” till 5,5 barn per årsanställd?
- 5?
Grundskolan
Vad kostar det att anställa (ytterligare):
- en specialpedagog till varje skolenhet?
- en resursperson till varje skolenhet?
- en kurator i grundskolan?
- en SYV-konsulent i grundskolan?
Vad kostar det att införa en fördelningsmodell som maximerar antalet elever på lågstadiet till 20 och till 25 på mellan- respektive högstadiet?
Vad skulle det få för ekonomiska konsekvenser om Vänersborg får samma föreläggande från Arbetsmiljöverket som Stockholms kommun nyligen har fått?”
Det är för lite prislappar i nämnden. Det måste vi ha, anser jag, för att kunna ta vettiga beslut om budgeten, och framtiden.
Mini-alliansens Gunnar Bäckman (KD) garderade sig. Mini-alliansen vill ju som bekant skära ner 8 milj kr på BUN:s budget nästa år. Bäckman ansåg att:
”allt kostar inte pengar.”
Efter en gruppdiskussion om nämndens mål, så beslutades att förvaltningen skulle sammanställa synpunkterna till nästa sammanträde. Då lär väl diskussionerna ta ny fart. Frågan är om nämnden kommer framåt…
När det gäller pengar, så undrar jag ibland vad förvaltningen egentligen vill. Förvaltningschef Javette verkade vara av den uppfattningen att det viktigaste är att det inte blir en ”ryckighet” i den ekonomiska tilldelningen. Det var nästan så att man fick uppfattningen att han hellre såg neddragningar, bara det blev så varje år. Det var liksom lättare att planera då… Fast jag hoppas att Javette inte menade det.
Nämnden fick också en redogörelse för den personalenkät som gjordes i höstas. (Den tänker jag återkomma till vid ett senare tillfälle.) Jag anser dock att denna tillsammans med den långa verksamhetsberättelsen för 2012, som också avhandlades under sammanträdet, borde utgöra underlag för en diskussion om framtiden. Nu redovisas de – och sedan läggs papperen till handlingarna…
Oj, det blev en lång blogg. Jag får nog sluta här och återkomma lite senare med fler detaljer kring mötet…
BUN (18/3): Arbete, öppenhet och musikskolan
Vi går vidare i Barn- och Ungdomsnämndens ärendelista inför måndagens sammanträde. En hel del är ju redan avbetat i mina tre tidigare bloggar, men listan är lång… Gôrlång…
Socialdemokraterna har lagt en motion, som mynnar ut i kravet att:
”kommunen bereder plats för samtliga ungdomar i åk 9, som så önskar feriearbete.”
I det beslutsförslag som ligger föreslår tjänstemännen att motionen avslås.
Socialnämnden ska också behandla denna motion nästa vecka. Även här är förslaget att avslå motionen. Socialnämndens ordförande Tove af Geijerstam (FP) har emellertid lagt ett eget förslag till beslut:
”Socialnämnden föreslås tillstyrka motionen och förutsätter att kommunstyrelsen gör en helhetsutredning och jämför med andra kommuner. Finansieringen är en viktig del av denna utredning.”
Det är inte ofta som man håller med folkpartister i den här kommunen (jag kan hålla med Jan Björklund ibland…), men det här är ett bra förslag. Geijerstam löser så att säga upp knutarna. Det går inte att yrka avslag på motionen, för det är klart att kommunen ska försöka att bereda ungdomarna sommarjobb. Men det är inte möjligt att tillstyrka motionen som den ligger. Man måste ta reda på fakta först, t ex vad det kostar. Det är ju inte helt oväsentligt…
Geijerstams förslag är alltså bra. Dessutom kommer inte fullmäktige att kunna fatta beslut förrän i slutet av maj eller i mitten av juni i vilket fall. Och det betyder att det är för sent att genomföra förslaget i motionen redan denna sommar.
Tre vänsterpartister, däribland jag, har också lagt en motion som ska behandlas av BUN. Vi yrkar att:
”kommunfullmäktige utreder om nämnderna skall beredas tillfälle att besluta om öppna sammanträden.”
Motionen syftar till att vänersborgarna ska kunna delta och lyssna när politiker diskuterar och beslutar i nämnder och styrelser. Med andra ord, att öka invånarnas insyn i den politiska processen.
Vänsterpartiet vill fördjupa demokratin i Vänersborg.
Öppna nämndsammanträden kan också bli ett sätt för vänersborgarna att kontrollera att det som skrivs, t ex i bloggar, är korrekt återgivet. Det finns ju en del i BUN som hävdar att de har blivit felciterade…
Förvaltningscheferna, som står bakom det förslag som ligger, yrkar bifall till motionen.
Och till sist. Nästan…
Nämnden ska behandla en genomlysning av musikskolan respektive musikundervisningen i grundskolan. Musikskolans framtid ser nämligen inte speciellt ljus ut, i varje fall om ingen ”tar tag” i den. Som det är nu, så lever Musikskolan till stor del på grundskolan. Det kan den inte fortsätta att göra.
Musikskolan har sedan drygt 20 år tillbaka hand om en stor del av musikundervisningen i grundskolan. Utredningen uppger att:
”Musikskolans lärare bedriver 58% av den schemalagda musikundervisningen [i grundskolan].”
Förvaltningschef Kent Javette skriver att anledningen är ett:
”beslut om bl.a orkesterklass [har] fattats politiskt i början av 1990-talet.”
Jag har tidigare ”forskat” lite i hur det här gick till. (Se ”Dyr musikundervisning på låg- och mellanstadiet”) Det är nämligen tämligen unikt att huvudmannen, en politisk nämnd, bestämmer hur undervisningen ska organiseras på en skola och i ett ämne. Det är inte bara unikt – det är emot Skollagen. Barn- och Ungdomsnämnden (och tidigare Skolstyrelsen) har brutit mot lagen i syfte att slussa pengar från grundskolan till musikskolan. Och rektorerna har protesterat. Skollagen ger rektorerna en otvetydig rätt (eller skyldighet, beroende på hur man ser det) att besluta om ”sin enhets inre organisation”.
Den 26 nov 1990 beslutade den dåvarande skolstyrelsen:
”Musikskolans driftsform
Skolstyrelsen åtar sig sparbetinget på 1.000 tkr. Formerna för driften av musikskolan måste därvid ändras. I sitt gemensamma yttrande har musikledarna skisserat planer på en sådan förändring. Detta arbete måste fortsätta och slutföras. På sikt bör detta kunna ge en större besparing.”
Detta är beslutet. Det är inget beslut. Det praktiska genomförandet av musikskolans ”intåg” i grundskolan skedde bakom skål och vägg – som så mycket annat i den här kommunen. Fast det är klart, så kan ju inte Javette uttrycka det i utredningen…
Hur som helst. Nu står det i beslutsförslaget:
”Rektor vid grundskolan har ansvaret för att organisera och leda musikundervisningen på motsvarande sätt som för övriga ämnen enligt Skollagens bestämmelser.”
Problemet för musikskolan är att de lärare som undervisar i grundskolan oftast har en del av sina tjänster i musikskolans andra verksamheter. Om musikskolan blir av med undervisningen i grundskolan, så blir det svårt att behålla alla anställda och då drabbas resten av musikskolans verksamhet.
Det är ett dilemma, inte minst därför att Vänersborg vill bli ”Sveriges bästa musikkommun”.
Vänersborg har en fantastiskt bra musikverksamhet. Därom råder det inte det minsta tvivel. Men frågan är vad Vänersborg ska satsa på, en lagstadgad verksamhet som t ex grundskolan eller en frivillig skolform som den kommunala musikskolan.
Musikskolan ”kostar” Barn- och Ungdomsnämnden 14 milj kr varje år (siffran från 2011) och det innebär att kostnaden för musikskolan i Vänersborg är mellan 58 och 62% högre än medeltalet för jämförbara kommuner.
Hur mycket ”extra” är det värt att lägga på musiken och musikskolan i Vänersborg?
Som tur är, det är svåra frågor, så slipper BUN ta ställning till det på måndag. Utredningen vill att hela kommunen ska ta ett samlat grepp om musikskolan. En större utredning föreslås. Därför föreslås BUN att besluta att kommunfullmäktige beslutar:
- ”att utreda hur ansvaret för musikens Vänersborg kan samlas i en nämnd,
- att Kommunfullmäktiges inriktningsmål förtydligas genom att en ansvarig nämnd får i uppdrag att beskriva förväntat resultat.”
Tror ni inte att det har gjorts en utredning till som ska upp? Jo. Det handlar om biblioteken.
Även här föreslås att fullmäktige ska besluta om ytterligare utredning. Det handlar om att kommunen måste, lite som med musikskolan, bestämma vilken ambitionsnivå som ska gälla.
Som utredningen skriver:
”är ambitionen att motsvara lagstiftningens minimikrav för folkbiblioteken respektive skolbibliotek eller finns det en politisk vilja och ekonomiska möjligheter för att biblioteken ska kunna ha en högre ambitionsnivå?”
I en rapport som redovisades 2010 visade det sig att biblioteksverksamheten i Vänersborg hade jämförelsevis små resurser. Samtidigt är det nog så, enligt utredningen, att flertalet skolbibliotek sannolikt inte uppfyller Skollagens krav.
Något måste göras.
”Slutsatsen är att det inte är möjligt för rektorer och kommunens bibliotek att var för sig lösa frågan om det framtida biblioteket och dess utformning. Det krävs samverkan inom kommunen … för att få tillräckligt beslutsunderlag.”
Därmed har jag betat av nästan alla punkter på ärendelistan. Den långa ärendelistan. Och trots alla 160 sidor i handlingarna, så är det väldigt få ”riktiga” beslut som ska fattas. De flesta beslut handlar om att tillsätta ytterligare utredningar.
Men så kan en heldag med Barn- och Ungdomsnämnden gestalta sig.
BUN (18/3): Vision och barnperspektiv
På måndag ska alltså Barn- och Ungdomsnämnden diskutera nämndens mål, som ett led i arbetet inför nästa års budget, få en budgetuppföljning för årets första två månader och behandla frågan om arbetskläder till personal inom förskoleverksamhet. BUN ska också besluta om den långa verksamhetsberättelsen.
Det räcker inte. Föredragningslistan är lång. Nämnden ska också yttra sig om Vänersborgs nya vision. Kommunens nuvarande vision känner väl alla till vid det här laget:
”Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.”
Den är inget bra. Vad jag tycker är bra, det vet jag ärligt talat inte. Jag har bara en allmän känsla att eftersom visioner aldrig kan eller ska uppnås, är det bättre att bara sätta upp mål. Och sen – typ göra det!
Det går för övrigt bra för vem som helst att tycka till om den nya visionen – klicka här. Det finns nog anledning att återkomma i visionsfrågan.
Det finns en annan fråga som jag tänker återkomma till senare, personalenkäten. Kommunen genomför en stor enkät bland sina anställda vartannat år i syfte att:
”tydliggöra vilka områden som personalen uppfattar som väl fungerande samt vilka områden som borde utvecklas och förbättras.”
Nämnden ska få information om enkäten på måndag.
BUN ska också yttra sig över (det är många saker som det ska ”yttras över”) revisionsrapporten med den långa titeln ”Uppföljande granskning av hur Vänersborgs kommun införlivar barnperspektivet i sin verksamhet”.
Revisorerna har alltså granskat hur Vänersborgs kommun införlivar barnperspektivet i sin verksamhet. Rapporten är samtidigt en uppföljning av en rapport som gjordes 2008.
Kommunens revisorer skriver:
”Granskningen visar att det inte skett någon förbättring utifrån framförda synpunkter från 2008. Revisorerna riktar därför kritik mot berörda styrelser och nämnder.
Visserligen har ”barn och ungdomsperspektivet” lagts till som ett av kommunens fem generella perspektiv som allt utvecklingsarbete skall präglas av. Eftersom dessa inte översatts i konkreta uppföljningsbara mål kan några effekter inte fastställas.”
Rapporten är inte särskilt positivt inställd… Och det är nog sant. Det finns en hel del att göra på den här fronten. Jag citerar vilka frågeställningar och förslag som revisorerna anser vara angelägna att ta tag i.
- ”Barn- och ungdomsnämnden bör undersöka orsakerna till ungdomsrådets negativa utveckling de senaste åren. Vidare anser vi att ungdomsrådets roll bör klargöras.
- Barn- och ungdomsnämndens modell, med att hänvisning till barnkonventionen i beslut som rör barn och ungdomar, bör övervägas av fler nämnder.
- Nämnderna skall i alla frågor som berör barn exempelvis trafikfrågor, boendefrågor, översikts- och detaljplaner beakta barnkonventionen. Ett beaktande av barnkonventionen innebär att en barnkonsekvensanalys utförs. I en barnkonsekvensanalys skall barnet, barnen eller ett genomsnitt av barnen som berörs av beslutet komma till tals. Analysen skall ingå i beslutsunderlaget och bör dokumenteras.
- Vidare anser vi att samverkansformer för brukarsamverkan med barn kan utvecklas.”
Jag kan inte låta bli att göra den reflektionen att hur mycket barnperspektivet än diskuteras och beaktas – så länge politikerna drar ner på resurser till förskola och skola så visar de vad barnperspektivet är värt i praktiken. Det här är dock något som tycks ligga utanför revisorernas granskningsområde…
Förvaltningschef Javette har skrivit samman en del synpunkter på rapporten. Jag reagerar med både förvåning och viss upprördhet, när han skriver följande angående förra årets medborgardialog och skolbeslut:
”…politikernas perspektiv vid beslut innebar inte att barnperspektivet prioriterades. Landsbygdsproblematiken betonades och vägde tyngre.”
Och sedan fortsätter förvaltningschefen:
”Med tydligare konsekvensanalyser kan det vara svårare för politiker att prioritera och fatta beslut som inte tar hänsyn till barnens bästa.”
Det här är enligt min mening anmärkningsvärt. Förvaltningschefen gör inte bara ett politiskt uttalande, Javette sätter sig till doms över det beslut som en majoritet i fullmäktige fattat. Och det på ett mycket nedlåtande sätt.
Och förresten, det är inte bara oppositionspolitikerna som han sätter sig till doms över. Även de föräldrar, och de var många, som engagerade sig för att bevara landsbygdsskolorna får sig onekligen en släng av sleven.
”…inte tar hänsyn till barnens bästa.”
Hmmm…
Nu har jag väl snart hunnit med hälften av de punkter nämnden ska behandla på måndag… Nja, några fler faktiskt. Men det är en hel del kvar. Det blir väl till att återkomma. Om jag hinner…
BUN (18/3): Arenan, pengar och mål
Jag bläddrar vidare i handlingarna inför måndagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. I min förra blogg hann jag ju bara till den långa verksamhetsberättelsen, se här.
Den 15 april (om en månad alltså) ska nämnden besluta om budgeten för nästa år. (Rättare sagt, det budgetförslag som nämnden lämnar över till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.) Som en förberedelse inför budgetbeslutet, så ska nämnden på kommande möte arbeta med målen. Eller som det uttrycks i handlingarna:
”…nämndens målarbete för en stringent målbeskrivning där nationella mål samt nämndens mål tydliggörs.”
Nämnden pratar mål varje år. För två år sedan, när nämnden var alldeles ny efter valet, åkte nämnden till och med till Gullmarsstrand (Fiskebäckskil) för att ägna två dagar åt målen. (Se ”BUN:s framtidsvyer”.) Då antecknade jag förresten vad några borgerliga nämndledamöter sa:
”Barn och ungdomar är det viktigaste vi har.”
”Vi måste minska barngrupperna på förskolan.”![]()
”Det är viktigt öka måluppfyllelsen i skolan.”
”Man måste återanställa speciallärarna i skolan.”
”Ökat fokus på barn i behov av särskilt stöd.”
”Fler måste bli behöriga till gymnasiet.”
”Skolan måste få kosta.”
”Vi måste öka personaltätheten i grundskolan.”
Det är väl inte utan att man blir lite trött på de här måldiskussionerna. Som ni kanske förstår. Det minsta man kan säga är väl att det är mycket prat och lite verkstad. Vill man ta i lite mer kan man väl säga att det handlar om att producera papper som kan visas upp, oklart dock för vem. Och vill man ta i riktigt ordentligt… Fast det gör jag inte.
De mål som skolan ska arbeta mot finns redan beskrivna i de statliga styrdokumenten. De ingår i det uppdrag som staten har gett. Det är inte meningen att huvudmannen, dvs kommunen, ska fatta beslut som redan är politiskt fattade nationellt. Vår uppgift i BUN är att ge förutsättningar, de nödvändiga redskapen, för att rektorer och lärare ska kunna genomföra det nationella, statliga uppdraget!
Eller som det står i Skollagen:
“Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar.”
Det är ingen överdrift att påstå att Vänersborgs kommun med moderaterna i ledningen har hamnat lite i otakt, inte bara med det som gäller utan också med det som ska gälla… Ett exempel.
Förvaltningen har i dagarna utarbetat ett nytt förslag till timplan, dvs fördelning av elevtiden, som ska börja gälla i höst. Det har diskuterats ett tag att denna timplan ska fastställas nationellt. Och just nu hörde jag på TV att moderaterna(!) också ansluter sig till detta, ursprungligen Jan Björklunds (FP), förslag. Det innebär alltså att Vänersborgs kommun ska ändra timplanen för grundskolan nu i höst och med all sannolikhet ändra igen nästa höst. Vad då kaos…?
Nämnden kommer i vanlig ordning att få en budgetuppföljning för årets första två månader. I handlingarna noterar jag några saker.
Grundskolan går med ett ”plus” på hela 3,3 milj kr. På två månader! Det är mycket pengar. Kanske har man inte hunnit anställa personal för de extra 16 milj kr som BUN fick i år? Även förskolan visar ett överskott, 577.000 kr… Också mycket pengar.
Antagligen får nämnden förklaringar på dessa siffror på måndag.
Det kan också noteras ett underskott… Du som läsare kanske kan gissa vad det handlar om…?
Svårt? (Klicka här för rätt svar.)
Arena Vänersborg avviker efter två månader från budgeten med 429.000 kr! Det är ett minus med 157.000 kr på personalkostnader, vilket är nästan 1/3 av årets totala budget för personalkostnader! Posten ”Tjänster” avviker från budgeten med 339.000 kr. Och posten ”Material” med 80.000 kr. På två månader alltså…
Jojo. Kan det måhända vara bandy-VM som är orsaken?
Av det utskickade underlaget att döma, så har arenan dragit in 144.000 kr mer än budgeterat. Det förvånar mig, eftersom ryktena berättar att kommunstyrelsens ordförande Lidell (M) skickade tillbaka fakturan som kom från BUN. Kommunstyrelsen skulle ju stå för arenans hyreskostnader under VM, men Lidell tyckte att det blev för dyrt.
Förhoppningsvis får nämnden klarhet i vad bandy-VM kostade BUN.
Jag kan väl slutligen också nämna att motionen från Socialdemokraterna om arbetskläder till personal inom förskoleverksamhet ska upp till beslut. Frågan återremitterades i januari med motiveringen:
”Barn- och ungdomsnämnden önskar mer information i ärendet.”
Förvaltningen har lämnat ett nytt svar på motionen. Och sådana svar brukar bli det förslag som nämnden ska ta ställning till. Dock inte denna gång. Istället har ordförande Eckerbom Wendel (M) gripit in:
”Ärendet har beretts av barn- och ungdomsnämndens presidium, varpå ordförande lämnar beslutsförslag enligt nedan.”
Och så föreslås att nämnden ska avslå motionen.
Jag tror inte att jag har sett denna ”hantering” förut.
Vad jag utläsa så är det så här. Förvaltningen har redan ändrat i sina rutiner precis som motionärerna vill, dvs personalen inom förskolan ska få arbetskläder. Som en följd av motionen. Och eftersom personalen nu får arbetskläder, så kan man avslå motionen om att personalen ska få arbetskläder. För personalen har ju nu möjlighet att få arbetskläder. Eftersom rutinerna redan har ändrats. Som en följd av motionen…
Motionen avslås för att den redan är genomförd.
Barn- och Ungdomsnämnden ska behandla (ännu) fler ärenden nästa måndag…
BUN (18/3): Lång verksamhetsberättelse
Jag trodde att sammanträden med kommunfullmäktige inte kunde bli kortare än 45 min. Men det kunde de. De kunde inte bli av alls.
Nästa kommunfullmäktigesammanträdet ställs in. Det är brist på ärenden… Och det är klart, när Gunnar Lidell (M) och hans mini-alliansare inte driver någon politik, när de inte vill någonting, så finns det ju ingenting att diskutera eller besluta.
Måndagen den 18 mars ska dock Barn- och Ungdomsnämnden ha sammanträde. Hela dagen. Här finns det mycket att ta upp till behandling. Handlingarna skickades ut i veckan. Och de är på gränsen att hinna med att läsa. Det är många många sidor. Nu har jag ägnat några timmar åt den långa verksamhetsberättelsen.
Den långa verksamhetsberättelsen är en ganska omfattande beskrivning och analys över nämndens verksamhet år 2012. Barn- och ungdomsförvaltningen lägger ner en hel del tid på att arbeta fram den. Tyvärr brukar nämnden ägna mindre uppmärksamhet åt verksamhetsberättelsen än vad den är värd. Den borde studeras och analyseras noggrant, så att vi politiker kan dra slutsatser om vad som har gått bra och varför och, framför allt, vad som skulle kunna göras bättre. En analys borde leda till att de erfarenheter som gjorts ligger till grund för arbetet framåt. (Vänsterpartiet hade en reservation om detta förra året. Se här.)
Jag tänker göra några nedslag i verksamhetsberättelsen.
Barn- och Ungdomsnämnden gjorde ett underskott år 2012 på 2,3 milj kr. Detta trots att budgeten förstärktes med 4 milj kr jämfört med 2011.
2,3 milj är ingen stor summa i de här sammanhangen. I utfallet ingår dessutom kostnader för en rättegång med åtföljande skadestånd. BUN förlorade en tvist i Arbetsdomstolen mot ett antal fritidspedagoger i början av året (se här för mer information). BUN fick betala 2,7 milj kr. Det är en stor summa.
Räknar vi bort domen i AD så har BUN i princip gått plus minus noll.
Som alla vänersborgare vet, så när BUN en gökunge vid sitt bröst. I verksamhetsberättelsen framgår inte den totala kostnaden för denna gökunge. Däremot var Arena Vänersborgs underskott 5,848 milj kr mer än budgeterat.
Det kan alltså vara värt att skänka en tanke eller två till kommunens barn och ungdomar som genom att ha avstått några miljoner kr möjliggjorde att bandy-VM kunde spelas i arenan…
Tittar man lite närmare på det gångna året ser man också att bidragen till fristående och enskilda, det gäller t ex den enskilda pedagogiska omsorgen och de fristående skolorna, ökade med 6,9 milj kr 2012. (Hittar faktiskt inte totalkostnaden.) Det är pengar som barnen och ungdomarna i de kommunala verksamheterna till stor del faktiskt ”betalat”.
BUN fick lägre kostnader än beräknat för skolskjutsar, semesterskulden, skolmåltider, fackligt, REHAB och lite annat. Allmän återhållsamhet har också sparar in en del pengar. Dessutom ökade intäkterna från barnomsorgsavgifterna.
Det står mycket mer i verksamhetsberättelsen än ekonomi.
Barn- och Ungdomsförvaltningen hade den 1 november 2012:
”934 personer tillsvidareanställda. Det är en minskning med 53 personer sedan 2011. Antalet visstidsanställda har ökat med 8 personer till totalt 51.”
Personalen fortsätter att minska… År 2008 betalades löner ut till 1.459 personer…
Under 2012 förtätades barngrupperna ytterligare – förskolorna tog emot fler barn utan att utöka personalen. Föräldrarna uttryckte också i en enkät:
”…en viss oro över stora barngrupper och för låg personaltäthet.”
Något som jag, och några andra i nämnden, aldrig riktigt förstår är att barnomsorgen nästan alltid gör ett överskott. 2012 var överskottet 2,8 milj kr.
”Överskottet beror bland annat på lägre kostnader än budget för centrala kostnader 2,2 Mkr och semesterskuldsförändring 0,8 Mkr. Barnomsorgsavgifterna redovisar ett överskott med 0,5 Mkr. Enheterna har ett överskott mot budget på 0,9 Mkr. Mindre efterfrågan på kommunal pedagogisk omsorg har lett till färre anställda inom kommunal pedagogisk omsorg 0,6 Mkr. Fler barn än budgeterat hos enskild pedagogisk omsorg ger ett underskott med 1,1 Mkr och kostnader för övertalighet 1,1 Mkr.”
Jag får inte kläm på varför inte dessa pengar kan gå in i förskolornas verksamhet. De skulle behövas. (”Kostnader för övertalighet” är förresten ett avgångsvederlag till dagbarnvårdare, se här.)
Barnen i förskolan brottas med för få vuxna. Det gör också eleverna i grundskolan. Det tydligaste resultatet är betygen.
Andelen elever som uppnått minst det lägsta godkända betyget i alla ämnen ökade faktiskt något 2012. 75,5% jämfört med 73,8% 2011. Å andra sidan visar siffrorna att var 4:e elev går ur grundskolan i Vänersborg utan fullständiga betyg. (Siffran för hela Sverige var 77,4%.) Andelen behöriga till gymnasieskolan sjönk från 87,2% till 84,5%. Jämfört med liknande kommuner ligger Vänersborg under snittet, som är 86,8%. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat något i Vänersborg – från 203,6 år 2011 till 204,1 år 2012. I Sverige var siffran 211,4.
Vänersborg måste göra något åt dessa siffror. De måste höjas! Det står i verksamhetsberättelsen att varje rektor har utarbetat en handlingsplan för att höja betygen. Jag hoppas det…
Annars vet vi att resultaten är avhängiga av de ekonomiska resurserna.
Skolverket gav för några år sedan ut rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Professor Jan-Eric Gustafsson står tillsammans med andra forskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse. Professor Gustafsson skriver:
”En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete.”
Det är positivt, enligt en elevenkät i åk 2, 5 och 8, att 91% av eleverna höll med helt eller i hög grad i påståendet ”Jag känner mig trygg i skolan”.
Det var värre med påståendet ”Jag har arbetsro på lektionerna”. Här instämde endast 57% av eleverna i åk 8 helt eller i hög grad. Och endast 12% instämde i hög grad.
Oj.
I Skollagen står det:
”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”
Till sist.
De flesta föräldrar, lärare och kanske också några elever känner till den ”nya” digitala lärplattformen – edWise. Kritiken mot systemet har stundtals varit förödande. I verksamhetsberättelsen skriver förvaltningen om edWise:
”…stora brister i teknik och nätverksanpassning samt brister avseende pedagogiskt innehåll.”
Det har nog något som vi som har använt systemet under några år har märkt…
För övrigt läser jag att utbyggnaden av nätet till samtliga skolor ännu inte är helt genomförd.
2013?
Kom igen nu! Det är 2013!
Investeringspengarna tycks, istället för att ha gått till datanät, gått till viktiga investeringar som arenans tak och till Ursands Camping… Men nämnden har också investerat i omklädningsrum på Boteredsvallen och i Idrottshuset.
Oj. Verksamhetsberättelsen var bara ett av 19 ärenden…
Jag återkommer.
Rapport från BUN (18/2)
Det var inte bara det olycksaliga beslutet om nedläggning av Mörtvägens förskola som fattades på måndagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se ”Mörtvägens förskola nedlagd”.) Det avhandlades också en hel del annat. Även om inga fler direkt olycksaliga beslut fattades. Partierna var överens om det mesta.
Nämnden fick en redogörelse om hur elever i åk 7 upplever sin psykiska hälsa (Becks ungdomsskalor). Många ungdomar mår inget vidare. Andelen elever som skattat sig över gränsvärdet för ångest var 15,4% (tjejer 24,6%), depression 13,4% (tjejer 22%), ilska 10,9% (tjejer 13,1%) och normbrytande beteende 7,2% (tjejer 8,1%). När det gäller självbilden ligger 9,3% (tjejer 11,7%) under gränsvärdet.
Det är ingen större skillnad om man jämför med tidigare mätningar, men siffrorna är ändå skrämmande. Mycket arbete görs i frågan. Elevhälsan i kommunen förespråkar med anledning av resultaten att den ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande, ta fram modeller på hur skolan kan hjälpa elever samt samverka med olika parter. Själv anser jag att det viktigaste att börja med är att helt enkelt ha fler vuxna i skolan.
Förvaltningens förslag till nytt skolskjutsreglemente antogs av en enig nämnd (se ”Skolskjutsar”), dock med en liten ändring föreslagen av ordförande Eckerbom Wendel (M). Lydelsen blev på den punkten, ändringen i fetstil:
”Elever som är berättigade till skolskjuts om de valt den av kommunen anvisade skolan (hemskola) har rätt att få skjuts till den av kommunen anvisade skolan även om man valt en annan skolenhet. I första hand erbjuds skolkort. Tiderna för den upphandlade skolskjutsen kommer inte att anpassas. Gäller från 2014-08-01.”
Marianne Karlsson (C), Isetorp (MP) och jag själv (V) fick också en protokollsanteckning bifogad till protokollet:
”I princip är vi för fri skolskjuts för att kunna tillgodose det fria skolvalet. Det ekonomiska läget gör det dock ej möjligt nu.”
BUN kan inte prioritera fri skolskjuts till valfri skola just nu…
Förvaltningschef Kent Javette fick ett kontokort av BUN, med en beviljad kreditgräns på 30.000 kr. Det låter kanske lite väl ”givmilt”, men det är faktiskt inget konstigt med detta. Det konstiga skulle i så fall vara att det inte har fattats ett sådant här beslut tidigare. Det är praktiskt och förenklar både för Javette själv – och för revisorerna…
Förvaltningens förslag till finansiering av öppnandet av skolan i Väne Ryr antogs också. (Se här!) Enhälligt. Det handlade ju bara om att verkställa kommunfullmäktiges beslut. Sven-Eric Sjöbergh redogjorde för lokalanpassningar, säkerhetskrav (brand), myndighetskrav (kök), arbetsmiljöaspekter, livsmedelshantering etc. Totalt kommer det att kosta 1,7 milj kr att öppna Väne Ryr till hösten. I de pengarna ingår personalkostnader motsvarande 4,8 tjänster (inkl kök). Utöver detta tillkommer det också en ledningsresurs för ungefär 400.000 kr, dock räknat på helår.
Och man kommer att hinna med allt som behöver göras på Väne Ryrs skola för att den ska hinna öppnas till hösten!
Mini-alliansens partier gjorde en protokollsanteckning i frågan.
”Genom att tömma nämndens förfogandeanslag undviker vi att minska utdelad budget för kommunens övriga barn.”
Jag fattar inte riktigt syftet med denna protokollsanteckning. Hade inte nämnden haft ett sådant här anslag, så hade den naturligtvis inte tagit pengar från övriga barn. Då hade den, det hade majoriteten sett till, gått till fullmäktige och begärt mer pengar.
Ordförande Eckerbom Wendel (M) skrev inte under protokollsanteckningen. (Men det kanske är så att en ordförande inte får lämna protokollsanteckningar…?)
BUN fick också information om vad det skulle kosta att bygga en ny skola ute i Öxnered. Och det skulle bli dyrt. Väldigt dyrt. Det ena alternativet gick på 90 milj kr, det andra upp till 172 milj. Enligt TTELA så kan detta bli en valfråga. Men det undrar jag. Det var i varje fall inget som framskymtade under sammanträdet. Om det skulle bli aktuellt med en sådan här stor investering vore det väl önskvärt om det kunde bli en så bred politisk uppgörelse som möjligt…
Det var tänkt att ett antal nämndledamöter skulle få åka till Skolriksdagen. SKL:s hemsida:
”Skolriksdagen är en mötesplats för att tillsammans diskutera skolans framtidsfrågor.”
En representant från varje parti skulle få åka. Efter en, som Eckerbom Wendel kallade det, ”reality-check”, så visade det sig att det skulle kosta BUN 130.000 kr. Det var för mycket pengar. Kanske var det öppnandet av Väne Ryr som sabbade resan? Men det var det i så fall värt!
Nämnden beslutade att endast ordförande Eckerbom Wendel, 1:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) och förvaltningschefen ska få åka. (Jag hade sett fram mot att få åka, men jag kan nog inte ens hoppas på att Javette förbarmar sig och använder sitt nya kreditkort…)
Nämndmötet slutade kl 17.55 och var alltså ovanligt lugnt och återhållsamt. Inga diskussioner, inga ordväxlingar, inga dispyter, inget bråk – ett ovanligt och ganska tråkigt sammanträde alltså…![]()
Med det tråkiga nedläggningsbeslutet av Mörtvägens förskola som en slags kulmen… (Utan ens den minsta diskussion…)
Mörtvägens förskola nedlagd
Socialdemokraterna kunde inte stå emot ”tyngden” i de ekonomiska effektivitetsargumenten. Jämfört med ekonomin vägde barnens och föräldrarnas behov lätt. Trots att det egentligen handlade om ”småpengar”.
Småpengar mot småbarn.
Valet var lätt. Småpengarna vägde tyngre än småbarnen. För socialdemokraterna är det ekonomisk effektivitet som är det som till syvende og sidst gäller och det som ska vara ledstjärnan för förskolan i Vänersborg.
Socialdemokraterna röstade för att stänga, lägga ner, Mörtvägens förskola.
Det är bara att beklaga. Det fanns ett visst hopp att socialdemokraterna skulle fortsätta på den inslagna vägen att lyssna till människorna och att sätta barn och ungdomar före ekonomisk effektivitet. Som de gjorde både när det gällde småskolorna och den ekonomiska förstärkningen av BUN:s budget 2013.
Samtidigt är det kanske inte förvånande. Synen på ekonomisk effektivitet har tidigare varit den politiska ledstjärnan för socialdemokraterna, särskilt under Lars Göran Ljunggrens tid vid rodret. I varje fall när det har gällt barn och ungdomar. När det har gällt bandy, Topp, inhyrda konsulter etc har andra överväganden gjorts…
Mörtvägen, Kindblomsvägen, demokratifrågor… Frågor på sistone där socialdemokraterna har visat upp samma gamla betongtänkande som tidigare. Tråkigt.
Men inte nog med detta.
Centerpartiet röstade också för att stänga, lägga ner, Mörtvägens förskola!
Centerpartiet – landsbygdens parti, decentraliseringens parti, småskalighetens parti.
Bara prat. Bara tomma ord.
Som en ”stygg” person (dock inte jag…) kommenterade:
”det gäller väl bara på andra sidan Dalbobron.”
Ytterligare kommentarer är överflödiga. Det är bara att hoppas att väljarna kommer ihåg hur centerpartisterna agerade. Hur de struntade i barnen och deras föräldrar och lade ner en liten och väl fungerande förskola…
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet ville ensamma att Mörtvägens förskola skulle vara kvar. Partierna lämnade ett gemensamt yrkande om detta. Inga andra ledamöter ville diskutera frågan. Betongpartierna, dvs Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet, hade redan bestämt sig. De behövde inte diskutera eller argumentera…
Resultatet av förra årets medborgardialog, som engagerade tusentals människor i kommunen, slutade alltså med att lilla Mörtvägens förskola stängs.
Det känns väldigt, väldigt fel…
.
PS. Jag återger här det yrkande som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet lade om Mörtvägens förskola. Förslaget förlorade med röstsiffrorna 9-4.
——–
Yrkande Strukturell översyn av förskolor: Stängning av Mörtvägens förskola
Beslutsförslaget lyder:
- att from 2013-08-31 stänga Mörtvägens förskola
- att senast 2013-06-30 säga upp Mörtvägens förskolas lokaler.
Barn- och Ungdomsnämnden ska använda de ekonomiska resurserna ”effektivare”. Barnen fyller ju inte alla platser i Vargöns förskolor. De andra förskolorna skulle kunna ta emot barnen från Mörtvägens förskola. Och fler barn på samma ställe gör att lokaler, utrustning och personal kan användas effektivare.
De ekonomiska resurserna, pengarna, kan användas effektivare.
Frågan är om det är ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan för förskolan i Vänersborg. Det har varit ledstjärnan i många år nu, vilket gör att Vänersborg har varit väldigt ekonomiskt effektiva. Det betyder att det är många fler barn som går i förskolan än tidigare utan att antalet anställda har ökat i motsvarande grad (eller ökat överhuvudtaget). Varje vuxen får ta hand om fler barn, personaltätheten sjunker.
Men ekonomiskt effektivt har det blivit. Och varit. Och är. Och ska vara.
Mörtvägens förskola ska läggas ner så att de ekonomiska resurserna används ännu effektivare.
Vi reagerar mot detta tänk. Det är inte ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan när vi pratar om barn och ungdomar. Vi måste vända på begreppen. Det är barnens och ungdomarnas behov som ska vara ledstjärnan. För barnen vore det bättre att låta dem vara kvar på sina förskolor, fast de inte är fulla, men anställa personal som om det vore fullt. Med andra ord, det vore bättre att öka personaltätheten. Ge varje barn mer tid med en vuxen. Ge de vuxna mer tid med varje barn.
Kanske var det också så kommunen tänkte en gång i tiden när man byggde Mörtvägens förskola. Kommunen byggde ju en förskola med ”bara” 2 avdelningar. Antagligen var det ett bra och genomtänkt resonemang som låg bakom detta val. Antagligen utgick man från barnens behov. Varför håller inte den argumentationen nu som man hade då?
En satsning på barnens bästa vore kanske något som vi vänersborgare skulle kunna känna oss, och vara, stolta över?
Det som talar mot en stängning av Mörtvägens förskola är också att Mörtvägen har ett i det närmaste perfekt läge. Det är nära till natur och badstranden på Nordkroken, samtidigt som det ligger långt borta från trafikerade vägar.
Mörtvägens förskola ägs av kommunen. Så vitt jag kan bedöma är den byggd som förskola och att sälja den som bostad kan vara svårt. Vi har försökt att ta reda på vad Samhällsbyggnadsnämnden har för synpunkter. Vi kommer att få ett besked, men har inte fått det än.
Nordkroken är ett attraktivt bostadsområde. Det kommer antagligen inom en ganska snar framtid att byggas fler bostäder. Det skulle då innebära en större flexibilitet att behålla Mörtvägens förskola och stänga en av fyra avdelningar på Granås. (De andra tre avdelningarna på Granås skulle kanske ha nytta av den fjärde avdelningens lokalytor.)
Det diskuteras också (på nationell nivå) om att införa obligatorisk förskola. Om ett sådant beslut fattas så behövs det fler förskoleplatser än idag.
När oppositionen i kommunfullmäktige beslutade om +16 miljoner kr till grundskolan 2013, så var detta ett trendbrott. Det innebar en satsning på eleverna. Det innebar en ny ledstjärna för politiken i Vänersborg.
Vi anser att den här ledstjärnan bör fortsätta att lysa i politiken. Också över förskolan.
Vi yrkar:
– att Mörtvägens förskola behålls!
Stefan Kärvling (V), Marika Isetorp (MP), Bengt Rydholm (VFP), Mehmet Aksakal (V)
Senaste kommentarer