Arkiv
Personalförstärkningar och öppnandet av Väne Ryr
Det pratas om Väne Ryr just nu. Och det pratas om hur öppnandet av Väne Ryr ”drabbar” kommunens övriga skolor. Det pratas om hur övriga skolor inte kan förstärka sin personal för att skolan i Väne Ryr ska öppna. Jag har hört flera rykten om detta.
Det är bara rykten.
Jag tar det en gång till. (Se ”Det är fult att ljuga”.)
De partier som beslutade att öppna skolan i Väne Ryr är samma partier som beslutade att förstärka Barn- och Ungdomsnämndens budget med 16 miljoner kr i år till mer personal.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet stod bakom båda besluten. (Miljöpartiet stod bara bakom Väne Ryr-beslutet.) Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ville inte öppna Väne Ryr. Dessa partier ville inte heller förstärka BUN:s budget med 16 miljoner kr. I sitt ursprungsförslag ville de tvärtom minska budgeten med drygt 6 milj kr. Är det någon som tror att detta budgetförslag från mini-alliansen hade inneburit ökad personal i grundskolan eller på fritids..?
Besluten om att öka personaltätheten och att öppna Väne Ryr är fattade i kommunfullmäktige. Det betyder att BUN måste verkställa dem. Det är inget, som TTELA felaktigt uppger när det gäller Väne Ryr, som BUN ska ta ställning till imorgon måndag.
Bakom de ”illasinnade” ryktena, att ett öppnande av Väne Ryr omöjliggör personalförstärkningar i andra skolor, ligger vad jag förstår, att rektorerna har blivit tillsagda att ligga lågt när det gäller nyanställningar. Beskedet från Barn- och Ungdomsförvaltningen till en person som sökte en av de nya tjänsterna talar samma språk:
”Tyvärr får vi meddela att tjänsten inte kommer att tillsättas p g a ändrade ekonomiska beslut..”
Den enda grunden till de här beskeden och därmed till dessa ”illasinnade” rykten är, såvitt jag kan bedöma, mini-alliansens reservation i fullmäktige (se ”Det är fult att ljuga”). I den skriver mini-alliansen att öppnandet av Väne Ryrs skola innebär att (alla?) andra elever i Vänersborg:
”…ska betala med sin trygghet, sin inlärningsmiljö och sin arbetsro…”
Mini-alliansens partier, dvs Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, håller sig inte till sanningen i sin reservation. Öppnandet av Väne Ryr har ingenting med de extra 16 miljonerna att göra! Kommunfullmäktige har fattat två beslut. De kan inte nämnden eller förvaltningen strunta i. Det är bara att verkställa. Det SKA anställas mer folk!
Nu har också de kompletterande handlingarna inför måndagens BUN-sammanträde kommit. De bekräftar att de 16 milj kr, som fullmäktige beslutade till personalförstärkningar, inte ska användas till att öppna Väne Ryr.
Öppnandet av skolan i Väne Ryr för förskola, förskoleklass och fritids finansieras genom
- nämndens anslag för oförutsedda utgifter – 0,9 milj kr
- lägre interkommunala kostnader – 0,2 milj kr
- omfördelning av budget – 0,6 milj kr.
Öppnandet av Väne Ryr tar inga pengar från andra skolor. Vad än mini-alliansens partier säger och skriver. Punkt.
TTELA bidrar på sitt sätt till ryktesspridningen, när den gör en stor sak av kostnaderna för att öppna åk 1-3 på Väne Ryr nästa år.
”Över fyra miljoner om året för Väne Ryrs skola”
Det verkar som om TTELA tycker att detta är dyrt. Eller också vill TTELA, eller någon annan, helt enkelt bara att folk ska tro att det är dyrt.
Fyra miljoner kr som täcker allt, från hyra av fastighet till personal, är inte speciellt mycket pengar. Det finns betydligt dyrare skolor i Vänersborg – även om man räknar kostnader per elev. (Räkna t ex på Vänerparken…)
De 4 miljonerna år 2014 är dessutom de totala kostnaderna för att driva alltihop, dvs förskola, förskoleklass, fritids och grundskola 1-3. För år 2015 blir kostnaden ca 4,6 milj. Jag har för övrigt skrivit till förvaltningen för att få kostnaderna specificerade. Jag fick svaret:
”Vi kommer att redogöra för beräkningsgrunderna avseende Väne Ryr på måndagens möte.”
I sammanhanget ska vi också komma ihåg att öppnandet av Väne Ryr inte bara kostar – BUN sparar också. Just nu betalar BUN 1,7 milj kr på årsbasis för Väne Ryr-elever som går i Trollhättan. Nämnden betalar också 1,3 milj kr för dagbarnvårdarna i Väne Ryr.
Om alla barn i Väne Ryr väljer att gå på Väne Ryrs förskola och skola sparar BUN in 3 milj kr varje år.
Vad då dyrt att öppna Väne Ryr?
Vad då att öppnandet av Väne Ryr omöjliggör personalförstärkningar i andra skolor?
Låt Mörtvägens förskola vara kvar!
I skuggan av ett väl genomfört bandy-VM, som alla vänersborgare enligt kommunens ledning bör vara stolta över (inte bara IFK:are) och som alla vänersborgare bör inse var en bra ekonomisk satsning från kommunens sida (inte bara IFK:are), så kämpar föräldrar och barn för att få behålla sin förskola ute på Nordkroken. Jag tänker på Mörtvägens förskola.
Mörtvägens förskola ska läggas ner på måndag. (Se tidigare bloggar, se här och här.)
Barn- och Ungdomsnämnden ska spara. BUN sparar ca 652.000 kr om året på att lägga ner Mörtvägens förskola. (Det är väl ungefär samma summa som kommunen sponsrade bandy-VM med.) Ja, ordet ”spara” används inte. Det handlar om att använda de ekonomiska resurserna ”effektivare”. Barnen fyller ju inte alla platser i Vargöns förskolor. De andra förskolorna skulle kunna ta emot barnen från Mörtvägens förskola. Och fler barn på samma ställe gör att lokaler, utrustning och personal kan användas effektivare.
De ekonomiska resurserna, pengarna, kan användas effektivare.
Och det är sant.
Frågan är om det är ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan för förskolan i Vänersborg. Det har varit ledstjärnan i många år nu, vilket gör att Vänersborg har varit väldigt ekonomiskt effektiva. Det betyder att det är många fler barn som går i förskolan än tidigare utan att antalet anställda har ökat i motsvarande grad (eller ökat överhuvudtaget). Varje vuxen får ta hand om fler barn, personaltätheten sjunker.
Men ekonomiskt effektivt har det blivit. Och varit. Och är. Och ska vara.
Mörtvägens förskola ska läggas ner så att de ekonomiska resurserna används ännu effektivare.
Jag reagerar mot detta tänk. Det är inte ekonomisk effektivitet som ska vara ledstjärnan när vi pratar om barn och ungdomar. Vi måste vända på begreppen. Det är barnens och ungdomarnas behov som ska vara ledstjärnan. För barnen vore det bättre att låta dem vara kvar på sina förskolor, fast de inte är fulla, men anställa personal som om det vore fullt. Med andra ord, det vore bättre att öka personaltätheten. Ge varje barn mer tid med en vuxen. Ge de vuxna mer tid med varje barn.
Kanske var det också så kommunen tänkte en gång i tiden när man byggde Mörtvägens förskola. Kommunen byggde ju en förskola med ”bara” 2 avdelningar. Antagligen var det ett bra och genomtänkt resonemang som låg bakom detta val. Antagligen utgick man från barnens behov. Varför håller inte den argumentationen nu som man hade då?
En satsning på barnens bästa vore kanske något som vi vänersborgare skulle kunna känna oss, och vara, stolta över?
Det som talar mot en nedläggning av Mörtvägens förskola är också att Mörtvägen har ett i det närmaste perfekt läge. Det är nära till natur och badstranden på Nordkroken, samtidigt som det ligger långt borta från trafikerade vägar.
Mörtvägens förskola ägs av kommunen. Så vitt jag kan bedöma är den byggd som förskola och att sälja den som bostad kan vara svårt. Vi i Vänsterpartiet har försökt att ta reda på vad Samhällsbyggnadsnämnden har för synpunkter. Vi kommer att få ett besked, men har inte fått det än. Jag undrar om någon annan i BUN eller förvaltningen har fått något besked?
Nordkroken är ett attraktivt bostadsområde. Det kommer antagligen inom en ganska snar framtid att byggas fler bostäder. Det skulle då innebära en större flexibilitet att behålla Mörtvägens förskola och stänga en av fyra avdelningar på Granås. (De andra tre avdelningarna på Granås skulle kanske ha nytta av den fjärde avdelningens lokalytor.)
Det diskuteras också (på nationell nivå) om att införa obligatorisk förskola. Om ett sådant beslut fattas så behövs det fler förskoleplatser än idag.
När stor-oppositionen i kommunfullmäktige (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet), beslutade om +16 miljoner kr till grundskolan 2013, så var detta ett trendbrott. Det innebar en satsning på eleverna. Det innebar en ny ledstjärna för politiken i Vänersborg.
Vänsterpartiet anser att den här ledstjärnan bör fortsätta att lysa i politiken. Också över förskolan. Vänsterpartiet vill behålla Mörtvägens förskola.
"Det är fult att ljuga"
Alla som följer med det som händer i politiken i Vänersborg, t ex ni som läser denna blogg, vet att det har dragits ner på pengarna till barnen och ungdomarna de senaste tio åren. Bara de senaste 4-5 åren har BUN tvingats lämna ifrån sig 35-40 milj kr. Det har inneburit att flera hundra personer färre är anställda inom förskola och grundskola än tidigare. Anslagen per elev har successivt minskat. Antalet barn och ungdomar per anställd har ökat drastiskt. Som ett brev på posten har detta inneburit sämre resultat i skolan. Vänersborg har sjunkit på alla rankinglistor som har med utbildning att göra.
Den här negativa och tråkiga utvecklingen har samtliga partier stått bakom. Alla partier utom Vänsterpartiet, och någon enstaka gång, Miljöpartiet. Det är egentligen bara att läsa alla protokoll, yrkanden och reservationer för att få detta bekräftat. Allt ligger på kommunens hemsida för den som vill kontrollera.
Inför budgetförhandlingarna detta år, 2013, ville den styrande mini-alliansen, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, fortsätta neddragningarna. De föreslog att Barn- och Ungdomsnämnden skulle skära ner ytterligare över 6 miljoner kr.
Det här satte en majoritet i kommunfullmäktige stopp för. Äntligen!
Äntligen ändrade Socialdemokraterna uppfattning och slog in på Vänsterpartiets linje om att satsa på barnen och ungdomarna. Resultatet blev +16 miljoner kr till BUN för 2013. (Pengar som mini-alliansen nu tycks ifrågasätta. Se ”Obstruktion?”)
Självklart röstade mini-alliansens partier mot detta. Självklart!
Den 30 januari i år beslutade fullmäktige att öppna Väne Ryrs skola. Samtliga partier var för. Utom naturligtvis mini-alliansen. Och Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna är enligt Kurt Karlsson för små skolor. Dock inte Väne Ryr.
Efter beslutet om att öppna Väne Ryr reserverade sig mini-alliansen. Moderater, folkpartister och kristdemokrater skrev en gemensam reservation.
Innehållet i reservationen är stundtals häpnadsväckande. Jag har läst, och skrivit, många reservationer under mitt politiska liv. Men den här reservationen tar nog priset. Det är knappt så man tror att det sant.
Så här skriver Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna:
”Vi vill att alla barn i Vänersborgs kommun skall få vad de behöver för att nå läroplanens mål och sin fulla potential, var och en utifrån sina förutsättningar och behov.”
”Vi vill”… Jag undrar verkligen när mini-alliansens partier ville att alla elever skulle få ”vad de behöver”? När föreslog mini-alliansen att elever skulle få resurser ”utifrån sina förutsättningar och behov”?
Vilken demagogi! Vilket hyckleri!
Det är inte nog med detta. I reservationen skriver mini-alliansens ledamöter också:
”Följden av beslutet [att öppna Väne Ryr] blir att de Vänersborgsbarn som idag går i fritidsgrupper på över 80 barn, i förskoleavdelningar med över 25 barn och i grundskoleklasser med över 30 elever ska betala med sin trygghet, sin inlärningsmiljö och sin arbetsro för att öppna en verksamhet där inte ens förespråkarna törs hoppas på att det ska finnas mer än några tiotal barn.”
Plötsligt är allt glömt. Oppositionens +16 milj kr till BUN 2013 – är glömt. Minialliansens eget förslag på MINUS 6 milj kr – är glömt. Mini-alliansens neddragningar de senaste 10 åren (tillsammans med socialdemokraterna och centerpartisterna) – är glömt. Besparingar som har lett till ”fritidsgrupper på över 80 barn”, som har lett till ”förskoleavdelningar med över 25 barn” och som har lett till ”grundskoleklasser med över 30 elever” – är glömt.
Allt är glömt. Allt är borta. Blundar man så behöver man inte se.
En gång till. Att öppna Väne Ryrs skola innebär enligt mini-alliansen att (alla?) andra elever i Vänersborg:
”…ska betala med sin trygghet, sin inlärningsmiljö och sin arbetsro…”
Det skriver alltså moderater, folkpartister och kristdemokrater. Och det skulle vara storoppositionens fel…
Makalöst! Otroligt!
Mini-alliansen menar att storoppositionen medvetet vill försämra för andra elever. Samma storopposition, som mot mot mini-alliansens vilja, röstade igenom +16 miljoner extra till BUN!
Makalöst! Otroligt!
Vem försöker mini-alliansen lura? Majoriteten i fullmäktige? Vänersborgarna? Föräldrarna? Eleverna? Sig själva?
Mitt tips är att de försöker lura allihop. De tycks tro att bara de ljuger tillräckligt stort, så blir de trodda.
Så är det inte. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna kommer inte att lyckas. Vänersborgarna är vid det här laget, med erfarenheter från arenabygget, Toppfrysskandalen, bluffen kring Huvudnässkolan etc etc, ett luttrat släkte.
Vänersborgarna kommer inte att låta sig luras.
För övrigt är det värt att notera att samtliga 20 ledamöter från mini-alliansens partier i kommunfullmäktige står bakom skrivningarna i reservationen.
Kanske är det någon som tror att mini-alliansens partier har ändrat uppfattning om förskolan och grundskolan i Vänersborg precis nu i dagarna. Då kan jag meddela att så är inte fallet. Just nu arbetar mini-alliansen med förslaget att dra ner på pengarna till Barn- och Ungdomsnämnden nästa år – med drygt 13 miljoner kr.
Du läste rätt. En neddragning på 13 milj kr år 2014.
”Det är fult att ljuga”
Inför BUN (18/2): Obstruktion?
Den 20 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att +16 miljoner ska gå till ökad personaltäthet i grundskolan och på fritidshemmen. Bakom beslutet stod ”storoppositionen”, dvs Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet. Moderaterna , Folkpartiet och Kristdemokraterna röstade mot och Miljöpartiet lade ner(!) sina röster.
På Barn- och Ungdomsnämndens decembermöte beslutades att pengarna skulle användas på följande sätt:
- 2 miljoner kr till fristående skolor och fritidshem. (Sådan är lagen.)
- varje grundskola som hade färre än 50 elever skulle få 200.000 kr extra
- 12 milj kr till ökad elevpeng
- 1 milj kr till elevhälsa/specialpedagog/resursteam
Nämndledamöterna fick veta att pengarna skulle räcka till sammanlagt 29 nya tjänster. Den här tilldelningen från fullmäktige var ett viktigt trendbrott – efter alla år av besparingar och nedskärningar på våra barn och ungdomar. Personaltätheten ska öka 2013!
Häromdagen läste jag på Facebook, att en person hade sökt en av dessa 29 nya tjänster. Hon fick dock beskedet från Barn- och Ungdomsförvaltningen:
”Tyvärr får vi meddela att tjänsten inte kommer att tillsättas p g a ändrade ekonomiska beslut..”
Öhhh..??
Va…??
”Ändrade ekonomiska beslut”? Vem har ändrat ett ekonomiskt beslut? Vem har tagit ett nytt ekonomiskt beslut? Vem har bestämt att personaltätheten inte ska öka?
Sedan december har ett beslut tagits som har anknytning till frågan. Kommunfullmäktige har beslutat att öppna förskola och förskoleklass på Väne Ryr skola från och med höstterminen. Jag skrev och frågade nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M).
Eckerbom Wendel svarade:
”Vad gäller ändrade ekonomiska beslut så finns det inget annat än att BUN – precis som alla andra nämnder – ska hålla sin beslutade budget. Förvaltningen verkställer detta.”
Det har alltså inte tagits några ”ändrade ekonomiska beslut”. Kommunfullmäktige har fattat sina beslut. De gäller. Ingen annan kan ändra dessa. Bara fullmäktige självt.
Det känns som om något är fel…
Nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) skriver i sitt svar också att:
”Konsekvenserna för övrig verksamhet av att öppna Väne-Ryr tas upp på nästa nämnd.”
Det finns en punkt på dagordningen för BUN:s nästa sammanträde den 18 februari, ”Budget 2013: Öppnande av Väne Ryr”. Det är inga handlingar utskickade i detta ärende, de ska komma den 14 februari. Jag vet alltså inte just nu vad som kommer att stå i handlingarna.
En liten fågel har dock viskat i mitt öra att BUN:s presidium, och tjänstemän, tycker att fullmäktiges beslut att öppna Väne Ryr ”krockar” med fullmäktiges beslut om ökad personaltäthet. ”Fågeln” sa att detta ska lösas genom att presidiet lägger ett förslag nästa måndag, om att använda de 16 milj till att finansiera förskolan i Väne Ryr.
Och som en följd av det så stoppar förvaltningen anställningar på skolorna tills vidare.
Hmmm…
Vad jag kan förstå så kan inte BUN överhuvudtaget ta ett sådant beslut. Kommunfullmäktiges pengar ska gå till ökad personaltäthet i grundskolan och fritids. Inte till förskolan. Inte till utrustning, inte till renovering av Väne Ryr. Inte till något annat. BUN kan inte upphäva ett fullmäktigebeslut!
Om BUN:s presidium och förvaltningen vill använda de 16 milj till något annat än det fullmäktige beslutade om, så måste BUN gå tillbaka till fullmäktige och begära detta. Jag har dock svårt att tro att någon i ”storoppositionen”, eller för den delen Miljöpartiet, vill ställa skola mot skola, elever mot elever, förskola mot grundskola, ökad personaltäthet mot Väne Ryr.
Går det inte att öppna Väne Ryr ”inom ram”, dvs om BUN inte har dessa pengar, så måste BUN i stället gå till fullmäktige och begära mer pengar!
Det kan för övrigt inte vara särskilt mycket pengar som det handlar om. Renovering och upprustning går på investeringskontot. Kapitaltjänstkostnaderna kan inte bli särskilt höga på knappt ett halvår. (50.000 kr?) Inte personalkostnaderna heller. (En halv miljon?) Eftersom de flesta av barnen i Väne Ryr skulle vara hos dagbarnvårdare annars, så är det möjligt att personalkostnaderna närmar sig plus minus noll. Dessutom sparar kanske kommunen in några avgifter till Trollhättan.
Säkerligen tillkommer andra kostnader, men hur mycket kan det vara?
Vad är det som händer i BUN? Vad är det som händer i förvaltningen?
Vad då inte tillsätta tjänster ”p g a ändrade ekonomiska beslut..”?
Det känns som om något är fel. Det känns nästan som om någon vill ”försvåra” öppnandet av Väne Ryr. Det känns nästan som om beslut obstrueras. Bo Carlsson (C) var faktiskt inne på denna tankegång redan i fullmäktige den 30 januari. Då blev Eckerbom Wendel (M) något ”förtörnad” och bad Carlsson be om ursäkt.
”Självklart följer Barn och Ungdom kommunfullmäktiges beslut.”
Bo Carlsson förklarade att han hade uttryckt sig klumpigt.
Det är svårt att bli kvitt tanken, följer Barn och Ungdom verkligen kommunfullmäktiges beslut?
Jag hoppas verkligen det.
I sakfrågan?
Om det inte har framgått, så anser jag att kommunfullmäktige ska stå för sina fattade beslut. Fattas det några pengar så får kommunfullmäktige fixa det. Det är ju faktiskt bara några dagar sedan kommunen bidrog med 400.000 kr till bandy-VM! Utan fullmäktigebeslut!
Kommunens barn och ungdomar måste väl ändå vara viktigare?
Mariedalskolan
I onsdags var det öppet hus på kommunens största skola – Mariedalskolan. I år lite extra festligt för att fira skolans 40-års jubileum. Här går det omkring 400 elever under ledning av rektor Christina Hjern. Min syster Karin var en av de första eleverna på Mariedal…
Förutom föräldrar, syskon och släktingar, så kom även flera politiker från både kommunfullmäktige och Barn- och Ungdomsnämnden. Det var trevligt att bli inbjuden, men eftersom tiden inte passade mig så tog jag mig en förhandstitt!
Besökarna fick se klassrum.
Och studiehallar.
Och matsalen.
Fast matsalen tyckte jag nog såg väldigt liten ut. Hur lång tid tar det att servera 400 elever lunch?
Besökarna fick också se elevarbeten.
Lite historia hör till. Minnenas Galleri.
På Mariedalskolan finns också träningsskolan:
På träningsskolan har det hänt saker. Här har personalen haft många idéer.
Ett av sinnesrummen! Här kan man tända små lampor i taket, så att det ser ut som om man har himlen över sig samt ett rogivande vattenfall.
Tänder man allt så blir det rena ljusterapin – fantastiskt och livgivande även för en trött kommunpolitiker!
Ett nytt fräscht handikappanpassat kök.
En ljuspelare som ändrar färg.
”Allrummet” Solen med ett – bollhav!
Alla inblandade har gjort ett fantastiskt jobb med att förändra miljöerna i träningsskolans lokaler efter barnens behov!
Hela Mariedalskolan är överlag en fin och välhållen skola. Det känns som en trivsam arbetsplats för både barnen och personalen.
Här i gymnastiksalen har jag spelat innebandy en gång i tiden. Det var väl en sådär 20 år sedan…. Här ser det dock inte ut som om något har hänt sedan dess…
Att måla i linjerna på golvet borde väl vara både enkelt och billigt för fastighetsägaren att åtgärda… Tycker man…
Det här kanske blir lite dyrare…. men även detta behöver fräschas upp…
Tecken på bristande underhåll finns säkert på fler skolor i Vänersborgs kommun. Detta är något som vi politiker måste ta tag i. Vi kan inte låta barnen och ungdomarna – och personalen – arbeta i miljöer som inte skulle accepteras utanför skolans värld. Lokalerna måste vara ändamålsenliga och fräscha.
Tack för inbjudan Mariedalskolan! Det var roligt att få ta del av er vardag.
BUN 21 jan(2): Fler återremisser
Det blev inte bara beslut om återremiss när det gällde Mörtvägens förskola. Det blev också Barn- och Ungdomsnämndens beslut i två andra viktiga frågor.
Den korta verksamhetsberättelsen ”klubbades igenom”. Det är ju förvaltningen som ”äger” detta dokument (se ”Pengar, kläder mm”), så det var inte så mycket att diskutera. Just nu… Nämndens verksamhet kommer att tas upp mer i samband med den långa verksamhetsberättelsen och i det kommande budgetarbetet.
Ärende 4, om det nya skolskjutsreglementet, var en tung fråga. (Se ”Skolskjutsar”.)
Flera ledamöter ansåg att de avstånd, som krävs mellan hemmet och skolan, för att en elev ska bli berättigad till skolskjuts, var i längsta laget. Förvaltningen menade dock att det ofta bor yngre barn i samma område som äldre, vilket i praktiken innebär att det blir kortare väg till skolskjutsen än det verkar ”på papperet”. Dessutom är det samma avstånd som gällde i tidigare reglemente. Och det har fungerat.
Skolskjutsar i förhållande till det fria skolvalet diskuterades flitigt. (Se återigen ”Skolskjutsar” för mer information.) Nämnden var väl ganska överens om att det riktiga egentligen vore att alla elever fick helt fria skjutsar till den skola som de valde. Men det är ju det här med pengarna…
Ordförande Eckerbom Wendel (M) hade ett tilläggsförslag om att:
”… elever som är berättigade till skolskjuts om de valt av kommunen anvisad skola (hemskola) har rätt att få skjuts till den av kommunen anvisade skolan även om man valt en annan skolenhet…”
Förslaget skulle enligt förvaltningen kosta 1,2-1,8 milj kr. Den summan ifrågasattes av flera ledamöter.
Sedan var det även det här med att nämnden tidigare har fattat ett beslut om fri skolskjuts till elever som väljer en profilklass. Detta beslut var inte ”inbakat” i det nya skolskjutsreglementet. Jag påminde mig också att nämnden, redan under S Anders Larssons tid som ordförande, hade fattat någon typ av beslut om fria skolskjutsar, om det var flera barn i samma familj som hade valt en annan skola. Några av nämndens ”gamla” ledamöter påminde sig också detta. Ingen visste dock riktigt hur det beslutet lydde.
Nämnden drog slutsatsen av allt detta att ärendet borde utredas ytterligare. Med andra ord, återigen en återremiss. Nämnden var enhällig.
Och så var det den socialdemokratiska motionen om arbetskläder till personal inom förskoleverksamhet. (Se ”Pengar, kläder mm”.)
Diskussionens vågor gick höga. Eckerbom Wendel (M) ansåg att det var en ”dyr” motion. Eckerbom Wendel reagerade på formuleringen:
”personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”
Det betydde, menade hon, att nämnden skall köpa in 2 uppsättningar. Det var ordet ”erhålls” som ställde till det. Och det kunde flera ledamöter hålla med om. Det borde ha stått ”erbjuds”.
Förvaltningen i sin tur föreslog att nämnden skulle avslå motionen med hänvisning till att det redan fanns rutiner för arbetskläder. Dessa rutiner omfattade dock endast arbetsbyxor, vilket flera reagerade mot. Dessutom var inte dessa rutiner nedskrivna.
Jag förde fram argumentet att en sådan här diskussion inte skulle ha förts på en ”manlig” arbetsplats. Där hade det varit självklart att arbetsgivaren stod för arbetskläder. Folkpartiets Kerstin Andersson, som tidigare hållit med mig(!) i diverse frågor, reagerade starkt.
”Det här har inte med jämställdhet att göra, inte ett skvatt!”
Birgitta Persson (S) och Marika Isetorp (MP) ställde upp till mitt försvar.
”Håller med Stefan.”
Sa Birgitta.
”Stöd till Kärvling.”
Sa Isetorp.
Kerstin Andersson hade dock inte något emot att personalen erbjöds arbetskläder.
Ordförande Eckerbom Wendel föreslog att motionen skulle avstyrkas, samtidigt som BUN skulle utreda frågan vidare med syfte att skriva ner rutinerna. Oppositionen var inte nöjd, utan tyckte att svaret då innebar ett slags ”dubbelt budskap”. Motionen handlade ju om mer än t ex arbetsbyxor.
Socialdemokraterna tvekade lite om hur de skulle ställa sig, men frågan avgjordes av Marika Isetorp (MP). Hon yrkade helt sonika på att motionen skulle bifallas.
Och det skulle se ut, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (V höll med MP) yrkar bifall till en socialdemokratisk motion, men inte socialdemokraterna själva…
BUN kompromissade, och gissa vad? Rätt. En enhällig nämnd beslutade om återremiss. Frågan om arbetskläder till förskolepersonalen ska utredas ytterligare och ett förslag till nya rutiner ska upprättas. I motionens anda. (Motionen behövde inte heller besvaras förrän senast den 25 april, så det är gott om tid.)
Hattrick i återremisser!
Förutom att nämnden fick en hel del information om både det ena och det andra, så skulle nämnden också besvara en motion från Vänsterpartiet om ”ordning och reda på Ursand”.
Motionen ska så småningom behandlas i kommunfullmäktige och där lär det väl bli en intressant diskussion kan man tänka. På gårdagens sammanträde kommenterade förvaltningschef Javette det skriftliga svar som fanns i handlingarna. Han sa bland annat att de investeringar som gjorts på Ursand endast handlade om att åtgärda gamla försyndelser. Kommunen hade helt enkelt iordningsställt Ursand till det skick, som det förväntades att vara. Inga hyreshöjande åtgärder hade alltså vidtagits. För övrigt är det numer Samhällsbyggnadsnämnden som har hand om Ursand och det är fastighetschefen som ”okejar” alla fakturor. Så hade det också varit förra året. BUN:s förvaltningschef skrev inte på något förrän fastighetschefen hade yttrat sig.
På Vänsterpartiets fråga om om IFK Vänersborgs fakturor (se ”Pengar, kläder mm”) angående det elektroniska biljettsystemet och om de var att betrakta som bluffakturor, så svarade förvaltningschef Kent Javette:
”Vi uppfattar det inte som en bluffaktura. Det handlar om meningsskiljaktigheter. … Det är tredje tillfället … Vi vill inte köpa. Vi kan inte ta ansvar för andras löften.”
Och med det svaret lät jag mig nöja.
Till sist.
BUN beslutade att införa ett pedagogiskt pris. Faktiskt. Ingen återremiss här inte.
Det blir i två kategorier, förskola/barnomsorg och grundskola/grundsärskola. Prissumman är på totalt 40.000 kr. Juryn kommer att bestå av 7 personer, en professor i utbildningsvetenskap från Högskolan Väst, utvecklingsledaren, verksamhetscheferna och två representanter från personalorganisationerna. Juryn ska bedöma kvaliteten på nomineringarna och fördelningen av pengarna. Prispengarna, som kan gå till både enskilda och arbetslag, ska användas till förkovring i professionen. När det gäller kriterierna, så ser de ut så här:
”Pedagogerna ska:
- Skapa ett positivt klimat med trygghet och arbetsro i den pedagogiska verksamheten för att stimulera barns/elevers engagemang och intresse och därigenom främja lärande.
- Med förnyade metoder, eller ett innovativt arbetssätt i tillämpning av beprövade metoder, stimulera till utveckling och nytänkande i barns/elevers lärande.
- Förena eget kunnande om de processer genom vilka människan formas och förändras, med förmåga att påverka individer utifrån deras olika bakgrund och förutsättningar för lärande.
- Ta initiativ till olika former av samarbete med barn/elever, kollegor och övrig personal.”
Kul idé tycker jag!
BUN 21 jan(1): Mörtvägen – återremiss
Det blev ett långt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igår. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) slog inte klubban i bordet för att avsluta sammanträdet förrän kl 19.45. Efter 6 timmar och 30 minuter…
Mörtvägens förskola diskuterades länge. (Se ”Mörtvägen”.) Verksamhetschef Boel Jansson informerade och nämnden fick betydligt fler fakta på bordet än som fanns i handlingarna. Många av de frågor som Vänsterpartiet, och andra, ställde fick svar. Och de
var väl egentligen inte särskilt positiva för Mörtvägen.
Det finns 6 förskolor i Vargön med sammanlagt 18 avdelningar. År 2007 föddes det 85 barn i Vargön, år 2008 81 barn, år 2009 78, år 2010 78, år 2011 74 och förra året bara 61 barn. Barnantalet sjunker i Vargön och förvaltningens slutsats är att barnen helt enkelt inte kan fylla förskolorna. Vidare menade verksamhetschefen att förskolor med 2 avdelningar är sårbara och svåra ett driva ur både ett pedagogiskt och ekonomistiskt perspektiv.
Hyran för Mörtvägens förskola ligger på 519.000 kr om året, städ 113.000 kr och vaktmästeri 20.000 kr. En nedläggning av Mörtvägens förskola skulle alltså innebära en besparing för BUN på totalt 652.000 kr om året.
Mot detta står att Mörtvägens förskola är en mycket bra fungerande förskola och belägen i kanske kommunens finaste område, långt från trafikerade vägar och med endast några hundra meter från stränderna i Nordkroken. Mot detta står också att det kostar 200.000 kr för nämnden att ”gå ur” lokalerna (återställningskostnader av olika slag) och, inte minst, att besparingen för hyran i stället blir en kostnad för Samhällsbyggnadsnämnden. Pengar flyttas helt enkelt mellan förvaltningarna, men fortfarande är det kommunen och skattebetalarna som står för pengarna. Om inte fastigheten kan säljas eller hyras ut till någon annan förstås. Vilket i mitt tycke ser svårt ut, eftersom, vad jag kan förstå, lokalerna är byggda som en förskola. Här fanns det dock andra åsikter.
Man skulle också kunna se det som att de minskade barngrupperna i förskolorna i Vargön faktiskt innebär ett mera optimalt antal barn i grupperna. Att barngrupperna är för stora som de är just nu. Detta betyder dock att nämnden måste satsa mer pengar för att behålla och kanske anställa mer personal.
Och med tanke på att kommunen har pengar till annat än barn och ungdomar…
Senast igår, efter BUN-mötet, fick jag från välunderrättade källor ta del av ett rykte, som säger att kommunen har bidragit med ytterligare pengar, upp mot 100.000 kr, till bandy-VM.
Det sticker onekligen i ögonen. Kanske inte bara på en ledamot i BUN…
Vänsterpartiet ansåg på gårdagens sammanträde att det är svårt att fatta ett riktigt beslut, i en så svår fråga som en nedläggning innebär, när så många nya och viktiga fakta läggs på bordet under själva sammanträdet. Det gör det svårt att sätta sig in i allt och dessutom finns det ingen tid att diskutera helheten med föräldrar, allmänhet, partimedlemmar och andra intresserade.
Barn- och Ungdomsnämndens beslut blev att återremittera ärendet. Beslutet var enhälligt.
Beslut om Mörtvägens vara eller inte vara fattas alltså inte förrän nästa sammanträde.
Årets första BUN-möte närmar sig (3): Pengar, kläder mm
Ganska sent på fredag eftermiddag kom mailet med ärende 3 på dagordningen, ”Bokslut 2012: Kort verksamhetsberättelse”.
De här berättelserna, det finns långa också, brukar vara ganska lika år från år. Det är tjänstemännen som skriver dem, och ”äger” dem. Det innebär att vi politiker inte kan ändra i innehållet. Varför vi politiker då ska fatta beslut om dem har jag aldrig begripit mig på.
Det är nog inte så många andra än politikerna i BUN, som läser verksamhetsberättelsen. Det är på sätt och vis synd, oftast står det en del intressant och ”matnyttigt” om det gångna verksamhetsåret.
En verksamhetsberättelse berättar om verksamheten. En intressant fråga är – vilken verksamhet beskriver verksamhetsberättelsen? Är det verksamheten ute på ”golvet”, t ex i förskolor och skolor – eller är det förvaltningens verksamhet? Jag tänker t ex på andra stycket i verksamhetsberättelsen:
”För förskola och grundskola har året präglats av arbetet med att införliva den nya skollagen och den nya läroplanen samt systematiskt kvalitetsarbete.”
Det här stämmer kanske för en del förskolor och skolor. Förhoppningsvis, skulle jag vilja tillägga. Däremot vet jag att rektorer har pratat om det här när de har mötts, till och med gått kurser tror jag. Men det är ju något annat än att det görs ett arbete ”på golvet”. Pedagogerna har t ex inte haft någon utbildning i Skollagen.
Ett annat exempel, den digitala lärplattformen – edWise. Den:
”har införts på alla grundskolor för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan pedagog, vårdnadshavare och elev.”
Det är väl ett känt fenomen att edWise varken används i någon större utsträckning eller fungerar särskilt bra ute på enheterna. Däremot kan förvaltningen lätt få ut typ frånvarostatistik ur plattformen…
Den korta verksamhetsberättelsen tar upp:
- Årets verksamhet
- Jämförelsetal för nämndens verksamhet
- Målavstämning
- Ekonomi
- Personal
- Investeringar
Det finns en hel del ekonomi i verksamhetsberättelsen. De två kanske viktigaste avsnitten är nog följande:
”Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett underskott på 2,3 Mkr. I utfallet för grundskolan ingår skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom för fritidspedagoger med 2,7 Mkr. Det prognostiserade utfallet i augusti var ett underskott på 9,2 Mkr. Bokslutet visar på ett bättre resultat än prognostiserat med 6,9 Mkr. Skolskjutsar, semesterskuldsförändring, lärarlyftet, inkomstjämförelse barnomsorgsavgifter och lägre övergripande kostnader samt beslut om återhållsamhet är det som främst bidrar till förbättringen.
Nettokostnaderna har ökat med 17,5 Mkr vilket motsvarar 2,8 % sedan bokslutet 2011. Personalkostnaderna har ökat med 0,7 % från 2011. Bidrag till fristående och enskilda har ökat med 6,9 Mkr vilket medför en ökning med 9 %, vilket innebär att andelen av nettokostnaden ökat från 12 % till % 13 av nettobudgeten.”
Ett underskott på 2,3 milj kr alltså. Ett helt ok resultat ur budgetsynvinkel. BUN:s budget är på nästan 650 miljoner kr – en bra bit över en halv miljard…
Och sedan är det ju ett ganska ”stort hål” på ett inte helt oväntat ställe:
”Arena och fritid har ett totalt beräknat underskott på 7 Mkr. Underskottet avser i huvudsak driften av Arena Vänersborg, som uppgår till ett underskott på 5,8 Mkr avseende högre kostnader än erhållen budget.”
Notera att det är ett underskott i förhållande till budgeten, inte arenans totala kostnad. Den totala kostnaden närmar sig 30 milj kr, fast jag ser ingen siffra på det i berättelsen.
Det är värt att notera att antalet anställda inom Barn och Ungdom fortsätter att minska, precis som det har gjort under en längre period. År 2010 var 1.044 personer anställda, år 2011 1.022 och år 2012 985. En minskning med 59 anställda på 2 år.
Innan jag lämnar den korta verksamhetsberättelsen för den här gången, så ska jag återge ett sista citat.
”Samtliga underskott inom grundskola och fritidshem [några enheter går med underskott] återfinns på personalkostnaderna. Enheterna har haft svårighet att anpassa organisationen till budget 2012. Fler fritidsbarn innebar att elevpengen sänktes till 2012. I budgeten för 2013 tillförs grundskola och fritidshem 16 Mkr till personaltäthet. Samtliga enheter beräknar då att ha en budget i balans.”
I mars ska den långa verksamhetsberättelsen vara färdigskriven. Den är viktigare. Då är betygsresultat och ännu fler ”hårda fakta” med.
Barn- och Ungdomsnämnden ska på sitt möte imorgon också behandla några motioner. Det betyder att nämnden ska ge ett svar till kommunstyrelsen om vad nämnden anser om dem.
Två socialdemokrater, Theresia Nordlund och Bengt Larson, yrkar i sin motion att:
”personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”
Den menar att:
”Denna personal vistas i inte alltid så sunda och friska miljöer. Alla vet vi hur små barn är, det är inte alltid så noga med renlighet mm. Det är förkylningar, magsjukor osv.”
Jo, det känner vi till. Jag föreställer mig att personalen dagligen får tvätta sina kläder, sina egna privat inköpta kläder, med allt vad det innebär av slitage och kostnader. Är det inte så att det här är ett problem som sällan drabbar yrken, som domineras av manligt anställda?
Förvaltningen föreslår att nämnden ska föreslå fullmäktige att avslå motionen. Motiveringen är att:
”rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheter.”
I handlingarna utvecklas detta:
”Inom Barn och Ungdomsförvaltningen har personal arbetskläder för utemiljö. Redan i dagsläget har personal på flera av förskolorna arbetsbyxor för inomhusmiljö. All personal i förskolan har möjlighet att via sin chef beställa arbetsbyxor och hittills har efterfrågan inte varit särskilt stor.”
Här kan man ju fundera på varför bara ”flera av förskolorna” har tillgång till arbetsbyxor och inte alla. Och varför bara byxor? Det kanske också är så att personalen inte efterfrågar arbetsbyxor, därför att de inte känner till att de kan få arbetsbyxor? Och om nu inte efterfrågan är särskilt stor, kan inte det leda till slutsatsen att, som motionärerna vill, alla då kan erbjudas ”arbetskläder för inomhusmiljö”?
BUN ska behandla flera frågor. Jag ska dock inte redogöra för riktigt alla. Dock några ord om ärende 10, ”Införande av Pedagogiskt pris”.
BUN föreslås besluta att ett pedagogiskt pris ska införas, därför att:
”Skickliga pedagoger/personal spelar en avgörande roll för barns utveckling och lärande i förskolan och för hur elever lyckas i skolan. Därför föreslås att Vänersborgs kommun instiftar ett ”Pedagogiskt pris”, till personal som har utmärkt sig i sitt pedagogiska uppdrag och bidragit till ökad måluppfyllelse.”
Först tyckte jag att det inte var någon bra idé. Det är som med musik, tänkte jag, inte kan man tävla om sådant. Men så kom jag ihåg hur enormt glad och uppskattad jag kände mig när min kollega Olle Zandén och jag faktiskt vann ett pedagogiskt pris en gång i tiden, LO-Spegeln. Dessutom blev priset en stimulans till fortsatt arbete med att utveckla undervisningen.
Det är klart att kommunen ska instifta ett pedagogiskt pris!
Frågan är väl bara vem som har kompetensen att utse pristagarna.
.
PS. Igår skrev min partivän James Bucci en blogg. Den kan du läsa här. Buccis inlägg fick mig att ställa följande fråga på sammanträdet:
”Jag ser i diariet att IFK Vänersborg ytterligare en gång har skickat en faktura, denna gång på 455.627 kr, till Barn- och ungdomsnämnden för biljettsystemet Actor. Förvaltningschefen har återigen med hänvisning till tidigare svar bestridit den.
IFK Vänersborgs faktura är vad jag förstår att beteckna som en sk bluffaktura. Kronofogden skriver på sin hemsida:
”Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad.”
Vänersborgs kommun har tidigare fått bluffakturor. Kommunen har då valt att, precis som Kronofogden rekommenderar på sin hemsida, att polisanmäla dem. Det handlar ju om försök till bedrägeri.
Mina frågor är därför:
Har IFK Vänersborgs bluffaktura polisanmälts?
Om nej, varför inte?”
Årets första BUN-möte närmar sig (2): Mörtvägen
Det är alltså BUN-möte på måndag.
Efter att nämnden har behandlat skolskjutsreglementet (se ”Årets första BUN-möte närmar sig (1)”), så ska en mycket känslig och svår fråga behandlas – en fråga som handlar om nedläggning… Nedläggning av Mörtvägens förskola på Nordkroken…
Nedläggningsbeslut är inget roliga. Det tycker ingen, varken politiker eller tjänstemän. Tvärtom, det är det värsta som finns…
En stor del av BUN:s verksamhet förra året handlade om nedläggningar. Nedläggningar av skolor. En majoritet, där dock den styrande mini-alliansen inte ingick, ville undvika det när det gällde skolor. Och så blev det. Ingen skola lades ner. (Med undantag av Sundals Ryr, där det ändå inte pågick någon verksamhet.)
Förskolorna, som också ingick i den så kallade strukturöversynen, kom liksom bort. Istället tog nämnden ett separat beslut om detta på sitt novembermöte. Det beslutet innehöll 7 punkter, varav den sista punkten lydde:
”Bygg till Lindvägens och Granås förskolor och avveckla 2 avdelningsförskolor i Vargön.”
Jag trodde att detta var ett slags inriktningsbeslut på sikt. Typ. Men se, det var det inte. Min partikollega Bäckström var dock mer klarsynt. Han skrev i sin blogg efter BUN-sammanträdet i november:
”En annan sak som kom igen var, ”Litet är dåligt stort är bra”. Denna gång handlade det om förskolan. Verksamhetschefen för förskolan ville ha ett inriktnings beslut från politiken, där hon vill förankra sina ideer om att ta bort små enheter och göra större. … Jag tror vi sköt oss i foten igår.”
Magnus Bäckström vill inte lägga ner några förskolor eller skolor.
Barn och Ungdom har dåligt med pengar. Kommunen har dåligt med pengar. Inget snack om den saken. Men jag har oerhört svårt att acceptera att det alltid tycks finnas pengar till vissa saker. Och visst tänker jag på arenan… Jag tänker också på bandy-VM, på sponsring till IFK Vänersborg, på Toppfrys, på missade momspengar på Solängen, på dyra lokaler i Vänerparken, på ombyggnad av Resecentrum osv.
Men till den vanlige vänersborgaren, till det lilla barnet, eller eleven, eller den gamle och sjuke – då ska det sparas eller ”hållas igen”.
Jag skulle vilja fråga vänersborgarna något sådant här:
Om vi säljer arenan, slutar att spendera pengar på att sätta Vänersborg ”på kartan”, slutar att satsa pengar på icke-lagstadgade verksamheter och istället satsade allt, och kanske mer till genom en mindre skattehöjning, på barn och ungdomar, gamla och sjuka, gator och fastigheter – skulle ni tycka att det var en bra idé?
Något säger mig att de flesta vänersborgare skulle tycka det.
Nu ligger följande förslag framför nämndledamöterna:
- ”att from 2013-0831 stänga Mörtvägens förskola
- att senast 2013-06-30 säga upp Mörtvägens förskolas lokaler.”
Förskolan på Mörtvägen ska läggas ner därför att, och jag citerar ur handlingarna:
”Under de senaste åren har tillgången på förskoleplatser i Vargön överstigit behoven.
En avdelning på Hallebergs förskola har till och från hållits stängd och Mörtvägens förskola har varit fylld till ca 2/3, vilket inneburit att förskolan har varit bemannad med färre personal än om förskolans platser varit besatta. En konsekvens av detta har bl.a varit att arbetssituationen för personalen varit ansträngd.”
Det saknas en hel del i underlaget anser jag. Det borde finnas mer fakta, om BUN ska kunna ta ett nedläggningsbeslut. Jag saknar både siffror och ”mjuka” fakta. Hur mycket kostar det att driva Mörtvägens förskola? Vad kostar det att bygga till Lindvägens och Granås förskolor? Vad innebär en nedläggning för barnen? Vad innebär en nedläggning för personalens situation? Vad skulle förvaltningen spara vid en nedläggning?
Vid novembermötet beslutade faktiskt BUN att:
”genomförande av åtgärder sker i takt med de ekonomiska förutsättningarna.”
Det måste enligt min mening innebära att konkreta beslut i anslutning till inriktningsbeslutet, för det var ett inriktningsbeslut (det framgår också av beslutsprotokollet), bör beläggas med specifika ”plus/minus”-uppgifter. Inte kan väl nämndens ledamöter fatta beslut utan att veta konsekvens/nytta/kostnad av sitt ställningstagande?
Jag kan det inte.
Till sist undrar jag också:
- vad händer med byggnaderna, lokalerna, som BUN lämnar ifrån sig?
- innebär inte arbetet med VA i Nordkroken att det planeras för fler bostäder i området?
- behövs en ny resursfördelningsmodell?
- har BUN avsatt för lite pengar till förskolorna?
Årets första BUN-möte närmar sig (1): Skolskjutsar
På måndag, den 21 januari, har Barn- och Ungdomsnämnden sitt första sammanträde för år 2013. Det är 14 ärenden på föredragningslistan.
Nämnden ”mjukas upp” med information om skollagens krav på behöriga lärare 2015. Därefter följer den korta verksamhetsberättelsen. Den har jag i skrivande stund inte tillgänglig. Den skickas inte ut förrän imorgon fredag. Det gäller att planera in inläsningstid på helgen…
Under ärende 4 hittar vi ett viktigt ämne. BUN ska besluta om ett nytt skolskjutsreglemente. Det nya reglementet är på fyra sidor och det finns med i utskicket. Anledningen till att BUN ska fatta beslut om ett nytt skolskjutsreglemente beror inte bara på att det har kommit en ny Skollag, utan framför allt på att Skollagens skrivningar har prövats rättsligt.
Vänersborgs kommun har varit inblandad i två tvister kring skolskjutsar. De handlade om huruvida kommunen ska betala busskort till elever som dels har valt den fristående skolan Fridaskolan och dels en skola i en annan kommun (Trollhättan). Eller inte.
Kommunen sa “nej”, kommunen ville inte betala alltså. Föräldrarna överklagade till Förvaltningsrätten och den sade “ja”, dvs kommunen ska betala. Kommunen överklagade i sin tur till Kammarrätten. Kammarrätten biföll kommunens överklagande. Med andra ord, Barn- och Ungdom behövde inte betala skolskjutsar till friskolor eller till skolor i andra kommuner. Kammarrättens domar har för övrigt stor betydelse för kommunerna i hela Sverige.
De här domarna plus ”beaktande av kommunens ekonomi” leder till att förvaltningen inte föreslår
”någon service utöver den lagstadgade.”
I den detaljbudget som nämnden fick i december beräknades skolskjutsarna kosta 19 milj kr för 2013. Det handlar om mycket pengar. Hur mycket skolskjutsarna kostade 2012 är inte framräknat än.
Vad säger man då om det nya skolskjutsreglementet?
Jag tycker personligen att de avstånd som krävs mellan hemmet och skolan, för att en elev ska bli berättigad till skolskjuts, är i längsta laget. Väglängden mellan hem och skola ska t ex vara minst 2 km för en elev som går i förskoleklass eller åk 1. Jag har svårt att se att föräldrar en mörk och snöig vintermorgon släpper iväg sin 6-åring på en 2 km lång promenad till skolan alldeles på egen hand. Jag tycker också att det är långt för en 13-åring att själv ta sig 5 km till skolan. (Väglängden som berättigar till skolskjuts för åk 7-9 ska vara längre än 5 km.) Det är dock de regler som har gällt tidigare. Och det har gått bra. Eller?
Carl Bildts regering införde det fria skolvalet 1992. Och det gäller än idag. Det innebär att elever och föräldrar fritt ska få välja skola. I Skollagen står det:
”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå.”
Reformen har, inte helt oväntat, lett till en segregering och bristande likvärdighet i den svenska skolan. Jag tyckte inte om reformen då, och jag är fortfarande mycket, mycket tveksam. Men nu är det som det är, det finns ett fritt skolval i Sverige.
Frågan är emellertid om det finns ett fritt skolval i Vänersborg.
För att fritt kunna välja skola måste ju eleverna kunna ta sig till den skola de väljer. Annars är ju det fria skolvalet inte särskilt fritt. I det föreslagna skolskjutsreglementet ska de elever i Vänersborg som väljer en annan kommunal skola än sin hemskola (den skola som BUN placerat dem i) inte vara berättigade till skolskjuts.
Som jag ser det, så sätter BUN det fria skolvalet ur spel. Eleverna i Vänersborg har inget fritt skolval, såvida de inte har föräldrar som har råd att betala busskort ur egen ficka. Så får det naturligtvis inte vara. Elevernas skolgång ska inte bestämmas av föräldrarnas plånbok.
Eller? Vad säger Skollagen? Är det Vänersborgs kommun som sätter Skollagen ”ur spel”? Nja… I Skollagen står det också angående skolskjuts:
”Denna rätt [till skolskjuts] gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem…”
Fast…
”I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.”
Rent lagligt är det kanske så att en elev inte har rätt till skolskjuts, om eleven t ex bor i Brålanda och väljer att gå på den centrala skolenheten. Detta har, vad jag vet, dock inte prövats juridiskt. Eller gäller Kammarrättens domar (se ovan) också kommunala skolor? Inte bara friskolor? Det kanske är så. Det kanske är Skollagens paragrafer som ”krockar”?
I förslaget till nytt skolskjutsreglemente står det inget om vad som gäller vid val till profilklass. Det finns ju ett antal profiler i Vänersborg, på Vänerparken och på Tärnan. Vad jag förstår så finns det ett särskilt beslut av BUN, att kommunen då ska stå för skolskjuts. Vilket i så fall innebär en ”service utöver den lagstadgade”. Vad som gäller vid val av profil borde skrivas in i reglementet.
Det finns en annan aspekt av det här med det fria skolvalet, även om det inte har med skolskjutsreglementet att göra. BUN har redan fått kritik för att det fria skolvalet har satts ur spel. I den granskning som revisorerna gjorde i höstas menade revisorerna att eleverna inte fritt kan välja skola därför att Tärnan, Torpa och Vänerparken har slagits samman till en skolenhet, den centrala skolenheten. Eleverna kan bara välja ”enhet”, inte en särskild skola.
Revisorerna skrev i sin rapport:
”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”
Det här borde BUN ta till sig… Är det ett fritt skolval, så är det. (Eller?) Tycker man inte om det, så borde det ifrågasättas principiellt och på en högre nivå (riksdagen) – och inte genom att ”naggas i kanten” och motarbetas kommunalt.
Det finns också en annan orättvisa inbyggd i det föreslagna skolskjutsreglementet. En elev som bor t ex nära 45:an i Frändefors har ju lättare att ta sig till Torpaskolan, om eleven väljer den centrala skolenheten (även om föräldrarna får stå för kostnaderna), än en elev i Gestad. Eleven i Gestad måste ta sig till 45:an för egen maskin.
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) har ett tilläggsförslag, som för ovanlighetens skull redan finns med i utskicket, som råder bot på denna orättvisa. Eckerbom Wendels förslag skulle innebära att Gestad-eleven, som ska gå på t ex Torpaskolan, får skolskjuts till Dalboskolan, som är elevens ”hemskola”. (Sedan får eleven ordna resten av resan själv.) Det förslaget skulle innebära en större rättvisa för de som bor på landsbygden. Det stödjer jag.
Kommunen, liksom BUN, befinner sig i en kärv ekonomisk situation just nu. Jag vet. Det skulle kosta en hel del pengar att se till att alla elever verkligen får ett fritt skolval, dvs att kommunen står för alla kostnader för skolskjuts. Oavsett vilken skola som eleverna väljer. Hur stora merkostnaderna för detta skulle bli för kommunen, framgår dock inte.
Fast. Ska det fria skolvalet för eleverna bli lidande på grund av kommunens ekonomiska felsatsningar? Ska de elever som bor på landsbygden och/eller de elever som har föräldrar med en mager plånbok få betala för att kommunen istället satsar t ex 300.000 kr på bandy-VM? (Eller ett par miljoner på en melodifestival, gud bevare!)
Jag tycker inte det. Egentligen. Men just nu har ju inte BUN pengarna…
Vad göra?
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer