Arkiv
BUN (2): Vad är statligt reglerat och vad är inte?
I mitt förra blogginlägg skrev jag om några ärenden som ska behandlas på kommande sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden på måndag. (Se här.) Det finns ytterligare ett ärende som tilldrar sig mitt intresse.
Det är ärendet om:
”Hjärt-, lungräddning och livräddande insatser på barn samt utbildning för förvaltningens personal.”
Det liggande beslutsförslaget går ut på att lärarpersonalen ska gå på utbildning, varav några ska utbildas till instruktörer. Ett antal elever ska också utbildas till så kallade barninstruktörer. Och när dessa är färdigutbildade ska samtliga elever i grundskolan utbildas i hjärt- och lungräddning samt livräddande insatser (=HLR). Den utbildningen beräknas ta 4 timmar.
Hjärt-, lungräddning och livräddande insatser är viktiga saker. Det är naturligtvis önskvärt att varenda människa behärskade detta.
Det liggande förslaget är emellertid inte i överensstämmelse med de lagar och förordningar som reglerar skolans verksamhet.
Skolan styrs av Skollagen, Skolförordningen och Läroplanen. Dessa kallas tillsammans skolans styrdokument. De är beslutade av Sveriges riksdag och regering.
Staten har gett rektorer och lärare ett uppdrag. Skolhuvudmannens, dvs kommunens, uppgift är att möjliggöra för skolan att fullgöra detta uppdrag.
I den nya läroplanen som gäller från den 1 juli i år definieras ett centralt innehåll i varje ämne. Detta innehåll måste behandlas i undervisningen. Det är mycket viktigt att konstatera, och förstå, att ingen annan än staten bestämmer vad som ska ingå i undervisningen. Ska något annat utöver det centrala innehållet också ingå, så är det den enskilde ämnesläraren, och ingen annan, som avgör det.
Det står inte i styrdokumenten hur lång tid som ska läggas på varje moment i det centrala innehållet. Detta avgör den enskilde läraren och ingen annan.
Den tid som eleverna ska ha sammanlagt i de olika ämnena är däremot reglerad – av staten. Eleverna har en garanterad timtid. I styrdokumenten anges en lägsta nivå. Vänersborgs kommun har valt att lägga sig på denna minimitid. Styrdokumenten ger annars kommunen möjlighet att ge eleverna mer undervisning på ett läsår.
Eftersom staten anser att denna minimitid krävs för att det centrala innehållet ska hinna behandlas i varje ämne, innebär Vänersborgs beslut att det inte ryms något annat i elevtiden än det centrala innehållet.
Sammanfattningsvis. Det är staten som bestämmer vad lärarna ska undervisa om och det är läraren som avgör hur länge varje moment ska behandlas.
Det förslag som ligger är därför inte i överensstämmelse med de styrdokument som styr och bestämmer skolans verksamhet. Det är inte möjligt för huvudmannen, kommunen, att fatta beslut om utbildning av barninstruktörer eller att starta en utbildning för alla elever i hjärt-, lungräddning och livräddande insatser. Kommunen disponerar inte elevernas tid.
Nu är det emellertid så att i ämnet Idrott och Hälsa ingår HLR i det centrala innehållet för åk 7-9. Det står i ämnets kursplan under rubriken Hälsa och livsstil: ”Första hjälpen och hjärt- och lungräddning.”
Lärarna i Idrott och Hälsa är alltså av staten ålagda att undervisa om HLR. Det innebär annorlunda uttryckt också att om eleverna ska utbildas inom ramen för elevtiden så måste detta ske i åk 7-9 på Idrottslektioner. Det är enbart här hjärt- och lungräddning återfinns som centralt innehåll.
Det liggande förslaget måste omarbetas så att det överensstämmer med de lagar och förordningar som reglerar skolans verksamhet.
Utgångspunkterna måste då vara följande:
- Huvudmannen kan erbjuda lärarna i ämnet Idrott och Hälsa en kompetensutveckling i HLR så att de kan ge eleverna den undervisning som återfinns i det centrala innehållet. Även i övrigt måste förslaget ha formen som ett erbjudande. Det är fortfarande så att det är den enskilde idrottsläraren som bestämmer hur mycket tid som krävs för undervisning för detta centrala innehåll.
- Vill kommunen att samtliga lärare ska ha kompetensutveckling i HLR måste även detta ha formen av ett erbjudande. I LGR 11 under 2.8 Rektors ansvar står det tydligt att det är rektorn som har ansvaret för att ”personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”. Huvudmannens uppgift är enligt Skollagen helt enkelt, 34 §, att ”se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.”
Det är viktigt att vi i politikerrollen inser var gränserna går för vad vi som huvudman bestämmer och vad som är statligt reglerat. Skolan är en av staten synnerligen reglerad verksamhet. Skolan regleras inte bara av lagar och förordningar, den har också statligt bestämda mål.
Därför kommer jag att yrka att det liggande förslaget återremitteras och utreds ytterligare så att ett förslag kan läggas fram som är i överensstämmelse med de lagar och förordningar som reglerar skolans verksamhet.
.
PS. Jag har tidigare försökt bena upp ansvarsområdena inom skolan:
Inför BUN:s sammanträde nästa måndag (1)
Det drar ihop sig till Barn- och Ungdomsnämndssammanträde igen. Äntligen skulle nog många säga. Det har ju hänt en del sedan sist, sedan det förra sammanträdet den 16 maj!
Det är inte bara arenan som har slukat pengar, i kapitaltjänst- och driftskostnader. Ungefär 10,2 miljoner har arenan kostat sedan det förra sammanträdet. Även advokaterna nere i Malmö har fått betalt – oklart dock för vad. Ingenting tycks ju hända. Inga domstolsförhandlingar har hållits, inte ens den muntliga förberedelsen gick av stapeln. Enligt ttela har advokaterna Lindahl nu kostat 5,2 miljoner kr. Dagen efter att ttela skrev om detta, så damp det förresten ner något på kommunens skrivbord. Vad det var, det är dock lika oklart… Det sekretesstämplades… Det var däremot klart…
På grundskolans område har det nya läsåret börjat. Och även här har det hänt en del. Det finns en skola mindre, Väne Ryr, än förra gången nämnden hade sammanträde. …fast inte nämnden har bestämt det. Och det finns en ny. Eller rättare sagt, en ny byggnad som ersätter en gammal. Det är naturligtvis Torpaskolan. Men det bestämde nämnden en gång, dock utan att se ritningarna innan.
I slutet av förra veckan kom handlingarna ut inför nämndens sammanträde. Det är ingen direkt uppseendeväckande dagordning. Inget om arenan, inget om Väne Ryr, inget om Torpaskolan.
Det finns dock några andra saker. Så klart.
I februari 2010 lämnades två snarlika motioner in till kommunfullmäktige. Den ena motionen lämnade in av James Bucci, Vänsterpartiet, och den andra av Gunnar Lidell, Astrid Karlsson-Björkman och Henrik Josten, alla från moderaterna.
Motionerna har nu ”legat till sig”, dvs inget har hänt. Sånt händer rätt som det är i en kommun av typ Vänersborgs typ, dvs när man inte vill ta tag i en fråga som kanske är känslig på något sätt. Då kan motioner, förslag etc gömmas undan ett tag, t ex under alla sekretessbelagda pappershögar på något skrivbord. Nu har dock motionerna grävts fram.
Båda motionerna handlar om att kommunfullmäktige ska initiera en utredning och granskning om huruvida förtroendevalda, anställda och/eller anlitade konsulter har orsakat Vänersborg skada i samband med att arenan byggdes. Så uttrycker sig moderaterna i sin motion. Bucci talar istället för ”skada”, om brott mot lagar och reglementen.
Kommunfullmäktige remitterade motionerna till Barn- och Ungdomsnämnden. Nästa måndag ska BUN avge ett yttrande.
I förslaget till beslut står det:
”Barn och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig positiva till att, om behov fortfarande anses föreligga, en utredning i enlighet med motionen genomförs samt att föreslå kommunstyrelsen att denna utredning i så fall sker på initiativ av kommunstyrelsen och att en extern konsult anlitas för uppdraget.”
Det är ett beslutsförslag som inte är helt bra. Bisatsen ”om behov fortfarande anses föreligga” betyder ju att ansvarsfrågan skulle kunna avgöras utan en utredning. Men det är ju precis det en utredning måste utreda och komma fram till! Är någon ansvarig och i så fall vem?
Sedan måste ordet ”kommunstyrelsen” i beslutet bytas ut mot ”kommunfullmäktige”. Anser jag. Jag undrar också över ordvalet ”på initiativ av”. Initiativet är väl motionerna? Och bifall till motionerna betyder att kommunfullmäktige ger ett uppdrag till kommunstyrelsen att tillsätta en utredning. Som en extern konsult bör göra. Här håller jag med. (Bara det inte blir Lindahls i Malmö…)
Det känns väl för övrigt som att behov föreligger av en sådan utredning… Eller? En viktig del av en sådan här utredning har ju också påbörjats, jag nämnde den i min förra blogg, av Claire Melin och Andreas Billock. De har ställt ett stort antal viktiga och avgörande frågor, frågor som fortfarande inte har besvarats… Det kan nog en utredning göra.
En motion skriven av Magnus Kesselmark (V) har också lämnats in. Även den ska behandlas på nästa veckas sammanträde.
Magnus skriver:
”I Vänersborgs tätort finns idag inga möjligheter att utöva några av disciplinerna (i friidrott; min anm), och skolornas undervisning i idrott och hälsa får uppenbarligen friidrotterna stå tillbaka, vilket är tragiskt. Dessutom gavs lösa löften i och med att arenan beslutades att allehanda idrottsanläggningar i området skulle anläggas.”
Magnus vill att kommunen ska utreda hur en sådan anläggning kan planeras inom tätorten. Han vill i slutändan naturligtvis ha en sådan anläggning.
Det finns bara en anläggning för friidrott i kommunen. Den ligger i Frändefors och den är för övrigt i stort behov av en upprustning. (Just nu är det t ex så blött på Frendevi i Frändefors, att det inte går att idrotta där överhuvud taget. Vattnet rinner inte bort – en dränering är nödvändig!) Det anläggning som fanns på Vänersvallen togs bort i samband med att fotbollsplanen gjordes om. Det här var i sin tur en följd av att arenan byggdes på, och ”åt upp”, två fotbollsplaner.
När friidrottsmöjligheterna togs bort från Vänersvallen var löftet att en ny anläggning skulle placeras öster om arenan. På grund av den katastrofala kostnadsutvecklingen för arenan, lades friidrotten på is! I både bokstavlig och bildlig bemärkelse, faktiskt.
I beslutsförslaget står det:
”Barn och ungdomsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att ge uppdrag till
barn och ungdomsnämnden om att utreda förutsättningarna för en satsning på spontanidrott och friidrott och att kommunfullmäktige i sitt direktiv för utredningen också klargör hur finansiering ska ske alternativt vilka ramar som begränsar uppdraget.”
Hur finansiering ska ske… Ja, det kan man fråga sig. Visst behöver vi en anläggning för friidrott i Vänersborgs tätort, och visst måste anläggningen i Frändefors rustas upp, och visst behöver skola och förskola mer resurser, och visst behöver…
Tänk när en framträdande socialdemokrat fällde följande i yttrande i fullmäktige i samband med arenabeslutet:
”men varför välja när vi ser möjligheter att göra alltihop?”
Tack vare arenaskandalen kan Vänersborg snart inte välja att göra någonting! (Toppskandalen förbättrade ju inte heller kommunens ekonomiska läge. Läs senaste nytt om Toppskandalen, som bara tycks växa i omfattning, på Buccis blogg!)
Kommunen måste inte bara tillsätta en utredning om huruvida förtroendevalda, anställda och/eller anlitade konsulter har orsakat Vänersborg skada eller brutit mot lagar eller reglementen (enligt motionerna ovan) – kommunen måste också tillsätta en utredning om vad vi ska ha arenan till och hur ägandestrukturen ska se ut: Allt med syftet att minimera de ekonomiska skadeverkningarna! Det bästa vore antagligen att kommunen kunde sälja arenan – och använda pengarna till vård, skola och omsorg.
Och en anläggning för friidrott.
.
PS. För övrigt ringde en förälder från ”tätorten” idag. Han ville att barnet skulle gå på Dalboskolan (som ligger bredvid Frendevi) – i stället för på den centrala skolenheten. Han undrade om skolskjuts… Nä, se det får föräldern ordna och betala själv. Konkurrens på lika villkor eller…?
Kris på lärarfronten
Det är kris på lärarfronten. Allt färre ungdomar väljer att bli lärare. Och en stor del av studenterna på lärarhögskolorna kommer in på sina andrahands- och tredjehandsval, dvs de läser till lärare därför att de inte kommer in på något annat på grund av låga meritvärden.
Alla som söker till landets lärarhögskolor kommer in!
Många platser på lärarhögskolorna gapar tomma.
Det är kris!
De som egentligen borde bli lärare blir något annat. Läraryrket sjunker i status. Läraryrket är inte attraktivt!
Det drabbar våra barn och ungdomar. De får inte de kvinnor och män som lämpar sig bäst som lärare. Detta leder i sin tur till att eleverna inte får den kvalitet på utbildningen som de borde få. Detta är en viktig orsak till att kvaliteten i den svenska skolan försämras. Kunskapsresultaten i den svenska skolan sjunker jämfört med omvärlden. Det drabbar i slutändan hela Sverige. Sveriges konkurrenskraft försvagas.
Det är många som ser den skrämmande utvecklingen. Socialdemokraten Mikael Damberg uttrycker det som att skolan är ”i fritt fall”. Två andra är Jan Björklund (FP), vår utbildningsminister, och finansminister Borg (M). De talar om att de svenska lärarnas lön är för låg. Det tycker också Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin. (Vad Damberg anser om lönerna vet jag inte.) Lönen är en viktig orsak till att de mest kvalificerade studenterna väljer andra yrken. I regerings- och riksdagskretsar talar man om att lärarlönerna bör höjas med sisådär 10 000 kr i månaden. För att locka duktiga studenter till läraryrket.
I allt fler kretsar talar man också om att skolan bör återförstatligas. Jan Björklund är väl den ivrigaste förespråkaren för detta. Den katastrofalt sjunkande trenden på kunskapsnivåerna började samtidigt som kommunerna blev huvudmän för skolan (1991). Kommunerna ser inte hur viktig skolan och därmed läraryrket är.
Efter kommunaliseringen blev skolan lovligt byte för gnidna politiker och budgetchefer. Fattas det pengar till sophämtningen? Vi avskedar några speciallärare! Vi höjer hyrorna för skollokalerna – interndebitering möjliggör detta…
Som exempel. Mellan 1991 och 1995 fick Sveriges skolor 850 miljoner kronor i hyreshöjning. Samtidigt sjönk anslagen till undervisningen med fyra miljarder…
I Vänersborg har man sitt eget sätt att tackla problemen i skolan. I Vänersborg sparas det som bekant på skolan. Och har gjorts så länge, länge… Vänersborg ligger på plats 284 i Sverige, av 290 kommuner, när det gäller pengar till varje elev för undervisning. Tittar man på pengarna per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek ligger Vänersborg på plats 260.
Den viktigaste, och kanske enda, åtgärden i Vänersborgs kommun på skolområdet är att, som den första kommunen i landet, införa elektroniska stämpelklockor för all skolpersonal. Kommunen utgår från att lärare inte gör sitt arbete! En fantastisk (i mening skrämmande) syn på sina anställda inom förskola och skola!
Huvudmannen Vänersborgs kommun har inte någon som helst förståelse för läraryrket. Kommunen utgår från att – är anställda på sin arbetsplats, så arbetar de. Och är de inte på sin arbetsplats, så arbetar de inte.
De ansvariga tror inte att musiker övar hemma, att skådespelare övar hemma, att läkare förkovrar sig hemma, att lärare förbereder lektioner, rättar prov, dokumenterar elevers kunskapsutveckling, skriver omdömen och bedömningar, förbereder utvecklingssamtal, talar med föräldrar, uppdaterar hemsidor, hemma…
Är lärare inte på arbetsplatsen, så arbetar de inte.
Det är 2011, det är Sverige, det är Vänersborg.
.
PS. Jag kan inte låta bli att avsluta mitt inlägg med Maciej Zarembas avslutning av sin mycket uppmärksammade artikelserie i DNom den svenska skolan.
”I boken ”Kommunaliseringen av skolan” skriver historikern Niklas Stenlås att lärarnas arbetsgivare verkar ha bestämt sig för att helt jämställa läraren med övriga tjänstemän. Man syftar till att endast den tid läraren tillbringar i klassrummet skall räknas som arbetad tid.
Jag anser att en arbetsgivare som vägrar inse att lärare är ett konstnärligt yrke (fyra timmar i direktsändning varje dag – och inför en publik som inte ens är där frivilligt) har straffat ut sig ur samtalet.
Så min enda säkra slutsats av allt jag sett under denna resa får bli av det negativa slaget.
Sveriges kommuner och landsting bör hållas utanför debatter och utredningar om skolans framtid, ty i dessa sammanhang saknar SKL all legitimitet. Detta sällskap av kommunala chefer representerar inte väljarna, inte eleverna, inte lärarna, inte Sveriges nationella intressen. Det har haft tjugo år på sig att bekräfta att det i skolfrågor endast representerar trångsyntheten, och det har lyckats alltför väl.”
Skrämmande siffror på skolkostnaderna!
De flesta vänersborgare är inte helt obekanta med de stora neddragningar som har skett de senaste åren på våra barn och ungdomar, särskilt på grundskolans område. Ett exempel. För att återställa budgeten till den ekonomiska nivå, som rådde 2008 för grundskolan, skulle kommunen behöva tilldela Barn- och Ungdomsnämnden ytterligare 40 miljoner kr.
I spåren av nedskärningarna har alla siffror och mått för kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, sjunkit dramatiskt! I SKL:s ranking över hur bra, eller dåliga, kommunerna är på skolans område hamnade Vänersborg på plats 213.
I Vänersborg har en del, både politiker och ”höga” tjänstemän, försökt trolla bort det faktum att neddragna resurser leder till sämre skolresultat för eleverna. De menar att Vänersborg satsar ungefär lika mycket pengar som andra kommuner i Sverige på skolan, men att en större andel går till fastigheter och skolbyggnader. Det är ett argument som återkommer ständigt, när dessa partier inte vill öka anslagen till skola (och förskola).
Joakim Sjöling, socialdemokraternas ”starke man” på skolområdet, har t ex sagt:
”Vänersborg lägger ut mer pengar på lokaler än snittet i Sverige.”
I nämnden har också ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) påstått detta vid ett flertal tillfällen.
Den här tanken att pengarna går till fastigheter och skolbyggnader ligger också till grund för den strukturutredning, som tjänstemännen på Barn och Ungdom, arbetat fram – en utredning som är tänkt att fungera som en vägledning för kommunens politiker, när de ska ta ställning till den framtida skolpolitiken.
Vänsterpartiet, och jag, har har inte delat ovanstående uppfattning. Den 23 maj skrev jag en blogg i ämnet (”Några tankar om lokalkostnaderna”). Det visade sig nämligen att Vänersborg de senaste 5 åren (till 2009) i genomsnitt inte alls hade haft högre lokalkostnader per elev än riket. Dock hade Vänersborgs kostnader varit högre 2008 och 2009…
När jag analyserade sifforna för de här två åren, så visade det sig t ex att kommunen hade kostnader för både Huvudnäs och Trenova 2009, fast bara en av skolorna användes.
Det fick mig att dra följande slutsats:
”Är de extra höga lokalkostnader år 2009, som kommunen hade på grund av bristande planering, representativa? Är dessa lokalkostnaderna ett tecken på att lokalkostnaderna i Vänersborg kommer att vara fortsatt höga?
Det tycks mig som om år 2009 är ett undantag när det gäller lokalkostnader. Bör man då använda ett undantag som utgångspunkt för sina resonemang?”
Nu har siffror och statistik kommit för år 2010. Den 30 juni publicerades kommunernas verksamhetsindelade bokslut för år 2010. Statistiska Centralbyrån (SCB) har sedan gjort statistik av siffrorna. (Se här.)
Det visade sig att jag (ja, jag tror faktiskt det) hade rätt. Lokalkostnaderna, både räknat per elev och per kvadratmeter i grundskolan i Vänersborg, har minskat 2010 jämfört med 2009!
Lokalkostnad per elev (kr)
Vänersborg 16 452 kr. Plats 162. (2009: 17 296 kr)
Trollhättan 14 721 kr. Plats 220. (2009: 14 843 kr)
Uddevalla 16 500 kr. Plats 154. (2009: 14 752 kr)
Sverige 17 250 kr
Anm. Jag har tagit med våra grannkommuner samt hela landet för jämförelsens skull. Av samma skäl har jag tagit med siffrorna för 2009. Plats 162 betyder att 161 kommuner har dyrare lokalkostnader per elev än Vänersborg.
Vänersborg har alltså minskat sina lokalkostnader per elev jämfört med året innan. Lokalkostnaderna per elev är också lägre än genomsnittet i landet! 161 kommuner har dyrare lokalkostnader än Vänersborg!
Lokalkostnad per kvadratmeter (kr)
Vänersborg 1 077 kr. Plats 63. (2009: 1 113 kr)
Trollhättan 1 106 kr. Plats 54. (2009: 975 kr)
Uddevalla 830. Plats 169. (2009: 734 kr)
Sverige 913 kr
Även Vänersborgs lokalkostnader per kvadratmeter har alltså minskat. Trots det är kostnaderna högre än genomsnittet i Sverige. Det beror till (stor?) del på att lokalkostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann, men först under hösten. Dessutom är lokalerna på Vänerparken, som kommunen hyr av ett privat företag, mycket dyra.
Till sist, när det gäller lokaler, tyckte jag att det var intressant att titta på hur stor lokalyta varje elev har i genomsnitt. Det här är något som det har pratats mycket om i Vänersborg. Det började redan på S Anders Larssons (numera bara Anders Larsson) tid som ordförande i BUN. För stora ”överytor” var t ex huvudargumentet för att lägga ner Huvudnässkolan. (Fortfarande har dock ingen kunnat förklara vad ”överytor” inom skolans och pedagogikens värld är…)
Lokalyta per elev (kvadratmeter)
Vänersborg 15 kvm. Plats: delad 228.
Trollhättan 13 kvm. Plats: delad 263.
Uddevalla 20 kvm. Plats: delad 130.
Sverige 20 kvm
Vänersborgs elever har klart mindre yta att röra sig på i skolans värld (i genomsnitt) än de flesta andra elever i Sverige. I hela 227 kommuner har eleverna mer utrymme än i Vänersborg!
Vad vill jag ha sagt med dessa siffror? Jo, att det inte är lokalerna som äter upp Barn- och Ungdomsnämndens, och därmed elevernas, pengar. Grundskolan får helt enkelt alldeles för lite pengar! Det kan vi också se svart på vitt på följande siffror, som även de är hämtade från Statistiska Centralbyråns sammanställning av kommunernas verksamhetsindelade bokslut för år 2010.
Kostnad totalt per elev (kr)
Vänersborg 78 318 kr. Plats 245.
Trollhättan 77 491 kr. Plats 253.
Uddevalla 84 229 kr. Plats 170.
Sverige 86 865 kr
Vi ser att samtliga kommuner i Trestad ligger under riksgenomsnittet. I Vänersborg får varje elev 8.547 kr mindre än genomsnittet i Sverige.
Nu är det ju så att det finns andra kostnader för skolan än fastigheter och skolbyggnader. Tittar vi på några andra siffror så ser vi ännu tydligare hur Vänersborg släpar efter.
Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr. Plats 284. (2009: 37 794 kr)
Trollhättan 39 091 kr. Plats 248. (2009: 37 438 kr)
Uddevalla 41 690 kr. Plats 168. (2009: 39 950 kr)
Sverige 43 277 kr
Notera Vänersborgs placering i Sverige. Det finns 290 kommuner i Sverige. Vänersborg ligger på plats 284!
I Vänersborg minskar också, till skillnad från Trollhättan och Uddevalla, undervisningskostnaderna per elev!
Förändring (%) i kostnader/elev jämfört med föregående år för undervisning
Vänersborg –4%. Plats: delad 11.
Trollhättan +4%. Plats: delad 187.
Uddevalla +4%. Plats: delad 187.
Sverige +2,4%
Anm. Notera att tabellen visar kostnader per elev.
Att Vänersborg placerar sig som delad 11:a betyder att det bara är 10 kommuner i hela Sverige, som har dragit ner mer på undervisningen än Vänersborg jämfört med 2009!
Det nya läroplanen, som träder i kraft från och med detta läsår, ställer allt större krav på läromedel och utrustning, som t ex datorer, och bibliotek. Det finns siffror som visar detta också…
Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek (kr)
Vänersborg 1 991 kr. Plats 260.
Trollhättan 2 397 kr. Plats 223.
Uddevalla 2 861. Plats 186.
Sverige 3 337 kr
Vänersborg har bara 30 kommuner efter sig i hela Sverige…
De siffror som SCB nu har sammanställt visar på en katastrofal situation för Vänersborgs grundskolor. Det finns stora skäl att befara att utvecklingen i Vänersborg kommer att leda till en ännu mindre andel behöriga till gymnasiet, en ännu mindre andel elever med godkända betyg, ännu lägre meritvärde osv.
Det är helt enkelt skrämmande! Något måste göras – och det snabbt!
Det är Vänersborgs barn och ungdomar som är de stora förlorarna!
PS. För att säkerställa att mina siffror och tabeller är riktiga, så har jag skickat dem till Barn- och Ungdomsförvaltningen. Är något fel eller feltänkt, så kommer jag snarast möjligt att upplysa mina bloggläsare om detta.
Den nya rektorsorganisationen
Det finns fler TTELA att bläddra i efter semestern. Jag fastnar för nyheten från den 29 juli, ”Rektorernas ansvarsområden delas upp”. Återigen blir Barn- och ungdomsförvaltningens, och numera också Gymnasieförvaltningens, chef Kent Javette intervjuad. Denna gång gäller det den nya rektorsorganisationen.
Det är egentligen en gammal nyhet, som jag redan har skrivit om. (Se Brev från Arbetsmiljöverket till BUN.)
Det tycks mig som om TTELA och Kent Javette gör en stor sak av den nya organisationen.
”Det kommer att bli en förbättring för rektorerna att kunna klara uppdraget. … Vi vill ha en tydligare organisation helt enkelt. Jag tror att det blir bättre med ett ansvarsområde, det blir lättare att hålla ihop.”
Kent Javette ger intrycket av att idén till den nya och, enligt Kent, tydligare organisationen kommer från honom själv. Sanningen är den, att omorganisationen är en direkt följd av den nya Skollagen som trädde i kraft 1 juli. I den så finns det inte längre några rektorer på förskolorna. Förskolorna ska ledas av en förskolechef, inte en rektor.
Med andra ord, för att uppfylla den nya Skollagen, måste rektorsorganisationen göras om. ”A man’s gotta do what a man’s gotta do.” Typ.
Trots den förändrade rektorsorganisationen är jag ändå inte säker på att den uppfyller Skollagen. I Skollagen står det nämligen i 2 kap 9§:
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”
Det står en (1) rektor. Den Centrala skolenheten 7-10, som består av Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken, har tre (3) rektorer.
För att få mer kött på benen när det gäller Skollagens 2 kap 9§, så tittar jag på förarbetena till den nya Skollagen. På sidan 250 läser jag:
”Begreppet skolenhet är därför inte nödvändigtvis synonymt med rektorns ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som skolhuvudmannen beslutar om. En skola är ofta detsamma som en skolenhet, men behöver inte nödvändigtvis vara det. I t.ex. glesbygdskommuner kan det många gånger vara naturligt att en rektor har ansvar för flera skolenheter. Det väsentliga är att ledningen av den enskilda skolan klart åvilar en rektor. Det ska vara tydligt för skolans personal, elever och elevernas föräldrar, vem som har ansvaret för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet, liksom för verksamhetens inre organisation och vad detta ansvar innebär. En elev ska aldrig kunna ha mer än en rektor.”
Utifrån detta kan jag inte annat än tvivla på att den organisation Vänersborg får på rektorssidan verkligen följer Skollagen. Lösningen kanske blir att kalla Centrala skolenheten för Centrala skolenheterna….
Piskan har också vint från Arbetsmiljöverket. Den 1 juli damp det ju ner ett brev till kommunen från Arbetsmiljöverket, där det stod:
”Arbetsmiljöverket överväger att besluta om ett föreläggande mot er.”
Brevet handlade om rektorernas arbetssituation. Den nya rektorsorganisationen är enligt Javette även en åtgärd för att möta kraven från Arbetsmiljöverket… fast hur tänker han då?
Den nya rektorsorganisationen är enligt min mening ofullständig om den ska ha någon som helst påverkan på rektorernas arbetssituation. Den har helt enkelt fel utgångspunkter. Den försöker uppfylla Skollagens krav (vilket är ett måste), men i resonemanget utgår Javette från att det idag finns rektorer som inte har tillräckligt med arbetsuppgifter. Detta kan man utläsa i förvaltningens svar till Arbetsmiljöverket:
”En försvårande faktor i sammanhanget som verksamhetscheferna påtalar, är att man har många skolor och förskolor och att barn- respektive elevantal varierar mycket mellan de olika förskolorna/ skolorna. Det gör det svårare att använda resurserna på ett optimalt sätt samt att få till en jämn fördelning mellan rektorerna.”
Antalet rektorer ökas inte med den nya organisationen. När cheferna på förvaltningen säger ”få till en jämn fördelning mellan rektorerna” kan det alltså bara betyda, att de anser att det i nuläget finns rektorer som har för lite att göra!
Det stora problemet för förvaltningen tycks således vara, att få dessa rektorer som har för lite att göra, att hjälpa de som har för mycket att göra.
… fast Arbetsmiljöverket verkade inte tycka att någon rektor hade för lite att göra…
Kent Javette säger vidare i TTELA:
”Det är även tänkt att rektorernas administrativa börda ska bli lättare framöver. Det ska bli lättare att få assistent eller handledarhjälp för att klara pappersarbetet.”
”Pappersarbetet”? Jag är tveksam till att vad rektorerna behöver är hjälp med det ”tekniska” skrivandet, typ renskrivning. Om det finns sådana här uppgifter kan jag garantera att assistenter redan nu sköter om det. Nä, den ”administrativa bördan” består av alla s k ”administrativa arbetsuppgifter”*(se nedan) som är tunga.
Jag tror inte att Kent Javette är riktigt klar över vad rektorernas arbete handlar om.
Om den nya organisationen säger Javette vidare:
”Åsikterna i rektorsgruppen, om det nya, har varit delade, men mestadels har reaktionerna varit positiva.”
Han säger lite senare också:
”Jag tror att de flesta tycker…”
Kent Javette vet uppenbarligen inte riktigt vad rektorerna tycker – bara att några är mot. Och sanningen är att hela rektorsorganisationen inte har utarbetats i dialog med rektorerna – organisationen har utarbetats över huvudena på rektorerna.
I det ovan citerade brevet från Arbetsmiljöverket står det:
”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”
Vi får se om förvaltningen följer Arbetsmiljöverkets råd och lyfter frågan till politikerna. Av TTELA:s artikel kan man inte ana detta, tvärtom. Men vi får se vad Barn- och Ungdomsförvaltningen skriver i sitt kommande svar till Arbetsmiljöverket.
Kanske bör BUN:s ordförande ta initiativ och lyfta frågan?
Med andra ord, jag tror tyvärr inte att den nya rektorsorganisationen leder till en bättre arbetssituation för rektorerna i Vänersborg.
Vad anser jag då vara en bra organisation för rektorerna?
Ja, hur rektorsorganisationen ska se ut står ju i Skollagen – en enhet en rektor. Organisationen i sig är inte problemet och kan heller inte lösa de problem kring rektorernas arbetsbörda som Arbetsmiljöverket påtalar.
En ”ny rektorsorganisation” måste kompletteras med en renodling av de arbetsuppgifter som åläggs rektorerna i Vänersborgs kommun. Låt rektorerna syssla med det de ska göra utifrån det nationella uppdraget och UTAN tidskrävande ”tilläggsuppgifter” eller inblandning från förvaltningen! I en mål- och resultatstyrd verksamhet ska cheferna/rektorerna ges förtroendet att välja vägen till målet och förvaltningen ska följaktligen förse cheferna/rektorerna med förutsättningar för arbetet – inget annat! Det tycks vara helt klart att arbetsuppgifterna i dagsläget är för många för en ensam chef/rektor och att det pedagogiska huvuduppdraget oftast hamnar sist i ”måstelistan”. Även efter en renodling är det troligt att chef/rektor behöver ”hjälpredor” av olika slag för att bereda, utföra eller efterarbeta vissa ”ärenden” utifrån det nationella uppdraget.
Vänersborg måste lära av exemplet Nossebro. Nossebro gick ju från att vara en av de sämsta skolkommunerna i Sverige till att väldigt snabbt bli en av de bästa.
Det som förändrades i Nossebro var enligt en person från Högskolan i Borås:
”Den viktigaste faktorn … att man ser till att en rektor, en grundskolechef i det här fallet, får mandat ifrån ledningen, legitimitet i organisationen för att arbeta med pedagogiska frågor som huvudfråga. Det är det som är det väsentliga. Man kan inte belasta rektorer med allt ifrån budget, fastighetsskötsel och personalfrågor samtidigt som man ska bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Och det har man lyckats enormt bra med i Essunga. Och det vill jag påstå är kanske det viktigaste. Det man har gjort är inte revolutionerande i sitt innehåll. Det som är revolutionerande, det är att man på så kort tid vänt en dålig trend till en positiv.”
—–
* I Vänersborg har rektorn en mängd uppgifter som går utöver det statliga uppdraget.
Rektorn i Vänersborg har följande uppdrag:
- Ansvar för RA-planer med kommunala mål.
- Ansvar för kvalitetsredovisning.
- Budgetansvar med rapporter och uppföljning
- Upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm.
Det räcker inte. Rektorn har ett personalansvar som innebär:
- Medarbetarsamtal
- Lönesamtal — lönesättning
- Kompetensutveckling
- Rehab plan samt uppföljningsarbete
- Samverkan med facken
- Utvalda mål ur arbetsmiljöplan
- Handlingsplan hot och våld
- Introduktion nyanställda
- Jämställdhetsplan
- Rapporter om tillbud och skador
- Kvalitetssäkring av verksamheten
- Bemanningsmöten i samverkan med personalsekreterare där rektors arbete stäms av.
Rektor har ett tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan.
Rektorn har också hand om organisationen, tjänstetillsättningar (med rekrytering, intervjuer och referenser) och schemaläggning.
—–
En annan viktig nyckel till en förbättring av skolresultaten är naturligtvis att det finns tillräcklig med lärare och andra vuxna i skolan.
PS. Tidigare inlägg om rektorns arbetssituation i Vänersborg:
Rektorn
Rektorn i Vänersborg
Huvudman: Vänersborgs kommun
Brev från Arbetsmiljöverket till BUN
I fredags damp det ner ett brev till kommunen från Arbetsmiljöverket. Det stod:
”Arbetsmiljöverket överväger att besluta om ett föreläggande mot er.”
Det handlar om rektorernas arbetssituation i Vänersborg, en fråga som har hängt med i några år nu. Redan på hösten 2009 uppmärksammade nämligen Arbetsmiljöverket rektorernas höga arbetsbelastning. Sedan har den kommunala kvarnen malt långsamt. Inte mycket har hänt.
Den 24 maj, nu i år, gjorde Arbetsmiljöverket ett uppföljningsbesök i Vänersborg. Det
”framkom att vissa förändringar har gjorts i organisationen, bl.a. har ytterligare en verksamhetschef anställts och verksamheten har delats in i tre områden med var sin verksamhetschef.”
Det här är på gränsen.
Arbetsmiljöverket har tydligen vid sitt besök fått reda på att en tredje verksamhetschef har anställts. Kommunen ger därmed sken av att det här ska innebära att rektorerna kommer att få en bättre arbetssituation. Men så är ju inte fallet! Att det finns tre verksamhetschefer är bara ytterst tillfälligt. Redan till hösten ska en av de tre, Sjöbergh, inte längre vara verksamhetschef. Det ska bara finnas TVÅ stycken! Det här berättar tydligen inte kommunen.
Det är nog över gränsen.
Vid sitt besök får Arbetsmiljöverket också reda på att det pågår en
”diskussion kring hur det administrativa stödet ska organiseras, men ännu är inga beslut fattade.”
Och tänk, jag som trodde att hela rektorsorganisationen gjordes om just för att underlätta för rektorerna, t ex genom att ge rektorerna ett ökat administrativt stöd. (Sedan vet jag inte, om det är just administrativt stöd som rektorerna behöver…) Och så gör man om hela rektorsorganisationen utan att ha tänkt klart om rektorernas arbetssituation. Då undrar jag:
Varför har förvaltningschefen då gjort om rektorsorganisationen och sjösatt en helt ny?
I samband med detta skriver Arbetsmiljöverket:
”Arbetsmiljöverket bedömer att det är av största vikt att rektorernas uppdrag tydliggörs.”
Inte ens det har förvaltningen gjort. Ett litet tips är annars att läsa Skollagen, den nya alltså (den som började gälla i fredags!). I Skollagen så står det väldigt tydligt vilket uppdrag staten har gett rektorerna i Sveriges skolor.
Av brevet från Arbetsmiljöverket kan man utläsa vilka kommunens ”bortförklaringar” är till att det inte har hänt något speciellt på området.
”En försvårande faktor i sammanhanget som verksamhetscheferna påtalar, är att man har många skolor och förskolor och att barn- respektive elevantal varierar mycket mellan de olika förskolorna/ skolorna. Det gör det svårare att använda resurserna på ett optimalt sätt samt att få till en jämn fördelning mellan rektorerna.”
Läs gärna citatet en gång till.
Vad är det som cheferna inne på förvaltningen egentligen säger? Vad betyder ”få till en jämn fördelning mellan rektorerna”?
Det kan bara betyda en sak. Cheferna inne på förvaltningen anser att det finns rektorer som har för lite att göra!
Det stora problemet för förvaltningen tycks således vara, att få dessa rektorer som har för lite att göra, att hjälpa de som har för mycket.
Har cheferna inne på kommunhuset (långt från verksamheten) aldrig tänkt tanken, att det är rektorer som ”har för lite att göra” som kanske har lagom? Kanske har dessa rektorer till och med tid att besöka lektioner, prata med elever och personal och verkligen vara de pedagogiska ledare som de enligt Skollagen ska vara?
Arbetsmiljöverket avslutar sitt brev:
”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”
Sedan frågan om rektorernas höga arbetsbelastning aktualiserades på hösten 2009 har inte, mig veterligen, Barn- och Ungdomsnämnden vid ett enda tillfälle hanterat frågan i något beslutsärende. Jag har inte ens säker på att nämnden har getts adekvat information.
Arbetsmiljöverket påminner också kommunen i sitt brev:
”Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.”
Det tycks som om Arbetsmiljöverkets lilla påminnelse är befogad.
Kanske skulle Arbetsmiljöverket titta också på övrig personals och elevernas arbetssituation i Vänersborg… Minskade personalkostnader på 40 miljoner kronor i Vänersborgs grundskolor på de senaste 3 åren har nog satt sina spår…
PS. Tidigare inlägg om rektorns arbetssituation i Vänersborg:
Rektorn
Rektorn i Vänersborg
Huvudman: Vänersborgs kommun
Budget 2012: Skolan måste få mer pengar! (3)
Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
Nedskärningarna de senaste åren i skolorna i Vänersborg är katastrofala. De har fått förödande konsekvenser för eleverna i kommunen. Alla siffror och mått för kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, sjunker dramatiskt!
Det är inte bara eleverna som är förlorare, det är inte bara deras föräldrar som är förlorare, det är inte bara Vänersborg som är förlorare, det är kommuner som Vänersborg som gör att hela Sverige är förlorare.
Det pågår sedan en tid tillbaka en debatt i Sverige om de katastrofala resultaten för svensk skola. Allt fler röster hörs för att återförstatliga skolan. De ser att skolans enda räddning, det är att staten tar tillbaka huvudmannaskapet. Varför det? Jo, för att kommunerna ser skolan som en verksamhet, som vilken annan som helst. En verksamhet som lämpar sig bra att dra ner på, om det behövs pengar till ”viktigare” saker, som t ex arenor, fastighetsaffärer, fler avlönade och arvoderade politiker, musikarrangemang osv.
Vänersborg är en sådan kommun!
Vill vi att Vänersborg ska vara en kommun som kan användas i debatten om återförstatligande? Vill vi att man i en debatt om huvudmannaskapet ska kunna peka på Vänersborg och säga, se där – en kommun som skurit ner sina personalkostnader med 40 milj de senaste 3 åren? Se där en kommun, där kunskapsutvecklingen bland eleverna sjunker dramatiskt?
Vill vi det? Tydligen. I de borgerliga och socialdemokratiska budgetförslagen så skjuter man till 3 ynka miljoner. Man står inte ens för de 8 milj kr som nämnden själv begärde.
De här 3 miljonerna räcker nog inte ens till att köpa in ”böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjuda näringsriktiga skolmåltider” som det står i den nya Skollagen, och som träder i kraft i månadsskiftet…
Oavsett ett eventuellt framtida återförstatligande, just nu är kommunerna huvudmän för skolan. Vänersborgs kommun har faktiskt uppdraget för skolan redan nu. Kommunen har ansvaret för att skolans mål, som de har fastställts av riksdag och regering, genomförs!
Vänersborgs kommun måste ta sitt ansvar. Vi måste ta vårt ansvar för eleverna.
Vi kan inte acceptera att, och jag citerar från bokslutet för 2010:
”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”
Det här är oacceptabelt! Det här måste vi ta tag i. Vi sviker Vänersborgs barn och ungdomar annars.
Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt socialt stöd. Undersökningar i kommunen visar att alltför många elever i Vänersborg mår dåligt, har ångest, har dålig självbild mm. Det behövs betydligt fler kuratorer, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare, fritidspedagoger och andra vuxna i skolan som har tid med dessa barn.
Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt pedagogiskt stöd. Antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar ständigt. Många av dessa har oerhört svårt att uppnå målen för grundskolan. Det är inte heller en homogen grupp vi pratar om. De här eleverna har väldigt olika behov. Det finns behov av ett flertal speciallärare och resurspedagoger. Ju tidigare dessa elever får stöd ju bättre kommer de att kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Det behövs mer resurser till att öka lärartätheten i grundskolan. En alltför stor andel av eleverna i Vänersborg går ur grundskolan med ofullständiga betyg. Det måste göras en insats, att inte bara diagnosticera problemen, utan att vidta åtgärder att komma tillrätta med dem. Varje elev behöver mer lärartid. Mindre undervisningsgrupper och klasser skapar bättre förutsättningar för kunskapsutveckling. Lärartätheten inom grundskolan i Vänersborg har minskat från 8,2 lärare per 100 elever år 2008, till 7,8 år 2009 och till 7,2 lärare per 100 elever år 2010. Det är betydligt lägre än genomsnittet i riket.
Det är som Skolverket skriver i en av slutsatserna till PISA-undersökningen, det är särskilt elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån som är förlorarna. Det är de som är förlorare när lärartätheten sjunker och klasstorlekarna ökar och när antalet speciallärare, elevassistenter, SYV-funktionärer minskar i antal.
Gör vi inget, så kommer resultaten att sjunka ännu mer. I Delårsrapporten står det:
”Med de förändrade behörighetskraven från och med vårterminen 2011 är det sannolikt att andelen behöriga till gymnasiet sjunker.”
För att komma tillbaka till den nivå som rådde 2008, vilket inte på något sätt var ett speciellt bra år, måste skolan tillföras hissnande 40 miljoner kronor. 40 milj kr!
Skolan behöver mer pengar!
Vänsterpartiet krävde 20 miljoner kr mer när budgeten för 2012 behandlades i Barn- och Ungdomsnämnden. Vänsterpartiets förslag blev nedröstat. Då röstade vi på Centerns förslag på 8 miljoner kr mer. Det gjorde sossarna också. (M, FP och KD lade ett förslag om NOLL kronor mer!) Centerns förslag vann. 8 miljoner kr är bättre än noll. (Vill du veta mer om vad som hände i BUN, så klicka här!)
Nu är M, FP och KD, och S (!) samt C (!!), överens om ett budgetförslag på 3 miljoner! (Du läste rätt, centern stöder inte ens sitt eget förslag i nämnden!) Vänsterpartiet fortsätter att stödja BUN:s begäran på 8 miljoner kr mer. Det bör de andra partierna också göra. Det är för lite. Men det är mer än noll. Eller 3.
Att skriva till politikerna, en fråga om demokrati
Läste i gårdagens ttela att personalen på Rådaskolan i Mellerud har lämnat in en skrivelse till kommunledningen om sin rektor. Idag lämnade rektorn sin tjänst. Jag har ingen aning om vad som händer i Mellerud, mer än det som står i TTELA. Däremot reagerar jag på att förvaltningschefen och kommunchefen faktiskt tar upp frågan. Ja, jag reagerar på att alla berörda faktiskt har fått se personalens skrivelse!
På min skola, Dalboskolan, lämnade personalen också in en skrivelse häromveckan till förvaltningschef och politiker. (Till skillnad från Mellerud gick skrivelsen ut på att vi ville behålla vår rektor.)
Jag vet inte vad som hände med skrivelsen. Den skickades i varje fall inte ut till politikerna, trots att den var adresserad till dem. Det tycks som om skrivelsen har försvunnit ut i tomma intet.
Med andra ord. Skrivelsen har blivit stoppad någonstans på vägen.
Vem som har stoppat skrivelsen vet jag inte. Jag har svårt att tro att det skulle vara någon annan än den högste chefen. Men grejen är:
Får man göra så? Får en skrivelse adresserad till politikerna i en nämnd stoppas så att den inte når adressaterna?
I en demokrati måste invånarna kunna framföra sina synpunkter till sina politiker. Det är ju dem politikerna representerar. Invånarna måste ha rätt att kommunicera med sina politiker!
För mig som politiker är det självklart att skrivelser adresserade till oss politiker ska komma fram. Det är inte bara en rättighet för kommuninvånarna att kunna skicka brev till oss, jag vill också veta vad invånarna tycker.
Nu finns det ett diarium för varje nämnd där skrivelser och annat diarieförs, men jag anser inte att varje politiker ska behöva sitta och leta i diariet efter handlingar som är adresserade till en. Handlingar till politikerna ska självklart skickas vidare till berörda. Automatiskt.
Som det fungerar nu i Barn- och Ungdomsnämnden måste frågan ställas när det gäller hanteringen av skrivelser:
Hur ska personalen i kommunen göra om de vill komma i kontakt med politikerna? Hur ska kommuninvånarna göra?
Det måste väl finnas regler även i Vänersborgs kommun hur sådant här fungerar. Om det nu är så att allt i det här fallet har skötts korrekt, så måste reglerna snarast ändras. Kanske en fråga för Demokratiberedningen?
Sedan kan jag inte låta bli att fundera över:
Hur många skrivelser från medborgare och personal har stoppats?
Kommunen stämmer WSP. Igen.
Kommunen stämmer WSP. Igen. Nu är kommunens skadeståndskrav på WSP uppe i sammanlagt 13 milj kr. Det handlar om ungefär 4% av arenans kostnader…
Kommunen har också ingett en stämningsansökan mot arenans huvudsponsor, eller vad man nu ska kalla det, Länsförsäkringar. Kommunen vill få försäkringsersättning för takrasskadan.
En sak i taget dock. Jag har läst kommunens nya tilläggsstämning av WSP. Kommunen företräds som bekant av Advokatfirman Lindahl. Lindahl skriver i avsnittet ”GRUNDER I SAMMANFATTNING”:
”WSP har i samband med uppdragets genomförande försummat att tillse att ett krav
avseende förseningsskadestånd har framställts inom rätt tid, dvs. före
preskriptionstidens utgång den 2009-09-25, gentemot entreprenören STÅLAB.
Kommunens anspråk på sådant skadestånd gentemot STÅLAB är därigenom förfallet. Genom nämnda underlåtenhet har WSP förfarit vårdslöst eller försumligt i förhållande till Kommunen i samband med uppdragets genomförande och har därigenom orsakat Kommunen skada. Skadan uppgår till 8.335.471 kronor och WSP är i enlighet med parternas avtal skyldigt att ersätta Kommunen med detta belopp.
WSP har vidare försummat att rättidigt och rätteligen framställa skadeståndskrav gentemot GIAB. Kommunens anspråk på sådant skadestånd gentemot GIAB är därigenom förfallet. Genom nämnda bristfällighet har WSP förfarit vårdslöst eller försumligt i förhållande till Kommunen i samband med uppdragets genomförande och har därigenom orsakat Kommunen skada. Skadan uppgår till 2.752.324 kronor och WSP är i enlighet med parternas avtal skyldigt att ersätta Kommunen med detta belopp.”
That’s it! Detta är vad det handlar om.
Advokatfirman skräder för övrigt inte orden när den redogör för WSP och och dess projektledare. Kommunen anser att WSP:s agerande är
”en så kvalificerad avvikelse från normala aktsamhetskrav att det utgör grov vårdslöshet.”
Det skrivs också att ”WSP’s projektledare inte har varit mogen uppgiften” och att det ledde till att ”projektledningen fullständigt brutit samman”. Projektledaren har ”förfarit vårdslöst och försumligt”.
Det är hårda ord. Men hårda ord är en sak. Om kommunens bevisning gentemot WSP kommer att räcka är en annan sak. Det tycks inte självklart.
För övrigt går Ann-Christine Ahlberg från Advokatfirman Lindahl så långt i sin kritik av WSP att jag undrar var kommunen egentligen hamnar. Läs detta:
”Kommunen har nämligen inte haft någon insyn i arenaprojektet bortsett från den information som har erhållits från WSP. Det är först sedan resultaten av genomförda granskningar har mottagits av Kommunen som de synnerligen allvarliga bristerna i WSP’s hantering av uppdraget har blivit kända för Kommunen…”
Lägger inte Advokatfirman Lindahl hela skulden för arena-skandalen på WSP? Och då menar jag hela skulden. Läs det en gång till.
Varför tycker jag att detta är så intressant? Den minnesgode erinrar sig vad som hände för 1 år sedan…
Förra året skrev Vänersborgs revisorer i Revisionsberättelsen för år 2009, i avsnittet som handlade om Barn- och Ungdomsnämndens uppdrag att uppföra arenan:
”Vår granskning visar att barn- och ungdomsnämnden brustit avseende planering, ledning, styrning, uppföljning och kontroll.”
Revisorernas slutsats ledde till att, inte bara Projektstyrelsen med S Anders Larsson i spetsen, utan också hela nämnden, inte beviljades ansvarsfrihet. Ja, revisorerna ansåg inte ens att de som hade röstat nej till arenan skulle få ansvarsfrihet. I sitt politiska spel (som vissa uttryckte det) beslutade fullmäktige sedan enligt revisorernas förslag. Är det läge att ompröva beslutet? Läs gärna ovanstående en gång till. Jag tycker att det är viktiga rader.
Det är en sak till som gör mig lite konfunderad. Jag skrev så här i en tidigare blogg:
”BUN:s ordförande Lena (M) förklarade inför beslutet att det finns chanser att advokatfirmans arbete ska leda till att kommunen får tillbaka pengar, STORA pengar, flera miljoner, i skadestånd från WSP. Det handlar om så många miljoner att det känns brottsligt att eventuellt missa en sån chans.”
Lena pratade inte om 13 miljoner kr… Ordförande Lena pratade ”STORA pengar”…
Har inte bara Vänsterpartiet, utan hela Barn- och Ungdomsnämnden, blivit lurade? Ja, inte bara nämnden förresten, kommunstyrelsen, invånarna i Vänersborg. Det är nog dags att lägga papperen på bordet Lena. Hur många miljoner kronor kan ”investeringen” i Advokatfirman Lindahl ge tillbaka?
För vi måste komma ihåg, att de pengar som kommunen eventuellt (i bästa fall) kan få i skadestånd måste ställas mot en eventuell förlust i tvisten. Om kommunen misslyckas i sin bevisning gentemot WSP, måste kommunen, antar jag, betala åtminstone motpartens rättegångskostnader. Och det rör sig säkerligen om flera miljoner… Det är ett vågspel som det nya styret bedriver.
Eller blir det fler stämningar? Finns det planer på att få ut ytterligare skadestånd?
I tilläggsstämningen står det, inom parantes(!) faktiskt:
”Härutöver pågår viss ytterligare utredning mot WSP inom ramen för den allmänna reklamation tillföljd av brister i projektledningsuppdraget som gjordes den 22 januari 2010 till WSP.”
Kan det gömma sig ytterligare ett krav på skadestånd, på ”STORA pengar”, i en sådan här sats, dessutom inom parantes? Jag tror inte det.
Jag upprepar. Det är nog dags att lägga papperen på bordet.
BUN tar sommarlov
Idag ställdes Barn- och Ungdomsnämndens juni-sammanträde in. Det officiella skälet är att det finns så få frågor att behandla, det inofficiella att det ska sparas pengar. Eller snarare, visas handlingskraft i en vilja att spara pengar. Typ.
Det är viktigt för de borgerliga, i synnerhet moderaterna, att det framstår som att skattebetalarnas pengar inte slösas bort på onödiga möten och onödig byråkrati och onödig verksamhet. Vad som är nödvändigt och inte nödvändigt är dock en fråga om definitioner. Politiska definitioner. Att ge mer pengar till Socialnämnden är t ex inte nödvändigt. Att inte kompensera BUN för de 20 miljoner som skars ner 2010 på personalkostnader är inte nödvändigt. Att bjuda på gratis fikabröd på nämndsammanträdena är inte heller nödvändigt. Däremot är det nödvändigt att lägga ut 11,6 miljoner kronor på arenan. Att ha kvar posterna som 2:e vice ordförande i nämnder och styrelser är också nödvändigt.
Vänta ett tag. Det här sistnämnda är intressant. Det var nämligen ett vallöfte från moderaterna att skära ner på antalet betalda och arvoderade politiska poster. …men så gick man ju och ”vann” valet… Och då fanns det ju helt plötsligt oerhört många ”ideella” krafter som ville ställa upp och få politiska förtroendeposter. Att dessa poster var betalda var ju en bonus. Liksom. Och när det sedan visade sig att det gick att köpslå med sossarna, så att man kunde hindra det 3:e största partiet, dvs Vänsterpartiet, att få dem… Ja, då glömdes sparlöftet från valet bort. Liksom.
Vad som är nödvändigt och inte nödvändigt kan alltså variera – även före och efter ett val…
Eller är det kanske så det ska ses? Junisammanträdet ställs in så att vi har råd att arvodera vår 2:e vice ordförande Orvar Carlsson från KD?
Men finns det inga frågor att behandla på nämnden, så finns det inte. Nä, det kanske är så. Vårens viktigaste beslut var väl att lägga ner Väne Ryrs skola – och det beslutet tog rektorn ifråga. Inte politikerna. Med en sån beslutsgång kan vi nog ställa in nästa sammanträde också. Kanske kan vi då inrätta en 3:e vice ordförande. En socialdemokrat till kanske?
Skämt åsido. Inte kan det vara ont om pengar när kommunen har råd med heltidstjänster för gänget Lidell (M), Marie Dahlin (S) och Johan Ekström (FP)? Halvtid för Marie och Johan, så skulle hela kommunens personal kunna få gratis fikabröd till kaffet hela året.
Det skulle nog finnas frågor för BUN att behandla i juni. Inom barn- och ungdomsförvaltningen har en omorganisation nyligen skett bland rektorerna. Gamla har fått gå, andra har blivit omplacerade, nya har tillkommit osv. Gemensamt för alla ”rockader” verkar vara att de berörda, både personal och rektorer, inte har blivit tillfrågade, eller åtminstone inte haft särskilt stort inflytande.
Det finns nog anledning att återkomma till det. Fast inte på junisammanträdet. För det blir inget.
Vad jag förstår har inga nya resurser, eller möjligtvis ytterst få, tillförts den nya rektorsorganisationen. Det är svårförståeligt, eftersom Arbetsmiljöverket tydligt har visat på att rektorer har alltför lite tid till det som är kärnverksamheten i deras arbete: det pedagogiska ledarskapet. (Jag vill minnas att personalenkäten visade detta också.)
Det finns nog anledning att återkomma till det också. Fast inte heller det på junisammanträdet. Eftersom det inte blir något.
För övrigt säger ryktena att också verksamhetschef Sven-Eric Sjöbergh har blivit ”förflyttad” från sin post, att han inte ska vara verksamhetschef längre. Det var en överraskning.
Till sist noterar jag att det var Skateboard Games i arenan i helgen. Enligt TTELA med minst 3 000 betalande besökare. Kul! Jag tror att förutsättningarna för att få sådana här kanonarrangemang skulle öka om vi tog bort isen i arenan – hela året. Vem vet, kanske kan SM i plöjning , som ska hållas i Gestad i oktober, arrangeras i arenan istället. Då skulle kommunen dessutom spara in på borttagningen av frysrören…
Det vore väl att hushålla med skattebetalarnas pengar?
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer