Arkiv
Ärende 12: 1.500.000 kr till Arenan…
Tre punkter i Barn- och Ungdomsnämndens nästa sammanträde handlar om arenan. Så här ser ärendelistan ut:
”Ärende 10: Färdigställan av Arena Vänersborg avseende basidrott och lokaler för föreningsmöten.
Ärende 11: Montering av raster vid Arena Vänersborg.
Ärende 12: Behov av ytterligare åtgärder med anledning av takraset vid Arena Vänersborg.”
Ärende 10 och 11 har jag redan kommenterat. (Ärende 10 – Ärende 11.) Förslagen i ärende 10 och 11 är att ytterligare 2.950.000 kr ska tillföras arenan – nu i april.
Ärende 12 handlar om takraset. Och ytterligare 1½ miljon kr… Nu i april. Till arenan.
Ingen har väl missat takraset… Taket reparerades, men…
”Efter takraset har förstärkningsarbeten utförts, vilka dock inte godkänts vid efterföljande besiktning.” (Ur nämndens handlingar.)
Därför behövs det en
”delvis ombyggnation samt nya kompletterande stålbalkar”.
Det handlar inte om de saknade takbågarna (ni kommer väl ihåg hur 18 takbågar blev 13, om inte så kan du läsa här). Det vore för billigt. Det måste handla om att förstärka de befintliga kring ”hålet”. Tydligen har något gått snett vid reparationerna efter takraset. Men sa inte förvaltningschefen på ett sammanträde att taket var återställt till så som det var innan raset (inkl ett 10%-igt dimensioneringsfel)? Men det är klart, återställs taket till samma skick som innan raset så kan det ju rasa igen. Jag menar, det rasade ju faktiskt.
Hur som helst. Det är tydligen så att även efter en ombyggnation med nya stålbalkar för 1 miljon blir det inte säkert att vistas i arenan vid ymnigt snöfall. Taket kan rasa igen.
”…för att med högre säkerhet kunna bedöma när skottning ska utföras på grund av snömängd och/eller snötryck bör taket på Arena Vänersborg förses med dels antenner spridda över taket så att snödjupet kan avläsas från mark och invändigt monterade töjningsgivare.”
Det kostar uppskattningsvis 500 000 kr. Ytterligare.
Innan ovanstående åtgärder ska utföras ska en arkitekt (förhoppningsvis någon annan än den som ritade arenan…) och en statiker titta på det – så att det blir rätt denna gång. (Handlingarna använder ibland för mig svåra ord. Statiker är enligt Wikipedia ett gammalt ord för byggnadskonstruktör.) Kostnaderna för dessa experter är inte inräknade.
Trots dessa åtgärder så är väl fortfarande det 10%-iga dimensioneringsfelet på taket kvar…? (Se mitt inlägg Håller Arenan?) Och ombyggnaden av väggar ”så de klarar verklig rörelse i yttertakskonstruktion” är väl också kvar på ”att-göra-listan”? Precis som de otäta springorna, skarvarna, väggpartierna och fotplåten…? (Se Är det ett konstruktionsfel så är det.)
Vad säger man? Som Joakim Sjöling (S) att arenan måste ”färdigställas så att vi kan använda den så som det var tänkt”?
Det säger inte Vänsterpartiet.
PS. Fortsättning följer…
Ärende 11: 2.000.000 kr till Arenan…
Idag har ttela skrivit om ärendena 11 och 12 på dagordningen för nästa sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. (Det kan du läsa om här.) ttela missade dock de 950.000 kr som ska skjutas till arenan i ärendet innan (ärende 10, som jag skrev om igår). Radio Väst uppmärksammade dock denna punkt (till Radio Väst). Radio Väst intervjuade också min partikollega Magnus Bäckström, som dessutom har bloggat om arenan (till Magnus blogg).
På dagordningen står det:
”Ärende 11: Montering av raster vid Arena Vänersborg.
Ärende 12: Behov av ytterligare åtgärder med anledning av takraset vid Arena Vänersborg.”
Tjänstemännen föreslår att politikerna ska besluta följande i ärende 11:
”att hos Kommunstyrelsen begära ett utökat investeringsutrymme på 2 000 000 kronor för att upphandla och låta montera nya raster på respektive kortsida av Arena Vänersborg.”
Raster beskrivs så här i nämndens papper:
”En form av galler av stål har tillverkats för att dölja ventilationsöppningarna på Arena Vänersborgs båda gavlar. Rastren som har tillverkats av STÅLAB i Trollhättan har som funktion att hindra regn och snö att tränga in i ventilationskanalerna. Rastren är också med sin design tänkta att försköna Arenans fasad.”
Till saken hör också att rastren faktiskt redan köpts upp. Men på grund av Stålabs konkurs har de under en längre tid legat utomhus utanför arenan – och rostat sönder!
Hallå eller! Rostat sönder?! Vem har låtit rastren ligga där och rosta? Hur vårdslös får man vara med skattebetalarnas pengar egentligen?
Det känns som om någon har varit brottsligt inkompetent när arenan byggts.
Lena Eckerbom Wendel, nämndens ordförande, verkar dock vara lugn. I ttela säger hon om rastren och de 2 miljonerna:
”Men mest är de till för att vara snyggt.”
Ska de 2 miljonerna användas till att göra arenan snyggare – då borde beslutet i nämnden vara lätt för alla partier, och inte bara Vänsterpartiet… Nej till pengarna!!
Kommer alla partier att säga nej till ytterligare 2 milj till arenan?
Till Radio Väst säger BUN:s 1:e vice ordförande, socialdemokraten Joakim Sjöling:
”Så som jag ser det måste arenan färdigställas så att vi kan använda den så som det var tänkt.”
Socialdemokraterna tänker uppenbarligen rösta för 2 miljoner till arenans utseende. Kosta vad det kosta vill – arenan ska bli klar, och snygg. Det verkar vara sossarnas devis. Visst kan man undra vilka slutsatser som sossarna har dragit av valresultatet.
Jag kan inte heller låta bli att undra Joakim (S), vad menar du med ”som det var tänkt”?
Hur var arenan tänkt Joakim? Och vem var det som tänkte?
Socialdemokraterna har många frågor att besvara om arenan. Vänersborgarna väntar på svaren. Hur var arenan tänkt Joakim? Och vem var det som tänkte?
PS. Fortsättning följer…
Ärende 10: 950.000 kr till Arenan…
Idag kom handlingarna till nästa sammanträde i Barn- och ungdomsnämnden. Det är ett ganska tjockt häfte att läsa igenom. Jag kan inte låta bli att ta en snabb koll på dagordningen.
”Ärende 10: Färdigställan av Arena Vänersborg avseende basidrott och lokaler för föreningsmöten.
Ärende 11: Montering av raster vid Arena Vänersborg.
Ärende 12: Behov av ytterligare åtgärder med anledning av takraset vid Arena Vänersborg.”
Va’?! Vad är det nu?
Jag börjar med att läsa förslaget till beslut i ärende 10.
”Förslag till beslut
Barn och ungdomsnämnden beslutar
- att anta förslag till åtgärd för skydd på kortsidorna i Arena Vänersborg enligt bilaga 1:2 upp till en kostnad av 200 000 kr
- att för finansiering av skydd på kortsidorna ge förvaltningen uppdrag att innan upphandling sker teckna sponsoravtal enligt förslag.
- att anta förslag till åtgärd för att kunna mörklägga konferenslokalerna vid Arena Vänersborg enligt bilaga 1:3 upp till en kostnad av 180 000 kr
- att finansiering av mörkläggningsgardiner ska ske genom ökade hyresintäkter,
- att anta förslag till skyddsräcken till ståplatsläktaren i Arena Vänersborg enligt bilaga 1:2 upp till en kostnad av 70 000 kr
- att finansiering av skyddsräcken ska ske genom nämndens förfogandeanslag.
- att anta förslag till informationsskyltar vid Arena Vänersborg enligt bilaga 1:2 upp till en kostnad av 500 000 kr
- att hos Kommunstyrelsen begära täckning för uppkomna kapitaltjänstkostnader avseende informationsskyltar.
- att ge förvaltningen uppdrag att verkställa beslutet.”
Fram med miniräknaren. Det blir… 950.000 kr. Jag blir kall. Lika kall som arenan. Jaha, 950.000 kr. Eller? Det ska ju bli intäkter också. Tänkte inte på det. Sponsoravtal, ökade hyresintäkter. Har vi hört det förut? Nä, det tror vi inte på.
950.000 kr till arenan. Vad är det egentligen pengarna ska gå till?
”Skydd på kortsidorna” betyder att skydd behöver sättas upp för att inte spelarna ska skada sig. Arkitekten kanske inte tänkte på att det skulle spelas bandy i bandyhallen? Hallå eller!?
”mörklägga konferenslokalerna”? Jag läser:
”Det finns 3 st jättefina konferenslokaler i Arenans entrédel. Det har tyvärr inte gjorts klart med mörkläggning i dessa lokaler vilket för med sig att man inte kan använda dom under sommarhalvåret pga solljus och värmeinstrålning. För att slippa dessa olägenheter samt att kunna använda lokalen för bildvisning föreslår vi att man sätter upp mörkläggningsgardiner framför glaspartierna.
Den lokal som ligger med stora glaspartier i söderläge bör dessutom förses med klimatanläggning för att kunna brukas under sommaren.”
Det är ju sanslöst! Konferensrum som inte duger till att visa bilder i! Konferensrum som inte går att mörklägga! Det är ju inte klokt! Hallå eller!?
Skyddsräcken på ståplatsläktaren behövs. Jaha, tänkte inte arkitekten på det heller? Hallå eller!?
”Informationsskyltar”? De ska till för att hjälpa besökande att hitta ”rätt”.
950.000 kr. Jaha.
Det räcker inte!!
I papperen ser jag ytterligare ”nödvändiga” åtgärder. Dessa ytterligare åtgärder ska antagligen behandlas av nämnden vid senare tillfällen. Det kanske blir för mycket på en gång att ta alltihop på måndag (18/4). Kostnaderna får typ delas upp och beslutas lite då och då…
Det här behöver också göras – och betalas. Håll i er.
Ovan nämnda klimatanläggning kostar alltså 170.000 kr – så att man kan ha konferenser i konferensrummet…
”Koppla in bef. fläktvärmare till fjärrvärmenätet.” Kostnad: 100.000 kr.
”Förlänga bef. tilluftskanaler på den västra sidan, för att med hjälp av dess fläktar pressa ned den av fläktvärmarna uppvärmda luften i dom tänkta utrymmena för events.” Kostnad: 1.100.000 kr.
”Vägg av typ parocsystem som monteras från långsida till långsida.” Väggen behövs bland annat för att ”stoppa det kalla drag som man tidigare upplevt som besökare”. Kostnad: 200.000 kr.
”Det saknas 2000 kvm isolerat golv. … Bara textilmattor är inte tillfyllest för sittande publik.” Kostnad: 2.500.000 kr.
”4000 kvm Textilmatta typ Rinktex för att täcka övrig isyta.” Det behövs för att ”på ett så säkert sätt som möjligt säkerställa acceptabel temperatur”. Kostnad: 1.150.000 kr.
”Mörkläggningsgardiner vid ljusinsläppen och entrépartier för att inte solljuset ska störa vid verksamhet på pisten.” Vid typ bandymatcher? Är det därför det har gått så dåligt för IFK? Tänkte inte arkitekten på detta? Hallå eller!? Har du ritat någon byggnad förut eller!? Kostnad: 200.000 kr.
Summa: 5.420.000 kr. Till. Förutom de 950.000 som ska beslutas nästa sammanträde…
Men.
Sen blir det kallras vid de fyra entréerna. ”Man bör titta på en lösning typ luftsluss för att slippa detta.” Det finns ingen prislapp. Det behövs också stora utrymmen för att förvara det material som behövs. Det finns ingen prislapp på förvaringsutrymmena heller.
Det känns som om någon har varit brottsligt inkompetent när arenan byggts. Och ritats.
PS. Fortsättning följer…
Profilering som leder till segregering!
I söndags skrev jag om profilklasserna i Vänersborgs skolor. (Det inlägget kan du läsa här.) Profilklasser innebär att eleverna har ett visst ämne på Elevens-val-tid under hela högstadiet. Skolan kan också besluta om att göra avsteg från timplanen så att eleverna i profilklassen får mindre tid i andra ämnen för att få ytterligare tid till profilämnet. På Tärnan har idrottsklassen bara Elevens val och timmarna i Idrott till profilämnet. På Vänerparken har de estetiska profilerna tagit tid från andra ämnen för att skapa mer tid för musik, dans eller bild.
Många föräldrar har de senaste veckorna engagerat sig i frågor kring profilklasserna och då särskilt uttagningen av elever till dem.
Sedan mitt senaste inlägg har jag tagit reda på mer fakta.
Eleverna i åk 6 kan välja på fyra profiler. På Tärnan finns det idrott (inte längre fotboll alltså). På Vänerparken finns det tre olika estetiska profiler. Det är musik, bild och dans.
Över 50% av alla elever i åk 6 i ”stan” sökte till någon av profilklasserna. Detta innebar att alla som sökte inte fick plats. Det fanns nämligen fler sökande än platser. Med ett undantag. Till dansprofilen fick alla 27 som sökte också plats.
Till musikprofilen sökte 60 elever. Det fanns 28 platser. 40 sökte bild, men bara 28 fick plats.
Till Tärnans idrottsklass sökte 14 elever ”för mycket”.
Detta fick till följd att ett urval måste göras. Några elever måste ”gallras bort”.
På Tärnan gjordes urvalet genom att varje sökande blev intervjuad, mellan 30-45 min. Med sig till intervjun hade varje elev svar på 3 frågor som de hade fått i förväg och som skulle besvaras skriftligt.
Efter intervjuerna ”gallrades” 14 bort.
När det gäller Tärnan var det första gången som inte alla sökande till profilen fick plats. Det var inget bra. Föräldrar hörde av sig och hade åsikter om bland annat urvalsprocessen. Ttela publicerade insändare. I tisdags ändrade sig någon i ”ledningen”, någon chef eller grupp av chefer tog beslut om att alla sökande skulle bli antagna!
Detta innebar alltså att alla som sökt Tärnans idrottsprofil till hösten också fick plats. Hur den extra klassen, eller gruppen, ska organiseras – och finansieras! – vet inte Tärnan just nu. 14 elever i en klass är inget optimalt antal ur ekonomisk synvinkel…
Det är väl bra att man kan ändra beslut som blir ifrågasatta. Å andra sidan undrar man hur genomtänkta sådana beslut är – när de som ropar högst kan få makthavare att ändra sig. De som inte kan ropa alls då?
På Vänerparken fick alla som sökte musik göra ett sångprov. Om eleven ifråga spelade ett instrument fick de även spela på detta. Det var dock mindre viktigt för uttagningen, ingen blev ”bortvald” på grund av att han/hon inte spelade ett instrument. Eleverna fick också göra diverse test som gick ut på att ta reda på elevens rytmkänsla, musiköra osv. De olika testerna bedömdes på en skala. Resultaten räknades ihop och de med högst poäng antogs till musikklassen. Inte de andra.
Till Bildklassen lottade man helt enkelt.
Hur ska man ställa sig till detta? Själv tycker jag att det är väldigt tidigt att välja profiler när man går i 6:an med tanke på risken att bli ”bortvald”. Grundskolan är obligatorisk och att då försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger tycker jag är förkastligt.
Det är ju inte bara ett ämne som man inte får, det vore kanske inte så himla farligt. Men det är ju faktiskt så att när de inte får sitt profilval tvingas de kanske till en skola de inte valt och risken finns också att de blir ”ensamma” där om alla gamla kompisar kommer in på sitt val. Det är en ganska stor sak för en 12-åring. Jag tror inte att många vuxna skulle acceptera en sådan behandling.
Nu tillåter den nya Skollagen profilklasser med urval (i och för sig definierat som ett ”undantag”). Vad man än tycker om detta. Som jag har skrivit tidigare så reglerar den nya Skolförordningen hur urvalet får gå till. Och den anger bara färdighetsprov som grund för urval. Förordningen träder i kraft 15 april och ska börja tillämpas 1 juli. Utifrån detta tolkar jag det som att det är dessa bestämmelser som gäller för höstens organisation. Jag tror inte att man kan anföra att urvalet skedde före 15 april och därför hänvisa till den gamla Grundskoleförordningen. Administrativa skäl kan vad jag förstår inte vara ett skäl för att förordningar inte ska följas. Men det är väl som vanligt, kommunala beslut är lagliga så länge ingen överklagar. (Toppaffären lärde oss att även olagliga kommunala beslut blir lagliga om ingen överklagar inom tre veckor…)
Men det finns fler och ännu starkare skäl till att se över förvaltningsledningens policy och riktlinjer för profilklasserna.
Över 50% av alla 6:or har alltså sökt till en profilklass. Betyder det då att eleverna i Vänersborg har ett unikt intresse för estetiska ämnen? Ett intresse som saknar motsvarighet i landet?
Jag tror inte att det är så.
Fundera en stund på följande frågor innan du läser vidare. Varför sökte inte en enda elev från Tärnan till någon av profilklasserna på Vänerparken? Var alla elever i åk 6 på Tärnan ointresserade av musik, bild och dans?
Fundera även på följande frågor: Vilka elever sökte till Vänerparken? Och varför?
Elever väljer skola i första hand. Eleverna ville gå på Vänerparken. Det är framför allt eleverna som tidigare tillhörde Huvudnässkolans upptagningsområde som helt enkelt inte vill gå på nya Torpa eller Tärnan.
Ett skäl som fördes fram, både av förvaltningen och av politiker (framför allt av socialdemokrater, men även av de borgerliga) i samband med diskussionerna om att bygga den nya Torpaskolan, var att en sådan skolenhet skulle leda till ökad integration. Utifrån vad vi kan se nu har det i verkligheten blivit precis det motsatta. Vi har fått en segregering av sällan skådat slag. Och det handlar inte om friskolor – det är kommunen själv som är ansvarig för den.
Hur har det kunna gå så här? Vem är ansvarig? Var har dessa beslut tagits?
Det kan man faktiskt fråga sig. Det är inte rektorerna som fattat besluten. De har tidigt befarat en sådan här utveckling. De har exempelvis föreslagit att dansklassen i stället skulle förläggas till Tärnan. Likadant med bildklassen. Varför inte ha den på Tärnan som till skillnad från Vänerparken dessutom har välutrustade lokaler för bildundervisning? Eller musikklassen till nya Torpa som utrustats med 6-7 lokaler för undervisning i musik! Detta kunde kanske ha fått positiva effekter för integrationen?
Rektorerna är inte ansvariga.
Rektorerna har fått höra att de estetiska profilerna ska ligga på Vänerparken. Det är bara så. Det har politikerna bestämt. ”Det är politiken.”
Nu kan inte politiken ta sådana beslut. Och har inte heller gjort det. Politiker har bestämt att lägga ner Huvudnässkolan och att bygga en ny Torpaskola. Sådana beslut fattas av politiker. Men att bestämma om profilering, nej. Barn- och ungdomsnämnden har inte fattat några beslut om profilklasser. Sådana beslut kan bara fattas av rektorer. Enligt Skollagen.
Har rektorerna fattat dessa beslut? Eller har man fått ”direktiv” från någon annan?
Arbetslag? Teambuilding? Hallå eller!!?? (…och en ny grafisk profil…)
I onsdags hade kommunfullmäktige sammanträde.
Första timmen ägnades åt information. Förvaltningschefer berättade om verksamheterna för alla nya ledamöter. Och gamla.
Först ut var Barn- och Ungdomsförvaltningens chef. Han beskrev verksamheten. Det blev mycket ekonomi. Väldigt mycket ekonomi. Han sa också:
”Vi jobbar med teambuilding för att stärka arbetslagen ute i våra verksamheter.”
Jag funderade på det.
”Arbetslag”? Med arbetslag menas i skolans värld en organisation som byggs utifrån att lärare som undervisar i olika ämnen i en klass samarbetar kring klassen.
Det kan ju vara ett sätt att organisera en skola. Det finns andra sätt. Vår regering med Jan Björklund i spetsen vill ha en organisation som utgår mer från ämnena, att lärare som undervisar i samma ämnen samarbetar oberoende vilken klass de undervisar i.
Vilken ”organisationsmodell” som förespråkas i det moderna pedagogiska Sverige är alltså tydliggjort av Björklund.
Ordet ”arbetslag” förekommer heller inte i varken Skollagen, Skolförordningen – eller i Läroplanen!
Lena Eckerbom Wendel, Barn- och ungdomsnämndens ordförande, har ett favorituttryck.
”HALLÅ ELLER!!??”
Det håller jag helt med om. I det här sammanhanget.
Jag undrar vem som har bestämt att skolorna i Vänersborg ska vara organiserade utifrån en gammal tanke om ”arbetslag”. I Skollagen står det: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. Är det så i Vänersborg? Det verkar inte så.
Att från förvaltningsnivå styra det lilla utrymme som finns för kompetensutveckling av pedagogisk personal mot att jobba med teambuilding för att stärka arbetslag måste ses som ett ”dubbelfel”.
Även den nya Torpaskolan är planerad och byggs utifrån idén om att det ”traditionella” arbetslaget ska vara utgångspunkten för organisationen. Den nya Torpaskolan, ni vet, den skolan som kommunen just nu bygger på Idrottsgatan – den där skolan som beslutades av både Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige, utan att någon enda av ledamöterna hade sett ritningarna? Och som inget parti tyckte var anmärkningsvärt eller konstigt. Utom Vänsterpartiet då, men det räknas väl inte?
Att förskolan och grundskolan får nya styrdokument nämndes för övrigt inte på fullmäktigeinformationen. Det kanske inte är så viktigt…
När gymnasieförvaltningens chef presenterade sin verksamhet började han med att säga att han var chef över en verksamhet som stod inför stora förändringar.
”Till hösten får vi en ny Skollag och en ny Läroplan.”
Det var det första han sa. Dessutom fortsatte han att berätta att en lärarlegitimation ska införas.
Han hade förstått vad som är viktigt för verksamheten i skolan framöver och därför bör prioriteras. Att rektorer och personal i grundskolan hellre skulle se kompetensutveckling inom andra områden än teambuilding är nog inte att betrakta som en djärv gissning nu när skolan får en ny Läroplan, en ny Skolförordning och en ny Skollag.
Vad vet förvaltningschefen för Barn och Ungdom om detta?
Gymnasiechefen är som sagt väldigt insatt i verksamheten. Som tack sägs det att han ska flytta till Kommunhuset – bort från verksamheten. I varje fall den verksamhet som han är satt att förvalta. Närhet till verksamheten kanske skapar insikter som kan betraktas som oviktiga eller kanske till och med hotfulla?
På tal om något helt annat.
Häromveckan läste vi att Vänersborgs kommun ska skapa en ny grafisk profil som ska användas i all marknadsföring.
”Vi vill fräscha upp vår nuvarande profil som är mer än tio år gammal.”
Säger informationssekreterare Thomas Fridén.
Det känns väl, tyvärr, som att Vänersborg redan har en ny grafisk profil… vilket vi vill eller ej… Som bara är ett år gammal. I varje fall i den meningen att väldigt många i Sverige får något speciellt på näthinnan när de hör namnet Vänersborg…
Kanske kommunens nya slogan skulle kunna bli, något i stil med – ”kommunen – där allt finns”. Varför inte ”ALLT-I-ETT”?
Och så ska det väl vara internationellt? På engelska blir det väl då…
Whole-in-one!
Reklambyrån som tog hem upphandlingen för att utarbeta den nya grafiska profilen heter Mid Marketing (till företagets hemsida). Det är samma företag som hade uppdraget att jobba med arenan… Och som producerar Vänersborgaren…
Ibland är världen bra liten…
Urval till profilklasserna i Vänersborg
I gårdagens TTELA kunde man läsa en insändare om intagningen till de estetiska profilklasserna i Vänersborg, ”Vem avgör vem som får gå i profilklass?” var rubriken. Profilklasser innebär att eleverna har ett visst ämne på Elevens Val-tid under hela högstadiet. Det kan vara t ex idrott, musik eller dans. Skolan kan också besluta om att ändra i timplanen så att eleverna i profilklassen får mindre tid i andra ämnen för att få ytterligare tid till Elevens Val-ämnet. ”Specialämnet” kallas då Skolans val. (På Skolverkets hemsida kallas det också Lokalt tillval.) På Tärnan tror jag t ex att ”fotbollsklassen” har en timme extra i veckan för sitt profilämne, som från hösten är idrott. (Jag tror i varje fall det, trots att det står ”fotbollsklass” på kommunens hemsida.)
Insändaren i TTELA beskriver hur urvalet till klassen med idrottsprofilen på Tärnan har gått till. Insändarskribenten skriver att för att bli antagen till profilklassen ska barnen träna flera gånger per vecka. Dessutom ska eleverna lämna referenser och skriva ett personligt brev.
En annan förälder har haft en ganska omfattande korrespondens med förvaltningen om kommunens urvalsprocess till profilklassen i Bild (det ska finnas en bildklass på Vänerparken i höst). Korrespondensen har lett till en anmälan till både JO och Skolinspektionen. Föräldern reagerar mot att skolan har använt lottning som urval och inte färdighetsprov. (Och att han har fått felaktiga besked av förvaltningen…)
Om insändaren eller föräldern som klagar hos JO har rätt i sina beskrivningar, det vet jag inte med säkerhet. Det kan man naturligtvis inte avgöra genom att bara höra den ena parten. Däremot har den JO-klagande föräldern fått ett svar från förvaltningen. Det svaret diariefördes 25 mars.
I svaret till föräldern skriver en av cheferna på förvaltningen:
”I dans- och bildinriktningarna är testning inte tillåtet och därför har lottning skett då det varit fler sökande än vad vi kan ta emot. Utifrån detta har urvalsprocessen varit olika för olika elever, beroende av vilken inriktning de önskat.”
Föräldern kontaktade Skolverket och fick enligt egen utsago beskedet att:
”Det finns varken i Skollagen eller i Grundskoleförordningen några bestämmelser om urvalsförfaranden i grundskolan.”
Jag har tittat i Skollagen och Grundskoleförordningen. Det stämmer. Det finns inga bestämmelser om urvalsförfarandet.
Däremot har Skolverket uttalat sig om färdighetsprov:
”att i de fall en utbildning kräver att de sökande har speciella färdigheter i idrott eller estetiska ämnen, som exempelvis musik och dans, bör hänsyn kunna tas till färdighetsprov.”
Det är enligt Skolverket helt ok med färdighetsprov alltså. I exempelvis musik och dans… (Se källan.)
Det händer emellertid saker på skolans område just nu, saker som leder till stora förändringar. Inför höstterminen träder en ny Skollag och en ny Skolförordning i kraft.
Nu finns det bestämmelser om urvalsförfarandet.
Skollagen börjar gälla 1 juli. Den nya Skollagen gör det möjligt att använda sig av tester och prov för antagning eller urval. (Skollagen 10 kap 9§.)
Den nya Skolförordningen börjar gälla 15 april. Det står uttryckligen att den ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011. Det bör rimligtvis innebära att det är här vi ska titta när det gäller frågorna om urval inför höstterminens profilklasser.
Så här står det i Skolförordningen (här finns källan):
”9 KAP. Grundskolan
Färdighetsprov
25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.”
Det är alltså helt ok att tillämpa färdighetsprov i bild!
Jag ringde Skolverket om dans. ”Det är tillåtet!” svarade personen på upplysningstjänsten. ”Dans ingår i Idrott och hälsa.” Huruvida han har 100% rätt får väl jurister tolka, om det blir aktuellt, men så länge får man väl lita på det.
Vänersborgs utbildningsförvaltning har lämnat ett felaktigt besked till föräldern. Det är tillåtet med ”testning” i dans- och bildinriktningar.
Så var det gårdagens insändare igen. Om antagningen till idrottsklassen har gått till som beskrivs, så är det tveksamt, anser jag, att det har gått rätt till.
Så här står det i den nya Skollagen (Skollagen 10 kap 9§.):
”Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller urval till eller inom en skolenhet. … Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första stycket för utbildning från och med årskurs 7”
Lagen säger alltså att tester och prov inte får användas som urval, men att undantag kan göras. Regeringen har i Skolförordningen gjort undantag. Det har regeringen gjort i kap 9. Det står att färdighetsprov (i vissa ämnen) får användas. Förordningen beskriver ingen annan urvalsgrund än färdighetsprov.
Att kräva referenser av eleverna, att de ska skriva ett personligt brev eller att de måste träna flera gånger per vecka för att kunna bli antagna måste, vad jag förstår, falla utanför dessa regler. (Om det nu stämmer som insändaren beskriver.) Jag undrar om ens lottning är tillåten som urvalsgrund.
I den nya Skolförordningen står det:
”27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.”
Skolverket skrev för några år sedan (källa):
”En rimlig tolkning avseende möjligheten till ett urvalsförfarande vid fördelning av elever på klasser är därför att i de fall en utbildning kräver att de sökande har speciella färdigheter i idrott eller estetiska ämnen, såsom exempelvis musik och dans, bör hänsyn kunna tas till färdighetsprov. Inga andra principer för urval får användas än färdighetsprov i det sökta ämnet. När det gäller övriga ämnen får fördelningen enbart grunda sig på ett intresseval från elevens sida och inga urvalsmetoder får användas (exempelvis lottning).”
Till sist ytterligare en liten fundering på den formella sidan av saken. I brevet till föräldern som klagade till JO skriver chefen på förvaltningen:
”Undertecknad beslutade därför att respektive profilinriktning skulle omfatta en klass per årskurs.”
Det är bara en rektor som kan ta ett sådant här beslut. Precis som en annan chef på förvaltningen skriver i ett annat svar till samme förälder.
”Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av rektorn.”
Det står i Grundskoleförordningen 4 kap 4§. Det kanske löser sig i höst. Jag ser inte att det står på detta sätt i den nya Skollagen eller Skolförordningen… Eller? Det står: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. (Den nya Skollagen.)
Det finns många fler aspekter av profilklasser än själva intagningen. Det kan vara klasserna placering på skolenhet, begränsningen av antalet elever som tas in, profilernas inriktning, kostnader för profilklasser, orsaken till att så många väljer de estetiska profilklasserna, följderna av profilklasser ur integrationssynpunkt etc . Det återkommer jag dock till senare.
PS. Hur intagningen, urvalet, till profilklasserna i Vänersborg går till exakt, tänkte jag också återkomma till. Jag tänkte ta reda på det så snart jag kan i veckan. Idag är det ju söndag och folk arbetar inte. Har du som läser detta information är det bra om du skriver några rader.
Kris i skolan!
Det finns flera organisationer som årligen rankar Sveriges kommuner när det gäller skola och utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en av dessa.
SKL:s ranking för 2010 publicerades igår. (Du kan läsa rapporten här.) Det är ingen vidare skön läsning för vänersborgarna. Resultaten sjunker i allt. Det är naturligtvis inte förvånande med tanke på den oerhörda ekonomiska neddragning som har skett de senaste åren i Vänersborgs grundskolor. Men inte desto mindre alarmerande.
SKL:s rapport visar att 27,4% av eleverna i Vänersborg, som gick ur åk 9 förra året, inte fick G i samtliga ämnen. Det placerar Vänersborg på plats 212 i landet. (Förra året var siffrorna 23,7% resp plats 158.) Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, t ex föräldrars utbildningsbakgrund, antal utlandsfödda etc, så hamnar Vänersborg på plats 257. (203 år 2009.)
Det finns 290 kommuner i Sverige…
Tittar man på det genomsnittliga meritvärdet, dvs hur ”bra betyg” eleverna har, så ligger Vänersborg på plats 196, och tar vi hänsyn till socioekonomiska faktorer – på plats 257.
88,1% av eleverna var behöriga till gymnasieskolan. Det ger en ”hedersam” 147:e plats (plats 135 året innan).
Andel elever som fick godkänt på de nationella proven var, i matte 76,4%, engelska 95,4% och svenska 93,4%. År 2008 var motsvarande siffror: 90,2%, 96,9% och 98,0%. Förändringen i resultat ledde till att Vänersborg sjönk från plats 40 till plats 218 i matte, i engelska från 54 till 162 och svenska från 52 till plats 190.
Sammanvägs resultaten rankas Vänersborg som den 213:e ”bästa” kommunen i landet.
De svenska kommunerna satsar i genomsnitt 77.427 kr per elev (medianvärdet är 78.234 kr). Vänersborg satsar 74.694 kr. Det lägger Vänersborg på plats 92 i Sverige. (2010 låg Vänersborg på plats 81, år 2009 på plats 68 och år 2008 på plats 57.) Det finns kommuner som satsar mer än 100.000 kr per elev.
SKL:s rapport är med andra ord ingen upplyftande läsning för vänersborgarna. Jag skulle faktiskt vilja påstå att det är mer eller mindre kris för kommunens skolor. Socialdemokraternas och Centerpartiets politik under förra mandatperioden, ivrigt stödda av de borgerliga partierna med moderaterna i spetsen, har lett till denna katastrofala utveckling. Nu måste det göras något snabbt. Personaltätheten måste öka, det måste satsas på kompetensutveckling för pedagogerna (tex kring den nya Läroplanen), ledningsorganisationen, liksom skolorganisationen, måste ses över, osv – och det måste ske snabbt.
Dessutom. Neddragningarna som Vänersborg har gjort i grundskolan ger inte full effekt förrän i år…
Bäva månde vänersborgarna inför resultatet av nästa års undersökning…
BUN 22 mars (2): Håller Arenan?
Den 10 mars ställde jag frågan här på min blogg: Är det risk att Arenan rasar? (Klicka här om du vill läsa inlägget.)
Nu ställer jag frågan igen: Håller Arenan?
På måndagens BUN-sammanträde ställde jag två frågor angående taket och takraset. Frågorna besvarades av ordförande i nämnden, Lena Eckerbom Wendel (M).
Fråga 1: Kvarstår det 10%-iga dimensioneringsfelet på de delar av taket som lagades?
Svar: JA, det finns kvar.
Fråga 2: Finns det ett dimensioneringsfel även på de delar av taket som inte rasade och som således inte har lagats?
Svar: Ja, på alla delar.
Mina frågor följdes av en diskussion i nämnden.
Mina slutsatser av diskussionen, och lite efterforskningar, är att Arenans tak är dimensionerat för att klara de krav som Boverket ställer upp. Vi ligger i en zon (zon 2) som säger att våra tak skall klara 150-200 kilo per kvadratmeter. Och det är klart, att har vi ett snödjup på 50-70 cm så klarar arenan det.
Men så var det ju det där 10%-iga dimensioneringsfelet.
Och så är det ju det här med takbågarna. Från början fanns det 18 takbågar på ritningarna, när arenan står klar finns det bara 13 kvar. 5 bågar försvann. Vart tog de vägen? Och hur påverkade det takets hållbarhet?
Förra året kom det mer snö än vi är vana vid. Det blåste dessutom en del. Något som inte är särskilt ovanligt i våra trakter för övrigt. Snödjupet blev större än 50-70 cm. I varje fall på vissa ställen på arenans tak. Som det lätt blir om det blåser.
Någon vädrade faran. Taket skottades febrilt. Men en natt så blåste det så att personalen som skottade taket var tvungna att avbryta arbetet. Då rasade taket. Trots att det skottades till ”the bitter takras” (i stort sett).
Arenans tak höll inte. Det fanns inga marginaler.
Och så fanns det ju ett dimensioneringsfel…
Dimensioneringsfelet spelade ingen roll sades det på sammanträdet. Och det har ju kommunen också hävdat gentemot Länsförsäkringar. ”Det är ju så litet, det där konstruktionsfelet.”
Sanningen tycks vara följande: Eftersom taket är dimensionerat för zon 2 och snöfallet och stormen motsvarade en annan zon, så hade taket rasat i vilket fall som helst!
Herregud!
Och så är det 10%-iga dimensioneringsfelet på taket fortfarande kvar… Och fortfarande är det bara 13 takbågar…
I år hade vi också en massa snö. Vem vet hur det blir de närmaste åren? Antagligen så får vi åtminstone några snörika vintrar inom de närmaste 33 åren. (Det tar 33 år innan arenan är betald.)
Tänk om arenan är fullsatt med 3500-4000 personer för något evenemang och snökaoset drar igång…
Och som ”grädde på moset” – nu har COWI AB fått uppdraget att utarbeta en:
”kostnadskalkyl för ombyggnad av väggar så de klarar verklig rörelse i yttertakskonstruktion.”
Ärligt talat. Håller arenan?
BUN 22 mars (1): Verksamhetsberättelsen
Igår hade Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. Det var ganska lugnt. Det blev bara diskussion och oenighet kring en punkt. Sedan fick jag i och för sig några intressanta svar på några frågor jag ställde. (Mer om det i en senare blogg.)
Mötet började med information om personalenkäten som har genomförts bland kommunens anställda. Jag ska inte redogöra för den, men jag vill gärna återge ett yttrande från en av informatörerna (yttrandet är inte återgivet ordagrant):
”Personalen på Barn- och Ungdomsförvaltningen tycker aldrig att något är bättre än kommunens personal i sin helhet, alltid sämre.”
Man kan ju undra varför – efter alla år av nedskärningar…
Enkätsvaren visade också att 11% av BU:s personal uppger att de har utsatts för våld eller hot om våld. Skrämmande siffor. Det tyckte också de flesta (antagligen alla) i nämnden.
Verksamhetsberättelsen för 2010 diskuterades. Länge. Vänsterpartiet framförde de synpunkter som jag skrev om i min blogg för några dagar sedan. (En dyster läsning.)
Verksamhetsberättelsen beskriver utvecklingen 2010 i mycket negativa termer. På ett helt riktigt sätt. Utvecklingen är skrämmande – på alla plan! Sedan skissas framtiden, i ett avsnitt som heter Framtidsutsikter, på ett väldigt ”positivt” och ”skimrande” sätt.
Vänsterpartiet kunde inte ställa upp på den här positiva skildringen av framtiden. Vi menade att det i stället borde stå något om att förvaltningen måste tillföras ytterligare ekonomiska resurser för att skapa förutsättningar att kunna vända den nedåtgående utvecklingen i Vänersborgs för- och grundskolor.
Vi tyckte att det var en väldigt logisk konsekvens av beskrivningen av tillståndet.
Oj, det blev diskussion. Men inte om innehållet i vårt yrkande, utan om det formella!
När det gäller innehållet så sa förvaltningschefen uttryckligen att det är för låg lärartäthet i grundskolan och att grundskolan inte tål mer neddragningar! (Anteckna gärna det.)
Som sagt. Det blev en lång diskussion om formaliteter. Får man yrka att tjänstemännen ska ändra i verksamhetsberättelsen – det är ju ”förvaltningens dokument”? Innebär V:s förslag egentligen ett förslag om återremiss? Samtidigt måste ju nämnden ta beslut nu, det är ju omedelbar justering… Men om vi politiker i nämnden ska besluta så kan det ju inte vara förvaltningens dokument? Eller?
Kommunjuristen tillkallades i all hast.
Han ansåg nog att nämnden inte fick ändra i verksamhetsberättelsen.
Men då påpekade jag att det i förslaget till beslut stod:
”Barn- och ungdomsnämnden beslutar att ställa sig bakom…”
Och det gör inte Vänsterpartiet. Vi ställer oss inte bakom. Det måste vi ju ha rätt till.
”Jo”, svarade kommunjuristen. ”Det har ni rätt till.”
Tillbaka till ruta 1.
Det slutade som det brukar sluta i nämnden. Nämnden tog sitt beslut, dvs ja till verksamhetsberättelsen. Och Vänsterpartiet röstade nej. Och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet. Skriftligt.
Som vanligt.
För alla nyfikna och för alla våra väljare så publicerar jag hela reservationen här nedan.
================
Reservation – ärende 4: Bokslut 2010: Lång verksamhetsberättelse. (dnr 2011/1)
Vi reserverar oss mot Barn- och ungdomsnämndens beslut
att ställa sig bakom den upprättade långa verksamhets-berättelsen för år 2010.
Motivering:
Så här börjar verksamhetsberättelsen för 2010:
”Barn- och ungdomsutskottet redovisar ett underskott om 6,9 Mkr, vilket är 5,3 Mkr bättre än del- årsprognosen. … Grundskolan och fritidshemmen har sänkt sina kostnader med 7 %. Personalneddragningar har gjorts vilket resulterat i att personalkostnaderna minskat med 20 Mkr motsvarande ca 5 %.”
I berättelsen kan vi vidare läsa:
”Den 1 november 2010 hade barn- o ungdom/kulturnämnden 997 personer tillsvidareanställda. Det är en minskning med 49 personer sedan 2009.”
”Antalet lärare per 100 elever var år 2008 8,2 st, år 2009 sjönk siffran till 7,8 för att år 2010 vara nere i 7,2 lärare per 100 elever.”
Om förskolor:
”Trots att antalet barn inom förskolan ökar med ca 3 % är nettokostnaden per kommunal förskoleplats lägre. Detta beror på att förskolorna tagit emot fler barn utan att utöka personalen. Personalkostnaden per barn har minskat med 3 %.”
När det gäller skolbarnsomsorgen så har:
”stora personalneddragningar … lett till att nettokostnaden per barn minskat med drygt 20 %.”
Under ”Målavstämning” för grundskolan står det:
”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”
”De senaste årens satsningar på kärnämnena har inte lett till ökad måluppfyllelse i övriga ämnen eller att eleverna, i genomsnitt, fått högre betyg.”
Det finns ett avsnitt i verksamhetsberättelsen som heter ”Framtidsutsikter”. I detta avsnitt skulle man kanske kunna förvänta sig skrivningar om hur viktigt det är att våra barn och ungdomar tillförs mer resurser. Allt (i stort sett) har ju blivit sämre på grund av nedskärningarna i verksamheterna. Vänsterpartiet förväntar sig åtminstone sådana skrivningar.
I stället ser berättelsen framtiden an med tillförsikt. Allt kommer att lösa sig utan mer ekonomiska resurser.
”Beslut förväntas … om förändrad struktur med färre, större och mer strategiskt belägna enheter som leder till en bra organisation, god personaltäthet och hög servicegrad.”
”För att given budgetram ska hållas är fortsatt fokus på ett effektivt resursutnyttjande präglat av nytänkande och flexibilitet mycket viktigt.”
”En fortsatt analys av skolornas resultat och långsiktiga utvecklingsinsatser är nödvändig för att öka måluppfyllelsen.”
De konsekvenser av de försämrade resultaten som dras i verksamhetsberättelsen är att det framför allt krävs mer nytänkande och flexibilitet. Det bör väl rimligen också betyda att är man ännu mer nytänkande och flexibla kan nämnden spara ännu mer pengar och plocka bort ännu fler tjänster?
Enligt verksamhetsberättelsen gäller resonemanget dock inte i alla verksamheter. När det gäller arenans marknads- och driftavdelning, gäller inte detta. För att förvaltningen ska kunna genomföra större publika evenemang krävs:
”En ny organisation med samlad kompetens för marknadsföring och genomförande av evenemang. … Beroende på uppdrag fodras ytterligare investeringar och mer personal inom både administration och drift.”
Det är skillnad på folk och folk eller verksamhet och verksamhet.
Vänsterpartiet kan inte acceptera den beskrivning som återfinns i avsnittet ”Framtidsutsikter.”
Vänsterpartiet yrkade istället att: avsnittet ”Framtidsutsikter” i Bokslut 2010: Lång verksamhetsberättelse skrivs om så att det klart framgår att förvaltningen måste tillföras ytterligare ekonomiska resurser för att skapa förutsättningar att kunna vända den nedåtgående utvecklingen i Vänersborgs för- och grundskolor.
OBS! Hela det sista stycket, som börjar med ”Vänsterpartiet yrkade…”, fick vi stryka. Av formella skäl. Vi hade inte rätt att yrka förändringar i verksamhetsberättelsen. Det var ju förvaltningens dokument. Eller nåt. Typ.
Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen!
Min kamp mot rättsväsendets orimliga tolkning av Kommunallagen gick idag in i sin absolut sista och avgörande fas. Jag har skrivit klart min överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten). Jag överklagar Kammarrättens dom att inte meddela prövningstillstånd av min överklagan av Förvaltningsrättens dom, som i mitt tycke var en ”icke-dom” med absurda konsekvenser.
Hängde ni med? Ingen fara, det gör knappt jag heller. Vill ni läsa mer om bakgrunden har jag bloggat om det tidigare. (Klicka här om du vill läsa om bakgrunden.) Det handlar alltså om att jag och min partikamrat Eva inte fick ansvarsfrihet för bygget av Arena Vänersborg – samma arena som jag idag var på studiebesök i…
Jag återger i det följande min överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen. De bilagor jag bifogar min överklagan publicerar jag inte här. (Det är väldigt många sidor…) De finns att läsa i tidigare blogginlägg och även på Vänsterpartiets hemsida. Om ni vill ha dem så är det bara att mejla, så skickar jag dem.
Överklagan av Kammarrättens dom i Mål nr 6652-10
Undertecknad Stefan Kärvling, <<adress mm>>, överklagar härmed Kammarrättens i Göteborg dom att inte meddela prövningstillstånd i Mål nr 6652-10 meddelad 2011-03-04.
Motivering
Jag Stefan Kärvling överklagade/begärde prövning i Förvaltningsrätten av lagligheten i Vänersborgs kommunfullmäktiges beslut den 19 maj 2010 i ärende 46, ”Fråga om ansvarsfrihet för 2009 års förvaltning avseende barn- och ungdomsnämnden” (Dnr 2010/226), i de delar som berörde Stefan Kärvling och Eva Lindgren. Jag ville få prövat om ”beslutet stred mot lag och annan författning” enligt Kommunallagen, kap 10, §8, punkt 4.
Förvaltningsrätten tog inte ställning i sakfrågan. De konstaterade bara att kommunfullmäktige hade rätt att fatta ett beslut i frågan. Om sedan fullmäktiges beslut var korrekt eller inte var inte rättens sak att pröva. Enligt Förvaltningsrätten.
I Förvaltningsrättens dom står det:
“Förvaltningsrätten finner att det faller inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde att avgöra vem eller vilka som inte beviljas ansvarsfrihet. Det ankommer inte på förvaltningsrätten att vid en laglighetsprövning bedöma de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad eller varje ledamots/ersättares ansvar för att rådande situation med icke beviljad ansvarsfrihet har uppstått för verksamhetsåret 2009.”
Mitt överklagande avvisades därför.
Jag begärde prövningstillstånd hos Kammarrätten av denna dom.
Kammarrätten ansåg att det inte fanns skäl att meddela prövningstillstånd.
Kammarrättens beslut innebär att det inte längre räcker för en enskild nämndsledamot och politiker i Sverige att rösta nej, och reservera sig, till ett beslut – för att slippa ansvar för andras beslut, måste nämndsledamöter och politiker i Sverige nu avgå.
Kammarrättens beslut innebär också att en politisk majoritet kan besluta hur som helst, på vilka grunder, eller brist på grunder, som helst när det gäller frågan om ansvarsfrihet. Allt är lagligt.
Jag anser att det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens) därför att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatdispens) när det gäller Kommunallagens kap 10, §8, punkt 4.
Kammarrätten har grovt förbisett och gjort ett grovt misstag när den inte har insett de konsekvenser Förvaltningsrättens tolkning av Kommunallagen får för det politiska livet i Sverige.
Det kan inte vara så att det svenska domstolsväsendet endast uttalar sig om att en fullmäktigeförsamling enligt lag får bevilja ansvarsfrihet eller inte, det är ju totalt självklart, utan också uttalar sig om innebörden av lagstiftningen. I min värld är det precis detta som domstolsväsendet är satt att hantera. När det gäller ett annat fall av ej beviljad ansvarsfrihet, det sk Borgholmsfallet, var det precis detta som den dåvarande Regeringsrätten gjorde. Regeringsrätten bedömde de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad.
Det är också Vänersborgs kommuns uppfattning. I sitt yttrande till Förvaltningsrätten diskuterade kommunen just innebörden av lagen, dvs de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad. Kommunen ansåg det så självklart att den inte drog sig för ”tänja på sanningen” för att beskriva vad som föregått fullmäktigebeslutet, allt i syfte att försöka bevisa att kommunfullmäktiges beslut var riktigt.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer