Arkiv
Frändefors? Vad är det?
Frändefors?
Frändefors är en ort i södra Dalsland. Den ligger vid E45:an ungefär 15 km norr om Vänersborgs centrum. Många människor har antagligen åkt igenom samhället på väg till Brålanda.
Om passagerarna då hade varit uppmärksamma kunde de faktiskt ha lagt märke till orten när de saktade ner för fartkamerans skull, den som sitter strax efter att de hade kört över en liten bro precis efter en kyrka.
Frändefors har varit en egen kommun en gång i tiden. Kommunen var till ytan ganska stor. Den började i stort sett direkt efter Dalbobron, i varje fall om man fortsatte rakt fram och inte svängde av till Blåsut.
Det bodde, och bor faktiskt fortfarande, en hel del människor i Frändefors, trots att själva Frändefors samhälle är litet. 2016 bodde det 3.297 människor i hela kommundelen, därav drygt 600 i centralorten. Det är mycket landsbygd och en 
stor del av ytan består av skog och odlad mark. Sjöarna Stora och Östra Hästefjorden återfinns också i den gamla kommunen. Vid Stora Hästefjorden har ett av de äldsta fynden för mänsklig aktivitet i Sverige gjorts, den så kallade Hästefjordsharpunen. Det har sannolikt bott människor i Frändefors långt före någon hittade till staden Vänersborg.
Frändefors är sedan 1973 en del av Vänersborgs kommun – en stundtals mycket bortglömd del. Det finns t ex knappast något parti som har tänkt på samhället under valrörelsen. De valaffischer som är uppsatta vätter mot E45:an och riktar sig till de bilister som saktar ner för trafikkamerornas skull. 
Det är lite märkligt att Frändefors är så bortglömt i politiken, flera ledande politiker genom åren har nämligen kommit från Frändefors. De mest kända är självklart de två tidigare ordförandena i kommunstyrelsen – Lars-Göran Ljunggren (S) och Gunnar Lidell (M).
De flesta av Vänersborgs kommuns politiker talar sällan om Frändefors. Trots att det finns både äldreboende, en idrottsanläggning, förskola, två lågstadieskolor och en mellanstadieskola samt ett högstadium inom Frändefors kommuns gamla gränser. På den sistnämnda skolan, Dalboskolan, har en annan, mindre känd politiker, haft sin utkomst i över 30 år. Det är vänsterpartisten och bloggaren Kärvling som har försökt att lära ut vett och etikett och framför allt SO till bygdens ungdomar. Liksom för övrigt till elever från kommunens andra dalslandsdelar, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr. Även de områden som ofta glöms bort av politikerna i kommunhuset. Om Kärvling lyckades med sin uppgift är inte helt klarlagt.
I lördags när jag stod och valkampanjade på Torget i Vänersborg hörde en av dessa “gamla” dalslandselever av sig. Det var nog 25 år sen sist.
”Kommer du ihåg mig?”
Hur skulle jag kunna glömma…? tänkte jag för mig själv.
”Kommer du ihåg Frändefors…?”
Jag skämdes lite. Jo, det gjorde jag nog…
”Vet du att det ser ut precis som när du jobbade här, fast mer nergånget?”
Det visste jag inte, det var nämligen ett tag sedan jag besökte Dalboskolan.
”Sedan skolan tog över konstgräsplanen växer det träd i konstgräset!”
Frändevi, dvs idrottsplatsen i Frändefors, fick en gång i tiden ta över det kasserade konstgräset från Vänersvallen i stan. Det var omkring 2014. Då hade VIF och VFK sprungit på ”gräset” i 7 år. Det gjordes inget vidare underarbete på Frändevis gamla grusplan och det har gjort konstgräsplanen alldeles för stum och hård.
Ligger samma konstgräs fortfarande kvar? tänkte jag. Det gjorde det, visade det sig…
Jag var också tvungen att rätta min gamle elev, precis som under hans skoltid:
”Skolan är väl inte ansvarig för konstgräsplanen?”
Eleven påstod att så var det visst.
Jag skrev till kultur- och fritidsförvaltningen. Jo då, jag fick svaret:
“Skolan har tagit över konstgräset”
Det hade jag ingen aning om. Det blev nya mail. Denna gång också till barn- och utbildningsförvaltningen. Varför ska “skolan” ha hand om en fotbollsplan? Undrade jag. Det tog några dagar, sedan kom svaret:
“Barn- och utbildningsnämnden/Barn- och utbildningsförvaltningen har inte tagit över konstgräsplanen.”
Det var nya besked alltså. Vi får se var det slutar och vem som har ansvaret. Men nu började jag förstå varför konstgräsplanen var i uselt skick. Kommunen visste tydligen inte vem som ansvarade för planen, och då tog ingen ansvar. Frändefors verkade vara bortglömt, inte bara av politikerna, utan också av förvaltningarna. Jag är för övrigt tämligen övertygad om att det är kultur- och fritidsnämnden som är ansvarig. I svaret från barn och utbildning påstods det också att svaret var förankrat hos kultur och fritid.
Det blev ett studiebesök på Frendevi. Det blev också en promenad i området och runt skolorna. Visst tycktes det som om Frändefors idrotts- och utbildningscentrum hade ganska få kontakter och relationer med 
kommunhuset nu för tiden. Det såg ut som på min tid, men mer slitet och utnött. Några nya lekplatser på Frändeskolan fanns på plats, de hade jag inte sett tidigare, och själva fotbollsplanen, naturgräset, såg ut att vara i fint skick. Precis som förr.
En sak som gjorde mig besviken var allt ogräs som växte överallt, alla buskar och planteringar som hade växt igen, anordningar som var söndriga och inte lagades osv. Det hade varit så enkelt att sköta om och göra snyggt i området.
Hur ska eleverna tycka skola och utbildning är viktigt när inte de vuxna bryr sig om att lägga ner lite tid på att underhålla elevernas miljö, t ex skolgården och ytorna däromkring?
Och så var det konstgräsplanen. Jag tror att några bilder talar för sig själva.
Kommunen måste åtgärda konstgräsplanen. Frändefors måste få en plan som invånare och föreningar kan träna på, de ska inte behöva riskera att skada sig, eller åka till Brålanda.
Kultur- och fritidsnämnden har fått 200.000 kr extra till Frendevi nästa år. Dock inte till konstgräsplanen utan till A-planen.
Kultur- och fritidsnämnden skriver:
“A-planen är vattensjuk och behöver dräneras. Utöver dränering behöver även ett mindre bevattningssystem installeras. På friidrottsanläggningen behöver löparbanor och ansatsbana till längdgrop åtgärdas då det idag föreligger skaderisk vid nyttjade.”
Det ska noteras att de friidrottsbanor som finns på Frendevi är de enda i kommunen. Det kanske är just därför som kommunen satsar pengar på Frendevi? Missförstå mig inte, det är jättebra och positivt att Frendevis A-plan underhålls. Men det finns, som sagt, fler planer som behöver underhållas. Som enbart frändeforsare använder.
Efter mitt studiebesök på Frendevi, ett stenkast från min gamla arbetsplats under mer än 30 år, kan jag återigen konstatera – de mindre tätorterna och landsbygden i Vänersborgs kommun måste lyftas högre upp på dagordningen. Invånarna som bor i dessa områden betalar lika mycket skatt som människorna i stan. De får dock betydligt mindre tillbaka från kommunen. Det är inte riktigt rättvist.
Kommunen behöver någon i kommunhuset som enbart ser till landsbygdens intressen och som jobbar med att föra fram dessa i så många sammanhang som möjligt. Därför har Vänsterpartiet motionerat om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. (Se vidare “Satsa på landsbygden!”.)
Det behövs också politiker i Vänersborgs kommun som ser till de mindre tätorternas och landsbygdens intressen. Och som inte bara pratar och lovar…
Nästa lördag är det Barnens Dag på Frendevi och Frändeskolan. Missa inte det. Det är många människor som ska dit, t ex Vänsterpartiet. Det innebär att även jag ska dit.
Arenan och vatten
Det är faktiskt ganska tyst om Arena Vänersborg bland politikerna nu för tiden. De diskuterar den inte särskilt mycket. Även om Gunnar Lidell (M) förutspådde att arenan skulle bli en valfråga nästa år.
Arenan är ju inte färdigbyggd än, sa Lidell till TTELA. Vad jag förstår så menade han att arenan inte ser ut som på de ritningar som ligger till grund för bygglovet… Å andra sidan stämmer ju inte de ritningarna överens med de ritningar som kommunfullmäktige beslutade om. Så det kanske går på ett ut…?
Skämt(?) åsido. Jag förstår faktiskt inte varför Lidell inte själv tar tag i det här med arenabygget. Han har ju makten. I varje fall just nu…
Bland ”vanliga” vänersborgare, däremot, är inte arenan glömd. Särskilt inte kostnaderna. När nedläggningen av Gläntan beslutades, när neddragningarna i förskola och skola blev ett faktum, alldeles nyligen, jämför vänersborgarna gärna med de 26 miljoner som arenan kostar netto varje år. Eller om det är 35 miljoner. Som 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, Johan Ekström (FP), meddelade på budgetdebatten för två veckor sedan.
Många vänersborgare menar, att de 26 miljonerna (eller 35) skulle ha behövts bättre på andra håll. En del känner nog också en stor sorg över detta… Eller kanske en stor vrede…
Det kanske är anledningen till dagens helsidesartikel i Vänersborgaren. Tjänstemännen Leijon och Nilson vill inte längre vara tysta om Arena Vänersborg. I varje fall inte om arenans alla fördelar. Och visst, det vore väl konstigt om inte en 300-miljoners-investering gick att använda till något vettigt. Men frågan, som inte tas upp i artikeln, är just om inte de 26 miljonerna (35) skulle kunna användas till något ”ännu” vettigare. Till exempel till barn och ungdomar, gamla och sjuka.
Det är nog det, som många vänersborgare tycker…
Det börjar emellertid hända saker kring arenan, även bland politiker.
I morgon ska Fastighetsutskottet, ett utskott med fyra ledamöter under Samhällsbyggnadsnämnden, diskutera arenan. En utredning har nämligen lagts fram om orsakerna till vattenläckaget i taket.
Taket på Arenan läcker ju då det regnar. På ett flertal ställen. Och det:
”droppar/strilar ner på pist/läktare.”
GK Konsult skriver i ett utlåtande:
”Taket har läckt i stort sett sedan arenan byggdes och fram till dagens datum. Läckaget är större vid starka vindar och det syns då hur takduken lyfter från taket. Vid dessa tillfällen har även isoleringen flyttat på sig.
Läckaget flyttar sig beroende på vindriktning.”
SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och GK Konsult har utrett orsakerna till läckaget. De kom fram till att orsakerna är följande:
”Snörasskydden är felaktigt utformade/monterade.- Takdukens infästning
- Dåliga svetsar mellan takdukarna samt för stora vådbredder.
- Snöraskyddens infästningar — mindre risk.”
Under sommaren har reparationsarbeten utförts. Jag vet inte till vilken kostnad, men en stor fråga är om taket nu är ok. I handlingarna till Fastighetsutskottet besvaras frågan:
”Höstens regnväder i kombination med starka vindar förväntas ge svar på denna fråga!”
Det låter inte särskilt betryggande.
Och en sak är klar, även om taket håller tätt denna säsong:
”Är reparationer gjorda sommaren 2013 den slutgiltiga lösningen för tätt tak? Nej!
Både SP och GK-konsult föreskriver mer omfattande arbete.”
Det låter inte heller särskilt betryggande.
Fastighetschefen sammanfattar läget:
”Läckande tak på Arenan är sannolikt en kombination av flera faktorer:
- Huskroppens läge, väst-öst, ger stora vindlaster.
- Formen på byggnaden är inte optimal ur denna aspekt
- Beräkning av takduksinfästningen är delvis felaktig.
- Montaget av takduken är delvis felaktigt utfört.”
Det låter väl som många har misstänkt. Det är inte bara det att arenan inte är färdigbyggd. Det som är byggt är också felbyggt. Till och med ”huskroppens läge”. Och ”formen på byggnaden”.
Oj, oj… Det nämndes inte i dagens Vänersborgaren…
Det kanske inte är att undra på att vänersborgare känner både sorg och vrede.
Den 22 okt är det också huvudförhandling nere i Göteborg mellan Vänersborgs kommun och WSP. Kommunen har ju stämt WSP. Tydligen är 8 dagar avsatta. Många vittnen ska enligt uppgift kallas, bland dem S Anders Larson… Dock kan man väl förvänta sig att tingsrättens dom överklagas, och då kan processen fortsätta över valet nästa år.
Arenan blir nog en valfråga, precis som Gunnar Lidell förutspår…
Kanske kommer Tingsrätten i Göteborg fram till att det är WSP som är ansvarigt för alla fel. Vi får se hur det går. Kommunen vann ju, lite oväntat får man väl säga, målet mot Länsförsäkringar. Kanske blir det samma utslag här. Fast bevisen är ju inte direkt vattentäta… Man kan väl i varje fall hoppas. En ”seger” i tingsrätten skulle ju innebära några miljoner i skadestånd.
Och det skulle behövas några extra miljoner, inte bara till advokatkostnader, utan också till taket. En av åtgärderna som Sveriges Tekniska Forskningsinstitut föreslår i sin rapport är nämligen att:
”Takduken byts ut mot ny takduk och taket läggs om i sin helhet.”
När domslutet blir klart så finns det ju vissa möjligheter att den utredning om arenan som genomförts, på Vänsterpartiets initiativ, blir offentlig. Då kanske vänersborgarna kan få reda på varför det blev så oerhört fel… Och det kan bli spännande. Risken är dock att sekretesstämpeln fortsätter att gälla och att utredningens slutsatser också i fortsättningen förblir höljda i dunkel. 
Vänsterpartiet initierade också en utredning om arenans framtida ägandeförhållande. Som Vänsterpartiet skrev för 2,5 år sedan:
”Vänsterpartiet anser också att en sådan här förutsättningslös utredning bör ta upp frågan om ägandeförhållandena kring arenan. Kan arenan bjudas ut till försäljning? Går det att bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?”
Vad det har blivit av den här utredningen har jag dock ingen aning om. Det är synd. Företagen i Vänersborg, särskilt hotellen och affärerna, lär enligt vissa källor tjäna miljontals kronor varje år tack vare arenan – kanske vore dessa företag villiga att ”investera” några kronor i arenan… Kanske köpa en ”andel”… Typ.
Och till sist, på tal om vatten.
Jag fick nyligen reda på att dräneringen på friidrottsanläggningen på Frendevi ses över i dagarna. Kanske händer det något där inom en snar framtid? Friidrottarna i kommunen kanske inte ska sluta hoppas…
Kanske inte heller fotbollsspelarna i Brålanda?
Enligt en säker källa kostar en konstgräsplan, med belysning, staket och allt, bara omkring 1,7 Mkr–1,8 Mkr. Vad blir det i årliga kapitaltjänstkostnader? 150.000 kr om året?
Det är de värda uppe i Brålanda.
To be or not to be – Frendevi
Jag retar mig ofta på att det alltid tycks finnas pengar till vissa verksamheter i vår kommun, men inte till andra. Det finns sällan pengar till våra barn och ungdomar, men det finns alltid till bandy. Det finns inga pengar till diverse idrottsanläggningar, men det finns till arenan. Typ.
I Vänersborg finns det bara en friidrottsanläggning, Frendevi i Frändefors. Det fanns tidigare en välanvänd friidrottsanläggning på Vänersvallen, där löften som Ralph Antonsson hoppade höjd, Conny Eriksson längd, Lars Lindén sprang 60 meter och Jan Ottosson utövade tiokamp. Möjligheterna att utöva friidrott på Vänersvallen togs dock bort i samband med arenabygget och att fotbollsplanen då rustades upp och gjordes om. S Anders Larson (S) med fler utlovade att det skulle anläggas nya platser för friidrott. En central friidrottsanläggning skulle t ex byggas vid Sportcentrum, runt rugbyplanen.
Och så blev arenan några kronor dyrare än beräknat… Och så bidde det ingen friidrottsanläggning. Den lades i både bokstavlig och bildlig bemärkelse på is.
Frendevis idrottsplats i Frändefors är sliten och har inte rustats upp på många år. Ansatsen för längdhopp blir t ex farligt hal vid regn förutom att det också finns en farlig öppning mellan ansatsbana och planka, kastburen är kass, mattan på ansatsbanan vid spjutkastningen är för smal, området kring kulstötningen blir alltid vattensjukt vid regn och dräneringen och mattorna vid höjdhoppet är dåliga. Med andra ord, regnar det så blir det i princip omöjligt att utöva de flesta fri
idrottsgrenar.
På Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i november 2012 meddelade förvaltningen den glada nyheten att det ”ganska säkert” fanns pengar för att rusta upp Frendevi 2013! I protokollet stod det dock:
”… i den takt som ekonomin tillåter.”
Det muntliga besked som nämnden fick tolkade nog samtliga ledamöter som att det faktiskt fanns pengar till Frendevi, skrivningen till trots. Jag menar, får vi politiker beskedet ”ganska säkert” i november, alltså bara 1,5 månad innan årsskiftet, då finns det pengar. Annars skulle tjänstemännen inte ha sagt så. Då skulle det till något väldigt omvälvande om dessa pengar helt plötsligt skulle försvinna. Kan man tycka.
Men se, det fanns tydligen inga pengar trots allt. För i stort sett ingenting har hänt på Frendevi under 2013…
Jag ställde en fråga om varför inför BUN:s juni-sammanträde och fick då farhågorna bekräftade – svaret var inte helt oväntat, det fanns inte några pengar.
Var tog de pengarna vägen kan man undra? Bandy-VM?
Svaret från förvaltningen höll dock vissa dörrar öppna. Insatser på Frendevi ska prioriteras jämfört med andra anläggningar. Fast det är ju i och för sig redan beslutat. Och:
”Dals södra skulle återkomma, med förslag på insatser, efter diskussion med vår personal på Dal!”
Dals Södra har tidigare lämnat in ett digert material på vad som behöver åtgärdas på Frendevi. Nu fick Dals Södra uppgiften att prioritera bland behoven.
Jag har skrivelsen från Dals Södra, för övrigt den enda friidrottsklubben i Vänersborg, framför mig. Den är daterad 4 juni. Det inleds så här:
”Dals Södra FFI har uppmanats att prioritera vilka åtgärder som behöver göras på Frendevi i det korta perspektivet.”
”Prioritera … i det korta perspektivet” – det låter som det handlar om enbart väldigt akuta åtgärder. Och så är det.
Dals Södra har prioriterat. Det finns många akuta åtgärder.
- ”Längdhopp
- Kastburen
- Spjutansats
- Kulstötning
- Höjdhopp”
Med andra ord. Det krävs en rad åtgärder för att överhuvudtaget kunna bedriva friidrott på Frendevi. I varje fall om det regnar eller nyss har gjort det. Det verkar som om löpning är det enda friidrottarna kan syssla med. Eller?
”En grundförutsättning för hela Frendevi är dränering. Utan dränering kommer Frendevi arena inte att kunna användas på det sätt den är tänkt för och omöjliggör allväderbeläggning på samtliga ansats- och löparbanor vilket i längden är ett måste.”
Det gäller att bestämma sig. Vill vi ha någon friidrott i Vänersborg? Eller vill vi det inte? För mig är inte valet särskilt svårt. Det är klart att en kommun av Vänersborgs storlek måste ha åtminstone en fungerande friidrottsanläggning. Friidrott är en stor sport i Sverige, för att inte tala om i världen. Dessutom har de olika friidrottsgrenarna av tradition ett stort utrymme på schemat i grundskolan.
Barn- och Ungdomsförvaltningen måste ta tag i Frendevi snarast. Förvaltningen måste omedelbart ge Samhällsbyggnadsnämnden, som efter årsskiftet har övertagit ansvaret, i uppdrag att rusta upp Frendevi. Det är ju Barn- och Ungdomsnämnden som betalar. Och saknas det pengar, vilket vi politiker inte trodde att det gjorde, så måste förvaltningen vända sig till nämnden! Några hundratusen eller någon miljon som är avsatt till Ursand, eller arenan, skulle ju kunna användas till Frendevi istället…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer