Arkiv
IT-kraschen
Strax före jul ställde sig säkert många vänersborgare frågan om det var Putin och Ryssland som hade hackat sig in i kommunens IT-system. Det var det inte. Jag kan nu, enligt mycket säkra källor, dementera detta rykte. Det var inte Putin.
Tisdagen den 20 december kl 08.50 kraschade IT-systemet i Vänersborgs kommun. Det var i samband med ett planerat underhållsarbete tillsammans med företaget ITF Svensk IT Funktion AB.
Vänersborgs IT-chef Jörgen Haglund skrev tillsammans med ITF:s försäljningschef Stefan Nomark den 29 december 2016:
”I samband med denna uppdatering uppstod driftsstörning av allvarligaste karaktär.”
Tf kommundirektör Svedberg, kommundirektör Thörnkvist var på semester, beskrev följderna av IT-kraschen:
”Funktioner som inte fungerade var bland annat växel (telefonin; min anm), e-post, hemsida, ekonomisystem och verksamhetskritiska system inom vård och omsorg. Det gick inte heller att nå andra verksamhetsspecifika system eller system för ärendehantering och myndighetsutövning.”
Det kunde inte bli så mycket allvarligare. Ingenting fungerade och personalen kunde inte utföra sitt jobb eftersom i stort sett allt arbete var, och är, beroende av datorer. Allvarligast var det på vård- och omsorgssidan där det fanns risk att ”tredje man” kunde ha drabbats på ett mycket olyckligt sätt.
Krisledning startades direkt på morgonen dagen efter. Efterhand fick man också successivt igång de olika systemen. Telefonin kom t ex igång vid lunchtid dagen efter, på torsdagen (22 dec) kom de verksamhetskritiska systemen inom vård och omsorg igång, på fredagen började alla system som rörde hemtjänsten att fungera och den 27 december kom också e-posten
igång.
Det var ingen rolig julhelg för många på IT-avdelningen…
Vissa funktioner tog längre tid att återställa. Så kom inte förtroendemannaregistret igång förrän den 30 december och först efter årsskiftet började arbetet med lägre prioriterade verksamhetssystem. Men fortfarande finns det problem. E-posten tycks ännu inte fungera helt smärtfritt (den låg nere i fredags och måndags för flera anställda) och på flera skolor kan eleverna inte logga in på sina datorer.
IT-kraschen visade med all önskvärd tydlighet hur beroende kommunen är av IT och hur sårbart allting är om det inte fungerar. Det är naturligtvis en högsta prioritet att något sådant här inte inträffar igen i Vänersborg. Det får typ inte ske.
Redan den 22 december fattades ett beslut om att anlita extern expertis för att utreda IT-haveriet och den 9 januari utfärdade kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) en ”order” om att upphandling av en revision skulle ske. Revisionen skulle få i uppgift att bland annat:
”granska orsak och händelseförlopp samt kommunens åtgärder för att hantera situationen. System och rutiner för driftsäkerhet, avtal för service och support samt rutiner för backup och lagring.”
Revisionen skulle också:
”granska om Vänersborgs kommun uppfyller relevanta krav på IT-säkerhet, rutiner för risk- och konsekvensanalys i utvecklingsarbete samt föreslå förbättringsåtgärder.”
Uppdraget gick till Ernst & Young. Det visar ett dokument som hittade sin väg till diariet igår (31 januari).
Ernst & Young ska ta ett helhetsgrepp om IT-situationen enligt Marie Dahlins uppdrag – och arbetet startar imorgon torsdag. Den totala kostnaden för uppdraget är 390.000 kr.
Det jag förvånas något över är att i de aktiviteter som beskrivs i Ernst & Youngs kommande arbete inte någonstans står nämnt att IT-chefen ska delta. Men inte kan väl Ernst & Young undvika att tala med IT-chefen under arbetets gång..? Det torde vara uteslutet. Men när Ernst & Young ska rapportera resultat, vilket ska ske fortlöpande (avstämningsmöten ska hållas varje vecka), då finns i varje fall inte IT-chefen med någon gång…
Och det är lite underligt, för vid sidan om, och delvis samtidigt, har IT-chefen och ITF skrivet en avsiktsförklaring (se ovan, 29 december), där de ger förslag på åtgärder:
”ITF har tillsammans med tillverkaren tagit fram ett förslag på metod för att uppdatera lagringsprogramvaran till den nivå av version där den möjliga orsaken till problemet är löst och därmed undanröja hotet om förnyat driftstopp.”
Jag vet inte men jag tycker mig skönja en viss osämja kring hur kommunen ska tackla problemen och eventuellt liknande problem i framtiden. Det tycks som om IT-chefen och kommunstyrelsens ordförande inte riktigt har samma agenda.
IT-chefen och ITF avslutar för övrigt sin redogörelse med att konstatera:
”Den möjliga orsaken till driftsstoppet ligger utanför IT avdelningens och ITF’s kontroll.”
Vi får se vad Ernst & Young så småningom säger om detta. Det ingår ju i uppdraget att just undersöka orsaken till IT-haveriet…
Tyvärr har Vänersborgs kommun visat att det som ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” skrev rent generellt om landets kommuner alldeles nyligen, så sent som i december 2016 (se här), var riktigt:
”Det finns därmed sannolikt större verksamhetsrisker hos kommunerna avseende informationssäkerheten än de är medvetna om idag.”
Idag är nog alla på kommunen medvetna… Jag hoppas i varje fall det…
Det enda som fungerade under kraschen var kommunens Facebook-sida. Men den låg naturligtvis inte på kommunens servrar. Kanske är lösningen att, som allt fler företag och privatpersoner gör, lagra alla data i ”molnet”?
Det viktigaste är emellertid att något sådant här inte händer igen. Det får helt enkelt inte hända en gång till… Inte ens om Putin eller Ryssland försöker hacka sig in i IT-systemet.
Reaktioner på mina senaste bloggar
Ibland händer det att jag vill stanna upp lite och samla ihop de kommentarer, reaktioner och funderingar som jag har fått efter mina bloggar. Idag är ett sådant tillfälle.
Som när jag efter min årliga utgjutelse över fiskmåsarnas ankomst till taken i Nordstan (se ”Påskdagen 2016”) får se en liten notis i TTELA om att Ronneby kommun också har drabbats av fiskmåsinvasion.
I Ronneby tar kommunen, till skillnad från Vänersborg, det hela på allvar – och planerar att bygga speciella torn för berguvar. Det är en metod som har provats med framgång i England. Berguvarna ska lockas att flytta in i tornen, som placeras i centrala delar. Sedan ska ugglorna jaga fiskmåsar och förhoppningsvis hålla nere antalet…
Det vore kanske något att ta efter i Vänersborg?
Bloggen om föreningsbidrag (”Olika falla ödets lotter – bidrag till föreningar”) gav en del reaktioner. Många reagerade på kommunens beslut att inte ställa upp någon ”baja-maja” för pensionärerna vid boule-planen på Sjövallen. Folk reagerade på att kommunen inte ser värdet i att pensionärer aktiverar sig och bedriver friskvård på egen hand. Men man ska tydligen inte bli gammal i Vänersborg, som en läsare uttryckte sig. Flera tyckte för övrigt att kommunen borde bygga riktiga toaletter vid Sjövallen.
En person som är aktiv i Vänersborgs FK reagerade på att vissa föreningar får bidrag men inte andra. VFK ansökte förra året om 10.000 kr i marknadsföringsbidrag. Klubben ordnar ju som bekant fotbollscuper i Vänersborg, 5 helger i september och oktober, där massor av lag deltar. Enligt uppgift så genererar cuperna ca 5.200 gästnätter. VFK fick avslag på sin ansökan.
Och jag blir fortfarande inte klok på vilka principer kommunen har när den delar ut marknadsföringsbidrag och andra bidrag. VFK:s ansökan var kanske riktad till fel ”instans”…?
Naturligtvis har bloggarna om Vänersborgs kommun och Microsoft föranlett flest reaktioner. (Se ”Kommunen och Microsoft, del 1” och ”Kommunen och Microsoft, del 2”.) Men eftersom det är ett känsligt ämne, särskilt om man arbetar i kommunhuset, har jag fått de flesta 
privat.
Allihop som på ett eller annat sätt har hört av sig anser att det inte är lämpligt med sådana här kopplingar mellan kommunen och ett företag. Och rent allmänt tycker många också att man som anställd aldrig ska agera så att frågan om jäv överhuvudtaget uppstår.
Fast visst kan gränsdragningen vara svår ibland.
Men lite ”nyheter” måste jag väl leverera också i denna blogg…
Igår berättade jag att kommunen betalade IT-strategens resa och uppehälle till Microsoft Ignite i Chicago förra året. Idag kan jag, efter uppgifter från ”kommunhuset”, komplettera med att kommunen gjorde detsamma med strategens resa till NIC-konferensen i Oslo, också förra året. Detta event var dock inte arrangerat av Microsoft. Men som IT-strategen själv skrev i en artikel från konferensen i IDG-tidningen Techworld (se här):
”… schemat har en tydlig Microsoft-prägel … Ämnena är visserligen ofta kopplade till tjänster och produkter med Microsoftanknytning…”
En av de stora frågorna på konferensen var:
”När servrarna och tjänster har flyttat till molnet, vad ska då it-avdelningen syssla med?”
Och naturligtvis måste det vara en viktig fråga för Vänersborgs kommun att få svar på…
Till sist en liten kommentar kring Lena Eckerbom Wendels (M) fråga till Marie Dahlin (S). 
(Se ”Kommunen och Microsoft, del 1”.)
I kommunens diarium återfanns igår (torsdag 31 mars) en skrivelse från Marie Dahlin (S). Dahlin har gett ett uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen om att göra en utredning angående surfplattorna. Hon skriver:
”… finns det anledning att utreda om den digitala nämndsadministrationen har effektiviserat informationshanteringen på det sätt som var tänkt. Utredningen ska särskilt beakta huruvida:
- investeringen finansierats i planerad utsträckning av upphörande av pappershantering
- de förtroendevalda kan läsa, notera i och spara sammanträdeshandlingar”
Marie Dahlin (S) ser därmed ut som hon har hörsammat det krav som Eckerbom Wendel ställde i sitt brev. Men jag blir inte riktigt klok på dateringen…
Marie Dahlins uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen är daterat den 21 mars. Men Eckerbom Wendels brev är daterat till dagen efter, den 22 mars. (Då det också diariefördes.) ”Svarade” Marie Dahlin på Eckerbom Wendels begäran redan dagen innan Eckerbom Wendel skrev den? Och tar det verkligen 10 dagar att diarieföra Marie Dahlins uppdrag?
Eller är det slumpens skördar? Det vore i så fall inte första gången som slumpen spelar ett spratt i kommunhuset…
Utredningen ska för övrigt vara klar och presenteras den 24 augusti.
Kommunen och Microsoft, del 2
I min förra blogg (läs del 1 här) redogjorde jag för Lena Eckerbom Wendels (M) skrivelse, en fråga till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Frågan löd:
”När kan vi förvänta oss att det antingen finns objektiva belägg för att den valda lösningen – trots alla problem – är den mest ändamålsenliga och effektiva lösningen; eller en annan lösning framtagen?”
Det fanns en formulering i Eckerbom Wendels skrivelse, som tilldrog sig en särskild uppmärksamhet från min sida:
”Det finns också antydningar om att lösningen valts på andra grunder än att den bäst möter kravspecen.”
Eckerbom Wendel skriver ”antydningar” och ”på andra grunder”… I ett officiellt och diariefört brev. Det är inte helt vanligt…
Jag har fått mig berättat, dock inte av Eckerbom Wendel, att det handlar om kommunens IT-strateg. IT-strategen, som för övrigt är bror med IT-chefen, har tydligen arbetat på Microsoft. Den minnesgode kommer kanske ihåg att det för övrigt var en del ”oklarheter” när IT-strategen anställdes. (Se ”Tjänstetillsättningar i Vänersborg”.)
IT-strategen är en mycket kunnig och kompetent person i datafrågor, i synnerhet när det gäller Microsoft Surface… Han är nämligen Skandinaviens förste MVP på Microsoft Surface. (Se ”Skandinaviens första MVP på Microsoft Surface”.) Det betyder att han har belönats med Microsofts utmärkelse ”Most Valuable Professional”. Det är stort:
”Av alla som arbetar med Microsofts produkter i sin profession är det endast knappt 5000 experter världen över som får titeln MVP, 11 av dem är MVP Surface och <<IT-strategen>> är en av två i Europa.”
Kommunens IT-strateg har tidigare arbetat på Microsoft. I sin presentation i yrkesnätverket LinkedIn skriver han själv att han arbetade med:
”… lösningsförsäljning mot kommuner med Microsoft produktportfölj som budskap. … Medförfattare till Microsoft Kommundesign.”
Och det är väl inget fel. Kanske ska Vänersborg vara ytterst tacksam för att en person med denna yrkesskicklighet vill arbeta i kommunen?
Men… Av Eckerbom Wendels fråga att döma, och fler med henne, så finns det funderingar på att det kanske inte är någon slump att kommunen satsar just på Microsoft Surface. Utan utvärderingar…
Jag frågade en person som finns ”mellan väggarna” i kommunhuset, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M), om ”man” hade diskuterat det som ser ut som relativt starka kopplingarna mellan kommunen och Microsoft.
Och det hade ”man”.
Men kommundirektör Ove Thörnkvist tyckte att det inte var något problem. Och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) trodde att saken var utagerad. Vad nu det innebar, det vet jag inte.
Några människor i kommunhuset hyser uppenbarligen vissa tvivel på IT-strategens ”objektiva” och ”neutrala” roll. Det finns ju både regler och lagar kring upphandling, liksom regler kring ”bisysslor”.
Efter en del googlande (jag använder inte Microsofts sökmotor), så tycks det mig att det ligger något i ”ryktena” i kommunhuset. IT-strategen är nämligen ute och föreläser en del om Microsoft Surface. Fortfarande. Som anställd i Vänersborgs kommun. Fast jag förutsätter naturligtvis att han gör det på sin fritid, typ tar tjänstledigt. Men ändå…
IT-strategen har en presentation på en sida hos Microsoft(!) (se här). Där skriver han om konferenser som han bevistat under sin tid som anställd i Vänersborg.
Han var varit på en NIC-konferens i Oslo. Därifrån skrev han också en artikel i IDG-tidningen Techworld (se här). Inget konstigt med det. Däremot var IT-strategen en av huvudpersonerna på Microsoft Tech-Days i Kista, där han bland annat blev intervjuad om varför Microsoft Surface var så bra… (Se här.) För bra är Surface menade IT-strategen. Jag noterar att IT-strategen i samtalet fick frågan vad en Surface-MVP gör:
”Det finns ett inofficiellt svar och ett officiellt svar.”
Svarade Vänersborgs IT-strateg. Då frågade moderatorn vad det inofficiella svaret var:
”Det kan jag inte ta om det spelas in.”
Ett lite märkligt svar kan man kanske tycka.
IT-strategen hade också ett seminarium på Tech-Days om Microsoft Surface. (Se här.)
Det är klart att det här kan få folk att fundera över vilken roll kommunens IT-strateg har – är det Microsoft eller Vänersborg som kommer i första hand? Är det politiker, tjänstemän och skolan som han utvecklar med hjälp av Microsoft Surface? Eller är det Microsoft Surface som han utvecklar med hjälp av Vänersborg?
Det kanske är både och? Det anser nog i varje fall kommundirektören som godkände en resa, dvs kommunen stod för alla kostnader, för IT-strategen till Chicago i USA förra året. Till Microsoft Ig
nite. Det var en stor och viktig mässa – i Microsofts regi.
”Come together as one community. Great opportunities for Microsoft.”
Även på denna stora mässa höll Vänersborgs IT-strateg ett seminarium. Det visar väl för övrigt vilken auktoritet han är på området. Man kan fortfarande se hans PowerPoint-presentation på nätet (se här). Det finns reklam för Vänersborg i presentationen, liksom bilder från skolor i Vänersborg där Surface används.
Kanske lärde IT-strategen inte bara ut saker, kanske kunde han också ta hem kunskaper som kunde implementeras i Vänersborg också?
På IT-strategens Twitter lades en tweet ut i samband med Microsoft Ignite. I den fanns det en länk till en film på YouTube:
Tyvärr är filmen borttagen, men med viss hjälp fick jag reda på att den fanns – på en japansk sida! (Se här!)
Det är en reklamfilm om Microsoft Surface med IT-strategen i centrum. Den utspelar sig i Vänersborg, i kommunhuset och på Frändeskolan. I ”biroller” kan man också se personal från IT-enheten och kommundirektör Ove Thörnkvist. Det är förvisso en bra och välgjord reklamfilm, men för vad? För IT-strategen själv och hans arbete? Eller för Vänersborgs kommun? Eller för Microsoft Surface?
Reklamfilmen ger upphov till många frågor…
Lena Eckerbom Wendel (M) skriver inte i sin fråga till Marie Dahlin (S) att det just är IT-strategen och hans ”kopplingar” till Microsoft som hon tänker på när hon skriver:
”Det finns också antydningar om att lösningen valts på andra grunder än att den bäst möter kravspecen.”
Men de som är insatta i det hela är säkra på att det är så det ska tolkas. Kopplingen har ju också diskuterats på ”högre ort” och har dessutom, vad jag erfar, varit känd länge, enligt vissa uppgifter i snart ett år. Men det har hållits inom kommunhusets väggar.
Och nu har kopplingen aktualiserats igen med Eckerbom Wendels fråga.
IT-strategen är onekligen mycket kunnig på sitt område, en av de kunnigaste i världen. Men det hjälper inte, de frågor som ställs av politiker och tjänstemän i 
kommunhuset måste naturligtvis få tillfredsställande svar.
Vänersborgs kommun eller Microsoft?
.
==
Tog bort min PS. (1/4)
Kommunen och Microsoft, del 1
”Att vara människa är att vara en användare av teknik.”
Uttalandet stötte jag på i ett nummer av tidskriften ”Forskning & Framsteg” tidigare i år, även om det faktiskt skulle kunna vara skrivet av någon stor filosof på 1800-talet. Jag kom att tänka på citatet när jag läste en fråga från Lena Eckerbom Wendel (M) till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). (Frågan finns i kommunens diarium.)
Lena Eckerbom Wendel är inte bara ganska duktig, typ, på datorer och surfplattor, hon har dessutom suttit med i den politiska arbetsgrupp som har jobbat med specifikationer, funktionalitetskrav och inköp mm för kommunens räkning.
Kommunen köpte in Microsoft Surface-plattor för de politiker och tjänstemän som behöver åtkomst till känslig information. Vi andra har fått iPads. Sedan var det nog tänkt att det skulle ske någon typ av utvärdering innan kommunen gick vidare…
Lena Eckerbom Wendel skriver i sin fråga till Marie Dahlin:
”Jag får mycket funderingar, frågor och rena klagomål från de som utrustats med Microsoft Surface, och hör egentligen ingenting från de som har den andra lösningen. Klagomålen på lösningen som baseras i en Microsoft Surface-platta rör allt ifrån åtkomst till handlingar innan sammanträden, möjligheter att läsa och anteckna i handlingarna under sammanträdena till rena tekniska problem som att plattorna hänger sig och startar om.”
Jag kan faktiskt intyga att det har varit en del klagomål på Microsofts surfplattor, även om jag inte har någon själv. (Det finns en grupp på Facebook, var annars?, som diskuterar det här.)
Eckerbom Wendel avslutar med att ställa följande fråga till Marie Dahlin (S):
”När kan vi förvänta oss att det antingen finns objektiva belägg för att den valda lösningen – trots alla problem – är den mest ändamålsenliga och effektiva lösningen; eller en annan lösning framtagen?”
Det ska nämligen göras nya inköp och ryktena säger att det blir Microsoft Surface. Eckerbom Wendel är som synes inte helt bekväm med detta… Särskilt inte som Surface också är en tämligen dyr lösning.
Eftersom jag, i varje fall ibland, inte har tålamod att vänta någon längre tid på svar, så skrev jag till IT-chefen och frågade. IT-chefen var snabb med att svara:
”Fram till nu inte gjort några genomgripande utvärderingar av de olika paketen.”
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka ”fram till nu”. Kanske blir det en utvärdering – kanske med anledning av Eckerbom Wendels fråga? Kanske blir det ingen. Av IT-chefens övriga svar att döma så tycks det inte bli någon. I varje fall inte om han själv får bestämma. IT-chefen berättar nämligen att han själv har en Microsoft Surface och att han är väldigt nöjd med den. Och så slutar IT-chefen sitt mail:
”… har vi inte nått hela vägen i att hjälpa till med att ändra arbetssättet (att arbeta mer digitalt) i den målgruppen (politikerna; min anm), vi underskattade behoven av bland annat utbildning och löpande stöd.”
Och visst kan det vara ”fel” på användarna, men många (i bland annat Facebookgruppen) har beskrivit hur lätt de kunde arbeta med sina iPads. Vilket jag själv kan verifiera. Det har aldrig varit några som helst problem att arbeta med kommunens dokument i en iPad.
Det torde hur som helst vara ett rimligt krav att en utvärdering/utredning görs för att hitta den mest ändamålsenliga och effektiva lösningen – innan kommunen går vidare och köper in nya surfplattor, dyra nya surfplattor. I det kan man hålla med Lena Eckerbom Wendel.
Däremot har en typ av utvärdering skett i skolans värld.
Under läsåret 2014-2015 så bedrev kommunen ett utvecklingsprojekt på Frändeskolan och Dalboskolan. Där arbetade elever och pedagoger med Microsoft Surface. Och i den utvärdering som gjordes, ”Skolans värld möter verkligheten”, påvisades många positiva effekter. Noteras kan att det dock handlade om sättet att arbeta mm, inte att det var just Microsoft Surface som användes.
Projektet har hur som helst lett till att skolorna i Vänersborg ska köpa in en mängd surfplattor. (Om erforderliga ekonomiska beslut fattas, eller som det heter, ”om kommunen gör avrop mot avtalet”.) Dustin Sverige AB har efter upphandling fått uppdraget att leverera 55 iPads och 860 Surface för en summa av 4,5 miljoner kronor.
Vilken platta som är bäst för skolbruk låter jag vara osagt, men jag förutsätter att rektorer och pedagoger har tänkt igenom saken ordentligt, inklusive tittat på prisbilden. Det finns ju även andra lösningar, 
som dessutom är billigare. Jag tänker t ex på androidplattor från bland annat Samsung. Då kan man också utnyttja hela Googles utbud av gratistjänster. Som också synkar oerhört smidigt på mobiltelefoner…
Det är emellertid en formulering i Lena Eckerbom Wendels skrivelse, som alltså handlade om politiker och inte skolan, som tilldrog sig en särskild uppmärksamhet från min sida:
”Det finns också antydningar om att lösningen valts på andra grunder än att den bäst möter kravspecen.”
Men det återkommer jag till.
Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Här kommer den tredje och sista delen av berättelsen om hur Vänersborgs kommun och TeliaSonera slöt ett samarbetsavtal om fiberdragningen. Och vad detta avtal egentligen innebär när det gäller ensamrätt. (Del 3 är en direkt fortsättning på del 2. Som är en fortsättning på del 1…)
===
I de två tidigare bloggarna i denna serie har jag undersökt bakgrunden till samarbetsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Telia. Jag har stött på en hel del frågetecken. Denna blogg kommer i huvudsak att handla om den ensamrätt som samarbetsavtalet enligt Vänersborgs kommun ger Telia. Och då hopar sig ännu fler frågetecken…
… och då är vi också tillbaka till James Buccis (V) reservation i förra torsdagens samhällsbyggnadsnämnd.
Berörda tjänstemän inklusive kommunjuristen, betongpolitikerna (S+C+MP+M+L+KD) och kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin, som flera gånger har uttalat sig i TTELA, anser allihop att, och jag citerar kommunens hemsida:
”Avtalet med Telia är tecknat efter en konkurrensutsättning. Telia har i enlighet med avtalet, ensamrätt att gräva i kommunens mark vad gäller fiber till hushåll i tätorterna i Vänersborgs kommun fram till och med 2017.”
Men nu var det alltså så att avtalet var en tjänstekoncession, vilket betyder att kommunen inte köper något av Telia. Det är det fastighetsinnehavarna som gör. Och fastighetsägarna måste ju, om konkurrens gäller, kunna välja mellan olika bolag… Eller? Det kan väl inte kommunen avtala bort?
I Konkurrenslagen står det:
”Staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet … tillämpa ett visst förfarande, om detta
1. snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller
2. hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.”
Det tycks mig som om kommunen har en skyldighet att upprätthålla konkurrensen på marknaden i stället för att avskaffa den…
Men så tycker man alltså inte i Vänersborg. I Vänersborg tycker de ansvariga att de kan avtala bort konkurrensen – därför att samverkansavtalet är:
”upphandlat i konkurrens.”
… även om detta bara var en koncession som inte handlar om köp och sälj…
Alltså. Den riktiga konkurrensen, den om pris och kvalitet när fastighetsägarna sluter avtal med en fiberleverantör, den tycker samtliga kommunalt inblandade, inklusive kommunjuristen, att man kan upphäva.
Jag kan inte se att detta är i överensstämmelse med konkurrenslagarna.
Men vad står det i avtalet med Telia? Står det att Telia har ensamrätt att dra fiber i kommunens tätorter?
Nej, det gör det faktiskt inte.
Här måste jag, innan jag går vidare, återge min mailväxling med förvaltningschefen på samhällsbyggnadsnämnden (=FC): 
(Jag) ”Det står inget om ensamrätt i detta avtal.”
(FC) ”Det är det avtal som vi hänvisar till.”
(Jag) ”Men det står ju inget om ensamrätt?”
(FC) ”Det är upphandlat i konkurrens.”
Vi kom inte längre.
Det blev förresten samma visa i dialogen med kommunjuristen (=KJ). Den mailväxlingen kan också vara värd att återge:
(KJ) ”Avtalet med Telia är inte exklusivt men med hänsyn till konkurrensutsättningen har kommunen för tillfället samarbetsavtal beträffande kommunens fibrering av enfamiljshushållen inom tätorterna endast med Telia.”
(Jag) ”Om det inte är exklusivt hur kan då andra aktörer förbjudas att gräva ner fibrer? … Var kommer ensamrätten ifrån? Var står det skrivet?”
(KJ) ”Andra aktörer är också välkomna att gräva fiber men inte till enfamiljshus och inte inom Vänersborgs kommuns tätorter fram till och med år 2017.”
(Jag) ”Om det ändå finns aktörer som vill gräva i Vänersborg, och det till ett billigare pris än Telia och enligt samma villkor (eller bättre) än de som står i avtalet, var står det att de inte får? Var i samarbetsavtalet står det att Telia i och med detta avtal har ensamrätt?”
(KJ) ”Avtalet är ju inte exklusivt.”
(Jag) ”förklara för mig vad det betyder att avtalet inte är exklusivt när det hindrar andra aktörer från att gräva ner fiber.”
(KJ) ”Det känns som att jag svarar dig det jag redan har skrivit. Avtalet är inte exklusivt. Andra aktörer är också välkomna att gräva fiber men inte till enfamiljshus och inte inom Vänersborgs kommuns tätorter fram till och med år 2017.”
Och då tänkte jag att det kanske vore idé att anlägga ett annat perspektiv för att få större klarhet – och kanske ett riktigt svar. Innan jag gav upp typ.
(Jag) ”Det vore intressant att se på vilka grunder Telia skulle kunna bryta avtalet eller ”stämma” kommunen om kommunen tillät Svensk Infrastruktur att gräva ner fibrer. Vet du vilka grunder Telia skulle kunna hänvisa till?”
(KJ) ”Jag vill inte spekulera kring det.”
Nu gav jag upp.
Vad är det jag inte begriper? Är detta ett sådant där tillfälle när man missar det uppenbara? När man liksom inte ser sammanhanget fast det ligger där mitt framför ögonen.
Men jag kan trösta mig med att jag tydligen inte är ensam. En ansvarig tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen tolkade i höstas också avtalet med Telia på samma sätt, då tjänstemannen gav Svensk Infrastruktur ett skriftligt godkännande om att få gräva fiber till invånare i kommunen.
Och Johan Sundberg på Svensk Infrastruktur sa till TTELA:
”Var står det i avtalet att det är exklusivt? Vi kan inte hitta det någonstans.”
Telia (genom Skanova som är det dotterföretag som bygger och äger fibernätet) hävdar också, i TTELA-artikeln ”Vi har inte uteslutit någon annan” den 26 januari, att företaget inte har ensamrätt.
Inger Gunterberg, informationschef på Skanova, säger enligt TTELA:
”Från Telias perspektiv är samverkansavtalen inte exklusiva, de är en avsiktsförklaring. … Kommunen har valt att formulera det som exklusivt. Det är inget i Telias avtal som förhindrar att ytterligare aktörer kampanjar. Vi har inte uteslutit någon annan. ”
Det verkar som de ansvariga på kommunen är tämligen ensamma om sin tolkning att avtalet med Telia ger Telia ensamrätt på att dra fiber. I varje fall efter det att avtalet undertecknades… När Vänersborgs kommun gick ut på ”upphandling” om ett samarbetsavtal med lämplig partner, så var tongångarna annorlunda. Kommunen skrev nämligen i annonsen:
”kommer inte garantera vald samarbetspartner en exklusiv rätt att bygga fibrer i kommunen”
När Telia lade in sitt anbud så skrev Telia som kommentar på denna punkt:
”Vi är fullt införstådda med detta och ser det som helt naturligt på en öppen marknad.”
Denna fråga och detta svar går inte att tolka på annat sätt än att det ska råda konkurrens om fiberdragningen även efter det att kommunen har slutit avtal. För det är ju precis det som står! Den partner som kommunen väljer att skriva avtal med garanteras inte exklusiv rätt att bygga fibrer. Det skriver kommunen själv. Och Telia ser detta som helt naturligt.
Ett samarbetsavtal i all ära, konkurrensutsatt eller inte – om nu avtalet med Telia innebär ensamrätt, monopol, så måste det väl stå någonstans?! Precis som Bucci skrev i sin reservation…
I avtalet som kommunen hänvisar till när den säger att Telia har ensamrätt på att dra fiber, står det:
- ”… beslutat att ingå ett långsiktigt icke exklusivt samarbete.”
- ”Om en annan aktör under projekttiden tecknar bindande kundavtal i ett område ska detta område räknas som klart och ingå i statistiken som uppfyllt mål.”
Det står ingenting om ensamrätt. Tvärtom, det framgår alltså att andra företag också får dra fibrer.
Vänersborgs kommun har alltså slutit ett avtal med Telia som enligt Vänersborgs kommun ger Telia ensamrätt på fiberdragningen i Vänersborgs tätorter. Fast det inte står något om ensamrätt i avtalet.
Innan jag lämnade denna fråga åt sitt öde, så var jag emellertid tvungen att ta en snabb koll på vad några av våra myndigheter sa om principerna för kommunala insatser på bredbandsområdet. Och då stötte jag på en broschyr som hette just ”Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet”.
Broschyren var utgiven av Post- och telestyrelsen (PTS), Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Konkurrensverket. Det är tunga ”myndigheter” i Sverige. Tillsammans har de tagit fram riktlinjer för hur kommuner bör agera i bredbandsfrågor. (Du kan hämta broschyren här.)
Och min bestämda åsikt att denna broschyr på ett ovedersägligt sätt visar att Vänersborgs kommun har fel när den hävdar Telias ensamrätt.
Några citat ur broschyren:
- ”Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivitetsavtal oavsett om det är en privat eller offentlig aktör.”
- ”Parallelletablering av fiber bör främjas där så är möjligt och lämpligt.”
- ”När det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad bör markavtal tecknas på skäliga och icke diskriminerade villkor.”
- ”Kommunal säljverksamhet och förfaranden i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) förbjudas om de snedvrider eller hämmar konkurrensen eller är ägnade att snedvrida eller hämma konkurrensen. Exempel på säljverksamhet eller förfaranden i säljverksamheten som kan komma att förbjudas är när kommunen … inte ger tillträde till infrastruktur på skäliga och icke diskriminerande villkor, eller agerar selektivt, det vill säga utan sakliga skäl behandlar aktörer olika.”
Och som om inte detta vore nog, ett sista citat, som är något att bita i för alla betongpolitiker och berörda tjänstemän i Vänersborgs kommun:
- ”I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen, på alla nivåer
i värdekedjan, beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivavtal med enskild operatör, oavsett om det är en privat eller offentlig aktör.”
Det har hopat sig en hel del frågetecken under tiden som jag har jobbat med de här tre bloggarna. Jag kan emellertid inte uttala mig om att något har skett utanför lagens råmärken. Arvet från det förflutna avskräcker dock, jag tänker t ex på skandalerna kring arenan, Toppfrys och bredbandsutbyggnaden på södra Dal. Det är ju i stort samma personer som drar i trådarna nu med.
I slutändan är det nog bara en domstol som kan avgöra om hanteringen av fiberutbyggnaden i Vänersborgs kommun har gått rätt till.
==
PS, Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.
- Fiber! Fiber! (1/2)
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
Det här är en direkt fortsättning på min förra blogg – ”Fiber! Fiber! (2/2) – del 1”. Det handlar om Vänersborgs kommuns avtal angående fiberdragning med TeliaSonera Sverige AB. 
==
Vänersborgs kommun tyckte att utbyggnaden av fibernätet i kommunens tätorter skulle komma igång, och det så fort som möjligt. Därför ville kommunen upprätta ett samverkansavtal med ett företag som åtog sig denna uppgift. Annonseringen skedde enbart på Vänersborgs kommuns hemsida. Det beskrev jag i min förra blogg.
Så här löd annonsen på kommunens hemsida:
”Vänersborgs kommun:
- förväntar sig att utvald leverantör tar ett helhetsansvar för att nå de mål som beskrivs i kommunens ”Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2020”
- kommer inte att vara delägare/finansiär i den fiber som grävs ner. Leverantören står risken i projektet och blir sedan operatör av nätet
- vill att projektet genomförs under perioden kvartal 3, 2016 till kvartal 2, 2017
- vill att det nät som byggs skall vara av ”Öppen fiber standard”. Anslutningskostnaden för villa initialt bör inte överstiga ca 20 000 kr. Försäljningsprocessen till slutkund utförs av leverantör, som också bär alla kostnader runt detta
- kommer inte garantera vald samarbetspartner en exklusiv rätt att bygga fiber i kommunen”
Och:
”fiberaktören anger samarbetsformer, fiberutbyggnadsformer, förläggningsmetoder samt vad som önskas av kommunen som partner.”
I Konkurrensverkets författningssamling står det att:
”För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning, måste exempelvis förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och bland annat innehålla samtliga antidiskrimineringsvillkor.”
Jag vet inte om förfrågningsunderlaget var klart och tydligt och att samtliga antidiskrimineringsvillkor var med. Men vi förutsätter väl det.
Två företag skickade in sina ansökningar, TeliaSonera och IP-ONLY. Telias ansökan mailades kl 17.48 samma dag som kommunfullmäktige senare antog Fiberstrategin, dvs den 17 juni. Den är också stämplad av kommunen, diarieförd, samma dag. På IP-ONLY:s ansökan finns det märkligt nog inga stämplar eller datum.
Det är svårt för en amatör att se någon avgörande skillnad mellan de två leverantörernas anbud. Telia är ”duktigare” på det sättet att de mer konkret vänder sig till Vänersborg och inte gör reklam för sin verksamhet så där i allmänhet. Telia kommenterar också ovanstående punkter en efter en. IP-ONLY vill istället ha en träff med kommunen för att informera mer konkret. Skillnaderna kan nog ha att göra med att Telia känner till Vänersborg bättre än IP-ONLY. Telia har nämligen redan lagt fiber till ett antal hushåll och de har samarbetat och har ett avtal med Vänersborgsbostäder. Å andra sidan ger IP-ONLY några prisuppgifter som ser ganska intressanta ut…
TeliaSonera vann upphandlingen och fick avtalet.
Den enda officiella motivering som finns till att kommunen valde Telia återfinns i Marie Dahlins (S) beslut (9 juli 2015):
”Av inkomna svar och efter möten med leverantörerna görs en sammantagen
bedömning om att Telia Sonera bäst svarar mot kommunens angivna förutsättningar.”
Det tycks mig vara en alltför knapphändig och oprofessionell motivering till ett sådant här stort beslut. För det kan väl ändå inte vara så som några ”onda tungor” påstår – att detta var bestämt redan från början…
Dessutom har jag en undran om varför Marie Dahlin (S) ensam fattade beslutet. Efter ett beslut i kommunstyrelsen den 1 juni (se min förra fiberblogg), så fick kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) uppdraget att besluta om leverantör. Sedan ger kommunstyrelsens arbetsutskott uppdraget till Marie Dahlin. Två delegationer i rad typ. Dahlin skriver dessutom på beslutet i egenskap av kommunstyrelsens ordförande, inte arbetsutskottets. 
Så beslutet att Telia ska dra fibrer i alla tätorter i Vänersborgs kommun, en affär i miljonklassen, fattas av en enda person. Något anmärkningsvärt kan man tycka, även om denna enda person råkar vara Marie Dahlin (S).
Det finns inga hänvisningar till paragrafer som förklarar lagligheten i detta delegationsbeslut. Som det brukar finnas på den här typen av beslut, men det kanske inte behövs…
Men vad är det egentligen som kommunen och Telia sluter avtal om? Vad är det som kommunen har upphandlat? I avtalet står det:
”… åtar sig Parterna att samverka kring etablering och drift av ett aktivt öppet fibernät och en öppen Tjänsteplattform där Tjänsteleverantörer kan erbjuda bredbandstjänster till boende och verksamheter i Kommunen.”
Avtalet innebär att kommunen helt enkelt ska samarbeta med Telia på olika sätt så att så många som möjligt av kommunens invånare och företag ska få möjlighet att ansluta sig till IT-infrastrukturen.
Det står också i avtalet att Telia ska bekosta, installera, underhålla och uppgradera IT-infrastrukturen och Tjänsteplattformen. Telia ska dessutom drifta och övervaka IT-infrastrukturen.
Men kommunen och Telia sluter inte några överenskommelser om köp och sälj i samverkansavtalet. Fast det är klart, samma regler om återställningskostnader mm gäller ju för Telia också, precis som för alla andra företag som tänker gräva på och i kommunens gator och marker. Det är i och för sig pengar, men det handlar om självkostnad, dvs kommunen tar inte ut någon vinst.
”Kostnad eller ersättning som part debiterar den andra parten skall inte överstiga partens självkostnad.”
Telia ska inte betala ett öre till kommunen eller tvärtom för fibernätet. De som ska betala Telia och de som ska ingå avtal med Telia är varje kund, varje enskild fastighetsägare, som vill att Telia ska dra fiber till fastigheten.
Upphandlingschefen upplyste mig om att det här är ett så kallat koncessionsavtal, och jag fick också en definition:
”tjänstekoncession: ett kontrakt av samma typ som ett offentligt tjänstekontrakt med den skillnaden att ersättningen för tjänsternas utförande utgörs antingen av endast rätten att utnyttja tjänsten eller av dels sådan rätt, dels betalning.”
Inköpschefen bifogade även en Kammarrättsdom som fastslog att avtalet mellan kommunen och Telia rör sig om en tjänstekoncession. (Jag fick för övrigt denna dom också av kommunjuristen.) Varför jag nu fick det, om allt var solklart… Domen handlade om Österlens Kraft som förlorade ett överklagande mot Simrishamns kommun i ett liknande ärende. Fast i domen stod det som en av motiveringarna:
”Den ekonomiska risk som är förenad med utnyttjandet av tjänsten ska förstås som en risk att utsättas för marknadens nycker. Det kan ta sig uttryck i en risk för att utsättas för konkurrens från andra ekonomiska aktörer…” 
Och den här risken att utsättas för konkurrens finns ju inte i Vänersborg, eftersom samhällsbyggnadsnämnden har tolkat avtalet som att Telia har ensamrätt på fiberutbyggnaden. Dessutom innehöll det avtal som Simrishamns kommun slöt också betydligt fler ”komponenter”, det var ett helt paket av tjänster som upphandlades, än det avtal Vänersborg slöt med Telia. Och därför är jag osäker om det helt och hållet är jämförbart.
Med andra ord, det handlar alltså inte om någon vanlig offentlig upphandling eftersom det inte är kommunen som är kund. En fiberanslutning är, som sagt, en affär mellan fiberföretaget och hushållen.
Upphandlingen som kommunen gjorde och som Telia vann är således en tjänstekoncession som innebär att:
”det är vald utförare som står för den betydande risken och att ersättningen kommer från fastighetsägarna.”
Och då är vi alldeles strax tillbaka vid James Buccis (V) reservation i förra torsdagens samhällsbyggnadsnämnd:
”Jag finner det direkt osmakligt och skandalöst att inför ett beslut bli serverad ett falsarium, och ett falsarium är det tills någon plockar fram och diarieför ett avtal som givit Telia ensamrätten att lägga fiber.”
Men denna spännande fortsättning, och överhuvudtaget anledningen till att jag valde att fördjupa mig i detta ämne, kommer i den tredje och avslutande bloggen om fiber i Vänersborg.
PS. Fortsättning följer.
PPS. Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.
- Fiber! Fiber! (1/2)
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
Den här bloggen var tänkt att bli en kortare sammanfattning av Vänersborgs kommuns avtal angående fiberdragning med TeliaSonera Sverige AB. Ungefär samma längd som den tidigare fiberbloggen ”Fiber! Fiber! (1/2)”. Men så växte bloggen, och växte. Till slut fick jag ambitionen, det gav sig liksom själv, att göra en sån fullständig sammanfattning av historien/affären som det bara var möjligt för en utomstående betraktare. När jag ändå höll på, typ.
Den blev så lång så att jag delar upp den. Därav rubriken. Delarna hör ihop, där den ena slutar, där börjar den andra.
====
Fiberdragningen i tätorterna i Vänersborg har diskuterats livligt i början av detta år. TTELA har haft flera artiklar i ämnet och det har också debatterats på insändar- och debattsidor.
Naturligtvis är det bra att någon äntligen börjar gräva i centralorternas gator och vägar, så att vi som inte bor på landsbygden också får tillgång till fiber. (Jag har för övrigt själv tecknat avtal med Telia.) Men samtidigt undrar många vad som har föregått upphandlingen med Telia och varför Telia har fått ensamrätt. Det började jag också, lite lätt, att undra över.
Några av Vänsterpartiets medlemmar har det senaste året undrat desto mer. De har engagerat sig i fiberfrågan, men jag tillhörde inte dem. Jag ska inte här återge allt som till exempel hände kring utarbetandet av den fiberstrategi som fullmäktige efter en del om och men fattade beslut om den 17 juni 2015. Jag nöjer mig med att hänvisa till inlägget ”Fiber har blivit ett samtalsämne” på Vänsterpartiets hemsida. Där finns det också ett flertal länkar till protokoll och andra dokument.
Men så ställdes Telias ensamrätt på att lägga fiber på sin spets i förra veckan (3 mars). Frågan kom upp på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde. Det hade nämligen inkommit en:
”öppningsanmälan för fiber i centrum från ett annat bolag, Svensk Infrastruktur.”
Svensk Infrastruktur hade tänkt börja gräva redan den 15 mars. Det ansåg tjänstemännen i samhällsbyggnadsförvaltningen med förvaltnings- och gatuchefen i spetsen att de inte skulle få. Ur tjänsteskrivelsen:
”Ett avtal ger Telia ensamrätten att lägga fibrer till en och tvåfamiljshus inom tätorterna fram till 2017-12-31.”
Samhällsbyggnadsnämnden höll med sin förvaltning. Svensk Infrastruktur fick inte börja gräva i Vänersborg. Ledamöterna från triumviratet (S+C+MP) var eniga med minialliansens ledamöter (M+L+KD). Nämnden beslutade att Svensk Infrastruktur inte får börja gräva förrän den 1 januari 2018.
Detta gjorde James Bucci (V) mycket upprörd. Bucci röstade inte bara emot beslutet (precis som Vänsterpartiets andre ledamot, och också en sverigedemokrat), han skrev en reservation som var oerhört tuff.
”Jag finner det direkt osmakligt och skandalöst att inför ett beslut bli serverad ett falsarium, och ett falsarium är det tills någon plockar fram och diarieför ett avtal som givit Telia ensamrätten att lägga fiber.”
James Bucci skräder således inte orden… (Hela reservationen kan läsas på Vänsterpartiets hemsida: ”Kan fiber vålla feber?”.)
Och när James Bucci reagerar så kraftfullt, då brukar det alltid ligga en hund begraven. Någonstans. Jag var tvungen att veta mer…
Och det visade sig mycket riktigt finnas åtskilligt i hanteringen av fiberfrågorna som man kunde ställa sig frågande inför. Jag ska försöka att bit för bit gå igenom vad som har hänt och hur det har lett fram till dagens situation – och James Buccis reservation.
Vänersborgs kommun slöt den 10 juli 2015 genom kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) ett samverkansavtal med TeliaSonera Sverige AB.
Bakgrunden var att kommunstyrelsen några veckor tidigare, den 1 juni 2015, hade beslutat att:
”Kommunstyrelsen ger Kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att, under förutsättning av att Kommunfullmäktige antar Fiberstrategi 2015-2022, efter urvalsprocess besluta om leverantör.”
Först skulle fiberstrategin antas av kommunfullmäktige, sedan skulle kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) besluta om leverantör. Egentligen inte särskilt märkvärdigt. Om det 
nu inte hade varit så att kommunfullmäktige skulle anta fiberstrategin samma dag som ansökningstiden för att vilja skriva avtal med kommunen gick ut…
Ja, egentligen var det ännu värre. Kommunfullmäktige antog inte fiberstrategin förrän vid 22-tiden på kvällen (den 17 juni). Det var två (2!) timmar innan ansökningstiden gick ut för de företag som ville vara med i processen om att vara:
”samarbetspartner för utbyggnad av fibernät.”
Och i den ansökan som företagen skulle lämna in så skulle den nyss beslutade Fiberstrategin beaktas:
”Vänersborgs kommun förväntar sig att utvald leverantör tar ett helhetsansvar för att nå de mål som beskrivs i kommunens ”Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2020”.”
Företagen hade alltså två timmar, mellan 22.00 och 24.00 på sig att lämna in en ansökan. Jag undrar om det är så här det ska gå till…?
Kommunen anser att allt har gått rätt och riktigt till. Och två företag lämnade in ansökningar, Telia och IP-ONLY. Därför anser kommunen också att överenskommelsen om samverkansavtalet har slutits i konkurrens. Förvaltningschefen på samhällsbyggnadsnämnden skrev i ett mail till mig:
”Det är upphandlat i konkurrens.”
Upphandlingschefen skrev:
”man [har] gjort konkurrensutsättning”
Och kommunjuristen skrev:
”Kommunen gjorde en konkurrensutsättning”
Och det är också vad Marie Dahlin (S) säger till TTELA vid upprepade tillfällen, t ex den 15 januari:
”Då vann Telia konkurrensutsättningen.”
Stämmer verkligen detta, har avtalet utsatts för konkurrens?
I Konkurrensverkets författningssamling står det om upphandling:
”alla leverantörer ska behandlas lika, det vill säga ges lika förutsättningar. Alla måste till exempel få samma information, vid samma tillfälle.”
Har alla företag fått samma information vid samma tillfälle? Jag anser att det finns skäl att tvivla på det. Kommunen har endast ”annonserat” om samverkansavtalet på sin egen hemsida.
Det finns regler kring annonsering. Inte för att jag är någon expert, men när det står följande i Lagen om offentlig upphandling, så antar jag att det betyder att kommunen ska göra något mer än att bara annonsera på sin hemsida:
”Vid förenklat förfarande ska den upphandlande myndigheten begära anbud genom annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig, eller genom annons i annan form som möjliggör effektiv konkurrens.
Vid urvalsförfarande ska den upphandlande myndigheten publicera en ansökningsinbjudan genom en annons i en elektronisk databas, som är allmänt tillgänglig.”
Det här kommenterar också Gabriella Meischner på Svenska Infrastruktur när hon i en debattartikel i TTELA skriver:
”Denna så kallade upphandling är för oss helt obekant och kommunen har en hel del frågor att stå till svars för.”
Det finns elektroniska databaser som företag och kommuner ska använda sig av vid upphandlingar. Vänersborgs kommun brukar göra det. Inköpschefen skriver:
”Upphandlingar enligt LOU och LUF annonseras i Vismas annonsportal. Och därifrån sprids det till andra portaler. Upphandlingar över tröskelvärdet annonseras även i TED (Tender Electronic Daily), dvs annonseras inom EU.” 
Kommunen brukar alltså använda sig av elektroniska databaser. Men, inte i det här fallet.
Inköpschefen skriver:
”När det gäller tjänstekoncessioner, vilket konkurrensutsättningen av fiberutbyggnaden faller under, så är detta ännu inte reglerat i lag.”
Det här samverkansavtalet om fiberutbyggnaden är alltså att betrakta som en tjänstekoncession och en tjänstekoncession behöver inte konkurrensutsättas! (Jag ska ta upp det här med tjänstekoncession i nästa blogg.)
Men om avtalet nu inte behöver konkurrensutsättas varför är man från kommunens sida så noga med att hävda att avtalet verkligen har utsatts 
för konkurrens? Och om kommunen nu, enligt egen utsago, har varit så noga med konkurrensutsättningen, varför har det då inte gjorts fullt ut så att alla tvivel, om att allt har skett i total öppenhet med lika förutsättningar för alla, har kunnat skingrats?
Och varför har kommunen t ex inte föregått de avsikter och propåer som kommer från EU-håll för att ”täppa till” de ”hål” som finns lagstiftningen kring tjänstekoncessioner?
Inköpschefen skriver:
”Det finns dock ett EU direktiv så det kommer en lag för detta med. Direktivet skulle vara införd i svensk lagstiftning senast 1 april 2016, men regeringen har aviserat att detta kommer man inte att klara av. Troligen så kommer lagen LUK (Lagen om koncessioner) införas nästa år.”
Det ska komma lagstiftning om tjänstekoncessioner, men än så länge finns det alltså inga. Tjänstekoncessioner, som det här är fråga om mellan kommunen och Telia, behöver således inte annonseras. Fast det har det ändå gjorts. Fast ändå inte typ.
Hur som helst visste Telia uppenbarligen om annonseringen på kommunens hemsida. Och även IP-ONLY. Man kan fråga sig om dessa företag till skillnad från andra företag i branschen har till vana att regelbundet läsa på Vänersborgs kommuns hemsida? Jag vet inte, men jag har svårt att tänka mig det. Är det inte troligare att Telia och IP-ONLY har fått reda på detta på andra vägar?
Jag vet att det finns en arbetsgrupp i Västra Götalandsregionen som kalla Ubit. Den här arbetsgruppen:
”sitter och skissar på hur vi skulle kunna hjälpa kommuner som vill göra någon form av samarbete med någon av marknadens aktörer sedan en tid tillbaka.”
Och vilka aktörer har denna arbetsgrupp på regionen träffat?
”Vi har träffat Telia, IP-only och våra Stadsnät via Västlänk.” 
Telia och IP-ONLY?
Och när man dessutom tar i beaktande att Marie Dahlin sa till TTELA den 20 januari:
”Kommunen gick ut på sin hemsida och från början visade tre företag intresse, Svensk Infrastruktur var inte ett av dem.”
… så är det lätt att räkna ut vilket det tredje företaget är, eller hur…?
Min teori är att Telia och IP-ONLY (och Västlänk) inte alls har läst kommunens hemsida. De har fått reda på Vänersborgs avsikter på ett annat sätt. Via regionen… Eller om man så vill, mellan ”skål och vägg”. Och då sidsteppar
kommunen intentionerna från Konkurrensverket att:
”alla leverantörer ska behandlas lika, det vill säga ges lika förutsättningar. Alla måste till exempel få samma information, vid samma tillfälle.”
Jag anser att Vänersborgs kommun måste göra allt för att undvika och undanröja alla misstankar om att allt inte går 100 procent rätt till vid en upphandling. Jag menar, det är fortfarande många av oss vänersborgare som minns alla turer och skandaler kring arenan, Toppfrys och fiberdragningen i södra Dalsland.
Och vi är nog överens: Inte en gång till!
Särskilt inte som vissa påstår att det finns personella kontakter mellan både IT-avdelningen och Telia, och även socialdemokraterna. Det hade varit välgörande att slippa sådana här tråkiga, och möjligtvis felaktiga, spekulationer och rykten.
PS. Fortsättning följer.
PPS. Detta är min fyra bloggar om fiberutbyggnaden i Vänersborg. De tre sista bildar tillsammans en enda blogg.
- Fiber! Fiber! (1/2)
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 1
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 2
- Fiber! Fiber! (2/2) – del 3
Fiber! Fiber! (1/2)
Det har grävts ner fiber lite överallt i kommunen under de senaste åren. Framför allt är det landsbygden som har legat i framkant, och det tack vare flera fiberföreningar som bildats, och består, av helt vanliga kommuninvånare.
All fiberdragning har emellertid inte skett friktionsfritt. I Väne Ryr har fiberföreningen haft stora problem med sina fibrer, inte minst för att kommunens tjänstemän agerat 
tämligen långsamt och inte direkt serviceinriktat. Kan man väl säga, ordet ”strulat” dyker upp i mitt huvud.
I januari i år skrev t ex Väne Ryrs Fiberförening till samhällsbyggnadsförvaltningen:
”Den 27/3-2015, alltså cirka 5 månader efter ansökningsdatum fick vi vårt tillstånd av Trafikverket, men nu efter 15 månader har vi ännu inte fått något tillstånd beviljat från dig.”
I brevet hänvisades till den fiberstrategi som kommunfullmäktige i Vänersborg antog den 17 juni 2015 och där det bland annat står:
”Vänersborgs kommun ska av tjänsteleverantörer och nätbyggare uppfattas som en möjliggörare, inte som ett hinder för utbyggnad. … Till exempel genom upplåtelse av kommunal mark, tillstånd att fräsa spår i asfalterade gator eller trottoarer, snabb och effektiv handläggning av grävtillstånd och andra ärenden, låg taxa för återställning efter schakt”
Jag ska inte gå in närmare på sakfrågorna här, det handlade om markupplåtelser, kostnader om fibrerna skulle behöva flyttas i framtiden etc. I en passus visade fiberföreningen sin frustration över kommuntjänstemännens handläggning, eller brist på:
”Än en gång har du nog inte förstått vilket uppdrag du har. … Jag vill nu vara mycket tydlig med att du som tjänsteman ska vara en möjliggörare enligt det kommunfullmäktigebeslut som nu finns”
Brevet gick inte bara till förvaltningen utan också till politikerna i kommunstyrelsen. Marie Dahlin (S) ville inte se fiberföreningens dilemma i sakfrågorna utan skrev:
”Ursäkta mig att jag lägger mig i, men jag gillar inte den tonen du använder till våra tjänstemän.”
Jag vet inte riktigt varför Marie Dahlin kände sig nödgad att behöva rycka ut till försvar för tjänstemännen. Men Dahlin tyckte uppenbarligen inte att det var rätt att en kommuninvånare hade dessa åsikter… Eller kanske hade åsikter överhuvudtaget… Det hade varit bättre om Dahlin hade tagit tag i sakfrågorna istället.
Eller gjorde Dahlin det? Vad jag förstår så har det äntligen löst sig till slut i Väne Ryr.
I Dalsland har det gått mer smärtfritt under åren. Kanske för att bygdens son Bo Carlsson (C) har haft några fingrar med i spelet. Det har dock funnits problem, men av en helt annan art.
Revisorerna granskade fiberhanteringen och skrev i oktober 2013:
”Vi revisorer är mycket kritiska till samhällsbyggnadsnämndens och dess ordförande Bo Carlssons agerande.”
Revisorerna fann ett flertal brister och drog följande slutsatser:
- ”Det har inte fattas några formella beslut om medfinansiering och utbetalning av stöd med 2,7 mkr.
- Medfinansieringsintyget till Jordbruksverket innehåller ingen begränsning av kostnader för slangar och brunnar.
- Kommunen har inte i tillräckligt omfattning kontrollerat underlag/fakturor innan utbetalning. Medfinansiering har gjorts för andra kostnader än för slang och brunnar.
- Budgeten på 500 tkr per år har för åren 2009-2012 överskridits av samhällsbyggnadsnämnden med 681 tkr.”
Sedan lovade revisorerna högtidligt, inför ett samlat kommunfullmäktige, att fördjupa sin granskning av Bo Carlssons förehavanden. Men, av någon anledning lade revisorerna i stället ner granskningen… Kanske hade ”maktskiftet” efter valet 2014 något med det att göra…
Nu senast har det varit strul med fiberdragningen i tätorterna och avtalet kring detta. Men det tänkte jag skriva om i en annan blogg.
Bloggen och kommunen
Gårdagens blogg har lästs av många, faktiskt också av flera med adressen ”vanersborg.se”, dvs anställda eller politiker i kommunen. Fast idag då naturligtvis – igår kunde de ju inte, eftersom sidan var blockerad i kommunens nät.
Som jag skrev i mitt PS igår så stod det i den ”varningsruta” som dök upp på skärmen när man försökte läsa min blogg att:
”Läs mer av våra riktlinjer för webbfiltrering.”
Men det finns inga riktlinjer.
Naturligtvis var jag mycket nyfiken på varför jag ”helautomatiskt” hade klassats som en ”säkerhetsrisk”. Riktlinjer eller ej… Någon har ju bestämt att sajter som innehåller vissa ord (eller vissa kodrader), nyckelord eller länkar skall blockeras i kommunens ”helautomatiserade lösning”. Som signaturen ”kurwi” skrev i en kommentar till min blogg. Att det skulle finnas skadlig kod hos min ”bloggleverantör” (=Wordpress) var ju mindre sannolikt, särskilt som det gick att se andra bloggar som hade samma leverantör.
Därför ställde jag ytterligare en fråga till IT-chefen:
”Jag vill helt enkelt veta orsaken till att min blogg har klassats som en säkerhetsrisk.”
Det visade sig vara en svår fråga. IT-chefen hänvisade till det ”helautomatiska” webbverktygets egna texter:
”The world’s largest information security intelligence network
The Websense® ThreatSeeker® Intelligence Cloud seeks out threats contained within web, social media and email content. It’s up to the task: it unites more than 900 million endpoints and, with the help of Websense ACE (Advanced Classification Engine), analyzes the content of 3–5 billion requests per day.
Over 100 categories including security, productivity and bandwidth with real-time security updates from the Websense ThreatSeeker® Intelligence Cloud”
Jag kan inte säga att jag blir särskilt mycket klokare av texten. Däremot reagerar jag som anställd i kommunen lite misstänksamt mot uttrycket ”productivity and bandwidth”. Det innebär väl att vissa hemsidor som bromsar de anställdas ”effektivitet” blockeras och loggas, samt att nedladdning övervakas…? Fast det är klart, det är helt legitimt av kommunen som arbetsgivare att göra det…
För övrigt konstaterar IT-chefen att verktyget är en standardlösning utan ”vänersborgska” tillägg:
”Vi arbetar alltså inte med manuella inställningar utöver det regelverk runt kategorisering som sattes upp vid uppstart och vi gör i princip inga manuella förändringar om inte tillverkaren meddelar att så bör ske.”
Så svaret på min fråga om varför min blogg blockerades i kommunens nät, är fortfarande obesvarad.
Kanske har en vän till mig på Facebook en ledtråd till lösning. Han skriver:
“Det är med största säkerhet Facebook-gadgeten längst ner i högerspalten som spökar.”
Kanske, kanske inte. Jag får nog nöja mig med att min blogg fungerar för de kommunanställda just nu. Och hoppas att de kommunanställda också är nöjda med att min blogg fungerar…
Just nu.
Säkerhetsrisk eller tvivelaktig moralisk karaktär?
På lunchrasten tog jag en snabb koll på min blogg. Inte för att jag trodde att det hade kommit något nytt inlägg eller så. Det visste jag ju att det inte hade gjort… Det var snarare för att se om jag hade haft några besökare eller fått några fler ”gilla” sen sist. Eller ”likes” som det heter mer internationellt. Lite självcentrerad är man ju…
Döm av min förvåning när jag möttes av detta meddelande:
”Webbsidan utgör en säkerhetsrisk eller är av tvivelaktig etisk/moralisk karaktär. Därmed bör du inte besöka sidan i rollen som anställd eller elev inom Vänersborgs kommun.”
Oj! Det var ju min sida… Min blogg… Och jag kunde inte komma åt den från kommunens nät. Och det var om den, min sida, min blogg, som kommunens meddelande handlade om…
Hjälp!
”…tvivelaktig etisk/moralisk karaktär…”
Var detta jag? ”Tvivelaktig”? Vad då? Var det för att jag skrev om kommundirektören häromsistens? Eller var det för mina rader om Marie Dahlin?
Eller var jag kanske:
”…en säkerhetsrisk..”
Jag var ju faktiskt i Sovjet en vecka 1982…
Jag måste säga att jag blev både chockad och lite förbaskad. Men mest blev jag förvånad… Inte kunde väl någon i kommunledningen verkligen censurera en kritisk vänsterpartist? Igen… (Det har ju hänt förr…)
För säkerhets skull så kollade jag Lutz Rininslands blogg, Marika Isetorps blogg, Morgan Larssons blogg, socialdemokraternas hemsida, Vänsterpartiets hemsida – alla var öppna och gick att läsa i kommunens nät. Jag gick till och med så långt att jag surfade till hemsidan för Svenskarnas Parti och Kommunistiska Partiet – de var inte heller blockerade av Vänersborgs kommun.
Men min blogg var det!
Självklart, efter några minuter, insåg jag att något måste vara fel. Det var väl klart att kommunledningen inte ville censurera min blogg. Det måste ju vara tillfälligheterna som spelade mig ett spratt.
Men jag var ju tvungen att ta reda på vad det var. Och påtala det hela. Ingen hade kanske märkt något på flera veckor annars. Mer än min läsare uppe i den där dalslandsskolan då… Och det vore ju tråkigt om hon inte kunde läsa min blogg efter att eleverna gått hem.
Jag skrev därför ett mail till kommundirektör Ove Thörnkvist – som vidarebefordrade det till IT-chefen.
Blockeringen var ett misstag. Det automatiska systemet hade reagerat av sig självt. Det var en olycklig slump att det var just min blogg som drabbades.
Och det visste jag väl! Så klart! Det var helt enkelt ett sådant där olycksaligt sammanträffande som faktiskt händer ibland.
IT-chefen förklarar:
”Vi har idag en helautomatiserad lösning som sköter om detta.
Vi kan kategorisera om vi önskar där vi kan tillhandahålla en flaggning till användaren om att hen är på väg ut mot en site som vi inte rekommenderar och att vi loggar allt som användarna surfar på via kommunens nät men att det går att fortsätta till tänkt site.
Vad gäller din länk så är detta en automatgenerering från system som reagerat på någon ”Suspicious embedded link” vilket brukar innebära att det kan finnas skadlig kod på din sida eller hos den leverantör där du hyrt in dig med sidan.”
Allt var ett misstag.
Ändå går dagen till min personliga historia – dagen då jag var blockerad som ”säkerhetsrisk”. Eller på grund av att jag, eller bloggen, hade en:
”…tvivelaktig etisk/moralisk karaktär…”
Så det kan bli… Tur att det nu har rättats till.
Så nu kan hon på den där dalslandsskolan läsa min blogg igen.
.
PS. I rutan ”Säkerhetsrisk har blockerats” (se ovan), så står det:
”Läs mer av våra riktlinjer för webbfiltrering”
Vid en fråga till IT-enheten om de kunde skicka dessa riktlinjer blev svaret:
”Jag har nu kollat upp detta. Och det finns inget dokument på våra riktlinjer om webbfiltrering.”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer