Arkiv

Archive for the ‘L’ Category

Budgetförslaget från M+L

16 juni, 2025 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna har lagt ett förslag till Mål- och resursplan 2026-2028. De två partierna vill ändra många skrivningar och formuleringar, förväntade resultat och mål i det budgetförslag som de styrande partierna har lagt.

Moderaternas och Liberalernas budgetförslag börjar med en politisk kommentar. Partierna deklarerar att de står bakom kommunens vision och de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030, vilka ska utgöra en grund för kommunens arbete. De anser även att:

“Vänersborg ska vara en attraktiv och välfungerande kommun”

M+L skriver vidare att de vill stärka tryggheten och öka valfriheten och självbestämmandet i vardagen. De skriver vidare:

“Vi strävar efter att ge varje individ en god start och bästa möjliga välfärd genom hela livet. Därför ska kommunens arbete alltid genomsyras av ansvar, ekonomisk försiktighet och fokus på kärnverksamhet, som ger våra invånare rätt förutsättningar genom utbildning, omsorg och trygghet med hög kvalitet.”

Det låter som en valbroschyr och det blir i mina ögon lite trivialt och klyschigt. Vilka partier ställer inte upp bakom detta? 

M+L föreslår att kommunens prioriterade områden ska vara ”boende, utbildning och arbete”. Och så vill de ändra kommunens inriktningsmål till:

  • “Kommuninvånarna ska ha fler möjligheter till eget boende utifrån behov”
  • “Andelen invånare som upplever trygghet i kommunen ska öka under mandatperioden”
  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt”
  • “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket”
  • “Enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag”
  • “Andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med riket”
  • “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till nivå med riket”

M+L fortsätter med att lista några utmaningar inför perioden. Slutsatsen blir:

“På grund av de stora osäkerheterna i omvärlden och i kommunens demografiska utveckling ges i uppdrag till alla nämnder att ompröva och utmana verksamheter i syfte att skapa finansiellt manöverutrymme på 2,5% av omslutningen för framtiden.” 

Alla nämnder bör alltså, på egen hand, göra besparingar på 2,5%, samtidigt som inriktningsmålen och visionerna i den politiska kommentaren ovan ska uppnås. Exempelvis ska alltså Vänersborgs kommun vara bland de 25 bästa kommunerna i riket när det gäller andelen elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen, samtidigt som barn- och utbildningsnämnden helst ska spara 25 milj kr…

Visst kan man bli lite trött på att visioner och önskningar målas upp och sedan inte följs upp med konkreta ekonomiska satsningar…

Sedan sker en redovisning av varje enskild nämnd. Budgetförutsättningar beskrivs och illustreras av tabeller. Det ställs upp förväntade resultat och det sker mot bakgrunden av att M+L i flera nämnder inte deltog i arbetet överhuvudtaget och sedan avstod från att rösta när de förväntade resultaten antogs i respektive nämnd.

Beskrivningarna och de förväntade resultaten påminner i mycket hög grad om valfläsk. Så länge det inte finns några konkreta åtgärder, eller pengar, så blir förslagen till fina ord, drömmar, löften och förhoppningar.

Några exempel på vad M+L vill:

  • “skola och barnomsorg behöver prioriteras”
  • “tidiga insatser i skolan gynnar utvecklingen senare i livet”
  • “undervisningen präglas av ordning och reda”
  • “satsning på läs-, skriv- och språkutveckling i grundskolans första år”
  • “enklare och kortare vägar att etablera och utveckla företag”
  • “andelen i egen försörjning ska öka till minst nivå med riket”
  • “Vänersborg ska ha en levande landsbygd”
  • “det mindre vägnätet i kommunen behöver förbättras”
  • “öka antalet evenemang i tätorterna över hela året”
  • “främja folkhälsa och minska utanförskap”
  • “Vi är måna om bibehålla Vänersborg som en vacker kommun med god miljö med parker och friluftsområden, för att gynna invånarnas folkhälsa samt tillgodose den biologiska mångfalden.”
  • “Parker, motionsspår och centrum … smart belysning och kameraövervakning behövs”
  • “Sanden Södra hanteras i takt med efterfrågan”
  • “prioritera underhåll av befintliga fastigheter och vägar”
  • “ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
  • “satsa ännu mer på att förbereda våra ungdomar för studier och arbetsliv”
  • “hemtjänst och boende ska omfattas av valfrihet”

 Under rubrikerna “Ekonomiska resurser” och “Driftbudget” redovisas sedan den budgetram för 2026 som M+L vill ska gälla. Den budgetram som föreslås för 2026 ska jämföras med den budgetram som gäller för 2025 och bokslutet för 2024. Det gör det lite svårt att se hur mycket M+L vill satsa på varje nämnd, såvida man inte vill räkna lite på egen hand. Det görs inte heller någon jämförelse med de styrande partiernas budget. Det sistnämnda tänker jag göra. Jag kan dock först komplettera med att M+L budgeterar för ett resultat 2026 på 18 milj kr.

Moderaterna och Liberalerna föreslår att barn- och utbildningsnämnden ska tilldelas 1.027.109 tkr. (tkr=tusen kronor.) Det är exakt den summa som de styrande partierna föreslår. Byggnadsnämnden tilldelas 19.873 tkr. Det är också samma summa som S+C+KD+MP föreslår. Även kommunfullmäktige får samma summa i de båda förslagen, 2.669 tkr. 

M+L ger kommunstyrelsen 18 milj kr mindre än de styrande. Jag kan inte se hur M+L fördelar pengarna inom KS. Det står bara att 10 milj ska avsättas till posten ”oförutsett”. För övrigt framgår det inte om M+L t ex avsätter 1 milj till flygplatsen eller 20 milj kr till de styrande partiernas nya post (se ”De styrandes budgetförslag (1/2)”):

“driftkostnader som följer av framtida investeringar”

Däremot står det tydlig och klart att posten “kommungemensamma satsningar på barn och unga”, 9,8 milj kr, ska gå direkt till socialnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden föreslås få 149,7 mnkr. Det är ungefär 3 milj kr mindre än de styrande. Här skriver M+L:

“Återinför avgifter för Musik- och kulturskolan.”

När det gäller verksamheten enligt den nyligen antagna Friluftsstrategin skriver M+L:

“det kvarstår fortfarande utmaningar att hitta ambitionsnivån i förhållande till tillgängliga medel. Förändringar i invånarnas förväntningar, vilket kräver nytänkande och kompetensväxling”

Det tycks vara lättare sagt än gjort… Det framförs inga idéer på hur detta ska göras.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram för 2026 ska fastställas till 11.828 tkr. Det är samma summa som de styrande partiernas förslag. Summorna i de två förslagen är lika också för revisionen, valnämnden och överförmyndarnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden får samma summa som i de styrandes förslag. Nämnden skulle även få två uppdrag av M+L:

  • “Utred bolagisering av VA-verksamheten och Renhållningen”
  • “Utred alternativ debiteringsmodell för möteslokaler.”

Socialnämnden får 11,5 milj kr mer i förslaget från M+L jämfört med förslaget från S+C+KD+MP. (Nämnden får 1.237.650 tkr mot 1.226.050 tkr.) Förklaringen till den större summan är:

“Socialnämnden ska inte behöva avropa medel för ”kommungemensamma satsningar på barn och unga” utan dessa läggs till socialnämnden direkt.”

Den här satsningen är på 9,8 milj kr. De styrande tänker sig vad jag förstår att de här pengarna till stor del ska gå till socialnämnden, men också till förebyggande insatser i barn- och utbildnings- och kultur- och fritidsnämnderna. M+L vill alltså ge hela summan till socialnämnden.

Socialnämnden får också två uppdrag av M+L:

  • “Justera försörjningsstödsnormen för inkludera barns fritidsaktiviteter.”
  • “Arbeta med att sänka kostnaderna för hemsjukvård och hemtjänst”

Den politiskt intresserade undrar naturligtvis hur det kommer sig att  Moderaterna och Liberalerna fördelar kommunens ekonomiska resurser på ett nästan identiskt sätt som de styrande partierna, trots att de har en hel massa förslag som skiljer sig åt. Borde inte M+L ge betydligt mer pengar till t ex barn- och utbildningsnämnden eller kultur- och fritidsnämnden om de menar allvar med sina mål?

Min uppfattning är att M+L målar upp en slags idealbild av Vänersborgs kommun som de vill locka presumtiva väljare med. Samtidigt vill partierna inte avsätta de nödvändiga resurserna som krävs för att uppnå den. Tvärtom lägger de stor vikt vid att nämnderna ska spara 2,5% av sina respektive budgetar.

Det känns inte riktigt ärligt.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, L, M

KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)

16 februari, 2025 Lämna en kommentar

Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).

Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.

Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början. 

Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.

Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:

Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?

Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.

I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.

Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.

I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”

Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.

Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?

Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”

Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.

Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.

I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:

“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”

Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…

I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.

Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?

Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.

I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”

Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”

Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)

Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2025, L, M, Vargön

Budget 2023 (4): M+L

14 juni, 2022 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna har lagt ett gemensamt budgetförslag. Det uppseendeväckande med det är att det tredje partiet i minialliansen har hoppat av budgetsamarbetet. Kristdemokraterna har nämligen lagt ett eget förslag. Dan Nyberg (S), som myntade uttrycket minialliansen om de tre borgerliga partiernas samarbete, lär antagligen mynta ett nytt uttryck för det nya oppositionsblocket, varför inte “nanoalliansen”? Den mer intressanta frågan är dock vad KD:s avhopp betyder för det framtida borgerliga samarbetet.

Nanoalliansens två partier är inbördes olika stora. M har 9 mandat, L har 3. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet.

Budgetförslaget liknar till stor del ett valmanifest. Det räknas upp väldigt mycket som man vill jobba för och genomföra, men som ofta är både mycket allmänt och ”propagandistiskt”. Det hör inte direkt hemma i ett budgetförslag kan jag tycka. De flesta ”vallöftena” i budgetförslaget hittar man framför allt i moderaternas valbroschyrer. Det här upplägget torde också göra det svårt för M+L att hitta stöd för sitt budgetförslag hos andra partier. Flera förslag hör inte heller till det kommunala kompetensområdet.

Jag ska inte redogöra för denna del av budgetförslaget, som det för övrigt är svårt att hitta en röd tråd i. (I slutet av bloggen kan du ladda ner förslaget och läsa dessa avsnitt själv.)

M+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari.

De två borgerliga partierna vill se en annan budgetprocess. Det är en linje som moderaterna har drivit i många år, men som jag mig veterligt, aldrig hört en liberal argumentera för. Tvärtom, Gunnar Henriksson (L) har i barn- och utbildningsnämnden upprepade gånger uttryckt en stor tillfredsställelse över nuvarande kommunala principer för styrning.

Formuleringen i budgetförslaget är identisk med förra året:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Moderaterna, och liberalerna, skriver att de tänker söka stöd för sin syn på en annorlunda budgetprocess i fullmäktige. Det lär väl bli om de vinner valet i höst kan jag tänka. I väntan på en förändring:

“försöker vi här anpassa vårt budgetförslag/MRP till nuvarande upplägg av MRP för Vänersborgs kommun.”

Moderaterna har anpassat sig i några år nu och vill det sig illa, från deras perspektiv, är det väl risk att de får göra det i ytterligare 4 år…

Inriktningsmål

M+L vill ändra kommunens prioriterade områden till ”boende, utbildning och arbete”. Därmed menar de att det också behövs nya inriktningsmål. De föreslår följande inriktningsmål:

  • “Fler personer får en egen bostad.”
  • “Tryggheten utomhus i området där man bor ska öka till minst i nivå med riket, även när det är mörkt ute.”
  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt, och för 2023 bland de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Andelen i egen försörjning ska öka till minst i nivå med riket.”
  • “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till i nivå med riket.”
  • “Den externa personalomsättningen ska minska med 25%.”

Jag kan väl personligen se att det skulle vara positivt om de nya inriktningsmålen i förslaget blev uppfyllda, särskilt de ökade ambitionerna för skolan. Men det torde vara en lång väg kvar att gå, i varje fall om pengar ska tilldelas nämnderna enligt deras budgetförslag.

Barn- och utbildningsnämnden

M+L vill öka ramen till barn- och utbildningsnämnden jämfört med ramanvisningarna i februari med 12,1 milj kr. Pengarna avsätts för ökad måluppfyllelse samt höjd internränta. Det specificeras inte hur pengarna till BUN ska användas och konkret till vad. Jag känner inte riktigt igen summan. Från BUN har 12,5 milj kr nämnts som kostnaden för att utöka med en lärare per skola. Men det går naturligtvis att se positivt på att det inte följer med några nya uppdrag med pengarna. Det innebär ju att pengarna kan användas för att höja kvaliteten. S+C+MP utökade ju budgetramen för BUN med 8 milj kr, men då fick nämnden ett nytt utökat uppdrag – öka barnens vistelsetid i förskolan. 

Det torde behövas ett betydande ekonomiskt resurstillskott för att förverkliga M+L:s inriktningsmål om att Vänersborg ska vara “bland de 25 bästa kommunerna i riket”…

Det nämns i förslaget inget om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden föreslås få en ökad ram med drygt 1,9 milj kr för att möjliggöra avgiftsfri GIS samt 2/3 utvecklingsledare. (Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar för den kvarvarande tredjedelen.)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås få en ökad ram med ungefär 1,8 milj kr. Det ligger på samma nivå som förslaget från S+C+MP. Pengarna ska användas till fler IT-licenser, Campus Dalsland, Kommunakademin Väst, Leva projekt och Funktionsrätt VBG. Men i M+L-förslaget ska dessa pengar också användas för:

“tidsbegränsade uppdrag inom ”socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser”, samt vid behov medel till anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”

Vad jag förstår ska alla dessa poster finansieras, förutom tillskottet, genom att M+L sänker det ospecificerade förfogandeanslaget till 8 milj. Det här sistnämnda blir en “liten lek med siffror”.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens ram ska enligt förslaget öka med 2,3 milj kr. De extra pengarna utöver budgetanvisningarna ska till skillnad från de styrande partiernas förslag:

“möjliggöra ökade trygghetsskapande åtgärder på sportcentrum, fritidsgård för barn o unga med nedsatt hörsel … samt uppdaterade verksamhetssystem.”

S+C+MP vill istället satsa på en avgiftsfri musik- och kulturskola.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden får en ökad  ram med 256.000 kr för höjd internränta, vilket för övrigt alla nämnder får kompensation för utan att jag har nämnt det, och för att vara med att finansiera en utvecklingsledare tillsammans med byggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en miljon för höjd internränta och ökade kapitalkostnader.

Socialnämnden

Socialnämnden till sist. Precis som S+C+MP snålar M+L med pengar till nämnden. Socialnämnden har stora behov men M+L föreslår att ramen ska öka med endast 2,4 milj kr. Dessa pengar ska användas till:

“höjd internränta samt finansiering av Mini Maria och att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”

De avgiftsbelagda fritidssysslorna ska läsas som avgifter till framför allt musik- och kulturskolan.

Resultatbudget för M+L

Några synpunkter

Med tanke på den mängd vallöften som levereras i de delar av budgetförslaget som mer liknar en valbroschyr än en budget, och som jag inte refererar till i denna blogg, så tycker jag att M+L är alltför återhållsamma med budgettilldelningen till de olika nämnderna. Framför allt är det en snålhet som visas Socialnämnden. Det finns inte heller några motiveringar till varför Social- och även Barn- och utbildningsnämnden får de pengar de får, eller kanske snarare, varför de inte får de pengar de inte får… Jag kommer ofrånkomligen att tänka på det gamla ordspråket “snålheten bedrar visheten”.

Jag har rent allmänt lite svårt att följa den röda tråden i budgetförslaget från M+L. Dispositionen verkar ovanligt nog inte vara helt genomtänkt.

Till sist tycker jag inte att det är några större skillnader mellan budgetförslagen från S+C+MP (se “Budget 2023 (3): S+C+MP”) och förslaget från M+L. Hade det varit ett mellanvalsår hade de båda blocken säkerligen kommit överens. Men nu är det valår och det är viktigt att locka röster. Därför tror jag inte att betongpartierna kommer att lägga fram något gemensamt budgetförslag. Den överenskommelsen kommer antagligen istället efter valet. Det ska ju beslutas om en ny budget för år 2023 i november också…

Det är en återhållsam och snål budget som M+L går till val på och som de tänker sig, och hoppas, ska locka åtminstone fler röster än i valet 2018. Mitt tips är att inte något av partierna kommer att öka antalet mandat…

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från M+L här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, L, M

Budget 2022 (4): M+KD+L

12 juni, 2021 Lämna en kommentar

Efter att tämligen noggrant ha beskrivit budgetförslagen från de tre styrande partierna, S+C+MP (se “Budget 2022 (3): S+C+MP”), och Vänsterpartiet (se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”), har turen kommit till kommunens största oppositionsblock. Det består av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna.

De tre borgerliga partierna har samarbetat i väldigt många år i Vänersborg. M+KD+L kallar sig Vänersborgsalliansen, men för ungefär 10 år sedan “döpte” Dan Nyberg (S) den borgerliga oppositionen till minialliansen. Det var i ett anförande i kommunfullmäktige. Det är ett begrepp som de tre partierna inte gillar.

Vänersborgsalliansens partier är inbördes olika stora. Det kan vara bra att ha i minnet. M har 9 mandat, KD och L har vardera 3 mandat. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet. De tre partierna styrde för övrigt Vänersborg 2011-2014. Det var efter socialdemokraternas katastrofala valförlust efter arenaskandalen.

M+KD+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari. Här ingick bland annat omfattande beskrivningar, analyser och prognoser av diverse förutsättningar kring kommunens ekonomi. (Se “Budget 2022 (3): S+C+MP”.)

Moderaterna har i många år pratat om att ändra hela budgetprocessen. De två andra partierna har kanske hållit med, men jag kan inte påminna mig att jag hört någon driva frågan om en förändring. Snarare tvärtom i så fall. Men nu håller de tydligen med om de gemensamma skrivningarna i budgetförslaget:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Den borgerliga oppositionen vill alltså ändra budgetprocessen, men inte till nästa år. Däremot föreslår de redan nu nya inriktningsmål inför 2023 (inte för 2022 alltså):

  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
  • “Vänersborg är en kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”

Förslaget till de nya målen är väl mer att betrakta som någon slags markering eller viljeinriktning inför framtiden än ett seriöst förslag inför onsdagens kommunfullmäktige. Det finns nämligen inte en chans, som jag ser det, att kommunfullmäktige skulle anta dessa mål. Dessutom är det väl inte heller något speciellt revolutionerande med de borgerligas inriktningsmål…. Och jag undrar också hur seriösa och styrande de är för de borgerliga själva. Skulle t ex det första målet, om bättre skolresultat, verkligen leda till att alliansen satsade mer pengar på grundskolan och gymnasiet… Jag tvivlar på det.

Jag noterar också med ett visst intresse, och en viss sympati faktiskt, att minialliansen kompletterar de traditionella finansiella målen med ytterligare två. Alliansen menar att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter och att kärnverksamheterna ska värnas i första hand. Det skulle väl inte vara helt fel.

De borgerligas budgetförslag är på sammanlagt 13 sidor. Nästan 4 sidor består av något som mer liknar en valbroschyr än ett förslag till budget. Avsnittet innehåller rubriker som t ex “Arbete istället för bidrag”, “Snyggt och tryggt”, “Skola med kvalitet och valfrihet” och “Omsorg – om våra äldre”.

Det är omöjligt, och ganska ointressant att redovisa alla vallöften, så det tänker jag inte göra. Det urartar många gånger till rent valfläsk och rena klyschor. Eller vad sägs om följande exempel:

  • “Vänersborg ska ha en levande landsbygd.”
  • “Förbättra integrationen”
  • “Vår kommun ska bli bäst att växa upp i.”
  • “god kvalité inom barnomsorg”
  • “Det behövs … fler behöriga lärare.”
  • “Profilskolor … ska finnas även i Vänersborgs kommun.”
  • “Det ska serveras bra mat [i äldreomsorgen]”
  • “Vi skall ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
  • “Det behöver bli enklare och lättare att få bygglov i Vänersborg”
  • “Vi måste värna om en ren och fin kommun”

Det är flera förslag i framställningen där de borgerliga partierna har visat minimalt eller inget intresse av att förändra och förbättra tidigare. Många av förslagen synkar inte alls med den politik som partierna har fört de senaste åren. Flera av “vallöftena” kräver t ex mer pengar till både social- och barn- och utbildningsnämnden – något som de borgerliga är oerhört restriktiva med. Då, av någon anledning, tillämpas nämligen det nya finansiella målet “ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter” ytterst strikt medan det andra målet “kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand” helt glöms bort…

Jag blir lite tveksam till det tänk som minialliansen visar. Det är i varje fall inte likt moderaterna. Det är ett tänk som rimmar illa med deras vanligtvis så jordnära och konkreta budgetförslag. Att de sedan också blandar in en hel massa frågor och krav som kommunen inte kan bestämma över får mig att tänka på gamla SD-budgetar. Då kunde det stå allt möjligt som inte hade ett dugg med kommunalpolitiken att göra. Det känns likadant här. Och det är faktiskt något som talar emot att de styrande partierna och den borgerliga alliansen ska komma överens om ett gemensamt budgetförslag. Eller att något annat parti överhuvudtaget skulle stödja det borgerliga förslaget.

Det finns naturligtvis också mer realistiska skrivningar, i den meningen att de faktiskt har att göra med det budgetförslag som partierna till slut kommer fram till. Det blir motiveringar till budgettilldelningen:

  • “Istället för att bygga nya GC-vägar vill vi prioritera ett bättre underhåll.”
  • “Systemet med passerkort vid ÅVC är bra men den begränsning med enbart fyra avgiftsfria besök för privatpersoner, som nu finns borde tas bort. All återvinning ska uppmuntras.”
  • “en utveckling av Karta-GIS-verksamheten skulle innebära snabbare hantering och ökad servicegrad”

Den borgerliga oppositionen konstaterar att det inte är rimligt att höja skatten. Fast det är att slå in öppna dörrar. Det är inget parti som har föreslagit detta. Den konstaterar också att kommunen behöver hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen. Det är ett annat sätt att säga att det behöver sparas. Fast på vad sägs inte. Det är nog säkrast…

Alliansen föreslår att nämndernas anslagsbindningsnivåer ska tas bort och att nämnderna själva får fördela budgetsumman till sina verksamhetsområden. Det är ett förslag som det tål att tänkas på.

Barn- och utbildningsnämnden

M+KD+L lägger precis samma förslag till budget för barn- och utbildningsnämnden som de styrande partierna gör. Det är dock en skillnad. Alliansen tilldelar BUN 1,8 milj kr till att täcka ökade kostnader för grundsärskola. (I de styrandes förslag får BUN ansöka om pengarna – om elevantalet ökar.)

Med tanke på de “vallöften” om bättre skolresultat etc som det skrivs om tidigare i dokumentet hade man kanske förväntat sig åtminstone några miljoner i tillskott till BUN…

Socialnämnden

Socialnämnden föreslås få 10 milj kr. I de styrandes budgetförslag är det 16 milj (dock bara tillfälligt för 2022) och i Vänsterpartiets 23,8 milj. 10 miljoner är som jag, och socialförvaltningen, ser det alldeles för lite pengar för de behov som finns – och som M+KD+L till en del räknar upp i det tidigare avsnittet om ”vallöften”…

Kultur- och fritidsnämnden

De borgerliga vill utöver budgetanvisningarna lägga till 1,6 milj kr till kultur- och fritidsnämnden. Det är 1,4 milj mindre än de styrande partiernas förslag.

Byggnadsnämnden

M+KD+L vill tilldela byggnadsnämnden 1,8 milj kr, varav 600.000 är ett tillfälligt anslag. Pengarna ska gå till utveckling av Karta-GIS-verksamheten och digitalisering av äldre detaljplaner. Det är generöst… Det är 800.000 kr mer än Vänsterpartiet. De styrande vill inte ge något extra till nämnden (jämfört med i år).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

De borgerliga vill tillföra miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,2 milj kr:

“för att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”

Det är en 0,5 milj mer än de styrande och 200.000 kr mer än V.

Samhällsbyggnadsnämnden

Nämnden föreslås få ett tillskott på 360.000 kr för:

“kompensation för slopande av begränsning av antal tillfällen för privatpersoner att lämna avfall på kretsloppsparken ÅVC.”

Det är ett förslag som det är lätt att hålla med om. De borgerliga har dock tänkt att slopande av avgifter ska finansieras genom att:

“ingå i avfallstaxan genom effektivisering.”

Och det är som vanligt enkelt att skriva på ett papper…

S+C+MP och även V vill ge 1,5 milj till nämnden. I de pengarna ingår emellertid inga pengar till att ta bort några avgifter.

Kommunstyrelsen

Och till sist kommunstyrelsen.

De borgerliga skriver inget om de 6 milj som de flesta andra partierna vill avsätta till kommunstyrelsen för t ex “trygghetsskapande insatser” och “bättre skolresultat”. Det är pengar som t ex barn- och utbildningsnämnden ska kunna ansöka om. Jag förutsätter emellertid att även M+KD+L vill ha dessa pengar tillgängliga. De fanns ju med redan i anvisningarna i februari, men det är ändå lite konstigt att de inte omnämns.

S+C+MP vill avsätta 500.000 kr till evenemangsverksamhet. M+KD+L vill istället använda pengarna till:

“utredning om framtiden för Norra skolans fastighet.”

Det handlar inte om att Norra skolan ska vara kvar som skola, utan vad som ska hända med fastigheten när skolan/utbildningen läggs ner.

I början, i den del jag ser som ett valmanifest, stod det:

“Målet är att eleverna lämnar gymnasiet med godkända betyg och examen”

I det sammanhanget är det underligt att partierna inte föreslår några extra pengar till Kunskapsförbundet Väst. (De pengarna ligger under kommunstyrelsen.)

Till sist har den borgerliga oppositionen några synpunkter kring fastighetsunderhåll och investeringar. Partierna skriver:

“Idrottshusets B-hus har drabbats av bristande underhåll och har stort behov av en ombyggnad. Investeringen behöver projekteras med en byggstart från 2024.”

Det är det lätt att hålla med om. Problemet är bara alla de stora investeringar som kommunen står inför. Å andra sidan används ju stora delar av de extrema överskotten (2020 var överskottet 161 milj och i år beräknas det till 98 milj) till att betala tillbaka lån eller direkt till investeringar.

M+KD+L vill också flytta fram föreslagna investeringar i nya GC-vägar från 2022 till 2025 och framåt och vänta med hissen på Folkets hus. Slutligen vill de sätta upp räcken för suicidprevention på Dalbobron. Det vill också alla de andra partierna.

Och med några kreativa bokföringsmässiga konstruktioner så beräknas resultatet med Vänersborgsalliansens budgetförslag hamna på +56 milj kr.

Det borgerliga budgetförslaget är inte riktigt “som vanligt” och inte heller som de andra partiernas. Och när det gäller fördelningen av pengar vill de ge mindre till välfärden (social- och barn- och utbildningsnämnden) än de styrande partierna och Vänsterpartiet. Om man ser enbart till pengarna så ligger dock inte det borgerliga förslaget särskilt långt från förslaget från S+C+MP.

Mitt tips är fortfarande att de 6 “betongpartierna” kommer överens om ett gemensamt “sexpartiförslag”. Det skulle i så fall vara för 4:e gången i rad.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2022, KD, Kommunfullmäktige 2021, L, M