Arkiv
Medborgardialog: Analogt eller digitalt?
Det pågår en diskussion på Facebook om hur medborgarnas synpunkter egentligen kommer att behandlas i den pågående medborgardialogen.
I broschyren ”framtidens skola” så står det:
”För att dina synpunkter ska finnas med som rådgivande till Vänersborgs politiker måste de lämnas senast den 16 mars. Om du skickar dina synpunkter med post måste du göra det senast den 12 mars.”
Det står dessutom att om du behöver:
”…mer utrymme för din text kan du lägga den i ett kuvert och skicka…”
Det ska alltså inte spela någon roll hur medborgarna lämnar sina synpunkter. Oavsett om det sker på att ”gammeldags”, ”analogt” sätt (papper och penna) eller ”digitalt” direkt på kommunens hemsida, så ska alla svar ingå i underlaget till politikerna.
Det här har också bekräftats av Sven-Eric Sjöbergh, som är den tjänsteman som är ansvarig för broschyren, när en orolig förälder frågade. Sjöbergh svarade:
”Du behöver inte vara orolig. Ditt svar tas med, både de svar ni givit på föreslagna alternativ och de fritextavsnitt ni lämnat.
Eftersom det inte går att avsluta enkäten om man inte fyllt i ålder och bostadsort kan vi inte skriva in ditt svar digitalt. Det betyder att när vi behandlar uppgifterna, t ex genom att titta på hur 20-29-åringar i Vargön tycker om fråga 1, kan vi inte utnyttja ditt svar.
Vi kommer dock att publicera alla fritextsvar för respektive fråga osorterat och politikerna får dessutom del av alla de brev, mail osv med synpunkter som inkommit och registrerats. Dina svar kommer alltså ingå i underlaget till politikerna, men vi kan inte använda det i statistiska beräkningar.
Hoppas du känner dig trygg med detta.”
Flera aktiva föräldrar kände sig nog trygga med Sjöberghs svar. Det var ju också så det stod i broschyren.
Men så skrev Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) på Facebook:
”Konstaterar att det är fler än jag som kör på att ‘sista minuten är också i tid’. Det börjar ramla in massor av svar i medborgardialogen. Tyvärr har många missat att det är just enkätsvaren som kommer att sammanställas som beslutsunderlag för politiken; alla andra lösa papper/mail etc kommer inte att ingå i sammanställningen.”
Och då blev alla ”trygga” föräldrar ”otrygga”. Vad menar Lena Eckerbom? Vad gäller? Analogt eller digitalt?
Någon förälder skrev för säkerhets skull till kommunens starke man, Gunnar Lidell (M). Lidell svarade:
”Såvitt jag förstår har Lena redan kommenterat/svarat dig i sin FB-logg. För övrigt förutsätter jag att de besked både du och vi andra fått angående enkät o ”fritextsvar” (vid informationsmöten och mailsvar mm) är det som gäller.”
Jag håller med Gunnar Lidell när han skriver: ”de besked både du och vi andra fått … vid informationsmöten och mailsvar”. Inte besked på Facebook alltså. Inte det Lena Eckerbom skrev. Det är som det står i broschyren och i Sjöberghs svar.
Det ska naturligtvis inte spela någon roll hur medborgarna framför sina synpunkter, ”analogt” eller ”digitalt” – alla svar ska beaktas. Självklart!
Analogt och digitalt!
Ska vi hoppas att Lena Eckerbom Wendels kommentar på Facebook var ett skrivfel, en miss? Å andra sidan står det fortfarande kvar, 10 timmar efter det att det skrevs.
Eller kan det vara så att medborgarna och Lena Eckerbom Wendel pratar om olika saker?
Hur alla synpunkter från medborgarna sedan ska presenteras för politikerna är en annan fråga. Det är ju ganska orimligt att vi andra i BUN, alla utom de tre ordförandena, ska hinna med att läsa allt inskickat material. Vi är faktiskt bara fritidspolitiker.
Och du som fortfarande inte har lämnat dina synpunkter, på fredag är sista dagen! (Klicka här så kommer du till webbenkäten.)
Medborgardialog: Några röster i etern
Bläcket hann knappt torka efter måndagens inlägg om Vänersborgaren (”Arenautredning på gång”) förrän ett nytt nummer dimper ner i brevlådan. Denna gång med en ”ledare” av Håkan Lind.
Håkan Lind har en sällsynt förmåga att alltid ta makthavarnas parti mot vanligt folk. Han upprepar ständigt och okritiskt makthavarnas argument. Det gör han också i onsdagens spalt. Dessutom ondgör han sig över den vanlige vänersborgaren, den som har mage att kritisera makten. I skottgluggen står de som demonstrerade mot nedläggningen av skolorna. Håkan Lind skriver:
”Trots att våra politiker egentligen inte sagt varken bu eller bä än, så får de ta en väldig massa stryk. Företrädare för demonstranterna verkade betrakta politiker som betalda lakejer som helt enkelt ska göra som JAG säger, och komma springande så fort JAG knäpper med fingrarna. Det viktiga är att MIN skola får leva kvar.”
Det faller inte för ett ögonblick Håkan Lind in, att det är föräldrar och elever som får ta ”en väldigt massa stryk” om deras skolor läggs ner. (Resten av citatet ids jag inte ens att kommentera.)
Håkan Lind skriver vidare att makthavarna har hans fulla beundran. Ja, Håkan Lind. Det vet vi sedan tidigare att du tycker.
Med anledning av spalten fick Håkan Lind följande uppmaning på Facebook (vad jag vet är inte kommentaren diarieförd än…):
”Gör om och gör bättre!”
James Bucci (V) hade igår en debattartikel om skolorna införd i TTELA. Bucci redogjorde för Vänsterpartiets vallöften angående skolan. Han beskrev vidare hur Vänsterpartiet har yrkat på extra miljoner när budgeten beslutades för 2009, 2010, 2011 och 2012. Bucci slutade sin debattartikel med att skissa upp fyra alternativ i skolfrågan, där en skattehöjning direkt riktad till att förstärka skolan med 20-30 miljoner kr var ett av alternativen.
Buccis debattartikel gav upphov till en intressant debatt på Facebook(!). I centrum stod ledamoten i Barn- och Ungdomsnämnden Kerstin Andersson (FP), tillika 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Kerstin Andersson skrev:
”Har ni (dvs Vänsterpartiet; min anm) redan tagit ståndpunkt? Varför väntar inte NI tills kommunens medborgare har talat om vad DE vill?”
Jag svarade med att James Bucci får tycka som han vill, han är ju också medborgare, och att Vänsterpartiets ståndpunkt kommer efter medborgardialogen. (Frågan är inte färdigdiskuterad i partiet än.) Kerstin Andersson kontrade med:
”James är inte nån anonym medborgare. Han är V:s GRUPPLEDARE!! Då kanske det hör till att han tänker till ett extra varv FÖRST och tycker OFFENTLIGT sedan!!!!!!! Har V inte någon enhetlig strategi i stora o viktiga frågor?”
Då var jag tvungen att fråga Kerstin Andersson om hon inte tycker att James tänker?
Kerstin Andersson, 2:e vice ordförande i Vänersborgs kommunfullmäktige, svarar:
”Kan inte svara på det.”
Kanske är det läge att fortsätta den av Gunnar Lidell (M) initierade traditionen och diarieföra denna debatt?
I Facebookgruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland”, den som Gunnar Lidell går in och läser utan att vara medlem (och diarieför), kunde vi idag läsa ett mycket bra inlägg. Det var signerat av Dennis Carlsson, boende i Brålanda sedan många, många år
tillbaka. Inlägget var så bra och tänkvärt att jag tänkte avsluta dessa rader med att, efter tillstånd från författaren själv, citera inlägget i sin helhet.
”Jag anser att inget av de olika svarsalternativen är godtagbara utifrån de argument som redovisas.
Beträffande skollokaler så har Vänersborgs kommun lokalkostnader under snittet i Sverige. Lokalkostnaderna är mycket olika per skola där den nya skolan i Vänerparken har den högsta kostnaden/kvadratmeter och en mycket hög kostnad hyreskostnad totalt. Satsningen på Vänerparken är ny och i ett skede då skollokalsytan i varje nybygge borde begränsats avsevärt. Vänerparken hyrs och torde kunna avhändas kommunen så fort möjligt. Plats torde finnas på Torpa/Tärnan och nackdelen för de ungdomar som flyttas över torde vara minimal.
Alltså – Utrym Vänerparkens skola. Skulle inte detta räcka flytta Musikskolan till Birger/Torpa, mycket stor besparing skulle ske. Torpa och Tärnanskolan blir kvar.
De baracker som finns på skolor behöver sägas upp omedelbart( Läs ex Frändeskolan)
Flytta, om detta behövs Förskolor till skollokaler. På så sätt kan förskolor på lämpliga platser säljas för bostäder. Sannolikt är det mest ekonomisk att då sälja centrumnära verksamheter.
Skolbyggnadens storlek och klasstorleken har enligt många forskare ingen effekt på resultatet.
Föräldrarnas utbildningsnivå i skolområdet, elevernas etniska bakgrund, fokus på skolans kärnuppdrag, skolledningens initiativ, i Vänersborg instabil politisk maktfördelning , elevernas trivsel och trygghet är faktorer som är mycket mer väsentliga. Den långsiktiga politiska skolvisionen saknas därtill i vår kommun.
Att för de Dalsländska ungdomarna åstadkomma 2 timmars resa (tur och retur) till skolan i staden centrum kan inte kompenseras betygsmässigt av den grundstruktur som de lever i (se ovan). Att tro att en resa till staden har en kompensatorisk effekt är att göra det väldigt lätt för sig. Resan skulle i stället bidra klart negativt till elevernas vanligen så tuffa skolvardag.
Beträffande skolpengen/elev så ligger Vänersborgs kommun minst 8000 kronor under riskgenomsnitt. För en skola med 200 elever gör detta 1,6 miljoner dvs motsvarande kostnader för mer än 3,5 lärare. Höj skolpengen till rikssnitt!
Kan inte budgeten omfördelas så att detta nås så höj skatten men rikta då pengarna till skolan.”
…skulle kanske diarieföra detta inlägg också…
För övrigt är Dennis Carlsson inte vänsterpartist, trots att det kanske verkar så… (Eller är han på väg att bli…? Hmmm… Hoppas det… :-) )
Medborgardialog: Norra skolan
Igår tisdag var Barn- och Ungdomsnämndens ledamöter inbjudna av Norra skolans elevråd och föräldraförening för att diskutera Norra skolans vara eller inte vara.
Ledamöterna grillades, särskilt de som sitter i presidiet. Naturligtvis. Det är ju de, fast de inte vill låtsas om det, som är ansvariga för medborgardialogens utformning, innehåll och alternativ.
Igår var det tydligt att moderater, kristdemokrater, folkpartister och socialdemokrater hade pratat ihop sig. De var noga med att visa en enad front. Den innebar att inte säga något av vikt…
Svaren från betongpolitikerna i presidiet var mest ”vi har inte tagit ställning”, ”vi vill inte föregå dialogen”, ”broschyren är tjänstemännens”, ”innan vi beslutar ska fler utredningar göras”, ”det ska vi ta reda på sen”, osv osv. Inga konkreta besked gavs.
De pratade också om ”vi” hela tiden. Precis som de talade för hela Barn- och Ungdomsnämnden. Som om oppositionen höll med. Både Marika Isetorp (MP) och jag påpekade det några gånger, de talade inte för hela nämnden. Men det förstod föräldrarna…
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inledde mötet. Hon menade att Vänersborg måste ändra skolans organisation för att eleverna lär sig för lite.
Några föräldrar undrade om eleverna på just Norra skolan lär sig för lite. Fanns det siffror på det? Frågade de retoriskt. Det finns det ju inte, eftersom Norra skolan ligger bra till på proven i förhållande till riksgenomsnittet. Det föranledde en förälder att fråga:
”Om det nu går bra för Norra skolans elever, varför föreslår ni då att skolan läggs ner och att eleverna ska flyttas till andra skolor? Varför ska vissa elever få det sämre för att andra ska få det bättre? Varför ställer ni barnen mot varandra?”
Lena Eckerbom Wendel pratade också i sin inledning om att det finns 4 skolor i centrum. Hon räknade inte bara Tärnan till centrum, utan också Mariedalskolan och Onsjöskolan. Föräldrarna tyckte att varken Tärnan, Mariedalskolan eller Onsjöskolan låg i centrum… Som ”infödd” vänersborgare håller jag med.
Mötet höll på i drygt 2 timmar och det ställdes massor med frågor, också från skolans elevråd. Eleverna, precis som föräldrarna, var ordentligt pålästa och kunniga. Det var imponerande.
Broschyren ”framtidens skola” fick mycket kritik. Till och med Kerstin Andersson (FP) fick medge att:
”vissa saker i tidningen är lite konstigt formulerade.”
Jo, så kan man väl uttrycka det…
Det påpekades t ex att fritids inte finns med i broschyrens uträkningar av ytor etc. Rektor Ewa Glennius, på Norra skolan, berättade att antalet elever på fritids har ökat under de år som hon har varit rektor från 99 till 168 elever. Dessutom påpekade en förälder att det egentligen finns två skolor på Norra, det finns en grundsärskola också. Och det framgår inte av broschyren… Inte det heller.
Naturligtvis kunde inte föräldrarna undgå att nämna arenan.
BUN:s 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) tyckte inte att den hörde till debatten.
”Nu står ju denna fantastiska byggnad där den står…”
Då påpekade en förälder att det enda argumentet för att arenan hela tiden ska få mer pengar är att – ”den står där den står…”
”Men det gör ju skolorna också!”
Politikerna från betongpartierna lovade att mycket skulle hända innan beslut tas av nämnden i maj. Först ska alla svar från medborgardialogen sammanställas och analyseras. Sedan ska sammanställning och analys ut bland medborgarna. (Enligt Orvar Carlsson börjar dialogen som process i och med detta.) Tjänstemännen ska också komplettera hela faktaunderlaget med mer fakta, rätt fakta, fördjupade fakta, statistik och forskningsresultat. Tjänstemännen ska också göra nya ekonomiska beräkningar och analyser av kostnader – för fastigheter, bussar, underhåll, renoveringar, nyinvesteringar osv.
Och så ska förvaltningen fråga eleverna… Och politikerna besöka skolorna…
Och dessutom måste det göras en skriftlig riskbedömning. Enligt Arbetsmiljöverkets måste det ske:
”i samband med planeringen av ändringar i verksamheten.”
Och i detta arbete ska
”arbetstagarna, skyddsombuden och elev-skyddsombuden [ges] möjlighet att medverka.”
Det fick några föräldrar att reagera.
”Det låter orimligt att ni politiker ska kunna hinna med att tänka igenom allt som behövs, sätta er in i fakta, statistik, forskning osv.”
”Det är mycket som ska utredas innan beslut. Är det då vettigt att stressa? Bör inte allt utredas ordentligt? Politikerna borde ha blivit klokare av andra beslut i kommunen som stressats fram, och som gått fel.”
Och det ligger väl en del i detta… Snällt sagt. Jag vet inte hur tjänstemännen ska hinna med allt utredningsarbete på 3-4 veckor. Och jag vet inte heller hur vi fritidspolitiker i nämnden ska hinna sätta oss in i allt material innan beslut. På max en vecka efter det att tjänstemännen är klara med sina utredningar. Det är väl knappt att de arvoderade politikerna i presidiet hinner…
Till sist några mer personliga(!) reflektioner.
Ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden Lena Eckerbom Wendel (M) menade att BUN
”bara har ett visst antal pengar.”
Det är inte så! Politik är att prioritera. Det finns ingenting som säger att Vänersborgs kommun inte skulle kunna satsa åtskilliga miljoner kr mer på våra barn och ungdomar. Naturligtvis kan vi det – om vi vill! De senaste 3-4 åren har ju kommunen sparat 30-40 milj kr på skolan, varför skulle man inte kunna göra tvärtom?
Lena skulle förresten ha kunnat lagt till: vi har ett visst antal pengar… och av en händelse blir denna summa mindre nästa år… eftersom vi moderater, folkpartister och kristdemokrater föreslår att BUN ska spara ungefär 6,5 miljoner kr på barnen och ungdomarna… (Se här.)
Vad sa Vänsterpartiets representant på mötet då? Det vill säga undertecknad… Läser man TTELA så var det just ingenting. Men visst pratade jag… Min vana trogen. På ont och gott, skulle väl någon säga. Men en sak sa jag, och det står jag för (även om vi inte har diskuterat det i Vänsterpartiet än):
Jag tänker inte medverka till att Norra skolan läggs ner!
Medborgardialog: Demonstration!
Det var en mäktig manifestation i Vänersborg för någon timme sedan. Omkring 500 föräldrar, barn och andra vänersborgare tågade från arenan till Gågatekrysset i centrum. Kravet var att alla skolor i kommunen ska vara kvar.
Väl framme så höll flera föräldrar och elever kortare eller längre tal. Alla skolor var representerade. De kom från Mulltorp, Norra skolan, Dalboskolan, Brålanda, Skerrud och Rösebo. Kanske var det någon från Väne Ryr och Sundals Ryr där också.
Ytterligare ett hundratal intresserade fanns på plats för att lyssna på budskapet. Intresset bland vänersborgarna var stort.
En och annan politiker syntes också till bland alla deltagare.
Det blir en hel del för politikerna att fundera på. Opinionen är stark och demonstrationen var nog något av ett startskott för den kamp som kommer att bedrivas för att behålla skolorna. Det blir inte lätt för de folkvalda att ignorera alla människor….
Det är också tydligt att de flesta demonstranter kopplar samman skolornas framtid med andra ”lokaler” i kommunen. Det var väl ingen slump att demonstrationen utgick från Arena Vänersborg…
Medborgardialog: Demonstration – och folkomröstning?
Nu på lördag kl 11.30 samlas föräldrar, elever och andra engagerade vid Arena Vänersborg för att demonstrera. Demonstrationståget ska gå till Gågatekrysset och kravet är att alla skolor i Vänersborg ska behållas.
Demonstrationen är en direkt konsekvens av den medborgardialog som Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) genomför – och som gick snett. Ett av de förväntade resultaten var att medborgarna skulle få större förtroende för kommunen…. Just nu tycks det som om en hel massa medborgare inte har fått det…
Dialogens syfte, att medborgardialogen skulle medverka till bästa möjliga beslut inför framtidens förskolor och skolor i Vänersborg, har också gått snett. Istället för en seriös diskussion och dialog kring viktiga skolfrågor, har hela debatten polariserats. Det handlar nu om ”allt eller inget”. Typ.
Och ansvaret till att det har gått snett ligger inte hos föräldrar eller de som har engagerat sig. Orsaken ligger i det material, broschyren ”framtidens skola”, som utarbetats och den information som meddelats. Sällan har väl ett material varit så fullt av felaktigheter, förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga tolkningar. Inga nackdelar med stora skolor och stora klasser har presenterats, inga fördelar med små klasser och små skolor har tagits upp.
När broschyren dessutom bara innehöll alternativ som medborgarna inte ville ha, så förlorades förtroendet fullständigt. Vilka val var möjliga, vilken dialog var möjlig, när Norra skolan, Mulltorp, Rösebo och Skerrud var nedlagda i samtliga alternativ?
Det är väl inte konstigt att många vänersborgare misstänker att hela dialogen är riggad och att syftet bara är att få legitimitet för nedläggningar?
Nu har sprickan mellan medborgare och politiker blivit så total att många vänersborgare pratar om att ordna en namninsamling för en folkomröstning i frågan.
Och visst, skriver 10% av de röstberättigade vänersborgarna på, så måste frågan om folkomröstning tas upp i kommunfullmäktige. I valet 2010 så fanns det 29.059 röstberättigade i Vänersborg. Ungefär 3.000 måste alltså skriva på. Det skulle nog inte vara några problem att få ihop dessa underskrifter.
Det är dock kommunfullmäktige som beslutar om en folkomröstning. Tidigare krävdes det enkel majoritet i fullmäktige för ett avslag av medborgarnas önskemål. Så var det när vänersborgarna krävde folkomröstning om arenan och Huvudnässkolan. Betongpartierna ville inte höra medborgarnas åsikt. De var naturligtvis rädda för att vänersborgarna inte var lika positiva till arenan som de själva. Hur de nu kunde tro det…?
Nu har kommunallagen ändrats – nu krävs det att 2/3 av kommunfullmäktige röstar mot för att folkomröstning inte ska hållas. Eller omvänt, det krävs endast 1/3 av rösterna i fullmäktige för att en folkomröstning ska hållas.
1/3 av kommunfullmäktiges 51 ledamöter är 17 st.
Det är nog realistiskt att tänka sig att det finns så många röster för en folkomröstning, om frågan skulle landa på fullmäktigeledamöternas bord. Om vi räknar bort betongpartierna, så har ”icke-betongarna”, dvs Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, 14 röster i fullmäktige. En av Sverigedemokraterna har på Facebook sagt, att hon och hennes kollega stödjer allt som verkar för ett bevarande av landsbygdsskolorna. Det betyder 16 röster. Centerpartiet, som försöker tvätta av sig betongstämpeln, har 3 ledamöter. Och när det gäller landsbygdsskolorna är centerpartisternas inställning klar, de ska bevaras. (Även om inte detta gällde skolor i stan, som Huvudnässkolan…) Jag har svårt att tänka mig att inte Centerpartiet skulle stödja en folkomröstning.
19 röster för en folkomröstning betyder att det skulle bli en!
Och att rösta för en folkomröstning i kommunfullmäktige innebär ju egentligen inte att man tar ställning i skolfrågan, man tar ställning för att medborgarna ska få bestämma.
Ur demokratisynpunkt är dessutom folkomröstningar det ultimata. I en sådan får ju alla medborgare säga sin mening. Och nog kan man väl tycka att en folkomröstning är en naturligt följd av misslyckandet med medborgardialogen…
Men framför allt tror jag att en folkomröstning skulle kunna fungera som en viktig vägvisare för politikerna på hur mycket vänersborgarna prioriterar skolan och kostnaderna för denna gentemot andra kommunala åtaganden.
Skoldemonstration!
Lite information om vad som är på gång i Vänersborg.
Dags för en pudel Lidell?
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) har i veckan gjort något underligt. Han gick med sitt personliga Facebookkonto in i gruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland” – en grupp som arbetar för att bevara skolorna i Dalsland, och som i denna stund har 1.219 medlemmar. Väl inne i gruppen, där han för övrigt inte är medlem, kopierade han gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Lidell kopierade 5 sidor, som han sedan diarieförde i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Facebooksgruppens diskussioner blev genom Gunnar Lidells diarieföring ett offentligt dokument. Och inte bara det, namnen på de som gjort inläggen blev också offentliga (liksom deras profilbilder).
Det här med diarier är en del av den urgamla svenska offentlighetsprincipen. Jag citerar från en svensk myndighets sida:
”En av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen som ger dig insyn i all offentlig verksamhet. Offentlighetsprincipen gäller för all offentlig verksamhet i Sverige, det vill säga stat, kommun och landsting.
Syftet med offentlighetsprincipen är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän arbetar. På så sätt har du också möjlighet att påverka verksamheten. Denna rättighet, som funnits i Sverige sedan 1766, är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.”
Det är viktigt att notera att offentlighetsprincipen är till för att medborgarna ska kunna kontrollera makthavarna, dvs politiker och tjänstemän.
Kommunalrådet Gunnar Lidell använder nu denna grundläggande demokratiska princip på ett motsatt sätt. Han använder som makthavare offentlighetsprincipen – för att kontrollera medborgarna!
Är det lagligt att göra som Gunnar Lidell och den tjänstgörande tjänstemannen gjorde? Är det lagligt att diarieföra en handling som inte har inkommit till kommunen, utan som har kopierats från en diskussion i en privat Facebookgrupp?
Gunnar Lidell säger i Radio Väst idag (Källa.):
”Det vet inte jag faktiskt i formell mening.”
Gunnar Lidell vet inte om han får göra så här. Men han gör det ändå.
Nu är det väl så att bristande kunskap aldrig är något försvar om man bryter mot en lag…
I Radio Väst uttalade sig idag en expert på området, Jan Turvall vid Göteborgs universitet. Turvall säger:
”Men i det här fallet har ju inte personerna skickat in något utan de har kommunicerat internt via Facebook. Det finns ingen anledning för kommunen att registrera vilka åsikter som människor framför på Facebook.”
Turvall talar om att registrera åsikter. Att registrera åsikter får man inte göra i ett demokratiskt land.
Jan Turvall är mycket tydlig:
”Jag menar att det är fråga om att man har gjort en felaktig registrering och att man ska ta bort den från registraturet.”
När detta skrivs, på fredagskvällen, är handlingen, som Gunnar Lidell diarieförde, och som enligt experten Turvall är en åsiktsregistrering, kvar i diariet.
Gunnar Lidell får i Radio Väst frågan om varför han gjorde så här. Han svarar:
”Tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda och man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem i något av de inläggen som var där. Jag tyckte de behövde veta detta.”
Varför Gunnar Lidell inte går direkt till de berörda och berättar, är för mig en gåta. Inte brukar väl de anställda på kommunen ha som vana att regelbundet gå in i Barn- och Ungdomsnämndens diarium för att se om det finns något som berör dem som personer? … istället för att prata med varandra?
Och varför Gunnar Lidell inte polisanmäler i stället för att diarieföra, kan man också undra.
Vad är det egentligen som har skrivits på de sidor Gunnar Lidell har diariefört?
”Man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem.”
Jag har de fem sidorna.
Det som Gunnar Lidell uppfattar som ett hot citerade jag i mina förra blogg. En person skrev:
“Ni måste ge de ansvariga för propagandafoldern framtidens skola ett extra straff. Folk måste kunna lita på att ett beslutsunderlag är ärligt och inte fullt av blålögner och saknade sanningar. Kör skiten ur dom, för till allt elände har dom använt våra tjänstetimmar (vi har betalt dom lön för detta) och vi har betalt distributionen. Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Jag tycker förvisso inte att detta inlägg är särskilt bra formulerat. Det måste jag erkänna. Men inte kan det väl uppfattas som ett reellt hot mot någon? Mot vem skulle detta i så fall vara förresten? Inga namn har nämnts.
Vid en google-sökning på orden ”krossa” och ”mosa”, så inser man att det är ett uttryck som kan användas både i idrotts- och andra sammanhang (förutom matlagning), utan att det uppfattas bokstavligt.
När det kontrollerades om Lidells handling ovan var kvar i diariet, så upptäckte jag ytterligare en handling i kommunstyrelsens diarium. Det var ett brev till kommunen från den person som hade skrivit ovanstående. Han skriver:
”Vidare skall det ha åberopats att orsaken till detta [diarieföringen] skulle ha varit att det förekommit hot. Dessa motiveringar är utan all substans. … När det faktiska hotet offentliggjorts i media [det hot som är polisanmält och som inte framförts eller har någon som helst att göra med ovanstående Facebookgrupp] skrev jag själv ungefär ‘Politikern Gunnar Lidell kan kritiseras för alla beslut (och det tål han), men privatpersonen är tabu.'”
Det finns inget annat i den diarieförda handlingen, som på något sätt kan väcka den minsta ”anstöt”.
Gunnar Lidell sa också i radion att ”tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda.” Nu har jag läst de diarieförda handlingarna, säkert för 5:e eller 6:e gången.
INGA TJÄNSTEMÄN ÄR OMNÄMNDA!
Vad menar du Lidell? Hur kan du säga så här?
Politiker då? Ja, BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel är omnämnd en gång.
”Om Lena EW får som hon vill måste Kommunfullmäktige höja anslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för deras stora inkomster genom att ta ut alldeles för stora hyror…”
Hot? Inga andra politiker är omnämnda i det av Gunnar Lidell diarieförda dokumentet!
Förresten… En person skriver att hon har skrivit till ”Uppdrag Granskning”. Kanske är det detta som Gunnar Lidell uppfattar som ett hot…?
Gunnar Lidell ”slinter med tungan” när han påstår:
”Tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda och man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem i något av de inläggen som var där.”
Det är inte sant Gunnar!
Jag måste ändå säga följande:
Det här är inte den Gunnar Lidell som jag lärde känna (politiskt) under den förra mandatperioden. När han fortfarande var i opposition. Något har hänt.
Det är dags för en pudel Gunnar Lidell. En ordentlig.
Till sist några avslutande reflektioner.
Som några av er äldre läsare av min blogg vet, så är inte längre Gunnar Lidell vän till mig på Facebook. Ett halvår efter det att han tillträdde som kommunstyrelsen ordförande, så gjorde han ”slut” med mig på Facebook. Han sade upp vänskapen…. Det var efter att jag i ett försök att vara lite humoristisk påpekade att Gunnar Lidell var jägare… Vilket han faktiskt är…
Min andra reflektion är att den förra majoriteten bestående av socialdemokrater och centerpartister diarieförde ingenting. Mängder av arenahandlingar försvann, var borta, fanns inte osv, osv. Men att gå från från att diarieföra för lite till att leta upp saker att diarieföra är väl ändå att gå för långt?
.
PS. TTELA ringde och intervjuade mig i eftermiddags. Det blir kanske en artikel imorgon. Det hände dock innan radiointervjun med Gunnar Lidell.
Varför gjorde du så Gunnar Lidell?
Igår så damp det ner en mycket överraskande handling i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Det var en handling som hade lämnats in för diarieföring av ingen mindre än kommunalrådet Gunnar Lidell (M).
Handlingen sorterades under ”2009/88 Strukturell översyn av förskole- och skolverksamheten, medborgardialog”. Här diarieförs handlingar som inkommer till kommunen och som har med den pågående medborgardialogen att göra. Det kanske också bör berättas att handlingar som finns i diariet är offentliga, dvs alla kan begära ut handlingarna. Det brukar t ex massmedia göra.
Den här handlingen har scannats in, så att den finns tillgänglig på kommunens ”digitala” diarium. Alla handlingar, kommentarer och synpunkter om medborgardialogen, ska enligt BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inte scannas in. Jag tror att man räknar med väldigt många synpunkter. Dessa kommentarer och synpunkter ska dock finnas i det vanliga, ”analoga” diariet, dvs man får gå till kommunhuset och begära ut dem i pappersform.
Vad var det då för handling som kommunalrådet Lidell diarieförde? Ja, inte var det en handling som hade inkommit till Vänersborgs kommun! Nej, det var en handling som kommunalrådet hade hämtat från Facebook.
På Facebook har det bildats, åtminstone två, grupper som arbetar för att bevara skolorna i Vänersborgs kommun. Till dessa grupper ansluter sig enskilda personer som vill diskutera den nu aktuella medborgardialogen och skolfrågan. I detta forum framför deltagarna sina synpunkter, de frågar varandra om olika saker, de diskuterar hur de ska agera, osv. Naturligtvis antar gruppmedlemmarna att diskussionen hålls inom gruppen.
Nu har kommunalrådet Lidell gått in som privat användare på Facebook, gått till gruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland” och tagit en skärmdump, dvs han har tagit en bild av gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Den här bilden har Lidell sedan fått diarieförd med hjälp av BUN:s utvecklingsledare. (Rent formellt har det nog gått till så, att Gunnar Lidell ska ge den till ordförande i BUN, Lena Eckerbom Wendel, och då blir handlingen inkommen till BUN. Att Gunnar Lidell skulle kunna ge den till Lena Eckerbom privat, partivänner emellan, är ju en annan sak…)
Så här ser första sidan ut av den diarieförda handlingen.
OBS! Strykningarna på bilden är mina, liksom de röda markeringarna.
Den diarieförda handlingen består av fem sidor(!) och i originalet syns alla namn på de som gjort inlägg. För alla att beskåda!
Jag tror inte att de som har gjort inlägg var medvetna om att detta skulle kunna hända. Jag tror inte heller att alla vill ståta med sina namn.
Varför gjorde Gunnar Lidell så här? Varför diarieförde han en handling som inte har inkommit till kommunen, utan som kommer från ett privat forum? Det här handlar ju inte om några offentliga personer, som t ex ledande politiker, utan om vanliga föräldrar, mor- och farföräldrar, grannar etc som värnar om landsbygdsskolorna i Dalsland.
Det tycks som om den här medborgardialogen blir allt underligare. Nu kan inte folk ens få vara anonyma längre. Det tycks snarare som någon slags åsiktsregistrering.
Gunnar Lidell har fått ett hotbrev. Jag har läst brevet. Det går långt över gränsen för vad en enskild politiker ska behöva tolerera. Gunnar Lidell gjorde rätt som polisanmälde hotet.
Jag tror att Gunnar Lidell har reagerat på följande inlägg i gruppen, som en enskild person har skrivit:
”Ni måste ge de ansvariga för propagandafoldern framtidens skola ett extra straff. Folk måste kunna lita på att ett beslutsunderlag är ärligt och inte fullt av blålögner och saknade sanningar. Kör skiten ur dom, för till allt elände har dom använt våra tjänstetimmar (vi har betalt dom lön för detta) och vi har betalt distributionen. Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Inlägget är inte riktat mot någon enskild person. Enligt min tolkning, så uppmanar inte ”skribenten” människor att i fysisk mening ”krossa och mosa” någon.
Har jag fel? Hur som helst, om Gunnar Lidell tycker att inlägget är över gränsen, så måste han väl i så fall skicka sin ”skärmdump” till polisen? Tillsammans med en polisanmälan. Inte till BUN:s diarium.
Och. Varför ska alla de andra behöva skylta med sina namn, om Gunnar Lidell är upprörd över en persons kommentar?
Jag kan inte tycka annat än att Gunnar Lidell har gjort ett allvarligt fel.
Det är oskyldiga, ovetande medborgare som diskuterar skolfrågan som nu får skylta med sina namn. Kan de skriva vad de vill i fortsättningen? Eller ska de riskera att åter hängas ut?
Kanske har kommunalrådet Gunnar Lidell (M) någon bra förklaring till sitt agerande, något som jag händelsevis har missat?
Medborgardialogen: Små skolor och små klasser
I ett flertal blogginlägg har jag kritiserat broschyren ”framtidens skola”, som har gått ut till samtliga hushåll i Vänersborg. Jag har påstått att broschyren, som ligger till grund för medborgardialogen, innehåller förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar. På gårdagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden upprepade jag kritiken. Då svarade ingen.
Istället kom ett ”svar” från TT idag.
”Elever från mindre klasser får bättre resultat” (DN:s rubrik)
Det har nämligen publicerats en forskningsrapport, ”Långsiktiga effekter av mindre klasser”. Den har funnits ett tag på engelska, men nu har den översatts. (Jag nämnde den faktiskt i en tidigare blogg, ”Medborgardialog: Lokalytor”. Du kan hämta rapporten här.)
Så här lyder forskarnas egen sammanfattning av rapporten:
”Vi studerar de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27-42 års ålder.
Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.”
Det här är naturligtvis ytterligare en spik i kistan på broschyren. Broschyren utgår ju ifrån att ”allt litet är dåligt, allt stort är bra”. I broschyren hittar vi meningar som:
- ”storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov”
- ”klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora.”
- ”Det kräver större skolor med fler lärare som kan samarbeta.”
- ”Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor.”
- ”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
- ”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
- ”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever (det kan jag hålla med om, i Sundals Ryr går inte en enda elev; min anm.) för att uppfylla kraven i den nya skollagen.”
- ”Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
- ”I andra fall blir klasserna för små, men samma antal lärare behövs i undervisningen. Det gör att resurserna inte kan användas effektivt.”
- ”Om antalet elever ökar kan skolorna ta emot något fler elever genom större klasser på Granås skola.”
- ”Genom att samla alla F-6-elever på tre skolor och skapa mer jämnstora klasser, kan lärare och annan personal arbeta i en mer effektiv organisation.”
- ”Frändeskolans elevantal är egentligen för litet för att man ska kunna använda resurserna på ett effektivt sätt.”
Som sagt, ju större, ju bättre. Det har dagens forskningsrapport slagit hål på. Och är det så, att det finns andra rapporter som säger något annat, så måste de som har skrivit broschyren ”framtidens skola” åtminstone uppge vilka rapporter de stödjer sig på.
Oj! Nu är jag orättvis. Det gör man ju visst. De som har skrivit broschyren stödjer sig på en forskningsrapport, Synligt lärande” av forskaren John Hattie. (För en sammanfattning av Hatties rapport se ”Synligt lärande”.)
Den här forskningsrapporten tog styrgruppen för medborgardialogen upp vid ett möte. I minnesanteckningarna från mötet skrivs det att på hemsidan ska det finnas en:
“Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det har två vänersborgare reagerat på. De skriver i ett email till nämndens ledamöter:
”Ett argument från tjänstemännen för att lägga ner de mindre skolorna grundar sig i ett resonemang om optimal skolstorlek. Man hänvisar här till forskaren John Hattie och har, efter begäran, på hemsidan lagt upp det material man grundar sig på. Det handlar om en rapport från Sveriges kommuner och landsting där man går igenom Hatties studie Visible Learning.
Denna rapport berör dock endast perifert frågan om skolors storlek och ger inte några som helst belägg för de slutsatser man dragit. Istället slår man tvärtom i den slutliga sammanfattningen fast att: ‘enligt Hattie lägger vi alltför mycket fokus på att diskutera saker som egentligen inte har så stor betydelse för elevernas studieprestationer exempelvis skolstrukturella faktorer som skolstorlek eller klasstorlek’ (sid. 62).
Intressant att notera i sammanhanget är dock att den enskilt största negativa påverkansfaktorn i hela rapporten är just byte av skola (sid. 25).
…
Sammanfattningsvis motsäger rapporten såväl de slutsatser man dragit som det sätt man använt sig av materialet.
Genom att använda denna text om John Hatties forskning på ett uppenbart felaktigt sätt anser vi att tjänstemännen i Vänersborgs kommun gjort sig skyldiga till inkompetent, vilseledande och därigenom också oetiskt användande av vetenskapligt material.”
Så skriver alltså två vänersborgare. Och visst ligger det något i detta…
Hatties absolut viktigaste slutsats är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. När Hattie ställer upp de viktigaste framgångsfaktorerna för elevers studieresultat, så ser man att dessa kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie skriver om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Medborgardialog: Hyror för skollokalerna
Det finns lögner, förbannade lögner och statistik. Det finns också missuppfattningar och bristande kunskap.
Efter min blogg igår, där jag redogjorde för ”felaktigheter” med ett diagram, så kom följande rättelse upp på kommunens hemsida (här) i morse:
”På informationsmötet i Torpaskolan tisdagen den 14 februari diskuterades diagrammet som visar elev- och kostnadsutveckling under perioden 2003-2011. Tyvärr påstod föredragande tjänsteman att kostnader avsåg kostnaden per elev, vilket är felaktigt.
Sifferunderlaget bakom diagrammet är den nominella kostnadsökningen totalt. Vi beklagar misstaget!”
Diagrammet visar alltså den ”nominella kostnadsökningen” för Vänersborgs skolor, inte kostnader per elev. (Jag är faktiskt lite osäker på vad som menas med ”nominell kostnadsökning”, men jag antar att hänsyn då inte tas till inflationen. Inflationen mellan 2003 och 2011 uppgick till 13,4 procentenheter. I så fall blir den reella ökningen betydligt mindre…)
För att bli ännu tydligare kan man nu också ladda hem de exakta siffrorna från hemsidan.
Anm. Notera att alla procentuella ökningar räknas med 2003 som basår. Ex. 2007 är ökningen 21%. Det är jämfört med 2003, inte jämfört med 2006.
2003 kostade lokalerna 46.541.104 kr. 2011 hade hyrorna ökat till 61.113.921 kr. Hyrorna för Vänersborgs skolor har alltså ökat med 31% (nominellt) från 2003 till 2011. (Samtidigt som personalkostnaderna har minskat…)
I diagrammet ser vi å andra sidan att det har skett en minskning av hyreskostnaderna under de två senaste åren, med drygt 2 miljoner! Samtidigt har personalkostnaderna minskat med 13 miljoner kr dessa år! Detta slår väl egentligen omedelbart hål på påståendena i broschyren att det är lokalkostnadernas fel att antalet lärare i Vänersborg har minskat.
Behövs det egentligen skrivas något mer?
Men ok, vi skriver lite mer. Vi gör en liten återblick.
I diagrammet ser vi att det skedde en kraftig ökning av lokalkostnaderna 2005, 2006 och 2008. I procent räknat alltså, för jag vet inte hur kraftig en ökning på t ex 4 miljoner, 2005 jämfört med 2003, egentligen är. Är det mycket för en kommun som Vänersborg? (Dessutom flyttas ju bara pengar runt, eftersom det är kommunen själv som äger fastigheterna……)
År 2005 färdigställdes Granås i Vargön, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2006. År 2007 färdigställdes Rånnum, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2008. Under 2009 hade kommunen också kostnader för både Huvudnäs och Trenova. När vi gick in i 2010 sedan, så tillkom kostnader för Vänerparken. Kostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann dock, men först under hösten.
Vänersborg har haft lokalkostnader i onödan! Kommunen betalade år 2009 lokalkostnader för två skolor (Huvudnäs och Trenova) fast bara en av dem användes! Så var fallet på våren 2010 också. (Och hur är det, har inte nämnden betalat hyra för Trenova efter det att eleverna flyttat därifrån?) Med bättre planering skulle alltså kommunen ha sluppit en del lokalkostnader.
Kommunen har renoverat och byggt ut Granås och Rånnum. (Hallebergsskolan lades ned.) När man gör sådana omfattande och dyra renoveringar, är det inte rimligt att hyreskostnaderna ökar då? Kan man prata om höga lokalkostnader rent allmänt när vi bygger nytt? Jag tycker att ”skriken” på höga lokalkostnader låter falska under sådana här omständigheter. Det är väl klart att lokalerna i en nyrenoverad och fräsch skola är dyrare än i en gammal och sliten?
Och tycker man att renoveringarna leder till alltför höga lokalkostnader, är det väl ändå inte rimligt att eleverna i småskolorna, t ex Skerrud, Mulltorp och Norra skolan, ska betala de nya skolorna på Granås och Rånnum?
Många medborgare frågar sig, om hyreskostnaderna för skollokalerna avspeglar de verkliga kostnaderna. Flera som sitter inne med kunskap påstår det. Jag vet inte.
Jag har svårt att förstå att Mulltorp, som borde varit avskriven för åtskilliga decennier sedan, nästan betalar lika mycket i hyra per kvadratmeter som den nybyggda Torpaskolan. Eller att Frändeskolan, som är byggd ungefär vid samma tidpunkt som Dalboskolan, betalar mer än dubbelt så mycket som Dalbo. Eller att Rösebo skola betalar 745 kr per kvadratmeter, trots att skolan är gammal och alla eventuella lån är betalda.
Jag har också hört av en läsare av min blogg att en hyra ska ligga på ca 8 % av värdet av fastigheten. (Jag kan inte gå i god för detta, men han har haft rätt förr.) Om detta stämmer skulle Skerrud vara värd över 14 miljoner. Eller Mulltorp dryga 4 miljoner. Eller Frändeskolan, nästan 38 miljoner kr…
Den enda som kanske kan sälja skolan till det värdet borde vara Hammar Plugg! Fast då måste han förstås få köpa den av kommunen först, till en riktigt billig penning!
Fast nu är jag nog stygg. Både mot Hammar Plugg och kommunen. I hyrorna ingår vad jag förstår både el, värme, vatten etc. Och som sagt, flera som jag känner säger att hyrorna är ok.
En annan läsare av min blogg har för övrigt uppmärksammat några andra hyror. Han skriver:
”Förskolan på Gasverksgatan betalar 5.025 kr/m²år, vilket motsvarar hyran för en butik på Strandvägen i Stockholm. Lokalen på Kyrkogatan 22 kostar 8.423 kr/m²år vilket är ett oslagbart rekord.”
Det var hyrorna. Och min slutsats är: Hyrorna för skollokalerna är nog inget skäl till att lägga ner skolor. Undantagen skulle vara de skolor som är i behov av stora renoveringar för att det överhuvudtaget ska gå att fortsätta att bedriva verksamhet där. Och det finns kanske några sådana skolor… Jag tror, för att sticka ut hakan, att t ex Rösebo skola är en av dem.
Å andra sidan, kanske är våra barn och ungdomar värda extra pengar? I synnerhet om man tänker på vad en stor del av pengarna går till i Vänersborg…
Problemet i Vänersborg är, och har varit i många år, att Vänersborgs styrande betongpartier inte anser att det är värt att satsa på våra elever.
För att visa det vill jag avsluta med lite statistik. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyråns sammanställning av kommunernas verksamhetsindelade bokslut för år 2010.
”Kostnad totalt per elev (kr)
Vänersborg 78 318 kr. (Plats 245 i Sverige.)
Sverige 86 865 kr”
Varje elev i Vänersborg får 8.547 kr mindre än genomsnittet i Sverige.
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr. (Plats 284 i Sverige.)
Sverige 43 277 kr”
Det finns 290 kommuner i Sverige…
Det nya läroplanen, som träder i kraft från och med detta läsår, ställer allt större krav på läromedel och utrustning, som t ex datorer och bibliotek.
”Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek (kr)
Vänersborg 1 991 kr. (Plats 260 i Sverige.)
Sverige 3 337 kr”
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer