Arkiv

Posts Tagged ‘LCHF’

LCHF-glass

24 oktober, 2017 Lämna en kommentar

På tredje plats, när det gäller de mest klickade av mina bloggar ”genom tiderna”, ligger bloggen LCHF-paj. Det är kanske lite överraskande, men LCHF (=Low Carb, High Fat) är stort i Sverige. Intresset är till och med större än för Vänersborgs byggnadsnämnd… Allt fler i både Sverige och, faktiskt, i världen drar ner på kolhydraterna.

lchf_glass2Idag tänkte jag publicera ytterligare ett recept, 6,5 år sedan det förra – ett recept på något som vi ”lågkolhydratare” kan sakna något oerhört, särskilt på varma sommardagar. Jag pratar om glass.

Det har börjat tillverkas ”proteinglass”, som kan köpas i vanliga livsmedelsaffärer. Problemet för LCHF:are är bara att tillverkarna också tar bort fettet. Och fett ska LCHF:are ha. Till skillnad mot kolhydrater.

Det finns redan en del recept på LCHF-glass på nätet. Men här kommer ett lite annorlunda recept. Det är mlchf_glass1in hustru som har experimenterat fram det. Min uppgift har varit att vara smakråd… En nog så viktig och ansvarsfull uppgift…

Det här behöver du:

  • 3 skopor av ”Holistic Vassleprotein vanilj” (se bild, klickar du på bilden så blir den större) – innehåller 11,4% kolhydrat. Skopan finns i paketet.
  • 1 krm Stevia
  • 1 dl mjölk (laktosfri)
  • 5 dl grädde(laktosfri)
  • ca 1 dl jordnötssmör ”Organic Peanut Butter Creamy” (se bild) – innehåller 16% kolhydrat.

Det blir trots allt en del kolhydrat i glassen, antagligen lite för mycket för ett riktigt strikt LCHF-ätande… Men å andra sidan behöver man inte äta så mycket. Glassen är tämligen mättande…

lchf_glass3Förresten, tillsätt ingredienserna i den ordningen de står i receptet.

Jordnötssmöret kan antagligen bytas ut mot annat, kanske typ mosade blåbär, hallon eller något liknande. Vi har dock inte provat detta än.

..

PS. Om du inte känner till LCHF kan du lära dig mer här: ”LCHF för nybörjare”.

Kategorier:LCHF Etiketter:, , , ,

Banta med Banting

12 augusti, 2016 1 kommentar

bantingDet var en gång för länge sedan en pojke som hette William. Han föddes i London en vårdag 1796. William växte upp och blev allt större efter som åren gick. När han blev stor, så blev han inte bara stor – han blev väldigt stor.

William blev fet.

William led av sin fetma. Det var inte bara det att människor pratade om och skrattade åt honom bakom hans rygg, hans feta rygg. Hans kropp verkligen led av fetman. William hade ont i sina knän och i sina fotleder. Han fick navelbråck och hans kondition var nere på noll. Han kunde inte knyta sina skor.

William gjorde allt för att gå ner i vikt. Han var så desperat i sin lidande kropp att han prövade alla metoder som läkare och andra rådde honom till. Det hände att han periodvis i stort sett slutade äta, några perioder använde han laxermedel, han promenerade och han tränade.

Inget hjälpte. På sin höjd gick han ner några kilon, tillfälligt. Kilon som han snabbt gick upp igen. Han blev allt fetare.

Det sägs att William blev så fet att fettet till och med tryckte mot innerörat, så att han fick problem med hörseln. Hur som helst. Han besökte av någon anledning en öronläkare. Och det var tur. Öronläkaren hade varit i Frankrike och fått höra på nya idéer.

bacon_eggWilliam fick reda på att det inte spelade något roll hur mycket han åt, det viktiga var vad han åt. Det var inte kvantiteten som var det viktigaste, det var kvaliteten. Han prövade en helt ny diet.

William inte bara minskade i vikt av den nya dieten. Hans kropp mådde också mycket bättre.

William ville sprida sina erfarenheter. Han skrev ner dem i ett häfte som han tryckte upp och delade ut gratis. Häftena tog snabbt slut. Han tryckte upp nya upplagor. De gick åt.

Williams häfte var sensationellt. Det översattes till flera språk, också till svenska. Genomslaget för hans idéer blev så stort, att hans efternamn blev ett verb:

BANTA

Williams efternamn var Banting.

De lärdomar William Banting drog av sina erfarenheter var att man skulle avstå från socker, bröd, öl och potatis, dvs kolhydrater. Däremot var det helt ok att äta mycket protein och fett.

livsmedelsverketVad Banting lärde ut på 1800-talet, det har inte Livsmedelverket i Sverige lärt sig än. För Livsmedelsverket är det fortfarande tvärtom – det viktigaste är inte vad vi äter utan hur mycket

.

PS. Vill du veta mer om lågkolhydratkost:
Kostdoktorn (Andreas Eenfelt)
Ett sötare blod (Ann Fernholm)

PPS. Den här bloggen skrev och publicerade jag i juli 2011. Jag har själv ätit LCHF sedan oktober 2010.

Kategorier:LCHF, sommarläsning Etiketter:,

Pröva LCHF!

30 juli, 2013 1 kommentar

majjoI oktober 2010, för 33 månader sedan, bestämde jag mig för att ändra mina matvanor. Jag hade varit på vårdcentralen och fått reda på att jag var alldeles för fet, fast det visste jag egentligen redan innan… Men jag fick också reda på att jag hade alldeles för högt blodtryck och för högt blodsocker. Jag skulle få mediciner…

Jag var tvungen att se sanningen i vitögat. Något måste göras.

Jag började äta enligt LCHF (=Low Carb High Fat). Jag minskade med andra ord drastiskt på kolhydraterna i min mat.

Att minska på kolhydraterna är ett enkelt sätt att både banta och må bättre. Enkelt därför att man aldrig behöver vara hungrig, enkelt därför att jag kunde fortsätta att äta allt som jag tyckte var gôtt. Ja, det var ännu bättre. Jag kunde äta mer av det feta och go’a!

Och man går verkligen ner i vikt. Vikten har rasat med ca 23 kg sedan jag började med LCHF. Värdena för blodtryck och blodsocker har också sjunkit – dramatiskt. Det gick snabbt. Efter snart 3 år, så ligger värdena fortfarande kvar på sina låga nivåer. Jag behöver inga mediciner.

Många har frågat mig om blodfetterna, nu när jag äter mer fett än ”normalt”. Inga problem. De har också sjunkit. Det är bara det goda kolesterolet som ökat något.

Jag kan väl också nämna att det minskade intaget av kolhydrater har fått andra positiva bieffekter. Jag får inte längre några blodsockerfall, vilket gör att jag är mycket piggare på dagarna. Samtidigt sover jag bättre på nätterna. Inga nattliga toabesök, inga snarkningar och inte längre några kramper i underbenen. Dessutom är magen bättre.

fettDet är egentligen inte några problem att dra ner på kolhydraterna. Det är bara att äta sallad, vitkål, blomkål, bönor (typ haricots verts) och broccoli i stället för potatis, pasta och ris. I stället för bröd äter man mer lagad mat. Eller bara pålägget… Om du brukar börja dagen med bröd och har svårt med tiden på mornarna, så är det bara att koka några ägg och äta dem tillsammans med t ex majonnäs. Läskedrycker och godis blir vatten, mjölk och nötter. (Helst paranötter som innehåller väldigt mycket fett och lite kolhydrat.) Och i stället för all ”utfyllnad” i maten så kan du äta mer av det goda, typ smör, bearnaise, grädde, crème fraiche, ost, majonnäs etc…

Det är faktiskt också så att äter du mycket fett och litet kolhydrat så står du dig 6-7 timmar efter en måltid. Du äter alltså mer sällan på dagarna.

Flera näringsexperter hävdar att människan måste ha kolhydrat. Professor Claude Marcus menade till exempel i ett TV-program i våras att man blir dum i huvudet utan socker. Hans kollega professor Stephan Rössner var dock tvungen att erkänna att inuiterna (eskimåerna) har klarat sig utmärkt genom århundradena utan kolhydrater. De hade inte blivit ”dumma i huvudet”… (Inte jag heller, jag är fortfarande med i Vänsterpartiet…)

fet_Däremot återstår det för de så kallade experterna att förklara varför övervikten, fetman och diabetesen mm har ökat så katastrofalt de senaste årtiondena, sedan samma ”experter” basunerat ut de nya moderna kostråden med att äta lite fett. Oviljan från ”experterna” att ändra uppfattning och se verkligheten kanske helt enkelt beror på deras starka koppling till livsmedels- och läkemedelsindustrin? Socker- och mjölfabrikanterna är starka, likaså läkemedelsföretagen. Och ”experterna” är ofta anställda av dessa företag eller får sina forskningspengar därifrån. Hur ska läkemedelsföretagen kunna sälja mediciner om folk är friska?

Det här med lågkolhydratkost är för övrigt inget nytt, ingen modediet. Under evolutionen, när människan blev människa, levde hon på lågkolhydratkost. Det fanns inget spannmål och inget socker på de afrikanska savannerna…

Vill du veta mer om lågkolhydratkost? Läs gärna på Ann Fernholms blogg (klicka här). Fernholm är vetenskapsjournalist och har disputerat i molekylär bioteknik. Fernholm har också skrivit en bok, ”Ett sötare blod”, som vetenskapligt medicinskt berättar om vad som händer i kroppen när man äter lågkolhydratkost.

Andra mycket informativa hemsidor hittar du här:

Pröva LCHF – en vecka eller 10 dagar. Du har inget att förlora, men massor att vinna.

Jag lovar.

.

PS. I dagens TTELA så står det en artikel om degu. Degu är ett litet djur från Chile som är släkt med marsvin. Djuren har lätt för att bli diabetiker. Kostrådet som degu-ägarna får är att inte ge dem socker och frukt! Med andra ord, minska kolhydraterna!

Kategorier:LCHF Etiketter:,
%d bloggare gillar detta: