Arkiv
NÄRF: Bo Carlssons (C) överklagan
Vi är många som har väntat med spänning på vad Bo Carlsson (C) skulle skriva i sin överklagan till Förvaltningsrätten. Carlsson begärde ju den 18 juli förlängning av tidsfristen för att få möjlighet att i lugn och ro utveckla sina argument under sommaren. Tiden gick ut i onsdags och kl 17.51 samma dag skickade Carlsson in sin överklagan till Förvaltningsrätten i Göteborg. Således i allra sista stund.
Det gäller kommunfullmäktiges beslut den 22 juni 2016 att inte bevilja Bo Carlsson ansvarsfrihet för sin roll som ordförande i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) under 2015. Bo Carlsson anser att detta beslut är olagligt.
Bo Carlsson framförde några argument för överklagan i TTELA den 30 juni (se här) och sa då:
”Jag anser att jag har väldigt starka skäl.”
Och vi har nog varit många som har väntat på de ”starka skäl” som Carlsson skulle framföra till Förvaltningsrätten – och som skulle bevisa att fullmäktiges beslut var olagligt. Det har ju faktiskt varit svårt för oss vanliga fullmäktigepolitiker att på egen hand upptäcka dessa ”starka skäl”. Vi har bara kunnat se hur Carlsson har misskött sitt ordförandeuppdrag…
Bo Carlsson framför 6 argument till Förvaltningsrätten:
- Revisorerna tillstyrkte ansvarsfrihet för NÄRF 2015.
- De andra ägarkommunerna, Trollhättans, Färgelandas och Melleruds kommuner, beviljade ansvarsfrihet.
- Vänersborgs kommun beviljade inte ansvarsfrihet till ordförande men till de andra ledamöterna i NÄRF:s direktion (”styrelse”).
- Direktionen tog itu med ekonomin när den fick läget klart för sig.
- Idag är NÄRF i ekonomisk balans.
- Handlingsprogrammet är nu klart för antagande.
Så det här var alltså Bo Carlssons ”starka skäl”…
De två första argumenten kan Förvaltningsrätten direkt bortse ifrån. Carlsson utvecklar inte heller dessa argument på något sätt.
Vänersborgs fullmäktige har enligt Kommunallagen rätt att fatta ett eget, självständigt beslut, oavsett vad revisorerna skriver eller vad andra kommuner tycker. Dessutom var ledamöterna i kommunfullmäktige i Vänersborg, vågar jag påstå, oerhört väl inlästa och insatta i frågorna.
I en dom från Kammarrätten i Sundsvall (2015-07-10, mål nr 1862-14) klargörs vad som gäller:
”När revisionsberättelsen lagts fram för fullmäktige ska fullmäktige ta ställning till revisorernas förslag. Fullmäktige har en exklusiv rätt att besluta i frågan. Fullmäktiges beslut kan bli ett annat än revisorernas förslag.”
Även det tredje argumentet kan Förvaltningsrätten bortse ifrån. Fullmäktige har enligt Kommunallagen rätt att pröva ansvarsfriheten individuellt. Bo Carlsson ”glömmer” också att nämna att vice ordförande i NÄRF, Monica Hanson (S, Trollhättan) tilldelades en varning av Vänersborgs fullmäktige. Det här utvecklades under 
fullmäktigedebatten och handlar helt enkelt om att ordförande har ett särskilt ansvar för verksamheten.
Bo Carlsson är som ordförande ytterst ansvarig för ledningen och styrningen av förbundet. Det är meningen att ordförande ska vara insatt i verksamheten och vara i regelbunden kontakt med de högre cheferna. Som i sin tur har skyldighet att rapportera till direktionens ordförande. Ordförande är också den som t ex fastställer dagordningen för direktionens sammanträden. Det ska han göra utifrån sina kunskaper om vad som sker inom förbundet och vad som är viktigt och nödvändigt att ta upp. För uppdraget som ordförande har Bo Carlsson för övrigt ett arvode på 51.030 kr om året.
Sedan kan jag inte riktigt förstå varför Bo Carlsson försöker göra andra ”medskyldiga” till förbundets bristande ledning och styrning. Skulle det vara någon ”tröst” för Carlsson om alla andra politiker i direktionen också hade nekats ansvarsfrihet?
Bo Carlsson utvecklar på sätt och vis det här argumentet. Carlsson skriver:
”Kan man bara kritisera ordföranden och inte övriga ledamöter när alla har samma information?”
Och det kan alltså fullmäktige. Dessutom far Carlsson med osanning – alla ledamöter hade inte samma information. Självklart inte, de båda ordförande deltar i möten, har kontakt med de högre cheferna, får telefonsamtal, mail etc kontinuerligt under veckorna.
Carlsson passar här också på att ge moderaterna en känga:
”Ingen anmärkning riktades mot fyra stycken av direktionens ledamöter, däribland Henrik Harlitz som är partikamrat med Gunnar Lidell som drev frågan att inte bevilja ordförande ansvarsfrihet i fullmäktige.”
Carlsson skriver det inte rent ut, men han antyder att frågan om ansvarsfrihet hade partipolitiska undertoner. Men moderaterna har ”bara” 10 mandat i fullmäktige. Fullmäktige hade inte kunnat besluta om att inte bevilja Carlsson ansvarsfrihet om inte också liberalerna, kristdemokraterna, vänsterpartiet, välfärdspartiet och sverigedemokraterna också hade röstat för det.
Eller menar Carlsson att dessa partier inte har något självständig politisk hållning, utan alltid röstar som Gunnar Lidell vill? Hade det varit på det sättet, så hade Carlsson inte varit med och styrt varken Vänersborg eller NÄRF…
När det gäller den 4:e punkten (om ekonomin), så är Bo Carlssons beskrivning helt enkelt inte riktig. NÄRF:s presidium, eller direktionen, tog inte itu med ekonomin när signalerna om ett underskott först kom.
Redan den 9 juni 2015, när delårsrapporten från april 2015 med bokslutsprognos behandlades, slogs det larm om att NÄRF hade gjort ett underskott under årets fyra första månader med 628.000 kr. Dessutom beräknades underskottet för helåret bli 1,5 milj kr. Jag tror inte att det är alltför spekulativt eller konspiratoriskt att anta att Bo Carlsson hade fått kännedom om siffrorna åtminstone några veckor innan de presenterades för direktionen.
På sammanträdet den 9 juni så beslutade faktiskt direktionen, när den för första gången fick reda på det prognosticerade underskottet (1,5 milj kr), om:
”stor återhållsamhet”
Förhoppningsvis visste ekonomichefen och de andra cheferna, och anställda, vad ”stor återhållsamhet” innebar. Det finns dock ingen konkretisering i beslutet på vad detta innebar. Det var inte heller någon som fick ansvar för att verkställa det, kommunicera eller följa upp det. Det är faktiskt så att frågan om återhållsamhet inte behandlades i några av de följande sammanträdena under resten av året.
Den 28 september diskuterades förbundets delårsbokslut och den förväntade bokslutsprognosen, som nu prognosticerade ett underskott på 3 milj kr.
I de förtroendevalda revisorernas yttrande över delårsrapporten sägs klart och tydligt att:
”Vi understryker att det är direktionens ansvar att fatta beslut och vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till de resurser som tilldelats och därmed uppnå en ekonomi i balans.”
Vad gjorde då direktionen med Bo Carlsson som ytterst ansvarig? Jo, direktionen fattade beslutet (28 september) att olika saker skulle ”ses över” och att:
”presidiet, tillika utskottet (dvs Bo Carlsson och Monica Hanson; min anm) ska titta närmare på den ekonomiska situationen.”
Det fattades inga beslut om åtgärder eller något annat.
Bo Carlsson skriver till Förvaltningsrätten:
”På det ekonomiska planet tog vi itu med det när vi i direktionen fick läget klart för oss.”
Vilket han alltså inte gjorde… Men Carlsson räknar upp fem åtgärder i sin överklagan som ska visa hans handlingskraft. Som punkt 1 och 2 i denna uppräkning nämner han 
investeringsstopp och anställningsstopp. Vad Bo Carlsson inte nämner för Förvaltningsrätten är att dessa åtgärder vidtogs först den 21 december, drygt en vecka före årsskiftet…
Ur protokollet den 21 december:
”Direktionen beslutade om omedelbart investeringsstopp (utöver, det inom ordinarie verksamhet, nödvändiga säkerhetsmateriel). Direktionen beslutade om omedelbart anställningsstopp (vikarier, för att få hel styrka, får anställas).”
Åtgärderna var också, som synes, behäftade med vissa undantag…
Det tycks för mig som Bo Carlsson helt kallt försöker vilseleda Förvaltningsrätten i Göteborg…
De andra åtgärderna som enligt Carlssons överklagan vidtogs, ”översyn av våra försäkringar”, ”konsulthjälp, data” och ”konsulthjälp, löner och administration”, var av mindre ekonomisk betydelse. Dessutom hittar jag inte dessa åtgärder i något protokoll…
Carlsson skriver också att idag är NÄRF i ekonomisk balans (punkt 5). Nu handlade ju ansvarsfriheten om 2015 och inte om 2016… För att uppnå ekonomisk balans för 2016 har NÄRF höjt medlemsavgiften för medlemskommunerna, dvs skattebetalarna i Vänersborg, Trollhättan, Färgelanda och Mellerud. De bidrar alltså med mer pengar till NÄRF i år än förra året. Den höjda medlemsavgiften innebär för NÄRF en inkomstförstärkning med 2,033 milj kr. Och det är 
ju ett bekvämt sätt att få ordning på ekonomin…
Detta nämner inte Bo Carlsson till Förvaltningsrätten. Av någon anledning…
Och som sista argument till Förvaltningsrätten anför Carlsson att handlingsprogrammet är klart för antagande. Nu ja, men ansvarsfriheten handlade om 2015 och inte 2016.
Det är lag på att ett handlingsprogram ska finnas – ”Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.” Det har tagit några år för NÄRF att utarbeta och anta ett sådant här handlingsprogram. Men visst, det är väl bra att det nu, 2016, har antagits.
Det var argumenten i Bo Carlssons (C) överklagan till Förvaltningsrätten om varför kommunfullmäktiges beslut att inte bevilja honom ansvarsfrihet var olagligt. Och jag kan väl tycka att Carlssons argumentation är lite tunn, förutom att den är vilseledande och inte helt i överensstämmelse med sanningen. Carlsson har ju haft ganska lång tid på sig att formulera överklagandet.
Till sist ser jag att två av de argument som Bo Carlsson framförde i TTELA den 30 juni (se här) inte finns med till Förvaltningsrätten. I TTELA stod det:
”Han påpekar att det finns kriterier för att inte få ansvarsfrihet, att en uppenbart och uppsåtligen ska ha gjort något för att skada verksamheten eller berika sig själv.”
Kanske kan man undra varför Carlsson inte anförde dessa argument. De borde ju ur Carlssons synpunkt sett vara ganska tunga.
Nu tror jag inte att Förvaltningsrätten studerar de sakskäl som Bo Carlsson anger i sitt överklagande. Min erfarenhet av Förvaltningsrätten i sådan här frågor (och jag har personlig erfarenhet…) är att den bara tittar på det juridiska, dvs har kommunfullmäktige agerat enligt lagen när den inte beviljade Bo Carlsson ansvarsfrihet.
Och det har Vänersborgs kommunfullmäktige gjort… Fullmäktige har agerat helt enligt Kommunallagen.
:
Tidigare bloggar om Bo Carlsson och ansvarsfriheten:
- NÄRF och ansvarsfrihet (1/3), 12 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (2/3), 13 juni
- NÄRF och ansvarsfrihet (3/3), 14 juni
- Avgå Bo Carlsson!, 23 juni
- Bo Carlsson överklagar! (1/2), 30 juni
- Bo Carlsson överklagar! (2/2), 1 juli
- Om ansvarsfrihet – och Bo Carlsson, 3 juli
- Bo Carlssons överklagan, 22 juli
Avgå Bo Carlsson!
Gårdagens kommunfullmäktigesammanträde, som började redan kl 10.00, blev historiskt på flera sätt. Och då menar jag inte för att det var rekordlångt, så långt att Sveriges EM-match redan hade startat innan ledamöterna behagade åtskiljas. Nä, det var på grund av att det styrande triumviratet bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet förlorade två viktiga omröstningar.
Det första ärendet gällde budgeten för 2017. Här fick S+C+MP se sin budget röstas ner med röstsiffrorna 23-22. Det var en offensiv budget som satsade på verksamheterna, barn och ungdomar, gamla och sjuka, som fick majoritet – en majoritet bestående av moderater, liberaler, kristdemokrater och välfärdspartister. Samt – Vänsterpartiets 6 ledamöter.
Det får bli ämnet för nästa blogg… (Vill du veta mera direkt kan du läsa artikeln i TTELA, klicka här.)
Det andra ärendet som slutade med en votering var frågan om NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) skulle få ansvarsfrihet.
Gunnar Lidell (M) lade ett yrkande för minialliansens (M+L+KD) räkning som löd:
”Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen, men beviljar icke ansvarsfrihet för ordförande, vice ordförande beviljas ansvarsfrihet med anmärkning, medan övriga ledamöter beviljas ansvarsfrihet.”
Lidell motiverade varför minialliansen hade lagt detta yrkande. Han gjorde det framför allt utifrån den information som han hade fått som deltagare i de två samråd, som hade skett under 2015 (12 mars och 22 oktober), mellan medlemskommunerna och NÄRF. (Lidell är med här i sin roll som kommunstyrelsens 1:e vice ordförande.)
Lidell menade att medlemskommunerna länge fick felaktig information om den ekonomiska situationen och att NÄRF:s presidium hade dålig koll på ekonomin. Lidell gav exempel från minnesanteckningarna – i mars fick medlemskommunerna reda på att prognosen för året var god, några månader senare (i oktober) var prognosen ett underskott på 3 milj kr.
Medlemskommunerna hade på dessa möten också fått lugnande besked om tillståndet i förbundet. Kontakterna mellan chefstjänstemännen och presidiet fungerade bra och medlemskommunerna fick reda på att presidiet hela tiden, helhjärtat, stod bakom sin förbundschef. Detta hade Lidell trott på, sa han, och det hade han kommunicerat med anställda som ringde honom.
Och sedan sa det bara ”pang” – och man sparkade den ledande chefen.
Det tyckte inte Lidell tydde på särskilt bra ledaregenskaper.
Undertecknad vänsterpartist var uppe i talarstolen två gånger. Och båda mina anföranden var ganska långa…
Jag yrkade bifall till Lidells yrkande. Orsakerna till min inställning har väl inte undgått någon läsare av denna blogg. I tre bloggar, ”NÄRF och ansvarsfrihet” – del 1, del 2 och del 3, har jag redovisat orsakerna till mitt ställningstagande. Det var innehållet i de två första bloggarna som jag huvudsakligen uppehöll mig vid på gårdagens sammanträde.
Det är en mycket allvarlig sak att inte bevilja någon ansvarsfrihet. Det är också allvarligt att yrka på ansvarsfrihet med anmärkning. Därför försökte jag att på ett så sakligt sätt som möjligt redogöra för orsakerna till mitt ställningstagande. Jag avslutade mina anföranden med följande:
”Det här är inget politiskt spel, obstruktion eller politiskt slagträ från min sida. Det här är allvar. Och kan ingen förklara varför NÄRF har struntat i revisorernas kritik angående målen, handlingsprogrammet och den interna kontrollen samt varför NÄRF:s årsredovisning har uppenbara brister och varför inte NÄRF gjort mer åt det tidigt prognostiserade underskottet, så skulle jag vilja påstå att det är de som röstar för att ge Bo Carlsson ansvarsfrihet som sysslar med obstruktion och politiskt spel.”
Ja, vad sa då de som ville bevilja ansvarsfrihet? Eftersom jag hade publicerat mina tankar och åsikter i ett tidigt skede, så kunde man kanske tro att någon socialdemokrat eller centerpartist, nu när Bo Carlsson själv inte fick delta i fullmäktigedebatten på grund av jäv, hade tagit sig tid att sätta sig in i frågorna, tagit reda på fakta, pratat med Bo Carlsson själv och förberett sig för att besvara frågorna och klargöra kritiken.
Men så var det inte.
Kenneth Borgmalm (S), som själv var föremål för en liknande diskussion för en månad sedan (se ”Stundtals hett fullmäktige”), ansåg att fullmäktige borde följa de politiska revisorernas förslag och bevilja ansvarsfrihet.
”Till skillnad från dom andra kommunerna vill fullmäktige här alltså utpeka sin egen representant att den ska prövas. … Jag kan inte förstå varför vi ska göra det.”
Borgmalm tycktes inte ha lyssnat på vad Lidell och jag hade sagt. Han fortsatte med att säga att det var ok att uttrycka åsikter och kritik, men… Och så avslutade Borgmalm:
”Oavsett vad man anser om hur en ledamot sköter sin uppgift så är det inte det vi prövar idag utan vi prövar om en ledamot har väsentligt brustit i sitt ansvar, dvs att ledamoten agerat så att han åstadkommit sånt i betydande omfattning har påverkat förbundet negativt eller skadat förbundet.”
Och eftersom de andra kommunerna hade beviljat Bo Carlsson ansvarsfrihet, så borde Vänersborg också göra det.
Borgmalm framförde inga argument i sak. Han sa inte på någon punkt emot det Lidell och jag hade framfört från talarstolen. Och det var tämligen mycket… Jag vet inte, om det innebar att Borgmalm egentligen höll med om kritiken. Jag tror att det kanske kunde vara så, men att det enligt Borgmalms bedömning var så att Bo Carlsson inte hade gjort tillräckligt många fel, att Carlsson inte hade skadat förbundet tillräckligt mycket…
När Marie Dahlin (S) äntrade talarstolen så var det nog en och annan som förväntade sig att nu kommer äntligen ett utarbetat och gediget svar på kritiken mot Bo Carlsson. Men återigen, så blev det inte. Och ärligt talat, inte heller Marie Dahlin hade ett enda sakligt argument som svar på kritiken.
Marie Dahlin tyckte snarare att det var fel på revisorerna, i varje fall tror jag att det var det hon menade när hon sa:
”När det gäller revisorer och vad man tar upp i rapporter Stefan tycker jag att det säger mer om revision eller revisorerna.”
Jag förstod nog inte riktigt.
Sedan verkade Dahlin mena att det var fel att bara peka ut ordförande Carlsson och vice ordförande Monica Hanson (S) som ansvariga:
”Sedan säger det väl mer om direktionens ledamöter. Det finns ju fler än två. Är det bara dom som ska vidta åtgärder?”
Det var tydligen lite synd om Bo Carlsson att just han blev utpekad. Det var ju inte bara han… Det var lika mycket de andras fel… Typ.
Det kan väl bara betyda att Marie Dahlin också höll med om den kritik som riktades mot Bo Carlsson, men att kritiken också borde gälla hela direktionen. Och då borde konsekvensen bli att ingen i direktionen skulle beviljas ansvarsfrihet…
Det var med andra ord inget vidare ”försvar” som uppbådades för Bo Carlsson. Det måste ha varit en stor besvikelse för honom att hans ”regeringsvänner” inte hade lagt ner mer tid och energi för att förklara och försvara hans agerande.
Lutz Rininsland (V) avslutade debatten med att förklara varför han och Vänsterpartiet hade röstat för ansvarsfrihet i kommunstyrelsen, men nu i fullmäktige inte tänkte göra det. Det var helt enkelt för att det vid det tillfället, som frågan behandlades i kommunstyrelsen, inte fanns tillräckligt med information. Avgörande blev att ingen svarade på de frågor som hade ställts i debatten (i fullmäktige igår).
Rininsland berättade även om ett möte med facken och personalen som han hade varit på i maj och som gav en helt annan bild av situationen på NÄRF än den som årsredovisningen gav.
Yrkandet från Lidell, dvs M+L+KD, fick 28 röster. Det betyder att Bo Carlsson (C) inte beviljades ansvarsfrihet.
Och vad betyder det att inte beviljas ansvarsfrihet?
Det betyder inte att Bo Carlsson är avsatt. Han avgör själv om han vill sitta kvar. Rimligtvis bör Carlsson emellertid ta konsekvenserna av beslutet och avgå. Hur ska han motivera att han sitter kvar som ordförande i NÄRF när de som har valt honom inte längre har förtroende för honom?
Kommunfullmäktige kan gå vidare, om inte Bo Carlsson avgår frivilligt.
I Kommunallagens 4 kap 10 § står det:
”Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet”
För detta krävs att någon så att säga initierar ett sådant ärende. Ärendet ska sedan beredas av kommunstyrelsen för att slutligen avgöras av kommunfullmäktige. Fullmäktige kan alltså återkalla Bo Carlssons uppdrag och entlediga honom.
Vi kommer snart att få veta hur Bo Carlsson tänker göra.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om sammanträdet – klicka här.
NÄRF i revisorernas ljus (1/2)
På det senaste fullmäktigesammanträdet behandlades nämndernas verksamhetsberättelser (för 2015), däribland även berättelsen från NÄRF. Berättelsen beskrev kortfattat verksamheten och årets resultat. NÄRF gick med ett underskott på 4,793 miljoner kronor.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) passade under detta ärende på att informera fullmäktiges ledamöter om att han hade ställt ett antal skriftliga frågor till NÄRF:s direktion (=politikerna som styr NÄRF) i början på januari – frågor som han fortfarande inte hade fått svar på. Efter över 4 månader!
Gunnar Lidell har ställt följande frågor (se ”Frågetecken kring pensionen”):
- “Vem/vilka hos NÄRF har beslutat om den generösa tjänstepensionen för Per A?”
- “Har Direktionen informerats, och i så fall när?”
- ”Kommer utbetalningarna att fortsätta under förbundschefens uppsägningstid?”
- “Kommer de ansvariga inom NÄRF att ta sitt ansvar?”
NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade detta:
”Beklagar djupt att svaren inte är med idag.”
Bo Carlsson var inte stolt över att det tar så lång tid… Sa han, och till sitt försvar anförde han:
”det behövs mer underlag.”
Carlsson menade att det är viktigt att ”någon annan” tittar på frågorna, när:
”man blir ifrågasatt.”
Vad Bo Carlsson menade med denna kommentar vet jag inte riktigt.
Då är vi i varje fall överens om att det är pinsamt, replikerade Lidell…
Bo Carlsson sa också att Lidells frågor hade varit uppe på direktionens möten, men då grep NÄRF-direktionens nye ersättare Dan Åberg (M) in med några sakupplysningar. Bo Carlsson hade inte varit helt noggrann med sanningen (min tolkning). Dan Åberg sa att ärendet hade varit uppe vid ett tillfälle. Men då var ärendet inte anmält på dagordningen och det var inte heller förberett – därför skulle det tas upp en annan gång.
Naturligtvis hade Åberg rätt. I NÄRF-direktionens protokoll från den 18 februari står det:
”Direktionen beslutar att bordlägga ärendet och behandla frågorna på nästkommande direktionsmöte. Presidiet gavs i uppdrag att förbereda ett svar till nästa ordinarie direktionsmöte.”
Så var det med det…
Men inte riktigt…
Dan Åberg sa vidare:
”Ärendet finns inte med på morgondagens direktionsmöte…”
Ooops…
På direktionsmötet dagen efter visade det sig sedan att frågan ändå kom upp. Trots att ärendet inte var med på föredragningslistan. Något skriftligt förslag till svar på Gunnar Lidells frågor lämnades dock inte heller denna gång. Trots att det fanns ett uppdrag till presidiet, dvs Bo Carlsson (C) och Monica Hanson (S), att förbereda ett svar…
Däremot meddelade Bo Carlsson på mötet att det inte var fråga om någon generös pension, utan att den var kostnadsneutral jämfört med en vanlig lösning. Carlsson var dock tydlig med att något liknande avtal inte var aktuellt vid nyrekrytering av kommande chef… (Undrar varför…?)
Protokollet från förra veckans sammanträde är inte klart än, så hur direktionens beslut ser ut vet jag i nu-läget inte. Om det nu fattades något. Men det är väl ingen större tvekan att Gunnar Lidells frågor förhalas av Bo Carlsson och NÄRF-ledningen… Och det är ändå snällt sagt.
För övrigt kan jag inte se att Gunnar Lidells frågor är särskilt komplicerade att svara på… (Jag tror mig kunna svara på alla fyra: Bo Carlsson. Nej. Ja. Nej.)
Under våren har revisorsrapporten från PWC om NÄRF kommit. Den är daterad i april. Den kommer att behandlas senare av kommunfullmäktige i Vänersborg. Kanske i maj, kanske i juni, jag vet inte riktigt. Den har inte behandlats av direktionen på NÄRF än, och det bör väl direktionen göra innan rapporten går vidare.
PWC:s revisor är till synes ganska nöjd med NÄRF, och skriver:
”Förbundets redovisning har sammanfattats på ett riktigt sätt i ett bokslut och i en årsredovisning, som i allt väsentligt är rättvisande. Underlag och specifikationer finns i tillräcklig omfattning och är i god ordning.”
Och så långt är väl allt väl. PWC nämner emellertid några saker som förbundet bör beakta inför kommande år:
”Men vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsens uppföljning och utvärdering av målen och övriga analyser inte är tillräckliga och måste förbättras till kommande år. Rapporteringen (är) inte förenlig med direktionens beslutade verksamhetsmål.”
Det tyckte jag lät något illavarslande för NÄRF, men jag blev inte så mycket klokare om vad det handlade om i min fortsatta läsning. Senare i rapporten så stod det emellertid:
”Men samtliga brister och synpunkter som vi framfört föregående år kvarstår för 2015.”
Ooops.
Det kändes lite konstigt att PWC bara hänvisade till en tidigare rapport och inte upprepade vad som skrivits då. Men det var som det var – och det blev till att skaffa fram PWC:s rapport från ”föregående år”…
I PWC:s rapport för 2014, så återfinns exakt samma formuleringar (se citaten ovan) som i rapporten för 2015. Vilket förvånade mig något kan man väl säga.
Och när jag skulle titta på vilka brister och synpunkter som framfördes för år 2014, och som det hänvisades till i rapporten för 2015, så trodde jag först inte att jag läste rätt:
”Men samtliga brister och synpunkter som vi framfört föregående år kvarstår för 2014.”
Va???!!!! Var inte det underligt? Det stod exakt samma sak! Utom året…
Det blev till att begära ut revisorsrapporten för 2013…
Den som söker den finner. Nu, äntligen, stod det vad NÄRF borde åtgärda…
PWC skriver:
”Men målen i ovan nämnda styrdokument är inte helt synkroniserade avseende a) begrepp och struktur eller b) målformulering eller c) måltal/indikator. Därav går det inte att göra en uppföljning och rapportering i årsredovisningen utan vissa avviker mot något av styrdokumenten i något avseende.”
När det gäller punkt a), så menar revisorerna att ”handlingsplanen och verksamhetsplan samt årsredovisning” har en annan rubrikindelning än den i ”verksamhetsuppdrag och mål”.
Dessutom skiljer målformuleringen och valen av mål/indikator/mål mellan verksamhetsplanen avseende både struktur, innehåll och omfattning av antal mål/indikatorer. Det är punkt b). Och PWC ger några exempel, bland annat:
”Handlingsplanen anger att 95 % av invånarna skall nås av räddningstjänsten styrkor inom 20 minuter medan verksamhetsplanen anger 98 %.”
Och inte heller rapporterar årsredovisningen någon uppföljning av dessa mål och indikatorer. Skriver PWC vidare.
På punkt c) konstaterar PWC:
”Direktions styrdokument är mer omfattande och innehåller många fler mål/indikatorer än vad som avrapporteras i årsredovisningen.”
Under rubriken ”Övrigt” framför PWC ytterligare kritik:
- ”Årsredovisningen 2013 saknar flera viktiga nyckeltal som komplement till måltalen.”
- ”Vår sammanfattande bedömning är att uppföljning och utvärdering av målen och övriga analys i årsredovisningen inte är helt fullständig och bör förbättras till kommande år.”
- ”Förbundet bör också utveckla styrmodellen så att den ”röda tråden” i målstyrningen blir tydligare.”
- ”Årsredovisningen bör innehålla en årrapportering av de mål som anges i handlingsplanen.”
- ”Vidare bör det göras tydligare vilka andra mål som förbundet beslutat om och som bör finns med ur ett ägarperspektiv (medlemmarna).”
Då börjar jag förstå vad PWC menade i den senaste rapporten (för 2015):
”Men vår sammanfattande bedömning är att förvaltningsberättelsens uppföljning och utvärdering av målen och övriga analyser inte är tillräckliga och måste förbättras till kommande år. Rapporteringen inte förenlig med direktionens beslutade verksamhetsmål.”
På mig tycks det som att ledningen på NÄRF mest skriver mål för att de måste, inte för att de ska betyda något, inte för att de ska följas… Och än mindre för att de ska användas i direktionens styrning av förbundet…
Om det nu är någon som styr NÄRF överhuvudtaget…
Men det mest fantastiska, eller hur man nu ska uttrycka det, det är att NÄRF helt enkelt verkar strunta i PWC. Den kritik som revisorerna har riktat till NÄRF redan i rapporten för 2013 har alltså fortfarande inte åtgärdats… Efter flera år! Begås det inte typ tjänstefel någonstans?
Sedan kan man också undra över varför inte PWC skriver klartext. Varför döljs den allvarliga kritiken bakom en hänvisning till en gammal rapport som i sin tur hänvisar till en ännu äldre rapport?
I PWC:s rapport för 2015 hänvisas det till ytterligare ett dokument:
”Vi hänvisar till de synpunkter som revisorerna framförde i särskild rapport daterad 2015-05-13.”
Men det skriver vi om i en annan blogg.
.
PS. Idag på eftermiddagen passerade jag en magisk gräns…
Vad händer i NÄRF?
Det händer inte ofta. Men ibland tittar jag in på NÄRF:s (=Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) hemsida och hör mig för efter diariet. Och det borde jag kanske göra oftare. Det verkar nämligen vara en viss turbulens på arbetsplatserna, i varje fall på brandstationen i Vänersborg.
När jag tittade i diariet för 2,5 år sedan hittade jag en 
anmärkningsvärd notering. (Se ”NÄRF”.) De anställda i Vänersborg hade genomfört en namninsamling för en av sina arbetskamrater:
”Vi accepterar inte behandlingen av vår arbetskamrat NN. [I dokumentet var namnet utskrivet.]”
Det tydde naturligtvis på allvarliga problem i organisationen.
Sedan dess har det varit fortsatt turbulens vad jag förstår. Vid ett tillfälle (i våras) bjöd facket på NÄRF in politiker till ett slags krismöte. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att delta, men det rapporterades om fortsatta allvarliga samarbetsproblem mellan anställda och chefer. Även NÄRF:s högste chef, förbundschefen Per Anderson, var inblandad.
När jag nu tittade in så hittade jag en ny skrivelse från personalen, eller rättare sagt, från Styrelsen Brandkårens Intresseförening Vänersborg. Det tyder onekligen på att konflikterna och motsättningarna ännu inte är bilagda…
Så här står det i skrivelsen som är diariestämplad den 3 november:
”Brandkårens Intresseförening vill med denna skrivelse fästa direktionens uppmärksamhet på ett, som vi i föreningen upplever, mycket allvarligt agerande mot en av våra medlemmar.
Det har fattats ett beslut om att förbjuda vår medlem att besöka sin gamla arbetsplats (ej tjänsteärenden). Förbudet meddelades av enhetschefen, men några skäl eller sakliga grunder för beslutet har inte redovisats. Under Räddningstjänstens långa historia har vi i intresseföreningen aldrig hört talas om att något liknande har inträffat.
Vi frågar oss om det är direktionens mening att ett sådant här förfarande är det sätt som organisationen skall värdera sina medarbetare på efter ett långt och framgångsrikt yrkesliv. Vi upplever att beslutet har raserat den värme och glädje som rått, när pensionerade brandmän har besökt sin tidigare arbetsplats.
Brandkårens Intresseförening vill med denna skrivelse inleda en dialog, som förhoppningsvis leder till att den inträffade händelsen kan rättas till. Vi hoppas också att 
vi kan hjälpas åt att tillsammans sprida en positiv bild av Räddningstjänsten – en bild som vi alla kan vara stolta över.”
Naturligtvis är detta ett uppseendeväckande och drastiskt beslut som har tagits av, ja vem…? Någon på NÄRF naturligtvis, men vem?
Eftersom jag är en nyfiken varelse så frågade jag en av de politiker som sitter i NÄRF:s politiska ledning. Svaret jag fick var bara att det skulle ordna sig…
Jag letade i protokollen från NÄRF:s sammanträden, som faktiskt ligger på Räddningstjänstens hemsida. Där såg jag inga som helst antydningar eller noteringar om att samarbetsproblemen mellan chefer och personal hade diskuterats. Det förvånade mig storligen. Med konflikter av denna djupa karaktär så borde det naturligtvis stötas och blötas när det politiska styret, dvs direktionen, sammanträder med de högsta cheferna. Även om protokollen i sådana här ärenden kan skrivas ”kryptisk” på grund av ämnets känsliga karaktär, så bör det åtminstone finnas en notering om att frågan har avhandlats. På något sätt. Tycker jag.
Däremot upptäckte jag att förbundschefen Per Andersons namn helt plötsligt saknades bland de närvarande. Det sker i protokollet från den 28 september. I stället hade den tidigare produktionschefen fått titeln, ”stf förbundschef”. Det betyder ställföreträdande förbundschef och torde innebära att den tidigare inte längre är kvar på sin post.
Det finns inga antydningar i tidigare protokoll om vad som har föregått Per Andersons avgång. Eller avsked. Inte ett ord. Det står inget om konflikter med personalen, samarbetsproblem eller vad det nu kan vara. Det står inte heller ett ord om varför det sitter en ställföreträdande förbundschef på förbundschefens plats i september. Det finns i protokollet inte ens med ett välkomnande från ordförande Bo Carlsson (C) till den nye ställföreträdande.
Det tycks mig oerhört märkligt.
Någonting har uppenbarligen hänt i kulisserna väldigt plötsligt och väldigt snabbt. I protokollet från den 24 augusti står det t ex att förbundschef Per Anderson ska närvara vid ett revisorsmöte den 16 oktober. Och istället är han helt borta i september.
Det skulle kanske kunna tolkas som att motsättningarna och konflikterna med personalen har lösts med förbundschefens ”försvinnande” från sin post. Om det nu inte var så att skrivelsen från Styrelsen Brandkårens Intresseförening Vänersborg lämnades omkring två månader senare.
Och inte kan det väl vara förbundschefens anställningsavtal som någon blev gramse på. Förbundschefen Per Anderson hade nämligen ett mycket speciellt anställningsavtal, i varje fall i kommunala sammanhang. Förutom en hög grundlön, så betalade arbetsgivaren också en tjänstepensionsförsäkring på drygt 45.000 kr – i månaden! En mycket märklig lönekonstruktion, som för övrigt även ekonomichefen på NÄRF har förhandlat sig till. Jag undrar förresten om den nye ställföreträdande förbundschefen också har fått denna förmån.
Förbundschef Per Anderson hade för övrigt en klausul i sitt anställningsavtal om att erhålla uppsägningslön under 24 månader:
”i händelse av att arbetsgivaren avbryter anställningen.”
Vilket kanske inte är så ovanligt. Med en sådan klausul menar jag.
Det var för övrigt den inte helt okände Bo Carlsson (C) från Gestad som hade skrivit på anställningsavtalet… Carlsson var nämligen ordförande i den politiska direktion, som alltså bestämmer på NÄRF, trots att det var minialliansen (utan centerpartiet) som styrde Vänersborg förra mandatperioden. Bo Carlsson är förresten fortfarande ordförande fast det är Trollhättans tur att inneha denna post nuvarande mandatperiod…
Märkligt.
När jag bad om att få ut alla handlingar, typ kring omständigheter eller villkor i samband med att förbundsdirektör Per Andersson avslutade sin anställning på NÄRF, så fick jag svaret att det fanns inga handlingar i diariet.
Öhh…
Istället fick jag beskedet att alla frågor som rör den tidigare förbundschefen Per Andersson skulle ställas till direktionens ordförande, dvs Bo Carlsson.
Det står som sagt inget i protokollen från dessa märkliga händelser kring chefer och anställda och det finns inte heller några handlingar eller beslut i diariet. Det tycks som att problemen mörkas för utomstående. Och då är ju ändå NÄRF ett kommunalförbund och det politiska styret tillsatt av ägarkommunernas kommunfullmäktige. Borde inte NÄRF då vara något öppnare gentemot allmänheten?
För att få reda på mer om vad som har hänt på NÄRF så har jag försökt att få tag på Bo Carlsson i telefon. Men efter ett intensivt ringande tisdag, onsdag, torsdag och fredag, så har 
jag gett upp. Jag har inte fått något svar på tjänstetelefonen och i mobilen så får jag bara meddelandet:
”Det finns tyvärr inte plats att tala in några fler meddelanden. Hej då och tack för att du ringde.”
Bo Carlsson är säkert en mycket upptagen man. Det kräver med all säkerhet sin man att klara av, förutom ordförandeuppdraget i NÄRF, ytterligare 14 kommunala uppdrag.
Det är nog många som vill få tag i Bo Carlsson.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer