Arkiv
Ärende 8: Ny resursfördelningsmodell för grundskolan
Imorgon måndag ska Barn- och ungdomsnämnden fatta beslut om en ny resursfördelningsmodell för grundskolan.
”Syftet är att modellen ska ge enheterna likvärdiga förutsättningar samt tydliga ekonomiska styrprinciper.”
Så står det i papperen. När man sedan läser om vad modellen innebär, så är det inte direkt tydligt… Om det är likvärdigt har jag inte den ringaste aning om… (Texten nedan blir lättare att hänga med i om man har BUN:s bakgrundstext framför sig. Du kan läsa den här.)
Så här står det:
”Grundskolan tilldelas en total budgetram från vilken avdrag görs för hyror, städ, skolmåltid, skolskjuts, stödenhetens verksamhet, mm. Anslag avsätts även till modersmål, allergiklass, förberedelseklass och särskolefritids.”
Då undrar man ju direkt – vilka beräkningsgrunder använder sig man av när man gör avdrag för modersmål, allergi- och förberedelseklass? Det står inte.
Direkt efter citatet ovan fortsätter texten:
”Av kvarvarande resurs föreslås 10 % sättas av till social resurs.”
Varför just 10%? Inga motiveringar.
Efter den löpande texten som ovanstående citat är tagna från, så sammanfattas texten i punktermed rubriken ”Förslag till ny modell inom grundskolan”.
Ovanstående citat om vilka avdrag som ska göras, sammanfattas som första punkt i själva förslaget till ny modell med:
”Fast resurs som ska täcka hyra, larm och media”.
Larm? Media? Vart kom det ifrån? Och vart tog allt det andra vägen? Skolmåltid, skolskjuts, allergiklass…
I förslaget står det, som punkt 2, att efter att den fasta resursen har dragits av så ska elevpengen fördelas.
Jaha, och den sociala resursen? I den löpande texten så ska den dras av före det att elevpengen fördelas, nu står det att den ska dras av efter.
I det punktuppställda förslaget ska också pengar dras av till allergi- och förberedelseklass, modersmål och till resurspersoner för elever med funktionsnedsättning efteratt elevpengen fördelats.
Nu börjar det bli svårt att hänga med. Vad är det då för vits med att fördela en elevpeng som inte stämmer? Först ska en elevpeng fördelas och sen ska avdrag (eller tillägg för vissa skolor) göras och sen ska en nyelevpeng fördelas? Tänker jag fel? Tänker förvaltningen fel?
Jag är totalt förvirrad. Jag kan inte se annat än att det är två förslagsom ligger framför mig. Och de två förslagen är inte förenliga.
Vidare.
I det första förslaget, i själva den löpande texten, talas det om att pengar ska dras till stödenhetens verksamhet innan elevpengen fördelas. (Så står det alltså inte i det andra förslaget, det som är skrivet med punkter. Där finns inte ens stödenhetens verksamhet med.) Det står intehur stödenhetens verksamhet beräknas. Är tanken (i det första förslaget) att pengar ska tas utifrån behoven? Då är det ju en fin tanke, men … Tänk om behoven är så stora, och så mycket pengar måste dras, att elevpengen blir så liten att vi får införa 70-klasser… Allvarligt talat, varje skola måste ju ha en ekonomisk resurs som åtminstone tillåter en ”grundorganisation”.
Och om de olika behoven krockar, vem är det då som prioriterar? Förvaltningschefen? Verksamhetscheferna? (Som för övrigt är tre nu mot tidigare två. En förstärkning med 50%. Wow. En motsvarande förstärkning av den pedagogiska personalen skulle motsvara, hmmm, ganska många tjänster…) Politikerna?
Om de olika behoven krockar, så kanske mindre pengar ska ges till ”de enheter som har personal med högre snittkostnad än genomsnittet kompenseras medan de enheter som har lägre får avdrag” eller till ”städmaterial för de avdelningar som har kommunalt städ”… (Dessa två punkter finns med i den nya resursfördelningsmodellen variant två, dvs den som finns i punkterna.)
Ja ja.
Elevpengen kommer också att delas in i förskoleklass, grundskola 1-6, grundskola 7-9, fritidshem 6-9 år och fritidshem 10-12 år. Detta står i förslag 2, dvs punkterna. Motiveringen till denna indelning står inte, som när det gäller det jag beskrivit tidigare, före de sammanfattade punkterna, utan efter. (En brist på logik kan tyckas.)
”Denna indelning innebär att de högre årskurserna genererar en högre elevpeng och återspeglar därmed timplanerna för respektive årskurs.”
Finns det timplaner på fritidshemmet?
Någon kanske undrar vad ”social resurs” är.
”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasialutbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”
Hur den fördelas i praktiken och efter vilka beräkningsgrunder står det inget om i materialet… Det finns inga nyckeltal, inga beräkningsfaktorer…
Till sist undrar jag om man någon annanstans än i Vänersborg förväntas fatta ett beslut som man inte har en aning om vilka följder det får?
I det material som ligger på Barn- och Ungdomsnämndens bord står det inte ett ord om konsekvenserna för de enskilda enheterna. Jag vill som nämndledamot naturligtvis veta hur den nya modellen slår – finns det någon enhet som får mer pengar än tidigare, finns det någon enhet som får mindre?
Det är ju 18 april när beslutet ska fattas, planeringen på de olika enheterna inför hösten har kommit långt, personal ska anställas (eller avskedas eller förflyttas eller…) och så får rektorn eller förskolechefen (som rektorn på förskolan ska kallas efter 1 juli) tisdagen den 19 april reda på att enheten får 200.000 kr mindre! Till exempel. För det har politikerna bestämt. Det är ju orimligt!
Byter man fördelningsmodell, det kan faktiskt vara från en ”dålig” till en ”bättre”, så måste man ju naturligtvis ta sådana här eventuella förändringar i beaktande. (Kanske skulle det i ett sånt här fall behövas en övergångsperiod.)
Ibland undrar jag hur nämnden kan fatta beslut överhuvudtaget…
Den svenska skolan 20 år efter kommunaliseringen
Det är populärt att diskutera skolan och lärarna. Alla har ju någon gång gått i skolan. Det gör att många tycker att de därigenom också är experter. Framför allt är de experter på läraryrket.
Dessa ”experter” finns överallt. En del är ekonomer, en del är jurister. Andra är politiker.
I Dagens Nyheter publiceras just nu en serie artiklar om om den svenska skolan 20 år efter kommunaliseringen. De är skrivna av Maciej Zaremba. Artikelserien har blivit mycket uppmärksammad. Artiklarna är fantastiskt bra. Vill man lära sig mer om skolan bör man läsa Zarembas artiklar.
BUN i fokus–igen!
Intressant att Radio Väst tar upp budgetförslaget för nästa år, som ska upp i Barn- och ungdomsnämnden på måndag. Det bloggade jag ju om igår! (Läser Radio Väst mina blogginlägg?) (Budget 2012: Inga mer pengar till barn och ungdomar!)
Precis som jag skrev igår – naturligtvis har lärarfacken rätt. Det är för bedrövligt att våra barn och ungdomar inte får ett öre mer efter åratal av nerskärningar, medan miljonerna rullar till arenan.
Vänsterpartiet drev under hela den förra mandatperioden att förskola och grundskola skulle få mer pengar för att öka bland annat personaltätheten. Vi gick till och med så långt att vi föreslog en skattehöjning på 50 öre, där pengarna oavkortat skulle gå till skolan. Jag tror att invånarna i Vänersborg uppfattade Vänsterpartiets arbete för en bättre förskola och grundskola, och att det var en viktig orsak till Vänsterpartiets stora valframgång.
När det gäller Vänsterpartiets inställning till Arena Vänersborg så är den välkänd bland vänersborgarna…
Vänsterpartiet fick inget gehör för sin politik bland de andra partierna.
Därför låter det illa när nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) i Radio Väst idag säger:
”Personaltätheten är bedrövlig och jag är rätt glad att jag röstade emot personalnedskärningen förra mandatperioden.”
Det är inte riktigt sant Lena. Jo, att personaltätheten är bedrövlig är sant. Men att moderaterna arbetade mot neddragningar är inte sant.
Lena tänker på ett BUN-sammanträde 18 maj 2009. Då skulle frågan om att reducera antalet tillsvidareanställda med 75 årsarbetare inom förskola och grundskola upp. Då yrkade faktiskt, till allas andra partiers förvåning:
”M, Fp och KD accepterar den föreslagna ramen men vi ställer oss inte bakom
liggande förslag som innebär kraftiga personalneddragningar inom skolan.”
Den ”föreslagna ramen” innebar att nämnden var tvungen att spara. Skulle man behålla lärarna så kunde inte nämnden spara. Att då vara för den ”föreslagna ramen” samtidigt som man ville behålla personalen var en logisk, och politisk, kullerbytta. Det vet alla som är intresserade av politik.
Vid alla andra tillfällen – både i Barn- och Ungdomsnämnden och i Kommunfullmäktige – röstade de borgerliga partierna för de neddragningar som skedde i förskolan och grundskolan! Tillsammans med de partier som styrde, Socialdemokraterna och Centern.
Jag upprepar: M, FP, KD, S och C röstade vid varje annat tillfälle för neddragningarna!
(På ovanstående sammanträde yrkade för övrigt Vänsterpartiet helt enkelt avslag på förslaget om neddragningar. Vi ville att nämnden skulle få mer pengar!)
Lena säger i radion idag också att personaltätheten är bedrövlig. Lena använder faktiskt ordet ”bedrövlig”. Det har jag aldrig hört Lena säga förut – att det behövs en högre personaltäthet alltså. Innebär detta att Lena tänker föreslå att nämnden nästa måndag ska yrka på mer pengar till förskolan och grundskolan?
Partikamraterna i kommunstyrelsen vill inte ge mer pengar till barnen och ungdomarna, och Lena sitter också med i kommunstyrelsen(!). Lena pratar i radiointervjun om att flytta pengar från fastigheter till personal. Det är att blunda för problemet. Inte kan man flytta pengar från fastigheter nu – på måndag, nu på måndag, ska ju nämnden rösta om budgetförslaget! Inte hinner man flytta några pengar tills dess!
Och visst. Naturligtvis har kommunen en påse med pengar. Går mer pengar till arenan så blir det mindre pengar till övrig verksamhet.
Självklart!
Budget 2012: Inga mer pengar till barn och ungdomar!
Budgetprocessen löper vidare. Barn- och Ungdomsnämnden har inför sitt aprilsammanträde fått en budgetram för 2012 av kommunstyrelsen.
I det förslag till budget för 2012 som ligger föreslås Barn- och ungdomsnämnden få ett tillskott på 6.883.000 kr. Av dessa är drygt 1 milj inflationskompensation och 6 milj kr är till , ja du gissar säkert rätt…, till… – Arena Vänersborg. (Du gissade rätt va’?)
Barn-och Ungdomsförvaltningen föreslår att nämnden ska besluta enligt kommunstyrelsens förslag. Det betyder att våra barn och ungdomar i förskolan och grundskolan inte får ett öre mer 2012!
Budgetförslaget för 2012 har varit uppe till förhandling med facken. Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal samt Skolledarföreningen sa samtliga nej till förslaget och förklarade sig oeniga.
Samtliga fack förklarade sig alltså oeniga!
Vänsterpartiet håller naturligtvis med facken! Budgetförslaget är helt oacceptabelt!
De senaste åren har Vänersborgs kommun som helhet gått med ”vinst”. År 2006 gjorde kommunen ett överskott på 61 miljoner kr, år 2007 på 52 miljoner, år 2008 på 27 miljoner, år 2009 på 48 miljoner kr och nu senast, år 2010, på 49 miljoner.
Det har skett samtidigt som resurserna inom Barn- och ungdomsnämnden har dragits ner. Antalet tillsvidareanställda minskade t ex med 49 personer under 2010, personalkostnaden per barn i förskolan minskade med 3 % och nettokostnaden per barn i skolbarnomsorgen minskade med drygt 20 %.
De omfattande neddragningarna har lett till:
- Ökat antal barn i förskolans grupper.
- En ökning av barn per anställd inom skolbarnsomsorgen (fritids) från 14,62 vt 2009 till 22,63 ht 2010.
- En minskning av personaltätheten inom grundskolan från 8,2 lärare per 100 elever år 2008, till 7,8 år 2009 och till 7,2 lärare per 100 elever år 2010. Det är betydligt lägre än genomsnittet i riket.
- Att måluppfyllelsen är låg och har minskat ytterligare under 2010.
Jag vill också citera ur bokslutet för 2010 under ”Målavstämning”:
”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”
Det finns och har funnits pengar för att göra satsningar i skolans verksamhet. (Och hade det inte det så hade man fått dra ner på något annat, som Arena Vänersborg eller satsningar på icke lagstadgad musikverksamhet såsom orkestermusikerprogram, Musikakademin, Pre-College, Aurora osv.) Våra barn och ungdomar måste komma i första hand! Vänsterpartiet anser att Barn- och ungdomsnämnden måste få ökade ekonomiska resurser. Pengarna behövs för en förstärkning och satsning inom flera områden.
Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt socialt stöd. Undersökningar i kommunen visar att alltför många elever i Vänersborg mår dåligt, har ångest, har dålig självbild mm. Det här är en stor utmaning. Fler måste göra något. Det behövs betydligt fler kuratorer, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare, fritidspedagoger och andra vuxna i skolan som har tid med dessa barn.
Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt pedagogiskt stöd. Antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar ständigt. Många av dessa har oerhört svårt att uppnå målen för grundskolan. Det är inte heller en homogen grupp vi pratar om. De här eleverna har väldigt olika behov. Det finns behov av ett flertal speciallärare och resurspedagoger. Ju tidigare dessa elever får stöd ju bättre kommer de att kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Det behövs mer resurser till att öka lärartätheten i grundskolan. En alltför stor andel av eleverna i Vänersborg går ur grundskolan med ofullständiga betyg. Det måste göras en insats att inte bara diagnosticera problemen utan att vidta åtgärder att komma tillrätta med dem. Varje elev behöver mer lärartid. Mindre undervisningsgrupper och klasser skapar bättre förutsättningar för kunskapsutveckling.
Skolverket gav för ett tag sedan ut rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”. Professor Jan-Eric Gustafsson står tillsammans med andra forskare bakom flera av rapportens kapitel. Ett behandlar resursers betydelse. Professor Gustafsson säger:
”En av många slutsatser är att klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers resultat, allra tydligast för elever i de tidiga åren och från hem där eleverna inte får stöd i sitt skolarbete.”
I Skolverkets rapport ”Rustad att möta framtiden?” som rapporterar om 2009 års PISA-undersökning kan man läsa att
”… för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek betydligt viktigare.”
Om Vänersborgs Vision att kvalitetsarbetet i grundskolan och gymnasieskolan ska leda till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt så måste kommunen också göra en ekonomisk satsning. Det är svårt att ange exakt hur många nya tjänster det skulle behövas inom grundskolan, men behovet är stort. Som en ledande tjänsteman inom Barn- och ungdomsförvaltningen sa, ”vi borde ha minst 20 miljoner kronor för att komma tillbaka upp i 2008 års nivå”. Det var på våren 2010. Under året, 2010, minskade personalkostnaderna med ytterligare 20 miljoner kr.
Inför valet lovade partierna vitt och brett att de skulle arbeta för att kommunen skulle satsa stort på förskolan och grundskolan. Nu är timmen slagen – nu är det ”UPP TILL BEVIS!” som gäller. Det är läge att visa att vi politiker i Barn- och ungdomsnämnden menar allvar! Det är läge att Barn- och ungdomsnämnden tar strid för att barnens och elevernas behov ska prioriteras! Det är läge att Barn- och ungdomsnämnden kräver mer resurser till barnen och ungdomarna i Vänersborgs kommun!
Tyvärr kämpar nog Vänsterpartiet i motvind. Men vi ska ta strid! Vänsterpartiet menar allvar! Vi ger oss inte!
Till sist. I valrörelsen lovade ett av de partier, som kommer att vara med och besluta om budget 2012 enligt det förslag som ligger, följande i ett massutskick till Vänersborgs invånare:
”Färre antal barn i förskolegrupper och fler lärare i grundskolan.”
Gissa vilket parti det var!
Pengar till arenan? Nej tack!
Arena Vänersborg har hittills kostat 286 miljoner. Och den är fortfarande inte färdigbyggd. Inte nog med det. Arenan är dessutom till delar felbyggd. När – eller kanske snarare, om – den blir klar, så ska det enligt planerna också anställas fler personer. Drifts- och kapitaltjänstkostnaderna ligger redan på över 30 miljoner kr per år. Det är netto. Och om inte detta är tillräckligt, juristkostnaderna är uppe i drygt 6 miljoner.
Och måndagen den 18 april är det tänkt att Barn- och Ungdomsnämnden ska besluta om ytterligare 4,5 miljon kronor till arenan…
Arena Vänersborg kostar alltså kommunen och dess skattebetalare en oerhörd massa pengar. Om inget görs kommer den dessutom att göra det under en avsevärd tid framöver. Den gröper ur kommunens gemensamma kassa med pengar vilket gör att utrymmet för Socialnämnden, för Barn- och ungdomsnämnden, för Gymnasienämnden etc minskar. Det är oacceptabelt. Det kan inte få fortsätta så.
Vänsterpartiet anser att innan vi fattar ytterligare beslut som innebär mer pengar till arenan måste vi ha bestämt vad vi ska göra med arenan i framtiden. Det går inte att fortsätta att driva Arena Vänersborg enligt nuvarande koncept.
En förutsättningslös utredning bör genast tillsättas. Utredningen bör undersöka möjligheterna att öka intäkterna. Det finns många idéer och uppslag bara man tänker nytt och förutsättningslöst. Ska isen tas bort under några månader i början och slutet av säsongen? Värmen i arenan skulle kanske då locka hit andra typer av evenemang. Ska vi ta bort isen för gott, kanske lägga på konstgräs? Då skulle kommunen dessutom spara elkostnader för isproduktionen och samtidigt få bort en hel del uppvärmningsproblematik. Och fler evenemang skulle kunna förläggas till arenan.
Vänsterpartiet anser också att en sådan här förutsättningslös utredning måste ta upp frågan om ägandeförhållandena kring arenan. Kan arenan bjudas ut till försäljning? Går det att bilda någon typ av bolag där även privata intressenter ingår?
Vänsterpartiet vill alltså leta efter lösningar som minskar och helst minimerar den ekonomiska skadan av Arena Vänersborg, inte som nu när lösningar letas för att behålla det gamla misslyckade konceptet – ett koncept som innebär en allt högre kostnadsnivå.
Vänsterpartiet anser också att innan Barn- och Ungdomsnämnden fattar beslut om mer pengar till arenan så måste vänersborgarna få svar på vad det egentligen är som alla pengar har gått till. Så länge ett antal utredningar och handlingar är belagda med sekretess så har vi inte hela arenabilden klar för oss. Att i det läget ge arenan ytterligare ett antal miljoner kronor är något som vi bestämt avvisar.
Vänsterpartiet föreslår att
- en total förutsättningslös utredning omedelbart tillsätts som undersöker alla möjligheter att öka arenans inkomster och också undersöker hur arenans ägandestruktur ska se ut i syfte att minimera den ekonomiska skadan för kommunen
- alla papper kring arenan omedelbart läggs på bordet, att alla sekretesstämplar lyfts och att allt offentliggörs.
- inga mer pengar ska gå till Arena Vänersborg tills en sådan utredning har lagt fram sina resultat.
Ärende 12: 1.500.000 kr till Arenan…
Tre punkter i Barn- och Ungdomsnämndens nästa sammanträde handlar om arenan. Så här ser ärendelistan ut:
”Ärende 10: Färdigställan av Arena Vänersborg avseende basidrott och lokaler för föreningsmöten.
Ärende 11: Montering av raster vid Arena Vänersborg.
Ärende 12: Behov av ytterligare åtgärder med anledning av takraset vid Arena Vänersborg.”
Ärende 10 och 11 har jag redan kommenterat. (Ärende 10 – Ärende 11.) Förslagen i ärende 10 och 11 är att ytterligare 2.950.000 kr ska tillföras arenan – nu i april.
Ärende 12 handlar om takraset. Och ytterligare 1½ miljon kr… Nu i april. Till arenan.
Ingen har väl missat takraset… Taket reparerades, men…
”Efter takraset har förstärkningsarbeten utförts, vilka dock inte godkänts vid efterföljande besiktning.” (Ur nämndens handlingar.)
Därför behövs det en
”delvis ombyggnation samt nya kompletterande stålbalkar”.
Det handlar inte om de saknade takbågarna (ni kommer väl ihåg hur 18 takbågar blev 13, om inte så kan du läsa här). Det vore för billigt. Det måste handla om att förstärka de befintliga kring ”hålet”. Tydligen har något gått snett vid reparationerna efter takraset. Men sa inte förvaltningschefen på ett sammanträde att taket var återställt till så som det var innan raset (inkl ett 10%-igt dimensioneringsfel)? Men det är klart, återställs taket till samma skick som innan raset så kan det ju rasa igen. Jag menar, det rasade ju faktiskt.
Hur som helst. Det är tydligen så att även efter en ombyggnation med nya stålbalkar för 1 miljon blir det inte säkert att vistas i arenan vid ymnigt snöfall. Taket kan rasa igen.
”…för att med högre säkerhet kunna bedöma när skottning ska utföras på grund av snömängd och/eller snötryck bör taket på Arena Vänersborg förses med dels antenner spridda över taket så att snödjupet kan avläsas från mark och invändigt monterade töjningsgivare.”
Det kostar uppskattningsvis 500 000 kr. Ytterligare.
Innan ovanstående åtgärder ska utföras ska en arkitekt (förhoppningsvis någon annan än den som ritade arenan…) och en statiker titta på det – så att det blir rätt denna gång. (Handlingarna använder ibland för mig svåra ord. Statiker är enligt Wikipedia ett gammalt ord för byggnadskonstruktör.) Kostnaderna för dessa experter är inte inräknade.
Trots dessa åtgärder så är väl fortfarande det 10%-iga dimensioneringsfelet på taket kvar…? (Se mitt inlägg Håller Arenan?) Och ombyggnaden av väggar ”så de klarar verklig rörelse i yttertakskonstruktion” är väl också kvar på ”att-göra-listan”? Precis som de otäta springorna, skarvarna, väggpartierna och fotplåten…? (Se Är det ett konstruktionsfel så är det.)
Vad säger man? Som Joakim Sjöling (S) att arenan måste ”färdigställas så att vi kan använda den så som det var tänkt”?
Det säger inte Vänsterpartiet.
PS. Fortsättning följer…
Ärende 11: 2.000.000 kr till Arenan…
Idag har ttela skrivit om ärendena 11 och 12 på dagordningen för nästa sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. (Det kan du läsa om här.) ttela missade dock de 950.000 kr som ska skjutas till arenan i ärendet innan (ärende 10, som jag skrev om igår). Radio Väst uppmärksammade dock denna punkt (till Radio Väst). Radio Väst intervjuade också min partikollega Magnus Bäckström, som dessutom har bloggat om arenan (till Magnus blogg).
På dagordningen står det:
”Ärende 11: Montering av raster vid Arena Vänersborg.
Ärende 12: Behov av ytterligare åtgärder med anledning av takraset vid Arena Vänersborg.”
Tjänstemännen föreslår att politikerna ska besluta följande i ärende 11:
”att hos Kommunstyrelsen begära ett utökat investeringsutrymme på 2 000 000 kronor för att upphandla och låta montera nya raster på respektive kortsida av Arena Vänersborg.”
Raster beskrivs så här i nämndens papper:
”En form av galler av stål har tillverkats för att dölja ventilationsöppningarna på Arena Vänersborgs båda gavlar. Rastren som har tillverkats av STÅLAB i Trollhättan har som funktion att hindra regn och snö att tränga in i ventilationskanalerna. Rastren är också med sin design tänkta att försköna Arenans fasad.”
Till saken hör också att rastren faktiskt redan köpts upp. Men på grund av Stålabs konkurs har de under en längre tid legat utomhus utanför arenan – och rostat sönder!
Hallå eller! Rostat sönder?! Vem har låtit rastren ligga där och rosta? Hur vårdslös får man vara med skattebetalarnas pengar egentligen?
Det känns som om någon har varit brottsligt inkompetent när arenan byggts.
Lena Eckerbom Wendel, nämndens ordförande, verkar dock vara lugn. I ttela säger hon om rastren och de 2 miljonerna:
”Men mest är de till för att vara snyggt.”
Ska de 2 miljonerna användas till att göra arenan snyggare – då borde beslutet i nämnden vara lätt för alla partier, och inte bara Vänsterpartiet… Nej till pengarna!!
Kommer alla partier att säga nej till ytterligare 2 milj till arenan?
Till Radio Väst säger BUN:s 1:e vice ordförande, socialdemokraten Joakim Sjöling:
”Så som jag ser det måste arenan färdigställas så att vi kan använda den så som det var tänkt.”
Socialdemokraterna tänker uppenbarligen rösta för 2 miljoner till arenans utseende. Kosta vad det kosta vill – arenan ska bli klar, och snygg. Det verkar vara sossarnas devis. Visst kan man undra vilka slutsatser som sossarna har dragit av valresultatet.
Jag kan inte heller låta bli att undra Joakim (S), vad menar du med ”som det var tänkt”?
Hur var arenan tänkt Joakim? Och vem var det som tänkte?
Socialdemokraterna har många frågor att besvara om arenan. Vänersborgarna väntar på svaren. Hur var arenan tänkt Joakim? Och vem var det som tänkte?
PS. Fortsättning följer…
Ärende 10: 950.000 kr till Arenan…
Idag kom handlingarna till nästa sammanträde i Barn- och ungdomsnämnden. Det är ett ganska tjockt häfte att läsa igenom. Jag kan inte låta bli att ta en snabb koll på dagordningen.
”Ärende 10: Färdigställan av Arena Vänersborg avseende basidrott och lokaler för föreningsmöten.
Ärende 11: Montering av raster vid Arena Vänersborg.
Ärende 12: Behov av ytterligare åtgärder med anledning av takraset vid Arena Vänersborg.”
Va’?! Vad är det nu?
Jag börjar med att läsa förslaget till beslut i ärende 10.
”Förslag till beslut
Barn och ungdomsnämnden beslutar
- att anta förslag till åtgärd för skydd på kortsidorna i Arena Vänersborg enligt bilaga 1:2 upp till en kostnad av 200 000 kr
- att för finansiering av skydd på kortsidorna ge förvaltningen uppdrag att innan upphandling sker teckna sponsoravtal enligt förslag.
- att anta förslag till åtgärd för att kunna mörklägga konferenslokalerna vid Arena Vänersborg enligt bilaga 1:3 upp till en kostnad av 180 000 kr
- att finansiering av mörkläggningsgardiner ska ske genom ökade hyresintäkter,
- att anta förslag till skyddsräcken till ståplatsläktaren i Arena Vänersborg enligt bilaga 1:2 upp till en kostnad av 70 000 kr
- att finansiering av skyddsräcken ska ske genom nämndens förfogandeanslag.
- att anta förslag till informationsskyltar vid Arena Vänersborg enligt bilaga 1:2 upp till en kostnad av 500 000 kr
- att hos Kommunstyrelsen begära täckning för uppkomna kapitaltjänstkostnader avseende informationsskyltar.
- att ge förvaltningen uppdrag att verkställa beslutet.”
Fram med miniräknaren. Det blir… 950.000 kr. Jag blir kall. Lika kall som arenan. Jaha, 950.000 kr. Eller? Det ska ju bli intäkter också. Tänkte inte på det. Sponsoravtal, ökade hyresintäkter. Har vi hört det förut? Nä, det tror vi inte på.
950.000 kr till arenan. Vad är det egentligen pengarna ska gå till?
”Skydd på kortsidorna” betyder att skydd behöver sättas upp för att inte spelarna ska skada sig. Arkitekten kanske inte tänkte på att det skulle spelas bandy i bandyhallen? Hallå eller!?
”mörklägga konferenslokalerna”? Jag läser:
”Det finns 3 st jättefina konferenslokaler i Arenans entrédel. Det har tyvärr inte gjorts klart med mörkläggning i dessa lokaler vilket för med sig att man inte kan använda dom under sommarhalvåret pga solljus och värmeinstrålning. För att slippa dessa olägenheter samt att kunna använda lokalen för bildvisning föreslår vi att man sätter upp mörkläggningsgardiner framför glaspartierna.
Den lokal som ligger med stora glaspartier i söderläge bör dessutom förses med klimatanläggning för att kunna brukas under sommaren.”
Det är ju sanslöst! Konferensrum som inte duger till att visa bilder i! Konferensrum som inte går att mörklägga! Det är ju inte klokt! Hallå eller!?
Skyddsräcken på ståplatsläktaren behövs. Jaha, tänkte inte arkitekten på det heller? Hallå eller!?
”Informationsskyltar”? De ska till för att hjälpa besökande att hitta ”rätt”.
950.000 kr. Jaha.
Det räcker inte!!
I papperen ser jag ytterligare ”nödvändiga” åtgärder. Dessa ytterligare åtgärder ska antagligen behandlas av nämnden vid senare tillfällen. Det kanske blir för mycket på en gång att ta alltihop på måndag (18/4). Kostnaderna får typ delas upp och beslutas lite då och då…
Det här behöver också göras – och betalas. Håll i er.
Ovan nämnda klimatanläggning kostar alltså 170.000 kr – så att man kan ha konferenser i konferensrummet…
”Koppla in bef. fläktvärmare till fjärrvärmenätet.” Kostnad: 100.000 kr.
”Förlänga bef. tilluftskanaler på den västra sidan, för att med hjälp av dess fläktar pressa ned den av fläktvärmarna uppvärmda luften i dom tänkta utrymmena för events.” Kostnad: 1.100.000 kr.
”Vägg av typ parocsystem som monteras från långsida till långsida.” Väggen behövs bland annat för att ”stoppa det kalla drag som man tidigare upplevt som besökare”. Kostnad: 200.000 kr.
”Det saknas 2000 kvm isolerat golv. … Bara textilmattor är inte tillfyllest för sittande publik.” Kostnad: 2.500.000 kr.
”4000 kvm Textilmatta typ Rinktex för att täcka övrig isyta.” Det behövs för att ”på ett så säkert sätt som möjligt säkerställa acceptabel temperatur”. Kostnad: 1.150.000 kr.
”Mörkläggningsgardiner vid ljusinsläppen och entrépartier för att inte solljuset ska störa vid verksamhet på pisten.” Vid typ bandymatcher? Är det därför det har gått så dåligt för IFK? Tänkte inte arkitekten på detta? Hallå eller!? Har du ritat någon byggnad förut eller!? Kostnad: 200.000 kr.
Summa: 5.420.000 kr. Till. Förutom de 950.000 som ska beslutas nästa sammanträde…
Men.
Sen blir det kallras vid de fyra entréerna. ”Man bör titta på en lösning typ luftsluss för att slippa detta.” Det finns ingen prislapp. Det behövs också stora utrymmen för att förvara det material som behövs. Det finns ingen prislapp på förvaringsutrymmena heller.
Det känns som om någon har varit brottsligt inkompetent när arenan byggts. Och ritats.
PS. Fortsättning följer…
Profilering som leder till segregering!
I söndags skrev jag om profilklasserna i Vänersborgs skolor. (Det inlägget kan du läsa här.) Profilklasser innebär att eleverna har ett visst ämne på Elevens-val-tid under hela högstadiet. Skolan kan också besluta om att göra avsteg från timplanen så att eleverna i profilklassen får mindre tid i andra ämnen för att få ytterligare tid till profilämnet. På Tärnan har idrottsklassen bara Elevens val och timmarna i Idrott till profilämnet. På Vänerparken har de estetiska profilerna tagit tid från andra ämnen för att skapa mer tid för musik, dans eller bild.
Många föräldrar har de senaste veckorna engagerat sig i frågor kring profilklasserna och då särskilt uttagningen av elever till dem.
Sedan mitt senaste inlägg har jag tagit reda på mer fakta.
Eleverna i åk 6 kan välja på fyra profiler. På Tärnan finns det idrott (inte längre fotboll alltså). På Vänerparken finns det tre olika estetiska profiler. Det är musik, bild och dans.
Över 50% av alla elever i åk 6 i ”stan” sökte till någon av profilklasserna. Detta innebar att alla som sökte inte fick plats. Det fanns nämligen fler sökande än platser. Med ett undantag. Till dansprofilen fick alla 27 som sökte också plats.
Till musikprofilen sökte 60 elever. Det fanns 28 platser. 40 sökte bild, men bara 28 fick plats.
Till Tärnans idrottsklass sökte 14 elever ”för mycket”.
Detta fick till följd att ett urval måste göras. Några elever måste ”gallras bort”.
På Tärnan gjordes urvalet genom att varje sökande blev intervjuad, mellan 30-45 min. Med sig till intervjun hade varje elev svar på 3 frågor som de hade fått i förväg och som skulle besvaras skriftligt.
Efter intervjuerna ”gallrades” 14 bort.
När det gäller Tärnan var det första gången som inte alla sökande till profilen fick plats. Det var inget bra. Föräldrar hörde av sig och hade åsikter om bland annat urvalsprocessen. Ttela publicerade insändare. I tisdags ändrade sig någon i ”ledningen”, någon chef eller grupp av chefer tog beslut om att alla sökande skulle bli antagna!
Detta innebar alltså att alla som sökt Tärnans idrottsprofil till hösten också fick plats. Hur den extra klassen, eller gruppen, ska organiseras – och finansieras! – vet inte Tärnan just nu. 14 elever i en klass är inget optimalt antal ur ekonomisk synvinkel…
Det är väl bra att man kan ändra beslut som blir ifrågasatta. Å andra sidan undrar man hur genomtänkta sådana beslut är – när de som ropar högst kan få makthavare att ändra sig. De som inte kan ropa alls då?
På Vänerparken fick alla som sökte musik göra ett sångprov. Om eleven ifråga spelade ett instrument fick de även spela på detta. Det var dock mindre viktigt för uttagningen, ingen blev ”bortvald” på grund av att han/hon inte spelade ett instrument. Eleverna fick också göra diverse test som gick ut på att ta reda på elevens rytmkänsla, musiköra osv. De olika testerna bedömdes på en skala. Resultaten räknades ihop och de med högst poäng antogs till musikklassen. Inte de andra.
Till Bildklassen lottade man helt enkelt.
Hur ska man ställa sig till detta? Själv tycker jag att det är väldigt tidigt att välja profiler när man går i 6:an med tanke på risken att bli ”bortvald”. Grundskolan är obligatorisk och att då försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger tycker jag är förkastligt.
Det är ju inte bara ett ämne som man inte får, det vore kanske inte så himla farligt. Men det är ju faktiskt så att när de inte får sitt profilval tvingas de kanske till en skola de inte valt och risken finns också att de blir ”ensamma” där om alla gamla kompisar kommer in på sitt val. Det är en ganska stor sak för en 12-åring. Jag tror inte att många vuxna skulle acceptera en sådan behandling.
Nu tillåter den nya Skollagen profilklasser med urval (i och för sig definierat som ett ”undantag”). Vad man än tycker om detta. Som jag har skrivit tidigare så reglerar den nya Skolförordningen hur urvalet får gå till. Och den anger bara färdighetsprov som grund för urval. Förordningen träder i kraft 15 april och ska börja tillämpas 1 juli. Utifrån detta tolkar jag det som att det är dessa bestämmelser som gäller för höstens organisation. Jag tror inte att man kan anföra att urvalet skedde före 15 april och därför hänvisa till den gamla Grundskoleförordningen. Administrativa skäl kan vad jag förstår inte vara ett skäl för att förordningar inte ska följas. Men det är väl som vanligt, kommunala beslut är lagliga så länge ingen överklagar. (Toppaffären lärde oss att även olagliga kommunala beslut blir lagliga om ingen överklagar inom tre veckor…)
Men det finns fler och ännu starkare skäl till att se över förvaltningsledningens policy och riktlinjer för profilklasserna.
Över 50% av alla 6:or har alltså sökt till en profilklass. Betyder det då att eleverna i Vänersborg har ett unikt intresse för estetiska ämnen? Ett intresse som saknar motsvarighet i landet?
Jag tror inte att det är så.
Fundera en stund på följande frågor innan du läser vidare. Varför sökte inte en enda elev från Tärnan till någon av profilklasserna på Vänerparken? Var alla elever i åk 6 på Tärnan ointresserade av musik, bild och dans?
Fundera även på följande frågor: Vilka elever sökte till Vänerparken? Och varför?
Elever väljer skola i första hand. Eleverna ville gå på Vänerparken. Det är framför allt eleverna som tidigare tillhörde Huvudnässkolans upptagningsområde som helt enkelt inte vill gå på nya Torpa eller Tärnan.
Ett skäl som fördes fram, både av förvaltningen och av politiker (framför allt av socialdemokrater, men även av de borgerliga) i samband med diskussionerna om att bygga den nya Torpaskolan, var att en sådan skolenhet skulle leda till ökad integration. Utifrån vad vi kan se nu har det i verkligheten blivit precis det motsatta. Vi har fått en segregering av sällan skådat slag. Och det handlar inte om friskolor – det är kommunen själv som är ansvarig för den.
Hur har det kunna gå så här? Vem är ansvarig? Var har dessa beslut tagits?
Det kan man faktiskt fråga sig. Det är inte rektorerna som fattat besluten. De har tidigt befarat en sådan här utveckling. De har exempelvis föreslagit att dansklassen i stället skulle förläggas till Tärnan. Likadant med bildklassen. Varför inte ha den på Tärnan som till skillnad från Vänerparken dessutom har välutrustade lokaler för bildundervisning? Eller musikklassen till nya Torpa som utrustats med 6-7 lokaler för undervisning i musik! Detta kunde kanske ha fått positiva effekter för integrationen?
Rektorerna är inte ansvariga.
Rektorerna har fått höra att de estetiska profilerna ska ligga på Vänerparken. Det är bara så. Det har politikerna bestämt. ”Det är politiken.”
Nu kan inte politiken ta sådana beslut. Och har inte heller gjort det. Politiker har bestämt att lägga ner Huvudnässkolan och att bygga en ny Torpaskola. Sådana beslut fattas av politiker. Men att bestämma om profilering, nej. Barn- och ungdomsnämnden har inte fattat några beslut om profilklasser. Sådana beslut kan bara fattas av rektorer. Enligt Skollagen.
Har rektorerna fattat dessa beslut? Eller har man fått ”direktiv” från någon annan?
Arbetslag? Teambuilding? Hallå eller!!?? (…och en ny grafisk profil…)
I onsdags hade kommunfullmäktige sammanträde.
Första timmen ägnades åt information. Förvaltningschefer berättade om verksamheterna för alla nya ledamöter. Och gamla.
Först ut var Barn- och Ungdomsförvaltningens chef. Han beskrev verksamheten. Det blev mycket ekonomi. Väldigt mycket ekonomi. Han sa också:
”Vi jobbar med teambuilding för att stärka arbetslagen ute i våra verksamheter.”
Jag funderade på det.
”Arbetslag”? Med arbetslag menas i skolans värld en organisation som byggs utifrån att lärare som undervisar i olika ämnen i en klass samarbetar kring klassen.
Det kan ju vara ett sätt att organisera en skola. Det finns andra sätt. Vår regering med Jan Björklund i spetsen vill ha en organisation som utgår mer från ämnena, att lärare som undervisar i samma ämnen samarbetar oberoende vilken klass de undervisar i.
Vilken ”organisationsmodell” som förespråkas i det moderna pedagogiska Sverige är alltså tydliggjort av Björklund.
Ordet ”arbetslag” förekommer heller inte i varken Skollagen, Skolförordningen – eller i Läroplanen!
Lena Eckerbom Wendel, Barn- och ungdomsnämndens ordförande, har ett favorituttryck.
”HALLÅ ELLER!!??”
Det håller jag helt med om. I det här sammanhanget.
Jag undrar vem som har bestämt att skolorna i Vänersborg ska vara organiserade utifrån en gammal tanke om ”arbetslag”. I Skollagen står det: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. Är det så i Vänersborg? Det verkar inte så.
Att från förvaltningsnivå styra det lilla utrymme som finns för kompetensutveckling av pedagogisk personal mot att jobba med teambuilding för att stärka arbetslag måste ses som ett ”dubbelfel”.
Även den nya Torpaskolan är planerad och byggs utifrån idén om att det ”traditionella” arbetslaget ska vara utgångspunkten för organisationen. Den nya Torpaskolan, ni vet, den skolan som kommunen just nu bygger på Idrottsgatan – den där skolan som beslutades av både Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige, utan att någon enda av ledamöterna hade sett ritningarna? Och som inget parti tyckte var anmärkningsvärt eller konstigt. Utom Vänsterpartiet då, men det räknas väl inte?
Att förskolan och grundskolan får nya styrdokument nämndes för övrigt inte på fullmäktigeinformationen. Det kanske inte är så viktigt…
När gymnasieförvaltningens chef presenterade sin verksamhet började han med att säga att han var chef över en verksamhet som stod inför stora förändringar.
”Till hösten får vi en ny Skollag och en ny Läroplan.”
Det var det första han sa. Dessutom fortsatte han att berätta att en lärarlegitimation ska införas.
Han hade förstått vad som är viktigt för verksamheten i skolan framöver och därför bör prioriteras. Att rektorer och personal i grundskolan hellre skulle se kompetensutveckling inom andra områden än teambuilding är nog inte att betrakta som en djärv gissning nu när skolan får en ny Läroplan, en ny Skolförordning och en ny Skollag.
Vad vet förvaltningschefen för Barn och Ungdom om detta?
Gymnasiechefen är som sagt väldigt insatt i verksamheten. Som tack sägs det att han ska flytta till Kommunhuset – bort från verksamheten. I varje fall den verksamhet som han är satt att förvalta. Närhet till verksamheten kanske skapar insikter som kan betraktas som oviktiga eller kanske till och med hotfulla?
På tal om något helt annat.
Häromveckan läste vi att Vänersborgs kommun ska skapa en ny grafisk profil som ska användas i all marknadsföring.
”Vi vill fräscha upp vår nuvarande profil som är mer än tio år gammal.”
Säger informationssekreterare Thomas Fridén.
Det känns väl, tyvärr, som att Vänersborg redan har en ny grafisk profil… vilket vi vill eller ej… Som bara är ett år gammal. I varje fall i den meningen att väldigt många i Sverige får något speciellt på näthinnan när de hör namnet Vänersborg…
Kanske kommunens nya slogan skulle kunna bli, något i stil med – ”kommunen – där allt finns”. Varför inte ”ALLT-I-ETT”?
Och så ska det väl vara internationellt? På engelska blir det väl då…
Whole-in-one!
Reklambyrån som tog hem upphandlingen för att utarbeta den nya grafiska profilen heter Mid Marketing (till företagets hemsida). Det är samma företag som hade uppdraget att jobba med arenan… Och som producerar Vänersborgaren…
Ibland är världen bra liten…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer