Arkiv
Medborgardialog: Lokalytor
Medborgardialogen rullar vidare.
Det är mycket prat om fastigheter och lokalytor… Både på informationsmötena och i den utdelade broschyren. Och det är väl inte så konstigt, allt handlar ju om att sluta använda fastigheter och lokaler. Det handlar bara om att lägga ner skolor.
I broschyren ”framtidens skola” ger Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg sin mycket subjektiva syn. (”Medborgardialog: Broschyren ‘framtidens skola’”) Eller är det månne politikerna i Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), som har denna syn? (”Medborgardialog: Styrgruppen”)
Jag har i några bloggar beskrivit en del av de förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som presenteras. Jag har emellertid undvikit själva frågan om lokalytorna. I denna blogg tänker jag inte göra det.
Lokalytor, fastigheter… Några få större skolor eller flera mindre – det är den stora frågan. Fast inte för förvaltningen/presidiet. De vet redan vad som är bäst.
I broschyren och på informationen görs allt för att ”bevisa” att stora skolor och stora klasser är bra. På alla sätt. Små klasser och små skolor är bara elände. Ja, flera skolor är så himla små att de inte ens uppfyller Skollagens krav… Påstås det…
Tidigt i broschyren slås det fast att:
”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Det här är naturligtvis taget ur luften. Är det i så fall inte detta som måste bevisas? …inte att klara Skollagens krav menar jag…Skollagen ställer inga krav på klass- eller skolstorlekar. Men bör inte förvaltningen/presidiet visa att stora skolor och stora klasser är bättre ur pedagogiskt synpunkt än små?
I citatet ovan skriver man att skolorna måste ha en viss storlek… Inte när det gäller antalet barn alltså, det kommer sedan. Nä, det står faktiskt att skolorna måste ha ”en viss storlek”. En viss fysisk storlek alltså. Märkligt.
Det står också i broschyren att det finns (s 5):
”lokaler som inte behövs ”
Och det finns (s 5):
”lokalytor som inte har betydelse för elevernas utveckling.”
Också märkligt. Vad tänker man då på för ytor?
De här lokalytorna har förekommit i debatten under en lång tid. De kallas ”överytor”. Socialdemokrater och centerpartister använde detta som argument för att stänga Huvudnässkolan! (Kommer ni ihåg?) Något som vi i centrum inte uppskattade för övrigt. Milt sagt.
De här lokalytorna, som inte behövs, ”överytorna”, är en av de obevisade utgångspunkterna i broschyren.
Det är den första utgångspunkten för förvaltningen/presidiet.
Det finns många aspekter av frågan om ”överytor”. För det första undrar jag: Vad är ”överytor”? Vad är det för ytor som inte behövs på småskolorna? Är det korridorer? Matsalar? ”Rastytor”? Toaletter? Lärarrum? Klassrum? Tänk. Jag tror att de menar klassrum!
Låt mig ta ett exempel.
Säg att det finns en skola som har en stor lektionssal där man undervisar en hel klass i taget. I direkt anslutning till denna sal finns det 6 mindre lokaler/salar som alltid är tomma, dvs det finns ingen schemalagd verksamhet där. De 6 lokalerna används bara vid behov, dvs när klassen i den stora salen ska delas upp, för att arbeta i mindre grupper.
Är de här 6 mindre salarna överytor ”som inte har betydelse för elevernas utveckling”? Eller – har de ett pedagogiskt värde för elever och lärare? Enligt broschyren bör de vara överytor – överytor som Barn- och Ungdomsnämnden snarast möjligt bör göra sig av med. I varje fall om de ligger i Skerrud, Mulltorp, Brålanda skola eller Dalboskolan.
Exemplet är för övrigt taget från den alldeles nybyggda Torpaskolan. Jag pratar om musiksalen, eller kanske snarare musiksalarna.
På Dalboskolan står ibland salar och grupprum tomma när undervisning pågår i en annan sal. Överytor? Ja, säger förvaltningen. Men, precis som i fallet med Torpaskolan, kan de användas vid enskilda arbeten, grupparbeten etc. Ur pedagogisk synvinkel är detta en stor fördel.
Så därför undrar jag: Vad är ”överytor” och var finns de? Finns det några riktlinjer från typ Skolverket eller SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) om detta? Kan förvaltningen visa några sådana riktlinjer? Och förresten, hur räknar man ut hur mycket yta en skolelev behöver?
En inte helt ointressant ”detalj” i sammanhanget är att Vänersborgs elever faktiskt har mindre lokalyta per elev än genomsnittet i Sverige! Det är sant… Statistiska Centralbyrån (SCB) visar i sin statistik för 2010 (de senaste siffrorna), som grundar sig på kommunernas verksamhetsindelade bokslut:
”Lokalyta per elev (kvadratmeter)
Vänersborg 15 kvm
Sverige 20 kvm”
Den andra utgångspunkten för broschyren är att stora skolor och framför allt stora klasser är pedagogiskt bättre än små. I broschyren skriver man:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Detta är ett intressant argument. Jag har tittat lite på några forskningsresultat på området. Det finns för övrigt, vad jag kan se, inte så mycket forskning på detta. De rapporter jag hittar är inte heller eniga. Någon säger att det ur kunskapssynvinkel inte är så bra med små skolor, andra säger tvärtom.
Den senaste forskningsrapporten jag har hittat är en studie, ”Long-Term Effects of Class Size” av Peter Fredriksson, Stockholm University, Björn Öckert, IFAU and UCLS, och Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam (källa). I den skriver forskarna:
”Smaller classes in the last three years of primary school (age 10 to 13) are not only beneficial for cognitive test scores at age 13 but also for non-cognitive scores at that age, for cognitive test scores at ages 16 and 18, and for completed education and wages at age 27 to 42.”
(Studien är på engelska och dessutom full av statistiska formler, med andra ord, inte helt lättläst…)
Studien visar alltså att mindre klasser är fördelaktigt på både kognitiva och icke-kognitiva tester och att de bättre resultaten är bestående. Jämfört med stora klasser. Och inte nog med det, elever som har gått i mindre klasser fullgör ofta sina studier i äldre år och har högre löner i vuxen ålder.
Tänk om det är så! Nu säger jag inte att just den här forskningsrapporten har rätt. Men, tänk om? Vad stödjer sig förvaltningen/presidiet på när de säger tvärtom?
Stödjer de sig på resultaten i Vänersborgs skolor?
Nä, det gör de inte. I så fall hade det stått i broschyren. Garanterat. I Frändefors fick utvecklingsledare Sjöbergh denna fråga. Sjöbergh menade att det var omöjligt att få fram fakta på området. Jaha? Vad stödjer man sig då på?
För övrigt skulle det väl vara enkelt att plocka fram resultaten från de Nationella proven i åk 5 och kolla. Och jämföra. Har de små skolorna, Mulltorp, Skerrud, Norra skolan mm, sämre resultat än de stora skolorna, som typ Tärnan, Onsjö och Mariedal?
Det gjorde jag. Det finns en sammanställning av Nationella prov i åk 5. Från 15 juli 2010. Från Vänersborg. Och visst, i flera fall ligger skolorna i Dalsland under snittet i Vänersborg. Beror det på att de är små? Nä, litenheten har ingen betydelse vad jag kan se. De större skolorna i Dalslandsdelen (det finns faktiskt några sådana) har också i flera fall sämre resultat. Samtidigt som de andra småskolorna i kommunen har bättre resultat. I många fall bättre än de stora skolorna.
Påstår man att små skolor har sämre resultat, just för att de är små, då måste detta bevisas. Notera förresten att det enbart handlar om kunskapsresultat på nationella prov i svenska, matte och engelska. Små skolor har andra fördelar, t ex sociala. Det här tycker förvaltningen/presidiet är ointressant. Det här tas inte upp överhuvudtaget i broschyren! Inga synpunkter som utgår från elevers och föräldrars positiva erfarenheter av mindre skolor redovisas. Inte heller redovisas några nackdelar med förvaltningens egna förslag.
Den tredje utgångspunkten för förvaltningen/presidiet är att småskolorna är för dyra.
Det är för dyrt att ha mindre skolor och mindre klasser. I broschyren menar man att pengarna på något sätt inte kommer till effektiv användning då. Och därför vill förvaltningen/presidiet frigöra pengar genom att lägga ner små och ”onödiga” enheter och göra klasserna större på ett färre antal skolenheter.
Dyrt i förhållande till vad kan man undra. Förutom att förvaltningen menar att mindre skolor och små klasser i sig är sämre, så förs argumentet fram att 1,5 lärare på 30 elever betyder mer lärartid per elev än 1 lärare per 20 elever. Typ.
Jag fattar inte. Har vi si och så många elever och si och så många lärare, så har vi. Det blir lika mycket lärartid per elev hur vi än vrider och vänder på det! Det enda sätt som en elev kan få mer lärartid, det är att någon annan får mindre. Elev ställs mot elev.
Förvaltningen menar också att lokalerna och fastigheterna i sig är för dyra. På sidan 5 i broschyren kommer ett av de mest häpnadsväckande uttalanden i hela broschyren (vilket inte vill säga lite):
”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
40 lärartjänster? Då pratar vi upp mot 20 miljoner kr!
Här är siffrorna för vad Barn- och Ungdomsnämnden betalar i hyra för varje skolenhet.
Anm. I mitt material kostade också Silvertärnan 2.798.000 kr per år, men här var ingen yta angiven. Silvertärnan finns därför inte med i tabellen.
Summan av skolornas hyra är knappt 43 miljoner kronor. För att få ihop 20 miljoner kronor till 40 lärartjänster får ganska många skolor läggas ner. Läggs Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr ner får vi ihop 9 miljoner. Klipper vi dessutom Dalboskolan så blir det 11,6 miljoner. Hmmm… Vilka ska mer läggas ner?
Besparingarna för att lägga ner småskolorna är minimal. Det är inga stora pengar det handlar om. Ska man spara på lokaler så finns det andra att lägga ner…
Det handlar om hyra per kvadratmeter tänker någon. Men gör det det? Det är ju de faktiska kostnaderna som är de viktiga. Det kostar nämnden t ex 231.000 kr att hyra Väne Ryr, oavsett om det går 50 elever eller inga. (Som nu.)
Men visst är kvadratmeterhyran intressant. Men vilka ska då läggas ner? Just det, Vänerparken, Rånnum, Granås…
Förresten. SCB har lite mer statistik:
”Lokalkostnad per elev (kr)
Vänersborg 16 452 kr
Sverige 17 250 kr”
Det är också intressant att titta på hyrorna ur aspekten – är lokalerna verkligen värda det pris som orsakar dessa hyror?
Skollokalerna ägs av AB Vänersborgsbostäder. AB Vänersborgsbostäder ägs av Vänersborgs kommun. Kommunen byter pengar, liksom.
Tar Vänersborgsbostäder rimliga hyror av Barn- och Ungdomsnämnden? 2,7 miljoner i hyra per år för Dalboskolan – byggd 1979. Över 30 år gammal. Kan man överhuvudtaget sälja den för 2,7 milj? Kanske det, men 2,7 milj i hyra. Per år. 3 miljoner för Frändeskolan? Per år. 1,1 miljoner per år för Skerrud?
På något sätt får man en känsla av att någon tjänar stora pengar på våra skollokaler… På elevernas bekostnad… Men jag vet inte. Det kanske är rimliga hyror. Det kanske behövs pengar till underhåll.
En lång blogg går mot sitt slut. Dags för en sammanfattning… Kort och gott:
Vad blir kvar av förvaltningens/presidiets lokalargument? Som jag ser det – ingenting!
Det finns bara en lokal som har överytor i Vänersborgs kommun… Gökungen… Arena Vänersborg!
Tänk om lite pengar kunde tas därifrån. Så slapp Vänersborg ligga i bott – en sista tabell:
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr
Sverige 43 277 kr”
Med denna summa pengar hamnade Vänersborg på plats 284 i Sverige! Det finns 290 kommuner…
.
PS. Det känns som det här blev lite rörigt. Men det speglar kanske verkligheten…
Medborgardialog: Styrgruppen
I oktober 2011 beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) att en medborgardialog skulle genomföras om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Hela BUN stod bakom detta. Syftet med projektet var att:
“… genom medborgardialog ta fram ett väl förankrat beslutsunderlag för en långsiktigt hållbar struktur för Vänersborgs kommuns förskolor och skolor.”
I min (vår?) enfald trodde jag att hela nämnden skulle vara delaktig i medborgardialogens utformning, den information som medborgarna skulle få och, framför allt, i de alternativ som skulle presenteras. Det blev inte så. Vi (jag?) missade det i de direktiv som antogs. Det stod faktiskt inte att BUN skulle delta. Å andra sidan stod det i direktiven:
“För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte lett något projekt. Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte ens fått lämna några synpunkter på informationsbroschyrens utformning och innehåll.
När BUN hade sammanträde den 23 jan så sa ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) enligt mina minnesanteckningar ungefär så här:
”Förvaltningen har tagit fram förslag. Politikerna har inte lagt sig i. Vi ska lyssna på dialogen. Den politiska processen ska hanteras efteråt. Det som kommer är en informationsdel, sedan kommer dialogen. Och politiken.”
Lena Eckerbom Wendel var tydlig med att politikerna inte hade lagt sig i. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) var mindre tydlig.
“Jag är inte bekväm med allt i materialet.”
Jag tror att Orvars tunga slant… Men så var det… Presidiets politiker deltog…
Faktum är att denna fråga är känslig. James Bucci skriver i sin blogg idag (här):
”2 februari deltog jag på ett möte där vi i budgetberedningen träffade barn- och ungdomsnämndens presidium. Under mötet, när ett par av politikerna i presidiet var oeniga över deras roller i framtagningen av underlaget för medborgardialogen, blev det klart för mig att Orvar Carlsson (KD), Joakim Sjöling (S) och Lena Eckerbom-Wendel (M) har haft möjligheter att påverka produkten som handlar om framtidens skola. Och en sak som blev mycket tydlig var att tidningen hade inte gått ut om inte dessa tre politiker hade varit överens.”
I veckan har styrgruppens minnesanteckningar/protokoll (här) lagts upp på kommunens hemsida. BUN utsåg nämligen en styrgrupp. Den bestod av nämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Dessutom ingick Samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs Christer Thobiasson (M), Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C).
Med andra ord, bara representanter för de gamla etablerade betongpartierna. (Trots att Vänsterpartiet med sina 8 mandat i fullmäktige är kommunens 3:e största parti.)
Styrgruppens minnesanteckningar/protokoll är en intressant läsning, i synnerhet för oss som sitter i BUN. Jag tror att många andra vänersborgare också är intresserade…
Redan på det första mötet, den 25 nov, beslutades
”Nuvarande befintliga struktur skall finnas med bland de alternativ som projektgruppen utarbetar. Styrgruppen diskuterar om det skall rubriceras som valbart alternativ eller som referensmaterial då alternativen offentliggörs.”
Politikerna diskuterade alltså alternativen redan på det första mötet!
På nästa möte, den 12 dec, diskuterade styrgruppen, med alla politiker, återigen både innehållet och alternativen. De drog sig inte för att ta upp den minsta lilla detalj i den information som skulle gå ut. Styrgruppen ändrade t ex ett ”mm” i texten till ett ”etc”! Och, som sagt, alternativen diskuterades. Så klart.
”Sven-Eric (Sjöbergh; min anm) gick igenom alternativ A och B.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Styrgruppen beslutade redan här att ta bort alternativet som innebar att ha kvar ”nuvarande befintliga struktur”. Medborgarna skulle alltså inte få det alternativet… Styrgruppen beslutade istället att bara ha med två alternativ. Det skulle nämligen bli svårt för medborgarna att ”ta till sig” och ”analysera” (citat från styrgruppens minnesanteckningar) fler än två alternativ. (Det ändrade man på senare.)
Någon på mötet frågade också:
”Kan vi tona ner ordet ‘Medborgardialog’?”
Kanske en fråga som speglade stämningen inför projektet och deltagarnas inställning till detsamma? Vem som frågade och vilket svar som personen fick går inte att utläsa.
På det första mötet under det nya året (17 jan) diskuterades också layouten på den tidning som skulle skickas ut till medborgarna. Det diskuterades också fler detaljer, och det togs fler beslut:
”I broschyren skall det på ett enkelt sätt framgå hur mycket undervisningsresurs (lärare/läromedel) som frigörs med de olika alternativen.”
Politikerna i styrgruppen fattade också beslut om de alternativ som:
”…skall kunna väljas av medborgarna.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Vad kom styrgruppen fram till då?
”Resultatet blev att följande tre frågeställningar skall utgöra grunden för presentationsmaterialet och för enkäten.”
Och så kommer de alternativ, som vi nu har sett i den färdiga broschyren.
Vad då politiker inte lagt sig i?
I minnesanteckningarna från nästkommande styrgruppsmöte, den 30 jan, står det på punkt 2:
”Tidningen. Gick till tryck måndag morgon kl 07.00. Tidningen är klar till mötet med nämnden fredagen den 3 februari.”
Eftersom mötet var på en måndag kan man undra lite om ”måndag morgon” betyder samma måndag eller måndagen före? Visst är det ett konstigt sätt att uttrycka sig om det är samma måndag? Men säg att det var samma måndag. Det spelar inte så stor roll, tidningen skulle ju ändå vara klar till på fredag. På fredagen var nämligen Barn- och Ungdomsnämnden kallad till ett extra sammanträde om medborgardialogen.
Orvar Carlsson frågade på styrgruppsmötet:
”kan vi dela ut tidningen på fredag? Kopierade med ”Arbetsmaterial'”
Ur minnesanteckningarna framgår det inte om Orvar fick något svar…
Hur blev det då, fick BUN se tidningen på sitt extra sammanträde? Naturligtvis inte. Beskedet som jag minns, var att den inte var tryckt…
Ljög presidiet? Eller hade något oförutsett inträffat? Själv är jag beredd att tro det värsta…
På det sista styrgruppsmötet (hittills), den 30 jan, diskuterades också upplägget på själva presentationen/informationen på de offentliga möten som skulle hållas med medborgarna.
”Utveckling medelmeritvärden – Ta bort bakgrunden i grått och gör vit istället
Hattie – ange att han är forskare! Alt stryk det på bilden och bara berätta”
Diskussion in i minsta detalj… Vad då politiker inte lagt sig i?
Utformningen av kommunens hemsida angående medborgardialogen diskuterades också. Så klart. (Nu var ju tidningen redan i tryckpressarna, alternativt redan tryckt och färdig…)
Här ger styrgruppen, och Sjöbergh(?), prov på sina pedagogiska insikter. På hemsidan ska det finnas en:
”Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det är nog inte bara jag, som reagerar på att Hattie tas till intäkt för större klasser och större skolor. Styrgruppen, och Sjöbergh(?), läser Hattie som en viss person läser Bibeln. (Den 3 dec skrev jag om Hattie i en ganska lång blogg, Synligt lärande. Läs gärna den om du är intresserad av Hatties forskning.)
Den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. Hattie ställer upp flera framgångsfaktorer för elevers studieresultat. Tittar man på de 12 viktigaste, som Hattie ställer upp, så ser man att dessa framgångsfaktorer kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie i en bisats talar om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Att på detta sätt använda Hattie som referens för argument i ett specifikt syfte på det här sättet är kränkande mot Hatties forskningsresultat och oetiskt i ett material som utger sig för att vara information till kommuninnevånarna.
På det senaste mötet tar styrgruppen också upp ämnet ”Bloggar”… Det överraskade till och med mig, som är ganska luttrad i det klimat som råder, och har rått, i politikens Vänersborg. I minnesanteckningarna/protokollet kan man läsa:
”Bloggar är igång och det har kommit fyra stycken i helgen.”
Tänk, jag undrar varför en styrgrupp tar upp bloggar. Det skulle också vara intressant att veta vad mötesdeltagarna hade för synpunkter om de fyra bloggarna… Var de uppskattade? Lärde man sig något?
När flera ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden den 23 jan reagerade på att inte nämnden fick vara med och utforma materialet och alternativen inför medborgardialogen, så sa alltså ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) att det var förvaltningen som hade tagit fram förslagen och att politikerna inte hade lagt sig i. Är det någon som fortfarande tror att det är så?
Det syns tydligt av styrgruppens minnesanteckningar/protokoll att vissa politiker är med hela vägen, i allt som har med planeringen och utformningen av medborgardialogen att göra. Man kan fråga sig varför styrgruppen inte vill (vågar?) ta ansvar för detta? Varför allt hymlande? Varför låter de istället tjänstemännen få stå med ”hundhuvudet” och ta skulden för eventuella felaktigheter och misslyckanden?
James Bucci skriver i sin blogg idag:
”…med tanke på vad minnesanteckningarna visar kan jag tänka mig att det är deltagande tjänstemän och inte politiker som är mest glad över publiceringen.”
Det finns många frågor. Massor med frågor. Jag känner mig lurad. Andra ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden känner sig lurade. Medborgare i Vänersborg känner sig lurade.
Men hur den sk medborgardialogen än fortlöper, så har vi alla, medborgare som politiker (i varje fall vissa) lärt oss något. Och 2014 är det val igen…
Till sist vill jag slå fast. Det finns ingen “billig” genväg till bättre studieresultat. Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Det behövs mer resurser till skolorna i Vänersborg.
Medborgardialog: Broschyren "framtidens skola"
Nu ska broschyren/tidningen med den missvisande och vilseledande titeln ”framtidens skola” (jo, det är ett ”litet F” i början, det är väl modernt…) ha hamnat i medborgarnas brevlådor. Framtidens skola i Vänersborg handlar ju inte om att satsa på skolan – det handlar om att spara på den…. ”Framtidens skola”…? (Med litet F.)
Informationsmötena kring medborgardialogen har också startat. Själv var jag i Frändefors kyrka igår. Hit brukar jag gå två gånger om året, på skolavslutningarna. På något sätt kändes detta också som en skolavslutning – ett avslut på skolorna i Dalsland.
Mötet var välbesökt, hela kyrkan var packad. Mötet varade i drygt 2,5 timmar, och då var det ändå väldigt många som inte hade fått möjlighet att ställa sina frågor och framföra sina synpunkter. Men det var ändå ingen tvekan om vad medborgarna i Dalsland tycker. De vill ha kvar sina skolor.
När jag har läst broschyren och hört på informationen, så kan jag inte låta bli att undra: Är det verkligen en dialog som eftersträvas?
Informationen har arbetats fram av tjänstemännen, med utvecklingsledare (fd områdeschef) Sven-Eric Sjöbergh i spetsen. Det är viktigt att veta. Möjligtvis har informationen godkänts av Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Det vet jag dock inte säkert, men mycket tyder på det. Jag vill poängtera att inga andra politiker har deltagit i utformningen av informationen. Vi andra i Barn- och Ungdomsnämnden har inte haft den minsta insyn eller aning om innehållet.
Mycket i informationen kretsar kring lokaler och lokalkostnader. Hela informationspaketet har som utgångspunkt att skollokalerna är för dyra och att skolor därför måste läggas ner. Och så letar tjänstemännen helt enkelt efter så många skäl som möjligt som stöder denna åsikt. Jag tänker skriva om dem i ett senare inlägg. Här tänker jag diskutera några av de förutsättningar som broschyren ger medborgarna.
I broschyren presenteras hela tiden argument för större klasser och för större skolor. Allt som talar mot förtigs. Och inte bara det, sanningen förvrängs, fakta misstolkas och beskrivningar och tolkningar är både tvivelaktiga och tendentiösa.
Därför anser jag att informationsmaterialet, som nu är utskickat, inte kan ligga till grund för en verklig och seriös medborgardialog. De ramar som broschyren ställer upp ger inte medborgarna de riktiga och verkliga förutsättningarna. Och dessa förutsättningar styr hela medborgardialogen. Tar man dem för givna så blir det helt enkelt inte mycket till dialog. Jag kan helt enkelt inte ställa mig bakom den information som ges!
Låt mig göra en genomgång av broschyren.
Direkt på sidan 3 hittar vi följande:
”Storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov.”
Naturligtvis kan man undra när klasstorleken i Vänersborg styrdes av elevernas behov? Har den någonsin gjort det under de senaste 10-20 åren? Och man kan väl naturligtvis undra om det någonsin ska bli fallet. I faktarutan omedelbart under så står det:
”Klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora”.
Jasså, ”jämnstora” – inte efter behov då? Eller har samtliga elever samma behov av större klasser?
Det står också på sidan 3 att
”… kan ge extra stöd – både till dem som ligger före och till dem som kommit efter.”
Detta återkommer också på nästa sida och då hänvisas till Skollagen. Detta vore naturligtvis önskvärt, och lärare gör så gott de kan och hinner säkerligen med det också, kanske, men det står inte i Skollagen. Där talar man bara om extra stöd till de elever som har svårt att nå upp till kunskapskraven. Inte de som ”ligger före”.
Det påstås på sidan 4 att för att ”alla elever ska få rättvis och kvalitetssäkrad bedömning” krävs det:
”större skolor med fler lärare som kan samarbeta”.
Det här är en tolkning som naturligtvis inte på något sätt behöver stämma. Det är de för Sverige gemensamma kunskapskraven som ska garantera en likvärdig bedömning. Skollagen säger inget om att det måste vara många lärare på samma skola som måste samarbeta.
Den här terminen träffas t ex samtliga lärare i alla högstadier och i alla ämnen fyra gånger för att diskutera bedömning. Är inte det ok? Tycker inte förvaltningen att det här är ett exempel på samarbete? Måste alla jobba på samma skola? Nonsens.
Likadant på nästa punkt (s 4):
”Ett mål är att alla elever ska bli aktiva människor i samhället. … Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor och större upptagningsområden.”
Återigen en tolkning, som inte har något som helst stöd i beprövad erfarenhet eller forskning. Jag förstår inte hur man tänker. Menar man att landsbygdsbarn är inskränkta på något sätt?
På sidan 4 står det också att det är önskvärt att
”rektorer och förskolechefer finns med i det dagliga arbetet”
Självklart är detta önskvärt. Men det är väl bara att fråga vilken rektor som helst hur mycket tid de har till det. Varje torsdag ska t ex alla rektorer infinna sig en heldag i kommunhuset. Då kallas de av förvaltningen. Det är 20% av rektorernas arbetstid. Mötena är bestämda på förhand, oavsett om det de ska prata om är viktigt eller inte. Det tycks i varje fall vara viktigare än att rektorerna befinner sig i det dagliga arbetet. Enligt förvaltningen. Dessutom är det väldigt ofta som rektorerna måste lämna sin skola fler dagar i veckan.
För att få rektorerna att delta i den vardagliga verksamheten har broschyren en mycket speciell lösning (ni känner igen den):
”måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Logiken i detta resonemang är skrivet i stjärnorna. Fråga en rektor på en skola med många elever hur mycket tid de har till att t ex besöka lektioner. Det är snarare tvärtom. Ju fler elever, ju fler elevvårdskonferenser. Ju fler lärare, ju fler medarbetarsamtal. Osv osv.
På sidan 4 redogör också broschyren för kommunens mål. Men, kommunens mål är helt underordnade. Skolan styrs av Skollagen och läroplanen! Det är de som gäller. Punkt. Kommunens mål är i det närmaste ointressanta. Kommunens uppgift är att se till att de nödvändiga medlen, t ex ekonomiska förutsättningar, ges till skolorna så att de kan uppfylla de nationella styrdokumenten. Här vore det verkligen på sin plats att poängtera Skollagen!
På sidan 6 skriver tjänstemännen rent ut att:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Hallå eller!? Den nya Skollagen gäller från och med 1 juli 2011. Har Vänersborg skolor som bryter mot Skollagen redan nu? Då är det kris! Då måste väl skolorna omedelbart läggas ner?! Då behövs väl ingen medborgardialog?!
Eller också tillförs resurser så att skolorna kan uppfylla Skollagen… Kommunen måste ju följa lagen! Eller? (Läs gärna mer om detta här.)
Å andra sidan har en skolas storlek inget som helst att göra med Skollagens krav. Det står inte i någon Skollag att skolor måste ha en viss storlek. Jag kan tänka mig att en skola med 20 elever kan uppfylla Skollagen, bara den får tillräckliga resurser!
På sidan 7 i broschyren:
”Det finns inga pengar för att ge särskilt stöd till elever som behöver det.”
Det är kommunens skyldighet att ge detta stöd! Oavsett klasstorlekar eller annat! Om det inte görs nu, vilket torde vara fallet, så bryter kommunen mot Skollagen.
Vidare på sidan 7:
”En stor del av lärarresurserna går åt till att ge eleverna minsta garanterade undervisningstid.”
Jaha? Hur tänker man nu? Är det inte självklart att det ska finnas en lärare på varje lektion? Fast det är klart, Sven-Erik Sjöbergh har en gång på fullaste allvar föreslagit att elever på Dalboskolan ska undervisas via en storbildskärm på en länk från stan…
Det står att skolor har klasser på upp till 40 elever (s 6-7). Det skriver tjänstemännen som att detta vore något positivt. Men klasserna kan:
”delas i mindre grupper vid behov”
Jaha, hur ofta har skolorna ifråga undervisning med 40 elever på en gång? Att en klass är så stor är ju oftast en administrativ fråga. I verkligheten kanske klasserna är delade hela tiden. Tror tjänstemännen att undervisning fungerar med klasser på 40? Varför då nöja sig med att dra gränsen vid 40? Varför inte 50? Eller 60? Eller varför inte smälla in den centrala skolenheten i arenan och köra föreläsningar med 500 elever?
Det är precis som om eleverna skulle få mer lärartid med större klasser. Förvaltningen menar att om det är 20 elever med en lärare, så blir det mer lärartid än om klassen hade bestått av 30 elever. Då skulle man kunna bli 1,5 lärare menar förvaltningen. Men, eleverna får väl inte mer lärartid då? Det blir ju precis lika mycket lärartid per elev!
Alla skolor påverkas på något sätt i broschyrens olika alternativ. Nästan…
Varför sitter Vänerparken i ”orubbat bo”? Kommunens dyraste skola. (På grund av både höga lokalkostnader och profilklasserna.) På Vänerparken går det ju bara 220 elever? Hur kan de ”uppfylla Skollagen”, men inte Dalbo med 192 elever?
Förvaltningen påstår att Tärnan, Torpa och Vänerparken är en skola med tre byggnader. Ska man skratta eller gråta? Det vet väl alla att detta bara är en administrativ indelning, inget annat. Då kan man väl lika gärna slå ihop Dalboskolan med centrala skolenheten…? En skola med fyra byggnader… Vad är skillnaden? För övrigt finns det lärare på Dalbo som har en del av sin tjänst på Vänerparken. Någon har det på gymnasiet(!). Någon på Öxnered. På Frändeskolan…
Och så var det här med pilarna på sidan 8 och 9…
Vilka elever ska det flyttas på? De som har kortast resväg antagligen. Och det ser ju alla, det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan… Det här påstår förvaltningen var ett misstag, ett slarvfel. Vi får väl tro det…
Jag nöjer mig med dessa kommentarer kring de förutsättningar för medborgardialogen som ges.
Det är emellertid intressant att notera att det i informationen inte finns med något positivt om små skolor. Det sägs t ex inget om landsbygdsskolornas positiva effekter på eleverna. Det finns inte heller med något om de negativa effekterna av stora skolor eller klasser. Eller om bussresornas effekter på barnen och ungdomarna. Eller att det inte finns någon forskning som visar att större skolor har bättre meritpoäng.
Men det har nog alla som läser materialet redan märkt.
Med andra ord. Informationen från tjänstemännen kan sammanfattas med: Allt litet är dåligt, allt stort är bra.
Och apropå förutsättningar.
Tänk om medborgarna vill satsa mer pengar på skolan, på alla skolor? Tänk om de vill att arenan ska säljas och att arenans 30 miljoner per år ska läggas på barnen och ungdomarna istället? Tänk om medborgarna vill betala 50 öre extra i skatt (per 100 kr) för att ge mer pengar till våra elever? Varför finns inte dessa alternativ med?
Och som sagt, jag återkommer till hyrorna. Det är lite mer komplicerat. Ni som vill veta lite mer redan nu om lokalkostnaderna, kan läsa i två tidigare blogginlägg som jag skrivit. (Skrämmande siffror på skolkostnaderna! och Några tankar om lokalkostnaderna i Vänersborgs skolor.)
Ett av målen med medborgardialogen var att stärka förtroendet för kommunen. Det målet har redan ”gått åt skogen”. Med sådan här information ökas inte förtroendet.
Och handlar det om en dialog? Eller handlar det om att medborgarna ska få välja mellan pest och kolera – efter det som nog var ”en av de längre predikningar som hållits i kyrkan”? (Citat TTELA.)
Bandy-VM 2013 till Vänersborg
IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson har firat åtminstone två triumfer den gångna veckan. Först blev det klart att IFK Vänersborg ska arrangera bandy-VM 2013. I Vänersborg. I arenan. Antagligen en dröm som IFK:s ordförande har närt länge.
Bertilssons andra triumf var att Sverige vann VM-finalen över Ryssland med 5-4 och kan således titulera sig som världsmästare. (Sverige alltså, inte Bertilsson.) Det skedde på Almatys multiarena, Almaty Central Stadium. Almaty har som alla förstår också en multiarena, dock inte så fin som Vänersborgs. Almatys arena är också mer primitiv. Den har inget tak, utan man får spela utomhus… Sverige kommer alltså till Arena Vänersborg som världsmästare. Wow!
Jag vet inte hur vanligt det är att en idrottsförening står som arrangör av ett VM. Jag menar, det är ju inget stort VM jämfört med fotboll eller handboll, men för en liten klubb som IFK kan till och med ett bandy-VM tyckas väldigt stort. Det är ju inte bara 6 lag i A-gruppen, det finns en B-grupp också. Med ytterligare 6 lag. B-gruppen vanns förresten av Vitryssland, så Lukasjenkos grabbar kan väntas hit nästa år.
Det jag faktiskt inte visste, det är att det finns en C-grupp också. Nej, jag skojar inte. Estland vann C-gruppen genom att i sista matchen spela oavgjort mot Japan, 2-2. Fast det fanns bara ett lag till i gruppen.
Om alla lag ska spela i Vänersborg innebär det 15 lag. Men jag tror inte att det är tänkt så. I TTELA skrivs det att det ska bli 19 matcher. I så fall ska bara A-gruppen spela i Vänersborg. Fast några av dessa matcher ska förresten utlokaliseras. En match ska tydligen gå i Göteborg, en annan i Oslo. Det passar ju bra att lägga någon av Norges matcher i Oslo, så har de otroligt bandyintresserade norska massorna inte så långt till sitt favoritlag.
Alla matcher brukar, även B-gruppen alltså, arrangeras på en gång och på ett ställe. Men vad jag förstår så ska IFK Vänersborg betala en sanktionsavgift, som går till det internationella bandyförbundet, för att slippa arrangera de andra grupperna. Enligt TTELA:
”den klart största kostnaden som är förknippad med arrangemanget.”
IFK Vänersborg arrangerar alltså bara bandy-VM för A-gruppen. Det är nog så.
Ett bandy-VM med 6 lag lär fresta på organisationen, även om det hade varit värre med 15 lag. De 6 lagen ska ha hotellrum, mat 3-4 gånger om dagen, förbrukningsmaterial, transporter, träningstider, fritidsarrangemang, antagligen egna rum för all utrustning, osv. En bankett med alla deltagare ska också hållas. Det sätter inte bara en organisation på hårda prov, det lär fresta på rent ekonomiskt också. Dessutom ska ett antal domare härbärgeras och även flera representanter för det internationella bandyförbundet, som lär ha ledamöter även från länder som Argentina och Indien.
Jag vet inte hur det går till, om alla lag betalar för sig. Det kanske de gör. Domare och funktionärer också? Om de inte betalar, och något säger mig att de inte gör det (jag är nästan säker på att gästande deltagande lag och funktionärer bjuds av arrangören), så har jag svårt att se att ett arrangemang av ett bandy-VM ska gå ihop ekonomiskt.
Men det är klart att jag måste ha fel. Stig Bertilsson säger ju i TTELA att:
”Vi har budgeterat och räknat noggrant. Bedömningen är att IFK, framför allt tack vare de stora ideella insatser som görs, ska kunna få ett ekonomiskt överskott av VM.”
Men… Varifrån kommer inkomsterna? Publikt lär det inte bli någon dundersuccé, bortsett från matcherna mellan Sverige och Ryssland. (Även jag, jag erkänner det, tillhörde de miljoner TV-tittare som såg finalen igår!) Och då får inte alla som vill, plats i arenan. Antagligen. Arenan tar ju bara 3.500. (Det står 4.000 på hemsidan, men det undrar jag.)
Inte lockar väl Kazakstan mot Vitryssland någon? Eller Vitryssland mot Norge? De matcherna lär väl inte dra några horder av åskådare direkt. I varje fall inte betalande. Fast norrmännen kanske vallfärdar till Oslo om Norge spelar där…
Reklam och TV-rättigheter är svaret. Tydligen. All reklam som alla företagare kommer att stå i kö för att köpa, kommer att ge IFK välbehövliga miljoner… Tillsammans med alla slantar från TV-bolagen, som också står i kö, för att få sända bandy. Jag undrar vad Viasat betalade för TV-rättigheterna från Kazachstan? Stig Bertilsson kalkylerar med att sponsorintäkter ska ge 2 miljoner kr och att de totala inkomsterna ska ge IFK ett överskott i kassan.
Vi får väl hoppas det. Innerligt. Vänersborgs kommun har lovat Bertilsson och IFK Vänersborg 300.000 kr. 300.000 kr till marknadsföring. (Ja, just det. Reklam för arrangemanget måste ju också betalas…) Dessutom så får VM disponera arenan gratis.
Hela bandy-VM tycks mig vara ett enormt ekonomiskt vågspel. Nu har kommunstyrelsen sagt att kommunen inte ska stå för någon förlusttäckningsgaranti. Jag undrar det. Tänk om allt går käpprätt…
Vi får, som sagt, verkligen hoppas att allt går runt för IFK. Själva bandyarrangemanget kommer naturligtvis att ge Vänersborgs hotell, restauranger, caféer, affärer, taxi, systembolag osv osv mer eller mindre stora inkomster. Och det är ju kanon för Vänersborg!
Vi hoppas på detta scenario. Vi håller tummarna.
Om nu bara arenan håller…
Arenan är inte klar. Ingen slutbesiktning har ju t ex skett. Och läser man alla besiktningsprotokoll kan man konstatera att det är fel på taket, det är fel på väggarna och golven är inte helt ok.
Som Toni Andersson på TTELA skrev:
”Och hur är det med säkerheten?!”
Och tänk om det snöar och regnar när bandy-VM kommer till Arena Vänersborg…?
Undrar om kommunen har lovat IFK att bygga klart och åtgärda alla fel på arenan innan bandy-VM…?
Går bandy-VM 2012 åt skogen på något sätt, rent ekonomiskt, eller arenan, så blir det väl kommunen som får stå för fiolerna. Som vanligt när det gäller bandy i Vänersborg. Och då får alla andra verksamheter stå tillbaka. Ännu mer. Kanske får alla skolor läggas ner och alla elever blir centraliserade till en enda stor lokal… Arenaskolan…
Arenaskolan… Med bandyprofil.
PS. För övrigt köpte jag en bandy-app för 7 kr. Med hjälp av den så ska man kunna ta reda på allt som händer i bandyvärlden. En del i appen fungerar bra, annat fungerar inget vidare. Och den är omöjlig att stänga av.
Medborgardialogen
Igår eftermiddag (fredag) fick Barn- och Ungdomsnämnden information om vilken information som ska gå ut till medborgarna i den kommande medborgardialogen.
Informationen som Barn- och Ungdomsnämnden fick ta del av igår är sammanställd av tjänstemännen, av Barn- och Ungdomsförvaltningen. Så är också de alternativ till olika ”skolscenarier” som medborgarna får i sin hand nästa vecka. Vi i nämnden har nu fått se 
alternativen, men vi har inte kunnat påverka dem. Faktiskt inte på något sätt. Om det gäller nämndens tre presidieledamöter, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), låter jag vara osagt. Det lutar nog åt att de har haft ett finger med i spelet…
Det finns en uppfattning hos en del medborgare att det inte spelar någon roll vad de tycker, att allt är bestämt i förväg. Det är en missuppfattning. Det är inte bestämt. Tror jag. Barn- och Ungdomsnämnden har i varje fall inte fattat några som helst beslut i frågan om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Och det är väl ingen hemlighet att det ryms oerhört många åsikter i nämnden. Men det är klart, mini-alliansens ledamöter (M, FP, KD) kommer allt bättre överens med de socialdemokratiska… 
(Tillsammans har de majoritet i både nämnd och fullmäktige.)
Men min åsikt är att det är oerhört viktigt att alla som är intresserade av skolfrågor gör sin röst hörd i den kommande medborgardialogen!
Vi i nämnden fick alltså information om alternativen igår. Vi är dock, om än inte beslagna med juridiskt bindande tystnadsplikt, i varje fall ombedda att inte avslöja alternativen i förväg. Jag tänker respektera detta.
Det enda ”avslöjande” jag vill göra, det har att göra med att alternativen är produkter av ett tänk inom förvaltningen. Den politiska nämnden har, som sagt, inte varit delaktig. Därför så utgår detta tänk, och därmed hela dialogen, från att Barn- och Ungdomsnämnden har de pengar de har. Det betyder att alternativ som att förskolor och grundskolor ska få mer pengar än nu – inte finns med. Och annat kan väl inte tjänstemännen göra… Att tillföra mer ekonomiska resurser är ju en politisk fråga.
Här ser vi en stor svaghet med det upplägg som medborgardialogen har. Hela skolfrågan är politisk, men materialet som går ut till medborgarna är det inte. Men sedan ska alltihop beslutas politiskt. Av BUN. Samtidigt som det är andra politiker, i kommunfullmäktige, som beslutar om hur mycket pengar som BUN ska få. Och om skolor ska läggas ner, är det kanske också en fråga för fullmäktige… Men fullmäktige brukar lita på tjänstemännen, vilket också BUN gör… (I varje fall de flesta ledamöter… Det finns väl något undantag…)
Magnus Bäckström undrar i sin blogg (här), vem som egentligen är, och blir, ansvarig för upplägg och beslut. Det kan man faktiskt undra. Det blir en konstig uppdelning av ansvarsområden, där alla, och i slutändan kanske ingen, blir ansvarig.
Vänsterpartiet har under de senaste åren krävt mer, ofta betydligt mer, pengar till Barn- och Ungdomsnämnden. Vi har lagt fram sådana förslag gång på gång i både kommunfullmäktige och i Barn- och Ungdomsnämnden. Vänsterpartiet har också tyckt att lagstadgad verksamhet måste komma i första hand, medan t ex frivillig verksamhet som bandy och arenor ska komma i andra hand. Eller tredje. Eller fjärde…
Att i medborgardialogen utgå från de ekonomiska ramar som nämnden har nu innebär naturligtvis begränsningar i de alternativ som finns att välja på. På det sättet är informationsmaterialet politiskt.
Och ofullständigt.
Några tankar efter årets första kommunfullmäktige
Igår började politikens vårtermin på allvar. Kommunfullmäktige sammanträdde för första gången på det nya året.
Det såg ut att kunna bli ett ganska kort sammanträde när vi fick handlingarna, men se… Det visade sig att många ledamöter äntrade talarstolen denna kväll. Kanske ville de mjuka upp sina stämband efter uppehållet? Kanske ville de visa att ”här är jag”? Kanske hade de något viktigt att säga? Förhoppningsvis det sistnämnda. Ibland undrar jag emellertid varför de till synes mindre viktiga frågorna lockar så många talare, medan större och viktigare frågor inte så sällan möts med tystnad.
Hur som helst. Den första frågan som vållade debatt var kulturnämndens begäran, att själv få besluta om den halva miljon som kommunfullmäktige beslutade skulle gå till att förstärka föreningsbidragen. Föreningsbidragen har nämligen skurits ner de senaste åren och i juni förra året när budgeten togs, bestämde fullmäktige att föreningarna skulle få tillbaka pengar.
Nu plötsligt ville Kulturnämnden istället att pengarna ska gå till biblioteken. Och det är klart, biblioteken behöver mer pengar. Men det påtalades av vissa ledamöter i Kulturnämnden (gissa vilka?) redan för ett år sedan, utan att Kulturnämnden reagerade. Eller agerade.
Sent vaknar syndaren. Ett år senare insåg alltså nämndens ordförande Lars G Blomgren (FP) att biblioteken behövde pengar… Mycket dålig framförhållning kan man väl tycka utan att ta i.
”Alla kan göra fel.”
Som Johan Ekström (FP) sa, antagligen om sin partikollega.
Det logiska och riktiga hade naturligtvis varit att begära pengar till detta ändamål i samband med budgetbeslutet.
Gårdagens kommunfullmäktige stödde dock Kulturnämndens begäran. Precis som den styrande mini-alliansen ville. Mini-alliansen fick stöd av Miljöpartiet som, efter att ha tänkt efter en halvtimme (sammanträdet ajournerades), kom fram till att de också stödde förslaget. Och så fick Kulturnämnden som de ville. Och Lars G Blomgren.
Så nu får föreningarna fortsätta att leva med mindre pengar. Pengarna går istället till biblioteken…
Lite förvånande att moderaterna stödde förslaget. Tycker jag. De har nämligen talat om ordning och reda, disciplin och formaliteter i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Nu struntade de i allt detta. Beslutet innebär ju att kommunfullmäktiges beslut, enkelt som en plätt, kan upphävas ett halvår senare – och vändas till sin motsats…
Hur ska då vänersborgarna kunna lita på kommunens högsta beslutande organ i fortsättningen…? Ingen kommer ju att veta vad som gäller – eller hur länge.
Dessutom lär väl fler nämnder i fortsättningen komma till fullmäktige med begäran om förändringar av redan tagna beslut.
Dan Nyberg beskrev i höstas fullmäktige som ett ”tombolafullmäktige”. Jag tyckte då att det var en orättvis bild.
Nu vet jag inte.
För övrigt var det en speciell och lite ovan känsla som infann sig när jag röstade på samma förslag som socialdemokraterna…
För övrigt var det ingen som tog upp alla bidrag till en speciell förening, IFK Vänersborg… Men IFK spelar väl i en särskild division… Eller också har de dragit en vinstlott.
Efter kaffet var frågan ”taxa för den frivilliga musikundervisningen inom musikskolan” uppe på dagordningen. Barn- och Ungdomsnämnden ville höja avgiften. Orsaken är att det har blivit dyrare att driva musikskolan. Till stor del beroende på att den gamla (S)-(C)-majoriteten drev igenom att Musikskolan skulle flytta till de betydligt dyrare lokalerna på Vänerparken.
Det handlar om ganska små höjningar av avgiften, mellan 50-150 kr per år. Socialdemokrater och centerpartister ville inte göra detta, de ville inte höja avgiften. Och som vanligt var det viktigaste argumentet att Vänersborg ska bli Sveriges bästa musikkommun. De menade också att en höjning avskräcker ungdomar från att börja.
BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) menade att det är tvärtom:
”Om vi inte höjer avgifterna så måste vi minska elevantalet.”
Och så lade hon till att budgeten måste hållas, budgeten som beslutades av fullmäktige i juni… Och det måste den ju. Även om Lena Eckerbom strax innan röstade för att beslutet gick att ändra (i samband med biblioteken)…
Det blev en debatt om att en höjning skulle göra att det fanns familjer som inte hade råd att låta sina barn gå i musikskolan. Andra menade att en höjning på 100 kr gjorde varken från eller till. Och att logiken i ett sånt resonemang istället borde vara att avgifterna helt skulle slopas.
Socialnämndens ordförande, Tove af Geijerstam (FP), kommenterade familjers ekonomiska situation på följande sätt:
”De nya riktlinjerna som är på gång gällande försörjningsstödet är att barnperspektivet får ökad tyngd. Barns fritid ska vägas in, t ex avgifter till musikskolan och föreningar.”
Med andra ord, de föräldrar som inte har de ekonomiska möjligheterna att låta sina barn delta i fritidsaktiviteter som t ex musikskolan ska kunna få stöd av kommunen för detta.
Med det borde frågan vara löst.
(S) och (C) var ändå mot en höjning. Men det blev en höjning. Med acklamation. Det intressanta var att (S) inte begärde votering. Både (SD) och (VFP) var mot en höjning, medan (MP) inte sa något. En votering hade kunnat få vågskålen att väga över…
Ville sossarna egentligen ha en höjning, men samtidigt visa väljarna att de var mot? Sitta på två stolar samtidigt? Jag vet inte, men det ligger lite i linje med S-politiken den här mandatperioden.
Själv anser jag att det var ett riktigt beslut. Om inte fullmäktige hade beslutat om en höjning, så hade pengarna varit tvungna att tas från förskola och skola. Och min absoluta övertygelse är att den obligatoriska och lagstadgade skolan ska gå i första hand. Alltid!
Fullmäktige behandlade en del andra frågor. (Du kan läsa om några till på Vänsterpartiets hemsida.) Men det kanske ”roligaste” på gårdagens sammanträde var att fullmäktige beslutade att göra den 8 mars till en kommunal flaggdag. För det fick kommunalrådet Gunnar Lidell (M) en feministisk vimpel av Marianne Ramm (V), som var en av dem som stod bakom den motion som slutligen ledde till beslutet.
Till sist. Vänersborg nya kanslichef Katrin Siverby presenterade sig. Hon berättade på ett
humoristiskt och bra sätt lite om sig själv. Hon hade bland annat arbetat på ett fängelse. I sin utrustning hade hon då haft handbojor.
Kanske skulle Katrin Siverby börjat i kommunen redan den förra mandatperioden…
Välkommen till Vänersborg förresten.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer