Stefan Kärvlings blogg

Oj, det var mycket information på dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Sammanträdet startade som vanligt kl 08.30 i kommunhuset och slutade kl 15.40. Och det var knappast några beslut som togs. Däremot var det späckat med information och också en hel del diskussioner.

Däremot var det egentligen inte så mycket nytt, hade ledamöterna läst på underlagen ordentligt, vilket de naturligtvis hade gjort, så var nog det mesta känt redan innan. Eller läst mina bloggar inför sammanträdet… (Se ”BUN 18 mars 2019”, ”BUN (18/3) (2)”, ”Skolenkäten hösten 2018” och ”Kommande vecka – BUN och KF”.)

Den fördjupande översiktsplanen för Vänersborgs ”stad” och Vargön diskuterades i smågrupper. Det framkom synpunkter från BUN:s perspektiv. Den viktigaste var kanske betoningen av att byggandet av förskolor och skolor måste ske ”hand i hand” med byggnationen av bostäder. Som det nu är så byggs det ganska intensivt i kommunen, medan både förskolor och särskilt skolor är överfulla. Det är naturligtvis något som planarkitekt Pål Castell tog med sig i det fortsatta arbetet med planen, även om byggnation av förskolor och skolor är beroende av särskilda investeringsbeslut. Den färdiga FÖP:en beräknas inte ligga på fullmäktiges bord (för beslut) förrän i slutet på nästa år (2020).

Det hade blivit lite fel med siffrorna i nyckeltalen (i underlaget). Sjukfrånvaron bland lärare i grundskolan hade inte alls stigit på det sätt som jag redogjorde för i en tidigare blogg. De rätta siffrorna är att sjukfrånvaron ”bara” har stigit från 6,3% i januari 2018 till 6,8% i år. De 11,2%-en i sjukfrånvaro gällde personalen i fritidshemmen. Det är oroväckande högt, men ökningen från förra året var ”bara” 3 procentenheter…

Det blev en tämligen lång information om ”Service och bemötande, samverkan och delaktighet”. Utvecklingsledare Ackerman redogjorde för Skolinspektionens enkät ht 2018 och förskolechef Ulrika Oskarsson berättade om föräldrasamverkan och delaktighet på Dalaborgs och Blåsuts förskolor, medan rektor Kristina Nilsson, Granås, och verksamhetschef Ann Nyqvist, redogjorde för arbetet mot kränkande diskriminering och trakasserier.

Det är helt klart att lokalsituationen i Vänersborgs skolor får negativa konsekvenser. Färre barn per yta ökar konfliktsituationerna, liksom de minskande skolgårdarna. Det står en eller flera moduler på i stort sett varenda skolgård i Vänersborg just nu. Även alla tillfälliga lösningar skapar otrygghet hos elever, och pedagoger.

Det kan konstateras att arbetet kring och med kränkningar och trakasserier tar en stor del av skolledarnas och pedagogernas arbetstid. Tid som tas från det pedagogiska uppdraget.

I månadsuppföljningen framgick det att just nu har elevantalet i grundskolan ökat med 11 elever. Det är över den magiska gräns då BUN är berättigad till ekonomisk kompensation från kommunstyrelsen. Det underströks också att nämnden bara har pengar för de elever som är ”här och nu”. Det finns ingen buffert inför höstterminen.

En förklaring till att grundskolan har gått med nästan 1,7 milj kr i underskott de två första månaderna är att årets budget är på 10 milj kr mindre än förra året på grund av den besparing majoriteten i kommunfullmäktige beslutade om i november. Och rektorerna har helt enkelt inte hunnit spara.

Utredare Karin Bore sammanfattade på ett utmärkt sätt kommunstyrelseförvaltningens omvärldsanalys, och särskilt då utifrån BUN:s perspektiv.

Det blev en hel del diskussion kring hur nämnden ska lyckas hålla sig inom de budgetramar som kommunstyrelsen har beslutat ska gälla för budget 2020. Det saknas (preliminärt) bortåt 40 milj kr, vilket motsvarar ca 80 årsarbetare. Och det för att bibehålla en redan låg nivå… Beslut om var besparingar ska göras fattas på april-sammanträdet. Då ska också nämnden skriva konsekvensbeskrivningar av alla förslag till förändringar.

BUN godkände den ”Personalekonomiska redovisningen 2018”. Redovisningen innehöll också utredningen med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. Eftersom den var ett resultat av en motion, som jag lämnade in i juni 2017, så var jag lite extra engagerad i ärendet.

Det fanns två (av fem) ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”, som jag inte kunde instämma i, nämligen:

• ”öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”
• ”möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

Nämnden har diskuterat utredningen tidigare, men nu skulle för första gången beslut fattas. Därför kände jag mig nödgad att faktiskt fästa min kritik på papper. Ordförande Mats Andersson (C) beviljade mig en protokollsanteckning. Den redovisar jag nedan. (Den är på två A4-sidor och intresserar kanske i första hand pedagoger och skolledare. Men jag har ju några sådana läsare också…)

Det var faktiskt några andra ärenden och en del annan information också, men detta var i mitt tycke det viktigaste.

====

Protokollsanteckning

Ärende 10 Personalekonomisk redovisning 2018

I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.)

Motionen inleddes med dessa ord:

”En stor mängd undersökningar under en lång följd av år visar entydigt att läraryrket ofta innebär en alltför hög arbetsbelastning och stressnivå med risk för skador och sjukdom. Villkoren i lärararbetet är, när det gäller arbetsmiljön, ofta både otillfredsställande och oacceptabla.

I Vänersborg ökar sjukskrivningarna liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Legitimerade pedagoger är en väsentlig förutsättning för elevers lärande. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.”

Utredningen, som har titeln ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, blev klar i december.

Den 25 sidor långa utredningen börjar med följande ord:

”Denna utredning syftar till att ge en allsidig nulägesbild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, samt ge förslag till hur deras arbetsmiljö vidare kan utvecklas.”

Utredningen utmynnade i fem ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”. Jag reagerar på två av dessa som jag menar inte är några framgångsfaktorer utan tvärtom kan vara att slå in på fel väg och dessutom att använda begränsade ekonomiska resurser på fel sätt.

”- öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”

”- möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

I en platsannons stod det nyligen att målet för kommunen är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag tror att tillsättandet av fler skolledare (rektorer och förskolechefer) är fel väg att gå. Det är som jag ser det arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare. Det kanske hade varit bättre att helt enkelt ta bort de uppgifter som ålagts skolledarna av kommunen och som inte har med deras pedagogiska uppdrag att göra.

Det pågår forskning om något som kallas ”delat ledarskap” och för förskolans och skolans del framför allt det som kallas ”funktionellt delat ledarskap”. I Skollagen står det nämligen att enbart en person får vara rektor respektive förskolechef för en och samma skolenhet/förskoleenhet.

”Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Jag vet faktiskt inte hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker sig att lösa denna konflikt mellan den nämnda ”framgångsfaktorn” och Skollagen.

”Funktionellt delat ledarskap” innebär att t ex en rektor och en administrativ chef ansvarar för olika delar av det chefsuppdrag som annars åligger en ensam rektor. Rektor ansvarar i det delade ledarskapet för sådana uppgifter som enligt Skollagen åligger just rektor. Och det har då med uppgifterna som pedagogisk ledare att göra. Uppgifter som faller utanför Skollagen kan en annan person ha ansvar för. Det kan vara ansvaret för t ex arbetsmiljö, lokaler, budget, städ, vaktmästeri och skolskjutsar osv. Denne chef skulle kunna tituleras enhetschef.

Professorn i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning Marianne Döös har ett intressant forskningsprojekt i Södertälje på gång. Professor Marianne Döös forskar kring ”delat ledarskap” och sa inför projektet (se ”Delat ledarskap kan skapa bättre arbetsmiljö i skolan”):

”I det funktionella delade ledarskapet ägnar sig rektorn eller förskolechefen åt det som kallas pedagogiskt ledarskap, som styrs mycket av skollagen och läroplaner. Medan enhetschefen, som är hierarkiskt likställd rektorn eller förskolechefen, jobbar med frågor som rör det kommunala uppdraget, som administration, budget och arbetsmiljö.”

Vad jag förstår kommer dock inte resultaten från forskningsprojektet att ges ut officiellt förrän i april. Det verkar dock i olika artiklar som om ett sådant här funktionellt delat ledarskap är rätt väg att gå. Det finns också flera kommuner och enskilda skolor som har prövat liknande delat ledarskap med gott resultat. Kunskapsförbundet Väst är t ex en av dem.

Min uppfattning är att Vänersborg ska satsa på ”funktionellt delat ledarskap” i stället för att anställa flera förskolechefer och rektorer med samma uppgifter som tidigare.

Vänersborg har prövat att införa nya arbetstidsavtal för lärare. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring, även om jag har fått påstötning av pedagoger från en av skolorna om att detta inte är riktigt. Jag kan dock inte bedöma vem som har rätt. Det hör dock till saken att de lärare som har valt det nya arbetstidsavtalet har fått en särskild lönekompensation på 2.000 kr/mån per person (exkl PO-kostnader). Frågan som då måste ställas är naturligtvis varför dessa pedagoger får en lönekompensation. Om det nya arbetstidsavtalet är så mycket bättre så borde ju alla pedagoger gå över till detta utan lönekompensation.

Det annorlunda arbetstidsavtalet förutsätter också att pedagoger inte utnyttjar sin tid effektivt idag. Och det är en inställning som inte bara är, enligt min mening, felaktig utan också tämligen nedvärderande gentemot hela lärarkollektivet. Ser man historiskt på arbetstidsavtalet så har sådana här förändringar ofta varit ett sätt för kommunerna att helt enkelt ge pedagogerna fler arbetsuppgifter.

Jag anser att kommunen inte ska betala ut någon lönekompensation för de pedagoger som vill arbeta under ett nytt arbetstidsavtal. Pengarna bör istället användas för att höja pedagogernas löner generellt.

===

Anm. Länkarna fanns inte med i protokollsanteckningen.
Jag blev också upplyst, efter sammanträdet, att 1.500 kr av de 2.000 kr i lönekompensation per månad och anställd är reglerat i ett centralt avtal. Vänersborgs kommun betalar utöver detta avtal 500 kr i månaden till varje anställd som arbetar enligt det annorlunda arbetstidsavtalet. Totalt 2.000 kr alltså.