Byggnadsnämnden och strandskydd 5

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “Byggnadsnämnden och strandskydd 4”.

Byggnadsnämnden fattade de två besluten om Sikhall 1:22 den 5 december. I det första ärendet, om att bevilja strandskyddsdispens i efterhand för tak över grillplats samt förråd, reserverade sig Torbjörn Moqvist (SD) mot nämndens beslut. Vänsterpartiets Pontus Gläntegård förde fram att beslutet i det här ärendet borde fattas efter nästa ärende om att “avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd”. Gläntegård menade att staketets vara eller inte vara kring fastigheten Sikhall 1:22 var avgörande för beslutet om strandskyddsdispens. Om staketet fick vara kvar ansåg Gläntegård att grillhuset och förrådet bröt mot strandskyddsreglerna i och med att de privatiserade fastigheten och hindrade allmänhetens fria tillträde till strandområdet.

Ordförande ändrade dock inte ärendeordningen. Gläntegård reserverade sig inte mot beslutet om strandskyddsdispens. Han hade antagligen den uppfattningen att nämnden trots allt inte skulle låta staketet vara kvar.

I tillsynsärendet yrkades det på återremiss. Torbjörn Moqvist (SD), Jimmy Lindqvist (SD) och Pontus Gläntegård (V) ansåg att nämnden på ett noggrannare sätt skulle undersöka om staketet hade funnits runt fastigheten Sikhall 1:22 år 1975. Det skulle nämnden kunna göra genom att fråga grannar eller tjänstepersoner på kommunen. Det ansågs emellertid vara ett för hårt krav. Eller varför inte fråga, lägger jag till nu i efterhand, den markägare som sålde marken till Segelsällskapet. Han heter Jan T och lever i Göteborg och är inte svår att nå… (Om någon i byggnadsnämnden vill ha namn och nummer är det bara att höra av sig. Jan T har en mycket bestämd uppfattning i staketfrågan.)

Det blev votering i tillsynsärendet. Med röstsiffrorna 6-3 röstades kravet på återremiss ner. Nämndens två moderater var med i majoriteten. Därmed beslutade byggnadsnämnden att:

“avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Torbjörn Moqvist (SD) och Jimmy Lindqvist (SD) reserverade sig mot beslutet och Pontus Gläntegård (V) reserverade sig skriftligt.

Gläntegård arbetar i sitt yrkesliv med byggfrågor. Han är mycket kunnig på området och därför vill jag återge hans reservation i sin helhet.

“Förvaltningen anger att staketet har en avhållande effekt för allmänheten, vilket jag med fler i nämnden instämmer i, ”att det inte hade medgetts i en ansökan idag”. Syftet med staketet är att avhålla allmänheten, något annat syfte kan inte ses. Staketet inhägnar varken vattnet eller lekplatsen enbart utan följer fastighetsgränsen utanför tomtplatsen varvid inget annat syfte kan ses, så som till exempel säkerhet.

Att staketet är uppfört före 1975 kan inte visas i underlaget som nämnden fått tillgång till. I bildmaterialet visas däremot tvärtom att det spikas på staketet med en Volvo 240 av modellår 1980 i bakgrunden. Volvon har de rektangulära framljusen, stötfångaren samt de nya backspeglarna som var komna i modellår 1980, bilen fanns därmed inte innan 1980. Av bilden framgår även att gräset inte ger något spår av att staket funnits på platsen innan. Varvid det antagligen inte är reparation som pågår på bilden utan uppförandet.

Av flygbilden i materialet framgår heller inga spår i gräs eller marken av ett staket. Det brukar påverka klippandet av gräset och hur personer sliter på marken med sina rörelser.

På annat foto som uppges vara från 70-talet i underlaget framgår att de spikar på ett trädäck vid vattnet på fotot syns en byggnad vid ladugården i bakgrunden. På flygbild från 1975 så finns inte den byggnaden med varvid oklarhet råder om när dessa uppförts. (Se nedan; min anm.)

Förvaltningen har inte begärt in flygbilder av Lantmäteriet enligt uppgift på nämnden. Man har heller inte hört sig för bland de boende eller i kommunens arkiv om de vet till exempel när ladugården revs. Det kan därmed finnas mer material att tillgå.

Jag reserverar mig därmed mot beslutet då detta bygger på för stor osäkerhet i beslutsunderlaget. Det kommer vara svårt med likhetsprincipen enligt kommunallagen om det räcker att skicka in ett kort från 80-talet och ange att det visar det man vill och myndigheten tar det som bevis på att det är från före 1975. Hur ska myndigheten hantera nästa liknande ärende?”

Det fotografi som Gläntegård kommenterar i reservationen, om hur man spikar på ett trädäck, är bilden till vänster.

På fotografiet syns en byggnad vid ladugården i bakgrunden (se pilarna). På flygbilden från 1975 verkar inte byggnaden finnas med.

Fanns det ett staket eller inte runt Segelsällskapets byggnad i Sikhall 1975? Byggnadsnämnden borde ha lagt ner mer tid och kraft för att förvissa sig om hur det var. Det är en viktig och avgörande fråga.

Jag förstår helt varför Vänersborgs Segelsällskap söker strandskyddsdispens och kämpar med näbbar och klor för att slippa vidta åtgärder (eller betala vite) som öppnar upp för allmänhetens fria tillträde på eller passage över Sikhall 1:22. Föreningens klubbhus, och “gästhamn”, har byggts upp under lång tid och klubben vill slå vakt om sin anläggning. Det är självklart.

Men byggnadsnämnden är en myndighet som måste fatta beslut som följer lagen och den måste också behandla alla kommuninvånare lika. Inget ska lämnas outrett. Nu när nämnden och förvaltningen i vissa fall ser mellan fingrarna på “bevisningen” och i andra, de absolut flesta, vänder på varenda sten för att hitta argument som begränsar den enskildes rättigheter, blir ärendena snarare politiska än juridiska.

Så får det inte vara. Allmänheten får överhuvudtaget inte ana, misstänka eller spekulera om att vissa avgöranden kan bero på ledamöternas uppfattning av enskilda fastighetsägare. Det är därför viktigt, jag upprepar återigen, att kommunen är saklig i alla lägen, tar reda på fakta, är objektiva, behandlar alla lika och följer lagarna.

Det gäller även Länsstyrelsen i Vänersborg.

Alla strandskyddsdispenser som beslutas av byggnadsnämnden skickas automatiskt vidare till Länsstyrelsen. Så gjorde nämnden i Bengt Davidssons fall (Juta) 2018. Då höll Länsstyrelsen med byggnadsnämnden att tomtplatsavgränsningen skulle gå över Davidssons altan. När byggnadsnämnden i mars i år (äntligen) insåg att kartmaterialet som beslutet grundade sig på var felaktigt, ändrade nämnden sitt beslut. Länsstyrelsen ändrade dock inte sin uppfattning, den accepterade inte byggnadsnämndens beslut. Vi får inom de närmaste veckorna reda på hur Mark- och miljödomstolen ser på saken.

Redan den 15 december hade Länsstyrelsen bestämt sig om strandskyddsdispensen för Sikhall 1:22:

“Länsstyrelsen beslutar att godkänna Vänersborgs kommuns beslut den 5 december 2023 i ärende STR.2023.15 om strandskyddsdispens för förråd och tak över grillplats på fastigheten Sikhall 1:22, Vänersborgs kommun.”

Det var tydligen ett enkelt beslut. Länsstyrelsen motiverade:

“Länsstyrelsen anser inte att det finns någon grund för att pröva kommunens beslut.”

Det fanns t ex inga skäl att anta:

“en brist i ärendets handläggning [som] kan ha haft betydelse för utgången i ärendet”

Nähä….

Jag förstår inte. Hur kan handläggare ha så olika bedömningar i samma typ av ärenden? Särskilt när handläggaren i Sikhall tidigare också har varit inblandad i handläggningen av Juta…

I Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, står det i 1 kap 9 §, att:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. Tjänstepersoner måste alltså vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket.

Behandlas alla lika i Vänersborg?

Anm. Precis när jag ska publicera detta blogginlägg får jag ett mail som meddelar att byggnadsnämndens beslut är överklagat till Förvaltningsrätten i Göteborg. Det betyder att det blir fler blogginlägg i ärendet…

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

  1. Profilbild för Okänd
    Anonym
    31 januari, 2024 kl. 00:15

    Vilket intressant fall om strandskydd! Vi får avvakta och se om de nya kommande lagändringarna kommer att medföra några lättnader för just detta ärende.

    Gilla

  2. Profilbild för Bengt Davidsson
    Bengt Davidsson
    2 januari, 2024 kl. 21:01

    Jag skulle så gärna skriva vad jag tycker och tänker men i väntan på Mark- och miljödomstolens utlåtande i Jutafallet så skall jag ta det lugnt. Men att ALLA invånare behandlas lika finns inte Vänersborgs kommuns byggnadsförvaltning eller länsstyrelsen. Nu har jag väntat snart i 6 år för att få en trädgård som jag kan gå i . Nämnden tyckte att 70 m var lagom avstånd till vattenkanten men när andra invånare kan få bygglov i efterskott men 1 m till vattenkanten så är det inte LIKA INFÖR LAGEN. Till slut hittade förvaltningen dom saknade kartorna och då skulle det gå bra med 10-15 m vilket också godkändes av nämnden och skickades till länsstyrelsen för godkännande. Men länsstyrelsen gjorde avslag och nu väntar man bara vad MMD tycker. Lika inför lagen? Jojo inte en chans.

    Gilla

  3. Profilbild för Okänd
    Magnus Larsson
    2 januari, 2024 kl. 17:45

    Jag har under dagen haft ett långt samtal med en av dom äldre i Sikhall. Det har inte varit några staket runt VSS före 1980. Det är han väldigt säker på.
    I fundamentet till grillplatsen finns ett datum i betongen 2000 05 06. Byggnadsförvaltningens tjänstemän hävdar att dom grillat på den platsen före 1975 och därmed har rätt till byggnad med tak över grillplatsen.
    Det finns 10 000 människor som grillat i strandskyddat område runt Vänern före 1975, inte har dom fått någon byggnad med tak för det.
    Det finns ingen som missunnar VSS en fin grillplats men där den är placerad stoppar den den fria passagen.
    Grillplatsens placering, vägbommen, staketet i tomtgränsen, ytterligare en bom vid vattenkanten och en skylt på staketet VSS privat stod det på den. Alltihop har i syfte att privatisera och stänga ute allmänheten.
    Tänker lite på den ihopljugna hemmasnickrade lögnen som centerpartiet blåste i fullmäktiges ledamöter, om att jag har en vägbom för en skjutbana på Kroppefjäll. Den lögnen användes som argument att förköpa mitt hus.
    På byggnadsnämndens möte står centerpartiets representant och försvarar VSS vägbom.

    Gilla

  4. Profilbild för Okänd
    Magnus Larsson
    2 januari, 2024 kl. 16:45

    Vi behöver göra en insamling till plan och byggchefens nya glasögon. Så illa som det är nu hittar han varken rätt kartor eller klarar att se på flygfoton, och lagtexten den missar han helt.
    Jag har tydligen haft fel när jag skickar in ansökningar om olika typer av lov till byggnadsförvaltningen. Det är ju till VSS handlingarna ska skickas. Det är ju dom som bestämmer.
    Att det är så här lätt att få strandskyddsdispens beviljad är inget jag är van vid. Tänker lite på hur min lagliga hemfridszon minskades, tänker lite på mitt skärmtak med 3 miljoner i vite och tillsynsavgift på 9.150, fast jag inte gjort något fel. Tänker lite på hur jag fick ta ut mark- och miljödomstolen med syn på plats för att få ha den fönstersättning jag har. Tänker lite på hur lantmäteriet kom med låsta framhjul, satte armbågen i ansiktet på mig och monterade upp en totalstation på min gräsmatta och mätte in poolen. Om något hörn var utanför hemfridszonen skulle jag åtalas. Tänker lite på tomten som låg 290 meter ifrån vattenkanten, bakom befintlig byggnation, bakom en asfalterad 70-väg och bakom en grusväg till flera fastigheter. Den gick inte att stycka utan länsstyrelsen överprövade och hävde upp det. Tomthörnet fick flyttas 10 meter, så noga är det när jag söker olika lov.
    Jävet och vänskapskorruptionen är total när det i samma område beviljas helt olagliga strandskyddsdispenser till rätt personer.

    Gilla

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.