Arkiv
BUN (20/3): En sammanfattning
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) fick mycket information på gårdagens sammanträde. Det var som vanligt många frågor och stundtals var diskussionerna både intensiva och engagerade.
Igår skrev jag om skolverksamheten i Väne-Ryr (se ”BUN vill ha kvar skolan i Väne-Ryr”) och tidigare har jag nämnt en del om den information som skulle delges, och delgavs, ledamöterna (se ”Inför BUN 20/3”). Jag tänker inte upprepa mig.
Enhetschef Granat informerade om IT-satsningen på 7-9-skolorna. I höstas delades 1.100 Surface-datorer ut till alla högstadieelever. Datorer som arbetsredskap är ett måste i dessa moderna tider, då även kursplanerna har kompletterats med tydligare skrivningar om den ”digitala kompetensen”. Granat berättade att både elever och lärare var positiva och att datorerna har gett ökade möjligheter till ”alternativa” undervisningsmetoder och elevredovisningar.
Det har stundtals varit en del strul i samband med IT-satsningen. Det har mest haft att göra med nätuppkopplingen. Bandbredden och accesspunkterna har ofta inte räckt till utan eleverna har ”kastats ut” från nätet. Det håller dock på att åtgärdas. IT-haveriet strax före jul ställde också till en del problem, precis som det gjorde för kommunens övriga verksamheter.
IT-satsningen är en stor, och pågående, satsning från kommunens sida. Den kostar ganska mycket pengar. Om Microsoft och Surface är de rätta verktygen kan, och ska, diskuteras. Det finns billigare alternativ. Som t ex Google.
Utvecklingsledare Ackermann redogjorde för resultaten av diverse enkätsvar från föräldrar, elever och pedagoger i både förskola och grundskola samt LUPP-enkäten för åk 8. Det var en hel massa siffror och diagram och det var omöjligt att hinna med och anteckna. Nämndens ledamöter ska emellertid få materialet om några dagar. Kanske finns det då anledning att återkomma. Mitt intryck är dock att samtliga grupper är mycket nöjda med förhållandena i kommunen. Fast det är klart, bra kan alltid bli bättre…
Det var som traditionen bjuder också en budgetuppföljning, där även en del nyckeltal presenterades.
Den så kallade justerade budgetavvikelsen ligger efter årets första två månader på drygt 1 miljon kronor. Det är en ”bra” siffra, sett ur budgetperspektiv. Det som oroar är att grundskolan redan ligger på ett underskott på 3,5 milj kr. Håller sig den utvecklingen resten av året så är det inte svårt att räkna ut att nämndens budget kommer att överskridas med ganska många miljoner. Det är ju inte heller direkt så att elevantalet i kommunens grundskolor kommer att sjunka… Tvärtom, ökningen fortsätter och behovet av ekonomiska resurser till personal, lokaler, undervisningsmaterial, IT, skolmat etc kommer successivt att öka. I årets budget, beslutad av kommunfullmäktige i juni 2016, finns en passus om att BUN automatiskt ska få mer pengar om elevökningen fortsätter. De här pengarna har dock fortfarande inte betalats ut till BUN, vilket för en enkel ledamot onekligen ger intrycket att verkställandet av beslutet fördröjs helt medvetet av kommunledningen. Dessa ”extra pengar” finns ännu inte medräknade i BUN:s budget.
För övrigt kan man konstatera att kön till barnomsorgen är fortsatt hög, hela 235 barn väntar på plats i förskolan fram till och med juli. Det är ett stort tryck på framför allt platser i centrum och Torpa/Tärnan. Vi hade behövt en ny förskola i kvarteret Hönan… Men även bygget av denna har som alla vet förhalats av kommunledningen.
Sedan gick nämnden över till att diskutera budgeten för nästa år, 2018.
De budgetramar som ska gälla i nämndernas planering tog kommunstyrelsen beslut om häromveckan. Och det är förslaget från de styrande partierna som gäller. Dessa ramar säger att alla nämnder ska få precis samma budget nästa år som i år. Med en inflationskompensation på 1,3%, som just är en inflationskompensation. Den räknas bara på material och t ex inte på personalkostnader.
Samma budget nästa år som i år alltså… I år när pengarna inte räcker till… Och nästa år då elevökningen fortsätter…
Förvaltningschef Kriewitz berättade att de av kommunstyrelsen uppsatta budgetramarna kräver besparingar på 15 milj kr och mer om nämnden ska täcka upp för elevökningen…
Men förvaltningen är tvungen att utgå från ramarna. Vilket betyder ett stort och mödosamt, och ytterst tröstlöst, budgetarbete för att få debet och kredit att gå ihop. Förvaltningen letar besparingar för nästa år på följande punkter:
- Inte ersätta vakanta tjänster.
- Effektivisering.
- Förändra köpta tjänster med -5% (ex städ, skolmat mm).
- Stoppa satsningen av IT-verktyg.
- Ompröva beslut om planerad kompetensutveckling.
- Stänga öppna förskolan Sirius.
- Stänga Nattugglan.
- Ta bort kvällsöppet på Vänerparkens förskola.
- Minska öppethållandet i förskola och på fritids med en timme.
Med de snäva budgetramarna tvingar Vänersborgs kommunledning kompetenta tjänstemän att syssla med nedskärningar och besparingar – tjänstemän som inte vill något hellre än att utveckla och förbättra förskolan och grundskolan i Vänersborg.
Vänsterpartiet efterlyste den övriga nämndens tankar över ”läget” och ”utvecklingen”, och egentligen också ett erkännande av nämndens behov inför 2018.
Jag tyckte nog att jag fick ganska svävande svar… Som vanligt.
”Det här går näppeligen ihop.”
Sa ordförande Mats Andersson (C).
Tove af Geijerstam (L) sa:
”Nämnden måste få pengar för elevökning framgent.”
Och lovade att föra nämndens talan i sin partikonstellation. Vilket jag också tror att hon gör.
Christer Bogren (MP) sa:
”Inte bra att spara på det vi har kämpat för.”
Och det var väl ett understatement…
Det är precis som om ledamöterna i de andra partierna inte vågar tala klartext, det är precis som om de inväntar besked på vad de ska tycka – från de som bestämmer i partiet…
Och som lök på laxen så avslutades denna punkt på dagordningen med en sammanfattning av nämndens tidigare diskussioner om förväntade resultat nästa år…
Det genomsnittliga meritvärdet ska öka med 3 poäng, trivseln i skolan ska öka med 2%, skolnärvaron ska öka… Och så vidare. Allt ska öka… Samtidigt som nämnden ska spara…
Jag vet inte om det är cyniskt, eller kanske provocerande, eller.. För vem ställer egentligen nämnden upp sina mål och förväntade resultat? För mig handlar det bara om 
förhoppningar och önskedrömmar – som passar bäst i en pärm djupt inne i något arkiv.
Min bestämda åsikt, som jag har framfört till leda i dessa sammanhang, är att om nämnden förväntar sig t ex att det genomsnittliga meritvärdet ska öka, så måste nämnden ge förutsättningar och resurser för att detta ska kunna åstadkommas i verksamheten. De förväntade resultaten måste kopplas till någon form av åtgärd, och till resurser.
Nämndens budskap till alla de professionella i verksamheten blir nu att nästa år ska vi spara och skära ner på pengarna, men ni som skolledare och pedagoger förväntas öka kunskapsresultaten i era klasser. Hur meningsfullt är detta? Vilka signaler ger huvudmannen alla hårt arbetande chefer och pedagoger? I bästa fall blir de bara trötta…
Jag blir i varje fall trött.
Och det blev jag också under den näst sista punkten på dagordningen, punkten förvaltningschefen informerar…
Förvaltningschef Kriewitz tog upp kommunstyrelsens beslut gällande investeringar på Norra skolan och Idrottsgatan/Silvertärnan. (Se ”Total förvirring om Silvertärnan!” och ”Alternativa fakta: Silvertärnan – Norra skolan”.)
Ordförande Mats Andersson (C) visade upprepade gånger han inte hade förstått kommunstyrelsens beslut. Han höll fast vid de ”alternativa fakta” som basunerades ut i TTELA av kommunstyrelsens ordförande för en och en halv vecka sedan. (Se TTELA.)
När Mats Andersson inte visade sig, eller ville, förstå efter tre förklaringar och påpekanden så tyckte jag att ordförande visade prov på faktaresistens…
Det blev lite pinsamt, särskilt som förvaltningschefen höll med om min redovisning av beslutet. Kommunstyrelsen har inte fattat något beslut om investeringar på Idrottsgatan/Silvertärnan. Av den enkla anledningen att detta ärende inte fanns med på kommunstyrelsens dagordning. Enligt uppgift på grund av att kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) lyfte bort ärendet från ärendelistan… I så fall är det återigen ett medvetet förhalande av ett nödvändigt beslut…
En chefstjänsteman uttryckte nog förvaltningens samlade desperation:
”Kom till skott oavsett vad ni bestämmer.”
Det florerar en del rykten kring Barn- och Utbildningsnämndens verksamhet och planer. Förvaltningschefen ville dementera dessa, och jag tycker att det är så viktigt att jag återger dementin här:
- Det finns inga planer på att lägga ner Vänerparkens skola.
- Det finns inga ”gamla” beslut om att det inte ska förekomma en storskola på Idrottsgatan.
- Idrottsgatan 7 är inte en temporär lösning. En renovering är ett måste för att möta elevökningen.
- Alla prognoser visar att elevökningen kommer att fortsätta under överskådlig tid.
Det finns mycket att säga om gårdagens sammanträde. Men en sak visar sig allt oftare – den styrande minoritetkoalitionens, S+C+MP, oförmåga att styra denna kommun. Viktiga och nödvändiga ärenden förhalas och beslut fattas inte eller verkställs inte. Och när det gäller frågor om förskolor och skolor, barn, ungdomar och elever, så återfinns dessa frågor långt ner på prioriteringslistan.
Om de alls finns med.
BUN vill ha kvar skolan i Väne-Ryr
Det får bli en kortare blogg idag. Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) sammanträde drog nämligen ut på tiden. Vi var inte klara förrän kl 17.00. (Sammanträdet började kl 08.30.) Det innebar att, efter lite eftersnack, så kunde man sätta sig i fåtöljen först när Rapport började kl 18.00.
Det var många frågor som tog tid. En av dem var naturligtvis frågan om Väne-Ryrs skolas vara eller inte vara. Jag ska koncentrera mig på denna och återkomma med de andra ärendena vid ett senare tillfälle.
Jag har i en tidigare blogg (se ”Inför BUN 20/3: Väne-Ryr mm”) beskrivit bakgrunden till dagens ärende – hur kommunfullmäktige den 30 januari 2013 beslutade att öppna en skola på försök i tre år och att verksamheten skulle permanentas om det fanns ett elevunderlag om totalt minst 15 elever i åk 1-3 höstterminen 2017. Vi som var med och fattade beslutet, och det var Vänsterpartiet, var helt övertygade om att detta antal skulle överstigas med råge.
Nu blev inte detta fallet, det kommer bara att finnas 12 elever i skolan till hösten. Föräldrarna har helt enkelt valt andra skolor för sina barn. Det skulle nämligen kunna gå 25 barn i skolan, om alla i området hade valt Väne-Ryr. Men nu ska 15 av dessa barn gå i andra skolor och endast 10 på Väne-Ryr. De två andra barnen kommer från andra kommuner.
Det fanns två förslag till beslut på nämndens bord. Förvaltningen föreslog att fullmäktiges beslut skulle fullföljas, dvs att skolverksamheten skulle avslutas på Väne-Ryr. Ordförande Mats Andersson (C) var av en annan uppfattning. Han ville att prövotiden skulle förlängas i ytterligare två år.
Debatten blev mycket livlig, snäll sagt. Det blev den av bland annat den orsaken att det hade inkommit några ”skrivelser”, mail och dylikt, från föräldrar i Väne-Ryr. Jag redogjorde för detta i en annan blogg. (Se ”Reaktioner från Väne-Ryr!”.) Jag hade emellertid inte sett skrivelserna, utan hade fått reaktioner via telefon och på Facebook. Och skrivelserna visade sig handla om just detta. Så klart.
Skrivelserna handlade om att förutsättningarna för skolvalet inte var ”sjyssta”, att det hade förekommit felaktig information från förvaltningen etc. Och som jag skrev i bloggen, för Vänsterpartiets del så låg det ingen ”prestige” i frågan. Vi skulle basera vårt ställningstagande på fakta. Men jag måste säga, jag blev besviken på innehållet i skrivelserna. Det fanns ingen substans i påståendena, mer än i möjligtvis i ett fall. Min slutsats kunde inte bli någon annan än att föräldrarna i Väne-Ryr faktiskt har valt bort skolan. Föräldrarna visste ju om förutsättningarna:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Och ändå väljer 60% av barnens föräldrar en annan skola…
Kunde man tolka det på ett annat sätt än att föräldrarna själva hade ”valt med fötterna” och därigenom själva lagt ner skolan? Nej tyckte Vänsterpartiet, nej tyckte välfärdspartiet. Moderater, liberaler och kristdemokrater höll med, fast de var å andra sidan mot att skolan öppnades överhuvudtaget.
De övriga partierna tolkade det på annat sätt. Eller ja… Jag vet inte hur de tolkade föräldrarnas skolval. Jag tror att det inte spelade någon roll – socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet och sverigedemokraterna ville ändå förlänga öppethållandet av skolan i två år. Det är värt att notera att sverigedemokraterna har ändrat uppfattning. År 2013 var de mot att skolan skulle öppnas.
Det enda argumentet som framfördes, som jag uppfattade det, var att eleverna inte skulle få plats på Onsjöskolan. (Det är den skola som Väne-Ryr-eleverna i så fall skulle flyttas till.) Detta trots att förvaltningen bedyrade att det fanns plats för 10 elever på skolan.
Med detta enda argument så beslutade BUN att försöksverksamheten ska fortsätta i ytterligare två år – med röstsiffrorna 6-5. Nu är det i och för sig kommunfullmäktige som slutgiltigt ska besluta i frågan, men voteringen i BUN gav onekligen en fingervisning om hur det kommer att gå i fullmäktige den 26 april. (Eller möjligtvis den 23 maj.)
Men.
Vänsterpartiet är alltid öppet för nya fakta, det finns ingen prestige i frågan. Jag vill återigen betona det. Men vad viktigare är, även socialdemokraterna flaggade för att ställningstagandet kunde bli annorlunda i fullmäktige. Så utgången är faktiskt inte helt säker.
BUN:s beslut kommer nog att te sig något märkligt för utomstående. Underlaget och alla fakta som levererades av förvaltningen säger en sak – politikernas beslut säger något helt annat. Och stöds inte av något som helst skriftligt underlag. Men vad värre är. Dagens diskussion visade på en tämligen tydlig och djup ”spricka” mellan nämndens ordförande Mats Andersson och förvaltningen. Det inger en viss oro inför framtiden.
.
PS. TTELA har en artikel i ämnet – se ”Grundskolan kan bli kvar i Väne Ryr”.
Reaktioner från Väne-Ryr!
Det blev starka reaktioner på gårdagens blogg om skolverksamheten i Väne-Ryr. (Se ”Inför BUN 20/3: Väne-Ryr mm”.) Och det kanske inte var så förvånande. Det finns ingen kommunal fråga som väcker ett så starkt engagemang som nedläggning av en skola.
Det som förvånade mig var emellertid innehållet i de uppgifter som några föräldrar lämnade – uppgifter som, om de stämmer, var av den karaktären att ärendet om Ryrskolans framtid hamnar i en liten annan dager. Jag vill emellertid inte redovisa dessa nya uppgifter här, eftersom jag alltså inte vet om de stämmer. Det var dock inte så att de faktauppgifter som redovisades i bloggen igår inte stämde, de nya uppgifterna handlar om orsaken till varför elevunderlaget sjunker.
Jag har hänvisat föräldrarna till nämndens ordförande Mats Andersson (C). Det är ett måste att han redovisar vad är riktigt och korrekt innan nämnden tar ställning på måndag.
För min och Vänsterpartiets del så ligger det ingen ”prestige” i frågan. Vi baserar som vanligt vårt ställningstagande på fakta. Finns det nya fakta så ska vi ta dem under beaktande när vi drar våra slutsatser – och bestämmer vilket ställningstagande vi ska göra.
Inför BUN 20/3: Väne-Ryr mm
Det närmar sig med stormsteg ett nytt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Kommande måndag samlas ledamöterna för att fatta åtminstone ett omtvistat och känsligt beslut.
Men sammanträdet går ut i ett lite lugnare tempo och med mindre kontroversiella ärenden. Ledamöterna ska få information om arbetet med värdegrunden i förskolan. Sedan ska information ges om att Skolverket har tilldelat medel för 30% av en tjänst som samordnare för nyanlända elevers lärande. Det är väl bara sverigedemokraterna som eventuellt kan ha synpunkter på detta. Som jag ser det är det en nödvändig tjänst, oavsett vilken syn man nationellt kan ha i migrationsfrågan… De nyanländas lärande är en utmaning för kommunen och kommunens skolor.
Nämnden ska också ta upp patientsäkerhetsberättelsen för elevhälsan 2016. Barn- och utbildningsnämnden är nämligen att betrakta som vårdgivare, eftersom arbetet av skolsköterskor och skolläkare, men även till del av psykologer och logopeder, är att betrakta som hälso- och sjukvård. Och då är det lag på en sådan här patientsäkerhetsberättelse.
Det är nog så att patientsäkerheten inom barn och utbildning är relativt hög, men den kan naturligtvis bli ännu bättre. Ett problem som beskrivs i underlaget är svårigheten att ibland veta ”om det är rätt elev vid kontakter”. Det kan ha
att göra med att samma elev stavar sitt namn olika vid olika tillfällen, uppger olika födelsedatum (när man föds är ganska oväsentligt i vissa länder) eller med språkförbistring överhuvudtaget. IT-haveriet kring julen ställde också till en del problem. Elevhälsan hade t ex inte tillgång till elevernas journaler och en del anteckningar och dokument försvann helt enkelt.
Arbetet fortskrider med oförminskad intensitet för att göra patientsäkerheten allt bättre.
Verksamhetschef Granat ska informera om arbetet med surfaceanvändningen inom 7-9-skolorna. Varje elev på högstadiet har ju fått en egen dator, en Microsoft Surface, och nu ska nämnden få en föredragning om hur det har fungerat. Och innan sammanträdets riktigt kontroversiella ärende ska nämnden också få en så kallad verksamhetsuppföljning, denna gång om ”service och bemötande, samverkan och delaktighet”.
Och så det ärende som alla har väntat på, eller kanske fruktat, ärende 7:
”Verksamhet årskurs 1-3 vid Väne-Ryrs skola från och med höstterminen 2017.”
Den 30 januari 2013 beslut kommunfullmäktige att:
”Väne-Ryrs skola öppnas för förskola, förskoleklass och fritidshem höstterminen 2013. Hösten 2014 öppnas en grundskola för åk 1-3 på försök i tre år.”
Och det var ett glädjande besked för föräldrar, barn och elever i Väne-Ryr. Men kommunfullmäktige skickade med en brasklapp. Den andra delen av beslutet löd:
”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”
Och där är vi nu, BUN ska fatta beslut om skolverksamheten ska finnas kvar i höst…
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att skolverksamheten läggs ner och det formuleras på följande sätt:
”… att verkställa Kommunfullmäktiges beslut … att ej fortsätta bedriva verksamhet årskurs 1-3 eftersom det krav på årskursomfång och antal elever (15) som ställdes i beslutet ej uppfylls.”
Det är helt enkelt så att av de 25 elever som bor i upptagningsområdet så har 15 elever valt en annan skola. Det är bara 10 elever kvar på skolan i höst, plus två elever från en annan kommun. Det kommer alltså bara att gå 12 elever i Väne-Ryrs skola till hösten. Och det i åk 1 och 2. Det finns inga elever alls i åk 3. I en uppmärksammad artikel den 19 februari i TTELA (”Avgörande nära för Väne Ryrs skola”) så står det 14 elever, men jag antar att siffrorna i det underlag som föreläggs nämnden är de korrekta.
Ser man på KIR (kommuninvånarregistret) så finns det 5 elever som bor i området som kan börja i skolan ht 2018. Det skulle, om alla 6-åringar väljer Väne-Ryr, innebära att det blir 17 elever nästa läsår. (Det finns just nu 11 elever i området som kan börja i skolan ht 2019.)
Nämndens ordförande Mats Andersson (C) vill inte lägga ner skolverksamheten i Väne-Ryr. Andersson har lagt ett annat förslag än förvaltningen. Det lyder:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar hemställa hos kommunfullmäktige att omvärdera sitt delbeslut … rörande grundskola åk 1-3 i Väne-Ryr och förlänga prövotiden för öppethållande av grundskola åk 1-3 till år 2019. Förvaltningen avvaktar därmed effektuering till dess att Kommunfullmäktige behandlat frågan på nytt.”
I en skrivelse till förvaltningschefen från den 2 februari menar ordförande Andersson att det är omöjligt av praktiska skäl att stänga Väne-Ryr, eftersom det råder trångboddhet i kommunens grundskolor. Det är också ett argument som Andersson utvecklade i TTELA den 19 februari:
”Att stänga grundskoleenheter finns inte på kartan utifrån fakta vi har. Jag vill inte obstruera fullmäktigebeslutet men samtidigt måste jag påtala det praktiskt omöjliga att genomföra det.”
Det här uttalandet har naturligtvis förvaltningen läst för i underlaget beskrivs hur eleverna redan nu har undervisning förlagd till Onsjöskolan en respektive två dagar i veckan, eftersom det saknas ämnessalar i Väne-Ryr. Och slår, med en viss tyngd får man väl tillstå, fast:
”Det innebär att eleverna i praktiken även har platser på Onsjöskolan. Det föreligger därmed inga praktiska hinder att i Onsjöskolans organisation ta emot eleverna åk 1-3 från Väne Ryr, från och med höstterminen 2017 och framåt.”
Så vad händer på måndag, ”to be or not to be” för Väne-Ryr?
De styrande partierna (S+C+MP) kommer naturligtvis att rösta för att ha kvar skolverksamheten i Väne-Ryr, även om några socialdemokrater kan vara tveksamma… De tre partierna stod ju också, precis som Vänsterpartiet, bakom beslutet från januari 2013 att öppna Väne-Ryrs skola. Det gjorde för övrigt också välfärdspartiet. Den borgerliga oppositionen (M+L+KD) var mot ett öppnande då och är för en stängning nu. Det är jag säker på. Det har de framfört vid ett flertal tillfällen under årens lopp, och nu senast på februarisammanträdet då Mats Anderssons uttalande i TTELA (se ovan) ventilerades.
Sverigedemokraternas hållning är oviss. De röstade inte för ett öppnande av Väne-Ryr 2013, en ledamot röstade nej och en avstod (om jag inte minns fel). Det finns väl vissa tecken på att SD har ändrat inställning sedan dess. I så fall, om SD vill bevara Väne-Ryr, så innebär det en majoritet för detta alternativ i kommunfullmäktige, som troligtvis kommer att avgöra frågan till slut. Om SD däremot vill lägga ner Väne-Ryr, så blir det Vänsterpartiet som avgör Väne-Ryrs fortsatta öde som grundskola.
Och vad tycker då Vänsterpartiet? Vänsterpartiet röstade som sagt för att öppna Väne-Ryr den där kvällen 2013. Men vi röstade också för, precis som S+C+MP+VFP, att det var en försöksverksamhet fram till och med detta läsår och att det skulle vara minst 15 elever för att skolverksamheten skulle fortsätta.
Det är inte lätt, det är en del svåra frågor i politiken just nu…
Det finns en skola i Väne-Ryr. Alla föräldrar med barn i lågstadieåldern (25 elever) kan välja att placera sina barn där. Detta läsår har 15 av dessa barns föräldrar valt bort Väne-Ryr. Har då inte en majoritet av föräldrarna valt bort Väne-Ryrs skola? Är det då inte föräldrarna som i praktiken har lagt ner Väne-Ryrs skola?
Jag tycker det. Vänsterpartiet tycker det.
Det finns ytterligare en aspekt på frågan, den ekonomiska. För att få plats med all verksamhet, förskola, förskoleklass, fritidshem och lågstadium, så har nämnden varit tvungen att hyra in en modul. Och det kan bli aktuellt att hyra in en till. Om skolbarnen flyttas till Onsjöskolan så är modulerna en kostnad som nämnden skulle kunna spara in på, samtidigt som förskolan får ordentligt med utrymme i hela Väne-Ryrs skolbyggnad.
BUN ska också få information om och diskutera budgeten, men det får jag återkomma till.
Total förvirring om Silvertärnan!
Igår lördag vaknade vi till en braskande rubrik i TTELA (se här):
”Akut brist på klassrum i Vänersborg”
I artikeln kunde man läsa:
”Nu är bristen på skollokaler kritisk. Om inget görs står runt 100 högstadieelever i centrala Vänersborg utan klassrum till hösten.”
Det är lite av en skolkris i kommunen. Bakgrunden är som bekant den stora elevökningen i Vänersborg de senaste åren. Den har inneburit att Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har tvingats att hyra in en mängd moduler på kommunens låg- och mellanstadieskolor för att klara den akuta situationen. Nu blir eleverna äldre och ska börja högstadiet, där elevökningen samtidigt redan har lett till fler elever på skolorna i centrala stan och större klasser.
BUN fattade den 14 november beslutet att börja en projektering för verksamhetsanpassning av Silvertärnan/Idrottsgatan 7 för årskurs 7-9. I samband med det beslutade också BUN att begära att redan beslutade investeringsmedel för Norra skolan, totalt 30,9 miljoner kr, skulle flyttas till Silvertärnan år 2017 och 2018 och att begära utökad investeringsbudget med 13,5 milj kr för år 2019.
Motiveringen var:
”Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört utredning gällande anpassningar av lokaler på Idrottsgatan 7 för årskurs 7-9. Behovet av fler elevplatser i årskurs 7-9 förväntas bli stort under de närmsta åren och en anpassning av lokalerna på Idrottsgatan 7 skulle innebära att Silvertärnan kan ta emot hela den förväntade elevökningen fram till 2026.”
Beslutet fattades väldigt snabbt, nämnden togs med överraskning. När jag kom hem efter BUN:s sammanträde i november skrev jag i bloggen (se här):
”Men vi var flera i nämnden … som reagerade på att vi fick handlingarna så sent som i torsdags eftermiddag och så skulle ärendet beslutas redan idag… … vi var ”bakbundna” och röstade därför ja till förslaget. Vi ville ju inte försvåra eller förhindra en nödvändig ombyggnad av Idrottsgatan 7. Dessutom ska ju ärendet upp senare i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige – och innan dess hinner partierna sätta sig in i handlingarna ordentligt. Och då menade vi, vilket vi också framförde, att vi förbehöll oss rätten att ta diskussionen i dessa församlingar istället.”
Nu avslog en majoritet i kommunstyrelsen BUN:s begäran, och därav TTELA-artikeln.
Eller?
Ärligt talat så vet jag inte riktigt vad beslutet i kommunstyrelsen innebar. Och det vet nog inte TTELA heller, som sätter rubriken på den andra artikeln som behandlade frågan (se här):
”Oklart om pengar till Idrottsgatan”
Och så citeras Marie Dahlin (S) i artikeln:
”beslutet innebär att pengarna till Idrottsgatan 7 försvinner”
Men i samma artikel säger Gunnar Lidell (M), som lade det förslag i kommunstyrelsen som fick majoritet:
”Och att det inte finns några pengar till Idrottsgatan 7 är felaktigt.”
Och TTELA skriver dessutom i artikeln:
”Han (Lidell; min anm) påpekar att 4 miljoner för investeringar är avsatta sedan tidigare och att möjligheten att låna pengar till ytterligare renoveringar finns om det behövs.”
Jag har försökt att ta reda på vad kommunstyrelsens beslut innebar, men blir bara allt mer undrande ju mer jag letar.
I handlingarna inför sammanträdet så finns det under rubriken ”Barnomsorg och Grundskola, verksamhetsanpassning” bara 4 milj kr avsatta till Silvertärnan för 2017. I kolumnerna för 2018 och 2019 är det tomt, det står inga summor överhuvudtaget. Det finns inte heller några pengar avsatta till Norra skolan.
Utifrån detta underlag föreslår moderaterna på sammanträdet, i kommunstyrelsen, att:
”Norra skolan: flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt”
Och detta kan väl antas vara en ”pik” till BUN som flyttade pengar från Norra skolan till Silvertärnan. Men i förslaget till kommunstyrelsen fanns varken några pengar till Norra skolan eller Silvertärnan. Så pengar tycks inte ha flyttats någonstans, de tycks helt enkelt ha lyfts bort inför sammanträdet i kommunstyrelsen. Innebär kommunstyrelsens beslut att de totalt 30,9 milj kr till Norra skolan nu flyttas in i budgeten igen, och läggs in under åren 2019-20? Och det har jag i och för sig inget emot – Norra skolan ska inte ställas mot Silvertärnan. Men vart tog BUN:s beslut om pengar till Silvertärnan vägen?
Jag förstår fortfarande inte. Det enda jag förstår är att det finns 4 milj kr till Silvertärnan i år (2017). Men om det räcker för att anpassa skolan till de nya klasserna inför höstterminen vet jag inte. I BUN:s beslut står det 30,9 milj kr, men det var för 2017 och 2018. Och som sagt, för 2018 finns det inga pengar i kommunstyrelsebeslutet till Silvertärnan. Men det fanns det heller i underlaget, dvs det förslag som Marie Dahlin och S+C+MP röstade på…
Sedan vet jag att flera politiker är tveksamma till om det verkligen behövs så mycket pengar för att verksamhetsanpassa Silvertärnan som BUN tror, sammanlagt 44,4 milj kr mellan 2017-2019. De menar att det är orimligt, eftersom gymnasiet tills för helt nyligen bedrev utbildning i lokalerna. Några röster har också framfört att t ex ventilationen inte behöver göras om… Dessutom tvivlar en del på att det är riktigt att bygga ytterligare en permanent stor skola på Idrottsgatan. De menar att det blir alldeles för många skolor på Idrottsgatan – och alltför många elever koncentrerade till ett så litet område.
Men situationen är som jag förstår det akut, det var ju i varje fall det som meddelades BUN i november. Det finns helt enkelt inga andra lämpliga lokaler att bedriva undervisning i…
Oftast försöker jag bringa klarhet och förklara kommunala politiska sammanhang i denna blogg. Denna gång kan jag inte det. Mitt enda försvar är att jag inte sitter med i kommunstyrelsen…
Vi får se om frågan klargörs inför kommunfullmäktige den 29 mars. (Det är dessutom ett BUN-sammanträde den 20 mars.) Det är ju i fullmäktige som frågan ska beslutas. Tills dess så får väl barn- och utbildningsförvaltningen arbeta vidare som om inget har hänt. Som TTELA skriver – utifrån en röst i förvaltningen:
”Men för att inte förlora någon tid i arbetet fortsätter barn- och utbildningsförvaltningen planeringen som om det går att flytta in på Idrottsgatan 7 till höstterminen.”
Sammanfattning av dagens BUN
Så har då Barn- och Utbildningsnämnden avslutat sin långa dag i det gamla Skattehuset.
På förmiddagen var det sammanträde och efter lunch var det en så kallad dialogdag. Dialogdagen handlade om förväntade resultat till Mål- och resursplan 2018-2020. Det sistnämnda kan jag emellertid inte rapportera från, eftersom dagen betraktas som ett slags arbetsmöte. Det var, kan jag i varje fall nämna, en intressant eftermiddag, där många viktiga frågor kring nämndens olika verksamheter dryftades. Och det är väl ingen hemlighet att jag är ganska kritisk till principerna för styrning av verksamheterna. Men det ska jag inte utveckla mer i denna blogg, utan hänvisar till tidigare inlägg. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?” – del 1, del 2 och del 3.)
Själva sammanträdet tog längre tid än beräknat. Det berodde framför allt på att ledamöterna i vanlig ordning ställde många frågor och att det blev en hel del diskussioner. Och det är helt på sin plats.
Nämnden fick ta del av en verksamhetsuppföljning kring förskoleklass och fritidshem. Gemensamt för de båda verksamheterna är att det på många håll är för stora grupper och lokalbrist. Det är dessutom svårt att få tag i fritidspedagoger. Men det är nog ett problem som fritidshemmen delar med både förskolan och grundskolan. Legitimerade pedagoger är en bristvara.
Sedan avhandlades verksamhetsberättelsen. Den skrev jag om i gårdagens inlägg (se ”Sportlovsmåndag med BUN”). Idag fick vi väl inte så mycket ny information. Det skulle kanske vara då att sjukfrånvaron har ökat inom nämndens ansvarsområden, men den ligger ändå under snittet för kommunen som helhet, 187 lärare har tagit del av lärarlönelyftet och det är också svårt att rekrytera rektorer och förskolechefer.
Nämnden fick även information om byggprojekt som är på gång, som t ex att bygget av den nya förskolan i kvarteret Hönan beräknas komma igång till hösten med markarbeten. Äntligen…
Den nya/utökade skolan på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) ska enligt kalkylerna kosta 70 milj kr, där BUN:s del av av kostnaderna uppgår till 44 milj. Det går rykten ”på stan” om en kostnad på 100 milj kr, men då är en ny idrottshall med. Det har dock inte fattats något beslut om en ny idrottshall. Som för övrigt verkligen behövs.
Det råder delade meningar om vem som ska initiera byggandet av idrottshallen. Kultur- och Fritidsnämnden säger några, BUN säger andra. Som t ex Marie Dahlin (S), som enligt enligt Tove af Geijerstam (L) hävdar detta mycket bestämt. Dessutom med en svordom… Och då är det väldigt bestämt. Men det hade inte nämndens ordförande Mats Andersson (C) hört talas om. Det är väl typiskt det nuvarande styret, ingen större kommunikation med varandra – eller ordning…
Mulltorp ska vara klar till vårterminen 2019 till en kostnad på 17 milj kr, exklusive underhåll på ytterligare 3 milj. Fast Gunnar Bäckman (KD) var tveksam till tidsplanen, ärendet har ännu inte varit uppe i byggnadsnämnden…
Det finns ytterligare byggprojekt på gång. Barn- och utbildningsförvaltningen har för översiktlighetens skull lagt upp en sida på kommunens webbplats med en sammanställning över planerade och pågående större byggprojekt. Där kan den intresserade hitta diverse pdf-filer om utredningar, tjänsteyttranden och beslut. (Se här.) Sidan är väl värd ett besök.
Under punkten ”ordförande informerar” lyfte jag frågan om organisationen kring ”skolvaktmästare”. Ett flertal av kommunens skolvaktmästare har nämligen hört av sig (till mig) och klagat på den nya organisationen. (De hör till samhällsbyggnadsförvaltningen nu.) Vilket för övrigt Henrik Josten (M) kompletterade med att även vaktmästare inom Arena-Fritid var missnöjda. Det finns många vaktmästare som vill arbeta i skolans värld. De vill lyda under BUN och inte samhällsbyggnadsnämnden, och vara en del av skolans verksamhet. Och det kan jag intyga – det vill även skolorna. Skolvaktmästarna betyder oerhört mycket för skolorna – och eleverna. Det är viktigt att att det finns vaktmästare knutna till en bestämd skola, och inte som det är tänkt nu, att de ska växla mellan att köra ismaskin och ambulera runt i kommunens alla skolor och verksamheter.
Jag har för övrigt försökt få reda på när beslutet om att alla vaktmästare skulle övergå till samhällsbyggnadsförvaltningen fattades, och av vem. Det tycks emellertid inte finnas något sådant beslut i kommunen – utredningar ja, men beslut nej. Ändå omorganiseras det som om det fanns ett sådant beslut. Vi får se (efter denna blogg), kanske finns ett sådant beslut i någon skrivbordslåda…
Nämndens sammanträden sker i regel i bästa samförstånd, so to speak, men när Tove af Geijerstam kommenterade Mats Anderssons uttalanden i TTELA om Väne Ryrs skola (se här), så blev tonen ganska frän…
Tove af Geijerstam (L) menade att ordförande Mats Andersson (C) kringgick kommunfullmäktiges beslut när han uttalade sig i TTELA – och detta var:
”Anmärkningsvärt!”
Mats Andersson dementerade inte sina uttalanden i TTELA, utan tyckte att Tove af Geijerstam skulle läsa artikeln igen…
I TTELA sa Andersson:
”Att stänga grundskoleenheter finns inte på kartan utifrån fakta vi har. Jag vill inte obstruera fullmäktigebeslutet men samtidigt måste jag påtala det praktiskt omöjliga att genomföra det.”
Det kan nog inte sägas vara annat än att ordförande Andersson både föregrep BUN:s behandling av ärendet (i mars) och en tanke på att sidosteppa fullmäktiges beslut. Så visst ligger det en hel del i af Geijerstams kritik… Även om jag i sak håller med Andersson.
Nämndsordförande Andersson får nog se till att vakta tungan lite bättre i fortsättningen…
Avslutningsvis vill jag meddela att nämndsledamoten Ola Wesley från sverigedemokraterna inte bara har visat sig vara ett hårdrockfan, han besökte också Dream Theaters fantastiska konsert i fredags (se här). Men inte nog med det. Idag har Wesley börjat ett nytt liv – han har övergått till LCHF. Och trots våra politiska meningsskiljaktigheter, vilka inte är så små, önskar jag honom lycka till på den inslagna vägen till ett bättre liv. Vem vet, kanske kommer han att ändra politisk uppfattning också. Man brukar nämligen bli mer klarsynt av lågkolhydratkost…
Sportlovsmåndag med BUN
Det har varit en omväxlande helg. Först besökte jag den nya arenan i Partille, Partilles motsvarighet till Arena Vänersborg. Fast den är framför allt byggd som en hall för Partilles storhet, handbollsklubben Sävehof. Det betyder att hallen är varm och man kan vistas där utan ytterkläder. Det var det amerikanska progressiva hårdrocksbandet Dream Theater som gav en bejublad konsert på fredagskvällen.
Dagen efter, igår lördag, så gällde det dock att klä sig varmt. Det var iskallt på Vänersvallen arena när Vänersborgs FK tog emot allsvenska Halmstad i Svenska Cupen. Det är
nog första gången någonsin som jag och många med mig bevistade en fotbollsmatch utomhus i Vänersborg i februari. Det blev 2-2, ett resultat som innan matchen skulle ha setts som en stor framgång. Som matchen utvecklade sig så var det dock lite av en besvikelse. VFK var det klart bättre laget och det kunde lika gärna ha stått 3-0 till de vitsvarta i halvlek. Istället kvitterade Halmstad i matchens slutskede på straff…
Och idag gäller det att studera handlingarna inför morgondagens sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden… (Med Dream Theater i hörlurarna…)
I onsdags hade TTELA en artikel om ett av nämndens ärenden, ”Begäran om ersättning avseende fler elever i grundskolan”. (Se: ”Elevökning kostar skolorna miljoner”.)
Bakgrunden är att det finns en liten ”klausul” i den budget som fullmäktige tog i juni 2016:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 11.000 Tkr som ersättning till barn- och utbildningsnämnden om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever.”
Och elevantalet har ökat mer än beräknat, och därmed behoven. Prognosen låg på 4.684 elever, men under hösten ökade elevantalet än mer och i januari i år var 4.838 elever inskrivna i grundskolan, dvs 154 elever fler än prognosen. Nu vill Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) ha pengarna av kommunstyrelsen, enligt fullmäktiges beslut.
Och inte bara de 11 miljonerna – i ”klausulen” fanns också en beräkningsgrund för hur mycket pengar nämnden skulle få i kompensation för elevökningen. Och används denna beräkningsgrund så har BUN faktiskt rätt till ungefär 14,7 milj kr. Och det är denna summa som BUN tänker begära av kommunstyrelsen.
Vi får se hur kommunstyrelsen resonerar – har beräkningsgrunden i beslutet företräde framför de 11 miljonerna…? Hur den styrande minoriteten (S+C+MP) resonerar kanske vi kan räkna ut. De ville ju inte ge några pengar till eleverna överhuvudtaget… (Det var som ni läsare kanske kommer ihåg oppositionen som röstade igenom budgeten mot de styrande partiernas vilja… Sverigedemokraterna lade ner sina röster.) Som jag ser det ska BUN ha de begärda pengarna. Elevökningen blev helt enkelt ännu större än vad (oppositionen i) fullmäktige kunde drömma om…
Och på tal om TTELA, igår skrev TTELA om Väne Ryrs skola (se ”Avgörande nära för Väne Ryrs skola”). Väne Ryrs skola kommer emellertid inte upp på morgondagens sammanträde, utan först i mars. Jag tar därför inte upp denna fråga nu.
Förutom en del information kommer nämnden att fatta beslut i endast ett ärende till, verksamhetsberättelsen. Och sådana här berättelser har man läst några gånger nu. Men det finns en hel del matnyttigt i materialet. Fast ganska mycket är detsamma som i den korta verksamhetsberättelsen, som jag redogjorde för inför BUN:s januarisammanträde (se här).
BUN redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr. Och det var ett förhållandevis gott resultat med tanke på den stora elevökningen förra året:
”Årets största utmaning har varit att hantera den fortsatta elevökningen inom grundskolan. Snittökningen är 276 fler elever än föregående år, då ökningen också var stor jämfört med tidigare år. Fler elever i verksamheterna kräver främst mer personal och lokalytor. Men givetvis påverkas även kostnader för måltider, läromedel och dylikt.”
Det är framför allt personalkostnaderna som har ökat. De är 60,8 milj kr högre än budgeterat. Det är 149 fler anställda (1 nov 2016) än för ett år sedan. I grundskolan fanns det 108 fler tillsvidareanställd personal. Även lönerna har ökat – medellönen har ökat med drygt 1.300 kr. (Löneökningen är nog ännu större för de legitimerade pedagogerna – det arbetar nämligen 137 obehöriga pedagoger på visstidsanställning.)
Det råder som bekant stor brist på lärare, och lönerna lär behöva öka än mer, dels för att behålla befintlig personal och dels för att locka pedagoger från andra kommuner. 71 tillsvidareanställda personer avslutade sin anställning under förra året, exklusive pensionsavgångar… Kanske fick de bättre betalt i närliggande kommuner.
Intäkterna är också högre än budgeterat, närmare bestämt 26,7 milj kr för grundskolan. Det är främst medel från Migrationsverket och Skolverket. Sedan fick ju också BUN 16 milj kr ”extra” av oppositionen i april 2016. (Dessa pengar räknas inte in i de 26,7 milj.) Återigen till förtret för de styrande partierna (S+C+MP)…
Det är ett gissel för BUN att budgetförutsättningar ändras hela tiden under året. Därför skriver förvaltningen:
”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”
Det här tycker jag är oerhört viktigt, och något som jag också tidigare har argumenterat för. Det finns många kommuner i Sverige som arbetar på det sättet, framför allt kommuner som är kända för att vara bra skolkommuner. Om inget initiativ tas, så lär det så småningom komma en motion i frågan från Vänsterpartiet.
Det står väldigt mycket om nämndens verksamhet i verksamhetsberättelsen. Är man intresserad kan den kan laddas ner från kommunens hemsida (eller här, verksamhetsberättelsen börjar på sid 40). Fast jag vet inte hur många som verkligen läser den. Det känns som att den saknar intresse för det stora flertalet, även om jag tror att framför allt pedagoger, rektorer och förskolechefer borde läsa den.
Verksamhetsberättelsen återger också några fakta om själva nämnden. BUN hade 10 sammanträden under året, vilket är ungefär som det brukar. Mer intressant är att sammanträdena har blivit kortare – i genomsnitt 4 timmar. Det kan jämföras med år 2014, då snittet låg på 10 timmar. Jag vet inte om nämnden har blivit effektivare under ordförande Mats Anderssons (C) ledning, men det är klart – när han vägrar ledamöter att väcka ärenden så går ju sammanträdena fortare…
Det blir antagligen ett ganska kort sammanträde med BUN imorgon. Men nämnden ska dock inte gå hem tidigt för det. Efter sammanträdet ska en dialog hållas om att:
”revidera Barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat till Mål- och resursplan 2018-2020.”
Detta arbete lär ta sin runda tid. Och jag kan inte påstå att jag ser fram emot det med särskilt höga förväntningar. Jag har svårt att se värdet av alla mätbara mål och förväntade resultat – när man istället kan och bör förlita sig på professionen…
BUN (23/1): Kris med lokalerna!
Inför Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) sammanträde idag skrev jag en lång blogg (se ”Årets första BUN på gång”) för ett, som jag trodde, kort möte. Men se, det blev inte så. Så nu blir det istället en kort blogg (ok då, kortare…) om ett långt möte. (För ytterligare faktauppgifter hänvisar jag för övrigt till denna blogg.)
Nämnden samlades som vanligt kl 08.30 och slutade inte förrän kl 14.05, men då var det också en timmes lunch. (Som politikerna naturligtvis ordnade och betalade för helt själva, om nu någon undrar…)
Det var inte särskilt många ärenden på dagordningen, men ledamöterna passade på att ställa frågor och diskutera en hel del kring de ärenden som togs upp. Det gemensamma för diskussionerna var att de nästan bara handlade om elevökningen och bristen på förskole- och skollokaler.
Elevökningarna fortsätter nämligen i oförminskad takt. Och det inte bara just nu, utan enligt prognoserna fram till åtminstone år 2025. Det är dit prognoserna sträcker sig… Elevökningen blir, och är, som störst i centrala stan, men i t ex Brålanda räknar man med 50 nya barn och elever i åldrarna 6-12 år och i Frändefors 75 stycken fram till år 2025.
Elevökningen motsvarar två helt nya skolor, förutom de två som BUN redan har beslutat att bygga på Öxnered (renovering och utbyggnad) och Holmängen. Två skolor till alltså! Vi pratar närmare bestämt om en ökning med över 1.000 elever fram till år 2025!
Och det är bråttom. Det är nämligen kris som det är idag! Bara förra året blev det 276 fler elever i grundskolan…
Redan nu ser vi att förtätningen har nått, eller passerat, alla gränser. Vänersborgs skollokaler är överfulla. Och då ska vi komma ihåg att BUN ändå har hyrt in ett antal moduler/paviljonger för att eleverna överhuvudtaget ska ha någonstans att ”ta vägen”. (Fast det kanske lät lite orättvist, de nya modulerna håller en fantastisk bra standard.) Och det behövs förresten fler moduler/paviljonger redan i höst – för att lösa den ”akut-akuta” situationen…. Det är också brist på ämnessalar. Det finns i dagsläget t ex inte tillräckligt med idrottshallar för att bedriva undervisning i Idrott och Hälsa… Och vad jag förstår så är det också problematiskt med salar i Hem- och konsumentkunskap.
Även på förskolorna ökar barntillströmningen. Och det är redan idag tämligen långa köer, 99 barn. Förvaltningen är tvingad att använda tillfälliga lokaler, samtidigt som det finns lokaler som behöver renoveras. Och den nya förskolan i kvarteret Hönan finns fortfarande bara på ritning, trots 3-4 beslut från BUN… Det nya beskedet är att det ska börja byggas i höst. ”Någon därnere” vet…
Den stora elevökningen för med sig en hel del problem – inte bara ekonomiska. För visst krävs det omfattande investeringar för att bygga nya skolor och förskolor. Vi pratar om flera hundra miljoner…
Det är också ett stort problem att det blir allt svårare för kommunen att rekrytera och behålla befintlig personal. Arbetssituationen är helt enkelt för jobbig… Med bättre lokaler och arbetsförhållanden hade det blivit lättare. Som ”lök på laxen” står vi dessutom inför stora pensionsavgångar…
Arbetssituationen är också tuff för både rektorer och förskolechefer samt personalen på den centrala förvaltningen. En stor del av arbetstiden går åt till mer eller mindre akuta lokalfrågor…
Men eleverna kan inte flytta, vilket är ett annat problem. Det är svårt att upprätthålla ett fritt skolval, eftersom alla skolor är fulla eller överfulla. Det är knappt så att det går att upprätthålla ”närhetsprincipen”, dvs att eleverna ska få plats i den skola som ligger närmast bostaden. För att inte tala om hur situationen kan påverka likvärdigheten och måluppfyllelsen i kommunens skolor…
Jag säger det igen – kommunledningen måste inse allvaret i skol- och förskolesituationen och tillsammans med BUN snarast ta tag i problemen och försöka lösa dem gemensamt. Det är en angelägenhet för hela kommunen! En kommun som enligt preliminära siffror gör ett överskott i budgeten för 2016 på 60 miljoner kronor…
Nämndens diskussioner mynnade ut i ett uppdrag till förvaltningen om att uppdatera och revidera de förskole- och grundskoleutredningar om situationen i centrala stan, som redan har utarbetats. Och, framför allt, att förvaltningen ska ta fram:
”ett strategiskt dokument utifrån hur kommunen övergripande ska hantera långsiktigt lokalbehov och utmaningar inom skolverksamheten.”
Tanken är att upprätta en skolplan som gäller hela kommunen och som kommunfullmäktige får fatta slutgiltigt beslut om. Det skulle inte bara förbättra kommunens långsiktiga planering och ”tänk” kring förskole- och skollokalerna – det kunde kanske också höja ”statusen” i kommunen på dessa frågor. Inom några kretsar så tycks alltjämt åkrar, hamnar, bandy och sessionssalar vara viktigare än våra barn och ungdomar…
Årets första BUN på gång
I tisdags kom kallelsen till 2017 års första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Den kom samtidigt som jag höll på att läsa en debattartikel i DN (se ”Fler erfarna lärare måste jobba i utsatta skolområden”), som bland annat var skriven av LR:s (Lärarnas Riksförbund) ordförande Åsa Fahlén. Debattartikeln handlade om lärarsituationen i Sverige.
Fahlén m fl skrev att:
”Enbart i Malmö kommun har 17 procent av stadens grundskollärare slutat på tio månader.”
Nu är naturligtvis inte Malmö Vänersborg, eller tvärtom, men problemet finns även här i Vänersborg. De legitimerade lärarna slutar sina anställningar, framför allt på ”problemskolor” (om uttrycket tillåts), och det är inte alltid som de nya lärarna är behöriga. Några av de legitimerade lärarna lämnar yrket helt och hållet, medan andra får jobb på andra skolor.
Det här leder till att likvärdigheten i den svenska skolan, och i Vänersborg, försämras. Och det är också något som internationella mätningar har visat.
”I den senaste Pisa-undersökningen har fem av sju likvärdighetsindikatorer försämrats. Ingen har förbättrats.”
Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen, beskrev situationen (i Sverige) så här i tidningen Skolvärlden häromveckan (se här):
”De erfarna och framgångsrika lärarna finns i större utsträckning på skolor som har en mer gynnsam elevsammansättning.”
Det här är alltså ett problem som också finns i Vänersborg. Och det måste kommunen, och staten, göra något åt. Det kanske är så att lärare måste lockas med högre löner till skolor med de ”tuffaste utmaningarna”… Något som enligt artikeln görs i t ex Sydkorea.
Det är också uppenbart att arbetsförhållandena måste förbättras för lärarna. Kanske kunde Vänersborg gå i bräschen och t ex införa elevvårdsteam som i Frankrike – team av personal som hanterar frågor som inte är direkt kopplade till undervisningen, t ex agera 
som rastvakter och hantera direktkommunikation med föräldrar.
Som signaturen ”kurwi” kommenterade en tidigare blogg (se här):
”Lärare är utbildade för att undervisa. Föreställningen att lärare skall göra allt som har med eleverna att göra är ungefär lika befängd som idén att läkare skall göra allt som rör patienterna – från kallelse via patientjournalen till fakturering.”
Jag tror också att många kommunala uppgifter, som t ex fastighetsfrågor och flera personal- och elevvårdsfrågor, måste lyftas bort från rektorernas arbetsuppgifter, så att de istället kan bli verkliga pedagogiska ledare.
Men det är inte detta som BUN ska diskutera på måndag.
Hans-Joachim Ackermann ska debutera inför nämnden och föredra ärendet ”verksamhetsuppföljning”. Uppföljningen handlar om nyckeltal och ”nuläge, behov och långsiktig organisation”. Kanske kan några av idéerna ovan ventileras under denna punkt?
I det utskickade underlaget (som kan laddas ner här) står det bland annat att 3,3% av eleverna hade en frånvaro i december som översteg 25 procent, att sjukfrånvaron för lärare på förskolan uppgick till 11,5% (nov) och på grundskolan till 8,1% (nov). Det finns onekligen en del för nämnden att ta tag i. Eller kanske rättare sagt, att arbeta vidare med.
Barnantalet på kommunens förskolor ökade med 23 barn (från november till december), men trots detta står 199 barn i kö (till och med april) medan 33 barn inte har fått sina förstahandsval inom 4 månader. Inom förskolan och den pedagogiska omsorgen har antalet placeringar ökat med i genomsnitt 54 barn jämfört med år 2015.
Det här är en synnerligen delikat situation som inte bara BUN utan hela kommunen med förenade krafter måste ta tag i för att lösa. Det räcker inte med enbart ord… (Mer om detta nedan.)
Elevantalet på kommunens grundskolor ökade med 42 elever (från november till december). Det betyder att det gick i genomsnitt 276 fler elever i grundskolan förra året än år 2015. Elevökningen fortsätter alltså och också detta är något som kommunledningen måste uppmärksamma och hjälpa BUN med att lösa.
Efter verksamhetsuppföljningen så får BUN information om den korta verksamhetsberättelsen för år 2016. Och verksamhetsberättelser, både långa och korta, har man läst ett antal vid det här laget…
Berättelsen är uppbyggd på så sätt att de uppsatta målen utgör rubriker som markeras med gröna, gula eller röda ploppar. Det betyder att målen uppnås, uppnås delvis eller inte alls.
Det finns 9 gröna ploppar, 9 gula och en röd. Den röda ploppen betyder att alla barn inte har fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen. Målen ”Skolnärvaron ska öka” har fått en gul plopp, liksom bland annat målen att ”likvärdigheten mellan och inom skolor ska öka” och ”barn och ungas psykiska hälsa ska förbättras”. Det sistnämnda målet är väl kanske inte något som BUN ensamt kan göra så mycket åt.
Det finns speciellt två gula ploppar, förutom de som jag har kommenterat tidigare, som manar till eftertanke – och handling. Den första är:
”Väl utnyttjade och för verksamheten väl anpassade lokaler, strategiskt placerade och större förskolor.”
Det går alldeles för långsamt med renoveringar, ombyggnationer och nybyggen i Vänersborg. Den kommunala processen tar alltför för lång tid och som BUN-ledamot får jag ibland uppfattningen att nämndens beslut till och med obstrueras. Nämnden har t ex beslutat om en ny förskola i kvarteret Hönan vid flera tillfällen, men fortfarande har ingen spade satts i jorden. Jag vet inte om kommunikationen mellan partier och personer i den styrande minoritetskoalitionen fungerar riktigt som den ska.
Fast i tisdagens TTELA (se ”Tre nya förskolor föreslås”) kan man få uppfattningen att det gör det och att det nu tas krafttag på förskoleområdet.
”Nu föreslås tre nya förskolor, sammanslagningar och utbyggnader.”
Skrev TTELA.
Det mesta i artikeln är i och för sig gamla nyheter och ingen överraskning för läsare av denna blogg. Att det sedan behövs nya förskolor vid Holmängen och Onsjö, som jag inte har skrivit om, är det väl inte mycket att orda om. Även om det knappt har behandlats, än mindre beslutats, i nämnden. De nya ”stadsdelarna” är ju fortfarande bara på ritning än.
Det tycks också, av artikeln att döma, som om nämnden har diskuterat sig fram till en gemensam uppfattning att avveckla de små förskolorna och bygga ut de stora i Vargön. Eller att bygga ut i Dalsland. Eller att all grundskoleverksamhet ska samlas i Öxnered så att det finns möjlighet för förskolan att ta över Blåsut skola helt. Några konkreta diskussioner om dessa förändringar har dock inte förekommit i BUN…
Det står också i TTELA att BUN ska ta upp förskoleutredningen som en informationspunkt på måndag. Det står emellertid inget om detta i kallelsen…
Tillbaka till verksamhetsberättelsen.
Förvaltningen skriver:
”I nuläget är skollokalerna överutnyttjade på grund av ökat elevantal och bristen på fungerande idrottslokaler är påtaglig.”
Det kan väl tilläggas att lokalerna blir allt mer överutnyttjande för varje vecka som går. Och när det gäller idrottslokalerna så undrar jag vad Skolinspektionen skulle säga om den hade varit medveten om situationen.
Den andra gula ploppen som jag vill ta upp är:
”Barn och ungdomar får tillgång till rätt insatser tidigare.”
Målet finns av någon anledning under rubriken ”Ekonomi”. Här tar förvaltningen huvudsakligen upp arbetet med inriktning på insatser av skolsköterskor, logopeder etc. Det blir en del om undersökningar och kompetensutveckling. Jag skulle istället vilja se en analys av undervisningen för elever i behov av stöd under denna punkt. Täcks t ex elevernas behov av stöd- och specialundervisning? Uppfyller kommunen Skollagens paragrafer i kap 3?
- ”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
- ”5 a § Om det … framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
- ”8 § Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det här är en ytterst viktig aspekt, eller borde vara, i verksamhetsberättelsen tycker jag. Det är i varje detta jag tänker på när jag läser ”rätt insatser”.
Visst finns det en hel del gröna ploppar också. Särskilt viktig är att andelen barn och ungdomar som upplever ”trivsel, trygghet, arbetsro och motivation” ökar. Många vårdnadshavare uppskattar säkerligen också att öppettiderna i förskolan och fritidshemmen har utökats.
Under punkten, den korta verksamhetsberättelsen alltså, redogörs också för budgetutfallet för år 2016. Och det blev till slut ett underskott för BUN på 1,6 miljoner kronor. Det motsvarar en budgetavvikelse på 0,2%, i stort sett ingenting alltså. Nästan hälften av budgetunderskottet, 0,7 milj kr, berodde på en ökad semesterlöneskuld. Det kan också nämnas att grundskolan uppvisade ett underskott på 4 milj kr, men det kompenserades till största delen av överskott på andra områden.
Jag undrar vad som hade hänt om de styrande partiernas (S+C+MP) budget hade gått igenom… Med oppositionens budget fick BUN ett tillskott på 16 milj kr förra året.
Antalet anställda inom BUN:s verksamhetsområde uppgår nu till 1.207 st. Det är en ökning med 146 personer (jämfört med 2015). Av dessa är 63 tillsvidareanställda. Antalet förskollärare har ökat med 34 personer, antalet lärare i grundskolan med 65, studiehandledare 14 och fritidspedagoger 9 personer.
Nämnden ska även yttra sig över betänkandet ”Utredningen om ökad insyn i välfärden”. Det är ett betänkande som sedan ska överlämnas till Socialdepartementet för att så småningom utmynna i ett nytt lagförslag. (Betänkandet finns inte med i utskicket inför sammanträdet men det kan laddas ner här.)
Det handlar om att offentlighetsprincipen ska införas för offentligt finansierad verksamhet – med en hel del undantag. Således skulle inte Fridaskolans grundskola omfattas av offentlighetsprincipen, men den pedagogiska omsorgen i enskild regi. BUN föreslås tillstyrka remissförslaget med ett undantag – förvaltningen bedömer att:
”nuvarande möjligheter till insyn i enskild pedagogisk omsorg är tillräcklig och instämmer därför i förslaget att undanta dem från offentlighetsprincipen.”
BUN ska slutligen förlänga ett ”gammalt” beslut från december 2013 om skolkort till elever. Det var ett beslut som nämnden fattade för att öka möjligheterna till skolskjuts för eleverna. Tanken var att det skulle underlätta det ”fria skolvalet”. Vilket jag också är säker på att det har gjort. Kostnaden beräknas till ca 300.000 kr för år 2017. Jag ser ingen anledning att ändra reglerna.
Till sist på sammanträdet följer som vanligt information från ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschefen.
Det blev en lång blogg, också som vanligt, men det ser ändå ut att bli ett tämligen kort första sammanträde med nämnden. Men vem vet, det kanske bara är lugnet före stormen. Snart sätter budgetprocessen för valåret 2018 igång…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer