Arkiv
ttela, Mariedalskolan, en tråkig uppsägning och en vision
Läser återigen ttelas referat av onsdagens kommunfullmäktige. Retar mig. Hur gör ttela sitt urval av refererade personer? Är det de för debatten viktigaste inläggen? Både Lutz och jag var uppe i talarstolen. Det nämns inte. Enligt mig själv var dessa inlägg ganska viktiga för debatten. Det inlägg som Lena Eckerbom gjorde och som refereras i ttela är ju faktiskt i direkt polemik mot mitt inlägg.
Det finns dessutom kortare referat av 3 andra fullmäktigefrågor i ttela. Inte heller där nämns någon vänsterpartist. Som läsare av ttela får man lätt intrycket att Vänsterpartiets ledamöter satt tysta i onsdags, förutom Adam som yrkade på återremiss. Så var ju inte fallet, det vet ju alla som var där.
Så hur gör ttela sitt urval? Försöker ttela låtsas som om att Vänsterpartiet inte finns?
OK, jag fick in en debattartikel i dagens ttela. Jag ska vara glad för det. Jag är glad för det. Men Ulla, varför ändrar du i andras texter, utan att varken meddela skribenten (jag i det här fallet) eller läsarna? Gör man så?
Kommunal friskola ja.
Ttela skriver att Lena Eckerbom Wendel sa ”Enligt utredningen förlorar andra skolor på detta.” (dvs att en av skolorna blir en kommunal friskola). Lena sa inte så. I polemik mot mig läste Lena upp ett stycke ur utredningen i sin helhet:
”Det finns exempel på att skolor som blivit kommunala friskolor förbättrat sina resultat i relation till målen (detta nämnde jag i debatten), men där kommunens samlade resultat inte blivit bättre, dvs övriga skolors resultat i kommunen har försämrats i motsvarande grad eller mer.”
Detta är väl inte riktigt samma sak som i ttelas citat.
Hur som helst, att andra skolor skulle ”förlora” på att en skola blir kommunal friskola är inte på minsta sätt belagt i utredningen. Det står där lösryckt. Som jag ser det bara för att ytterligare svärta ner tanken på en kommunal friskola i Vänersborg.
Det hade väl egentligen varit på sin plats att Lena hade försökt belägga citatet som hon använde som argument i debatten. Hon kunde ju ha gett sig på en förklaring till hur förbättrade resultat i förhållande till målen på Mariedalskolan på något automatiskt sätt skulle leda till försämringar av resultaten i Brålanda eller på Onsjöskolan. Det är ju, i varje fall för mig, inte helt lätt att se sambandet.
Tomas Granat säger upp sig från sin anställning i Vänersborgs kommun. Han är rektor på Mariedalskolan, den skola som hela debatten om kommunala friskolor egentligen handlar om. Tomas ska bli rektor för Strömslundsskolan i Trollhättan, dvs den skola som Barn- och ungdomsnämndens nye ordförande Lena Eckerbom Wendel dömde ut i onsdagens fullmäktigedebatt.
Lycka till Tomas. Jag beklagar att du inte fick chansen att tillsammans med dina kollegor utveckla Mariedalskolan som du ville.
För övrigt vill jag påminna om Vänersborgs vision som bifogas alla kommunens mail:
”Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.”
Kommunal ”friskola” – Mariedalskolan
Igår onsdag var det fullmäktige, årets första. Sammanträdet började med nästan 2 timmars information – vilket gjorde att det höll på till 22.55!
Trots det långa sammanträdet var det inte så många kontroversiella frågor. Några frågor fanns det dock, i dagens inlägg tänkte jag nöja mig med att ta upp en. En lång.
Miljöpartiet lade för, jag tror att det var drygt 1 år sedan (mer?), en motion om kommunala friskolor. Anledningen var att rektorn på Mariedalskolan tillsammans med sin personal ville bli mer självständiga i förhållande till den centrala skoladministrationen. De ville ta fler beslut på egen hand. De trodde t ex att de skulle kunna utnyttja pengarna på ett för eleverna bättre och effektivare sätt om de själva fick besluta än om förvaltningen bestämde, som det är nu. Rektor Tomas Granat skrev bland annat: ”Beslut om stöd och utvecklingsinsatser bör tas av de som arbetar med eleverna ute på skolorna. Vad man behöver göra på de olika skolorna för att höja måluppfyllelsen ser inte likadan ut.”
Rektor tillsammans med personalen har varit väldigt entusiastiska för denna idé. De bjöd in samtliga partier för att berätta om sin sak. Vänsterpartiet var naturligtvis där och lyssnade på personalen.
Innan jag fortsätter vill jag konstatera att ordet ”friskola” är olyckligt. Ordet leder för många till privat företagsamhet och vinstintresse. Det är inte frågan om det här. Mariedalskolan vill vara kvar under kommunens vingar, bara bestämma mer själva.
Miljöpartiets motion ledde till att Barn- och ungdomsförvaltningen gjorde en utredning. Utredningen fick på gårdagens möte lovord av flera, naturligtvis av dem som tyckte att utredningens slutsatser var bra.
Utredningen har i mina ögon två stora brister. Den utgår från att Mariedalskolan, eller andra kommunala skolor, inte ska få bli mer självständig. Sedan handlar utredningen till stor del om att hitta argument för denna slutsats. Särskilt lyser det igenom på utredningens två sista sidor, där utredningen blir uppenbart negativ. Först slutsatsen alltså, sedan argumenten. Sådana utredningar brukar inte bli så objektiva och bra…
För det andra glömmer utredningen den absolut viktigaste frågan som jag ser det. Som jag skrivit om i ett tidigare inlägg (se här) försämras svenska grundskoleelevers kunskaper alarmerande i Sverige jämfört med omvärlden. Som inte det var illa nog så sjunker dessutom resultaten i Vänersborg jämfört med resten av Sverige.
Utredningen tar inte upp detta. Utredningen tar inte upp den enligt min mening mest centrala frågan: Hur höjer vi måluppfyllelsen i Vänersborg?
Det är en fråga som är viktig för personalen på Mariedal. Att förvaltningen inte tar upp frågan i utredningen kanske är en signal på att det ligger något i Mariedalskolan önskan att bli mer självständig…
Jag tror att det är viktigt att pröva alla metoder och idéer för att höja måluppfyllelsen i den kommunala skolan. Och denna idé om en kommunal friskola är inte prövad. Tänk om en sådan här åtgärd har effekt? En försöksperiod på 2 år med efterföljande analys skulle kunna ge svaret. En försöksperiod för Mariedalsskolan som kommunal friskola skulle kunna ge oss politiker och förvaltningen många värdefulla erfarenheter. En utvärdering skulle kunna visa på både svagheter och styrkor i den centrala skoladministrationen som vi kan ha nytta av vid en ev förändring av organisationen. Kanske vore detta ett sätt att få en skola ”i tiden”? Särskilt med tanke på att en ny Skollag och en ny Läroplan träder i kraft nästa läsår.
Vad har vi att förlora? Går det åt skogen så blir det inga fler försök.
Till på köpet är personalen på Mariedal väldigt entusiastisk inför ett sådant här försök. Jag tror att det är viktigt att en arbetsgivare hela tiden tar tillvara initiativ från personal och utnyttjar personalens ambitioner och entusiasm. Jag tror att det är en nyckelfaktor för att få bättre resultat.
Och. Jag tror faktiskt också att kommunala friskolor skulle kunna vara ett sätt att möta konkurrensen från privata alternativ.
Av dessa skäl anser jag att vi ska säga JA till Miljöpartiets förslag. Ett JA innebär att Mariedalskolan får bli en kommunal friskola under 2 år. I vilka avseenden den ska få bli fri – vad Mariedal ska få bestämma över, vad kommunen fortfarande ska ha i sin hand (det finns ju många alternativ) – det får utredas ytterligare av barn och ungdomsförvaltningen för att sedan beslutas av Barn- och ungdomsnämnden.
Hur gick det i kommunfullmäktige då? Vi var några vänsterpartister och miljöpartister som argumenterade för en 2-årig kommunal försöksverksamhet. Moderater och folkpartister med sina allierade i vått och torrt, socialdemokraterna sa nej. Naturligtvis. Återigen detta NEJ! Nej till allt – utom till mer pengar till arenan…
En vänsterpartist föreslog återremittering av frågan. Han tyckte att det var läge att förvaltningen talade med Mariedalskolan (vilket tydligen inte utredarna hade gjort!) innan fullmäktige fattade beslut. Detta yrkande stöddes av – hör och häpna – Centerpartiet! Dock med en något annorlunda motivering. Annalena i C visade återigen mod och kurage och lyssnade till sitt eget förnuft och inte till någon ”piska”. Heders.
För att få igenom ett beslut om återremiss så krävs det att 1/3 av fullmäktiges ledamöter röstar för. 51 delat med 3 är 17. V+MP+VfP+C=17!
Nu hör det dock till saken att en vänsterpartist röstade mot återremiss. 
Men! En socialdemokratisk ledamot, som ryckte in som ersättare vid kvällens sammanträde, den inte helt obekante fd ordförande av gymnasienämnden – röstade för återremiss! Heders Kjell! 
(Sverigedemokraterna röstade med betongpartierna. Om nu någon undrar.)
Beslutet om återremiss betyder att det blir en ”diskussionsrunda” mellan förvaltningen och kommunens rektorer om kommunal friskola innan kommunfullmäktige får tillbaka frågan – för att rösta nej. Eller?
Naturligtvis finns det ett hopp om att betongpartierna ändrar åsikt och säger ja till någonting annat än arenan, men det hoppet är trots allt litet. Och hos flera av de berörda på Mariedalskolan är hoppet ute för länge sen.
Som en följd av den konservativa och fega hantering av frågan som främst de gamla har stått för, men som de nya makthavarna fortsätter genom sitt vänta…, det kommer…, vi kanske…, vi ska möjligtvis…, så småningom…, så kommer en uppsägelse av en mycket duglig och kompetent medarbetare att ske imorgon. Det blir ytterligare en vänersborgsk export till Trollhättan.
Det är synd och skam.
Den hälft som är rätt är bara till hälften rätt!
Dagens TTELA berättar att fullmäktige har tilldelat Barn- och ungdomsnämnden 6 miljoner kr extra för 2011.
Nämndens nya ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) kommenterar detta:
”Det är en bit på väg för att minska sviterna av personalneddragningarna som den förra majoriteten gjorde.”
Det är bara till hälften rätt. Och den hälft som är rätt är bara till hälften rätt.
Så här ligger det till. Att kommunfullmäktige i Vänersborg beslutade att Barn- och ungdomsnämnden skulle få 6 milj kr ”extra” beror på att S+C föreslog detta. (Det beräknas nämligen bli mer pengar över i kommunens budget än vad ekonomerna först trodde.) Vänsterpartiet föreslog 6,9 milj kr. 6 eller 6,9, det var så nära varandra att (V) inte tänkte ta strid eftersom M+FP+KD bara föreslog 2 miljoner kr – och dessutom till kvalitetshöjande åtgärder, inte ökad personaltäthet. S+C+V+MP skulle betyda majoritet – och 6 milj till BUN i stället för 2 milj! Den striden var värd att ta.
Naturligtvis insåg (M) hur det skulle gå i fullmäktige. (M) tog därför kontakt med sossarna. Det får bli 6 miljoner sa (M) om ni sossar ger oss borgare alla poster som 2:e vice ordförande. Och se, det gick (S) med på!! Det blev en uppgörelse! (Antagligen har S gått med på mycket mer i denna hemliga uppgörelse, S har ju stött moderaterna i alla frågor i nämnderna hittills, se t ex här! Eller här! Eller här! Kanske allra mest här!)
Hur sossarna resonerade är skrivet i stjärnorna. Det finns nog bara en förklaring – att göra allt för att hålla Vänsterpartiet utanför allt inflytande. (Har någon en bättre förklaring kan ni gärna maila mig.)
Moderaterna tvingades alltså acceptera 6 miljoner till BUN. (Fast de fick alltså valuta för pengarna. Arvoderade tjänster och en heltidstjänst – som 2:e vice…)
Sedan kom hämnden mot Vänsterpartiet direkt för att vi inte köpte moderaternas 2 miljoners budgetförslag; inga 2:e vice ordförandeposter! V diskuterade faktiskt med M innan M och S kom överens. Vi kunde dock inte finna oss i M:s krav. (Du kan läsa om förhandlingarna mellan M+FP och V här.)
Och den ultimata hämnden, inga mer bullar till kaffet på BUN:s sammanträden i fortsättningen… :-)
Den andra delen av Lenas svar i dagens TTELA då?
Visst har Lena rätt i att den förra majoriteten gjorde stora personalneddragningar. Det som var till hälften fel i detta påstående är att hon glömde säga att (M) var med i dessa neddragningar (tillsammans med FP och KD så klart).
Det var bara Vänsterpartiet som under den förra mandatperioden konsekvent kämpade för mer resurser till förskolan och grundskolan! Det var bara Vänsterpartiet som i samtliga budgetförslag krävde mer pengar till BUN! Alla andra partier (utom MP vid vissa tillfällen) stod bakom nedskärningarna!
Lena borde nog ha sagt så här i intervjun idag:
”Tyvärr var vi moderater tvungna att ge mer pengar till BUN än vi tänkt för vi har ingen egen majoritet – och vi var även tvungna att gå med på att pengarna skulle gå till personaltäthet, när vi egentligen hade tänkt att vara mer flexibla med dessa medel. För övrigt är vår inställning den att förskolan och grundskolan inte behöver mer personal. Det går att höja produktiviteten.” Typ.
Igår slog jag två rekord, ett all-time high och ett all-time low! All-time high handlar om bloggen. Så många besökare som jag hade igår på min blogg, det har jag aldrig haft. Det inspirerar. All-time low handlar om vikten… Vågen visade minus 15 kg… Det inspirerar också. Mera fett! (För nytillkomna läsare, jag kör LCHF-diet; lite kolhydrat, mycket fett.)
BUN del 3: Lite av varje
Det var många nya ansikten när Barn- och ungdomsnämnden idag hade sitt första sammanträde för mandatperioden. Det var också en helt annan partibild än tidigare perioder. M hade 3 ordinarie ledamöter, KD 1, FP 1, S 3 (tar partierna i den här ordningen eftersom det tycks som om de här partierna har ingått en överenskommelse om samarbete), C 1, V 2, MP 1 och VfP 1.
Sammanträdet öppnade med en informationspunkt på 1 h 45 m. Förvaltningens chefstjänstemän presenterade sig själva och sina verksamhetsområden. Det blev nog tungt att lyssna på för de nya ledamöterna. Jag undrar hur mycket de kommer ihåg?
Efter kaffet och frallan som fritt åtnjöts för första och sista gången (från och med nästa sammanträde får ledamöterna själva betala brödet – kaffet ämnar kommunen dock bjuda på. Det är ett led i moderaternas kampanj för mindre kostnader. Mig spelar det ingen roll ändå, jag äter inte bröd – bara fett – LCHF. Hehehe…) var det dags för bokslut 2010. Det blev också en lång punkt. (Precis som den förra meningen.) Nämndens ekonom Mariette berättade om pengaflödet under 2010 – det mesta verkar ha flutit in i arenan… (Ursäkta den dåliga vitsen.) Grundskolans personal har minskats drastiskt, fler barn har skrivits in i förskolan etc. Det blev mycket prat om pengar och lite om nämndens verksamhet, typ vad betyder den minskade personaltätheten? Men det var ju första mötet, antagligen ändrar ordf Lena på det senare.
Jag frågade om takraset. Hur kommer det sig att kommunen får betala hela kostnaden på 4,6 miljoner kr? Det pågår processer blev svaret. Kommunen kanske får tillbaka 4,2 milj. Jag undrade då vilka processer som pågår. Mig veterligt pågår bara en, och det är mot WSP – och den handlar inte om takraset. Det pågår väl ingen process mot Stålab, som ansvarade för taket? (Stålab har ju också gått i konkurs, kommunen betalade ju aldrig.) Det pågår väl inte heller något process mot Länsförsäkringar? Javette ändrade sig och sa att det pågår samtal, med Länsförsäkringar. Samtal och process är inte direkt samma sak.
Jag blev inte klok på varför inte Länsförsäkringar betalar ut pengar till kommunen för takraset. Och det är inte heller lätt att bli klokare. Det mesta är ju fortfarande hemligstämplat.
Det var några val och till sist informerade Kent Javette och ordf Lena. Jag hann också ställa en fråga utifrån en insändare i TTELA om IFK och reklam i arenan. Javette svarade att han inte visste hur många reklamplatser IFK resp Wargön och Blåsut hade och han visste inte heller om IFK och kommunen har ingått ett nytt reklamavtal eller förhandlar om det. Han berättade däremot att Arena Fritid har satt upp upprullningsmekanismen (vad kostade det?) på Wargöns reklamskyltar som IFK hissar upp i samband med sina matcher (med vilken rätt?). ”IFK vill inte exponera Blåsuts och Wargöns reklam” sa Javette. Svaren känns inte helt tillfredställande. Peter Nilson kommer nästa gång och utvecklar svaren.
För övrigt kan vi notera att sossarna var väldigt tysta under mötet. Sjöling yttrade sig en gång i något som inte var särskilt viktigt. Vi får se om Sjöling så småningom kan axla S Anders fallna mantel i nämnden (vilket jag inte hoppas), men lite mer vill vi ändå höra från (S). (S) kan ju åtminstone motivera varför de röstar med (M).
Till sist. Nämndens nye 2:e vice ordförande, Orvar Carlsson (KD), beklagade sig över hur mycket presidiet hade att göra. Det kändes nästan som om vi andra skulle tycka lite synd om honom. Det gör i varje fall inte jag, det fanns andra som ville bli 2:e vice ordförande – och som enligt min mening också hade en demokratisk ”rätt” till den…
Detta är den 3:e och sista rapporten från BUN:s sammanträde 24 jan 2011. Del 1 kan du hitta här och del 2 här.
BUN del 2: Yttrande till JO
Dagens BUN (=Barn- och Ungdomsnämnden) skulle behandla ”som svar på remiss … från JO översända yttrande”. (Lite fragmentariskt…) Men ni minns rätt. Det är James Bucci som har JO-anmält kommunen för oegentligheter i samband med diarieföring. Igen. Det är 5:e gången som min partibroder anmäler kommunen till JO. De 4 tidigare gångerna har JO gett honom rätt. Han kommer att få rätt nu också. Det framgår av svaret.
Kommunen lägger sig nämligen platt. Lena Eckerbom (M) som är ordförande i BUN och förvaltningschef Kent Javette erkänner att förvaltningen har gjort fel. De lovar att det här aldrig ska hända igen, vi ska bättra oss osv. Igen.
Kommunen har dock svarat på samma sätt förr.
Därför tog Vänsterpartiet ett nytt grepp i den här frågan. Vi hade inget eget yrkande, men reserverade oss ändå! Varför detta nya grepp? Jag skickar med vår reservation så får ni läsa själva. Jag tror inte att ni kommer att ångra er, reservationen är ganska tuff…
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2010 att inte bevilja Vänsterpartiets ledamöter i Barn- och ungdomsnämnden ansvarsfrihet för uppförandet av Arena Vänersborg trots att ledamöterna inte hade deltagit i några beslut rörande tillkomsten av arenan utan i stället röstat mot. Alla partier i kommunfullmäktige utom just Vänsterpartiet samt Miljöpartiet och Kristdemokraterna ville genom sitt beslut i ansvarsfrågan på detta absurda sätt markera att samtliga personer hade en kollektiv skuld.
Vår ståndpunkt är att det är enskilda personer som ”mellan skål och vägg” har fattat olagliga beslut vid bygget av arenan, beslut som sedan hållits hemliga i så stor utsträckning som möjligt och så länge det bara gått. Den bristande diariehanteringen som James Bucci anmält till JO är ett utslag av detta hemlighetsmakeri.
I nämndens svar till JO fortsätter ”traditionen”. I svaret visas inget intresse av att gå till botten med hemlighetsmakeriet. Man bara lägger sig platt och beklagar alla brister samt bedyrar dyrt och heligt att sådana här brister i diarieföringen aldrig ska upprepas. Vi misstänker att svaret enbart syftar till att locket nu ska läggas på för gott. Den gamla fullmäktigemajoriteten vid ”ansvarsbeslutet” hoppas att hela skandalen ska glömmas och att sanningen inte ska komma fram.
Vänsterpartiet anser att det finns så starka misstankar om allt inte har gått rätt till vid bygget av arenan att Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige borde se till att allt görs för att sanningen ska komma fram. Det finns antagligen enskilda personer som är ansvariga för skandalen kring arenans katastrofala kostnadsutveckling. Dessa personer måste avslöjas och om det visar sig att något brottsligt har begåtts borde kommunen se till att de får ta sitt ansvar.
Vänsterpartiet anser därför att alla dokument som saknas i diarierna bör eftersökas av all kraft. Man bör också lägga all kraft för att avslöja orsakerna till att dokument inte diarieförts och vem eller vilka som är ansvariga.
Det råder fortfarande sekretess på en rad handlingar, dokument och utredningar. Det vore egentligen på sin plats att lyfta all sekretess, men vi anser att man åtminstone måste lyfta sekretessen på de handlingar och dokument som inte berör rättstvisten med WSP, som är den enda tvist som pågår. Således bör sekretessen hävas på COWI AB:s takrasutredning, Cowi AB:s frysskada utredning och de delar av Byggfast Juridik AB:s utredning av Ändrings- och tilläggsarbeten som inte gäller WSP.
Vi anser också att det är av stor vikt att utreda sådana oklarheter som att exempelvis Advokatfirman Lindahl kan fakturera för kontakt med kommunen angående innehållet i takrasutredningen innan den blev formellt diarieförd hos kommunen. Vänersborgarna måste få veta hur saker kan diskuteras som inte är diarieförda i kommunen och som man anser sig inte känna till? Och om man känner till sakerna varför har man då inte diariefört?
Vänsterpartiet vill genom denna reservation visa att Vänsterpartiet fortsätter att arbeta för att sanningen kring ”Arena-skandalen” ska komma fram.
M+KD+FP+S=SANT!
På dagens BUN-möte (=Barn-och Ungdomsnämnden) diskuterades en ansökan från Vänersborgs Tennisklubb (=VTK).
Tennisklubben tänker arrangera en internationell tennistävling i Vänersborg, Quality Hotel Open 2011. För detta ändamål ansöker klubben om att kommunen ska bidra med pengar. Tennisklubben ansöker om 58.796 kr till åtgärder i tennishallen.
Verksamhetschef Håkan Alfredsson var mycket positiv till VTK:s ansökan och nämnde t ex att många internationellt kända namn genom åren deltagit i tävlingen. Dessutom skulle tävlingen sätta Vänersborg på kartan på ett mycket positivt sätt. Håkan menade dock att han som tjänsteman inte kunde föreslå att vi i nämnden skulle säga ja, eftersom nämndens ekonomi är väldigt ”ansträngd”. (Gissa varför? Rätt!)
Vänsterpartiet tyckte att knappt 60.000 kr inte är mycket att orda om. Nämnden har en budget på 620 milj, så vad är då 60.000? En fis i vinden. MEN. Säkerligen mycket betydelsefull för Tennisklubben!
Visst betyder ett sådant här evenemang mycket för kommunen. Vänersborg behöver lite goodwill. (V) anser att en kommunal satsning med 58.796 kr är en blygsam summa om man dessutom betänker allt det ideella arbete genomförandet av en sådan här tävling kräver. Kommunen lär få ut väldigt mycket för sina satsade pengar. På så vis är det en investering som ger hög avkastning. (Ett argument som borde tilltala den konservativaste moderat…)
Centerpartiet höll med (V) och tillade att de ville komplettera Vänsterpartiets yrkande med att VTK skulle återrapportera om tävlingen till nämnden. Bra. Miljöpartiet stödde (V) och (C) men tyckte att man också skulle skicka med en passus om att VTK skulle använda miljövänliga medel när de fräschade upp tennisplanerna. OK.
Lena, nämndens nya moderata ordförande (Lena skötte för övrigt klubban på ett bra sätt, vänligt men bestämt!) ville dock inte ge något bidrag. Det ligger väl i den moderata naturen att instinktiv hålla igen på allt som kan andas ”bidrag”. Naturligtvis höll deras alliansbröder i FP och KD med.
Sossarna då? Har ni läst min blogg tidigare så har ni förstått att (S) har stött moderaterna i varenda fråga hittills. Det gäller fullmäktige, det gäller kommunstyrelsen och det gäller Socialnämnden. Nu sa (S) inget i frågan. Inte ett ord!
Det blev votering. Jag ville att (S) skulle bekänna färg. Den oheliga alliansen V+MP+C (den här konstellationen har väl aldrig skådats förut i det politiska Vänersborg!) fick 5 röster. Välfärdspartiet stödde oss.
Sossarna då? BUN skulle inte vara något undantag – utan att kommentera med ett ord stödde de moderaterna. Igen.
Jag tror inte att det är sant. Sossarna kunde väl åtminstone ha sagt något. Har de kommit överens om något med (M)? ”Vi stödjer er i (M) om ni ger oss alla betalda vice-ordförandeposter. I evighet. Amen.” Typ.
Nu är väl tennisfrågan inte kommunens viktigaste fråga (antagligen viktig för VTK som sagt) men vart är (S) på väg? Är det en sådan här politik som har blivit resultatet av analysen efter valförlusten? Vad säger de vanliga sossarna – är lösningen på partiets kris att alliera sig med de borgerliga? I varenda fråga? I varenda nämnd?
Rektorn
Rektorn är chef över sin skola.
Rektorn arbetar på uppdrag av Riksdagen, Regeringen och Skolverket. Uppdraget finns beskrivet i Skollagen och Läroplanen.
Det är rektorn som har huvudansvaret för den pedagogiska utvecklingen. Den nya Skollagen och den nya Läroplanen ger rektorn ett ännu större och tydligare ansvar än tidigare.
Rektorns uppgifter är bland annat att fatta besluten om den inre organisationen, att se till att betygen sätts i enlighet med lagarna, att ansvara för att lärarna förstår den kunskapssyn som ligger till grund för läroplanen, att se till att läraren utgår från läroplanens kunskapssyn när betygen sätts, att utforma den skriftliga informationen på skolan, att ansvara för att läraren utgår från läroplanens kunskapssyn när omdömena skrivs, att följa upp och utvärdera skolans resultat i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven, att besluta om ordningsregler och att besluta om åtgärdsprogram.
Det räcker inte.
Så här står det under ”Rektorns ansvar” i den nya Läroplanen (LGR 11):
”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven.
Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att
- skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
- skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,
- undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver,
- kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan,
- resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör,
- undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet,
- i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
- samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,
- samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,
- formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,
- samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,
- den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,
- personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,
- skolans internationella kontakter utvecklas, och
- skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.”
Det är mycket. Det är väldigt mycket. Dessutom är kanske den största uppgiften i år och de närmaste åren att genomföra den nya läroplanen och den nya Skollagen på sin skola.
Forskningen visar att rektorn är central för att skolor ska bli framgångsrika. Det är viktigt att rektorn får tid och möjlighet att vara den pedagogiska ledare och chef över skolan som Skollagen och Läroplanen förutsätter.
Det man kan fråga sig är om rektorn i Vänersborg har tid och möjlighet eller, kanske rättare, om rektorn i Vänersborg ges möjlighet att vara den pedagogiska ledare och chef över skolan som förutsätts.
Det återkommer jag till vid ett senare tillfälle. För att det ska bli lite mer spännande så kan jag väl avslöja att jag inte tror det…
Denna text är en bearbetning av en artikel av Helena Moreau i Grundskoletidningen 6/2010. Den är nummer 2 i en tänkt serie om tillståndet i den svenska skolan och vad det betyder för grundskolan i Vänersborg. Del 1 handlade om PISA-undersökningen och det inlägget kan du läsa om du klickar här.
Arenan – en kärnverksamhet?
I dagens diarieskörd hittar jag ett dokument som heter ”Analys av kommunens kärnverksamheter”. Jag antar att det är något som jag i egenskap av ledamot i Barn- och ungdomsnämnden kommer att få i handen senare. Det handlar nämligen om förskola, fritids, grundskola, musikskola mm och – arenan! Men än så länge har dokumentet inte delats ut till någon politiker vad jag förstår. Och jag kan inte se vem som har skrivit analysen. Jag tror dessutom att min pdf-fil bara är en del av ett större dokument.
Ni som har läst mina blogginlägg vet vad jag har skrivit om skolan och om arenan. Dokumentet bevisar tyvärr att jag har rätt. Arenan slukar och kommer att fortsätta sluka pengar från kärnverksamheterna. I juni 2007 när arena-beslutet togs lovade och försäkrade arenaanhängarna att så aldrig skulle bli fallet. De hade fel, någon skulle säga att de ljög… Flera av arenaanhängarna finns för övrigt fortfarande kvar i politiken trots den massiva valförlusten…
I ”Analys av kommunens kärnverksamheter” slås det fast att de försämringar som skett inom förskola och grundskola kommer att fortsätta 2011.
Om förskolan 2011 kan vi läsa:
”Detta innebär att budgetanslaget per barn minskar och vuxentätheten per barn blir lägre.”
Om fritids och grundskolan läser vi:
”Kommunens undervisningskostnader är lägre än riket i övrigt. Detta får i sin tur till följd att personaltätheten är lägre. … Under 2010 gjordes stora personalneddragningar inom grundskolan och fritidshemmen för att uppnå en budget i balans. De fasta kostnaderna i form av lokalkostnader och köpta tjänster fortsätter att öka. Detta innebär att det även 2011 måste ske besparingar i den pedagogiska verksamheten.”
Analysen slår fast det jag skrev om igår.
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats, särskilt beträffande andel elever med godkänt i samtliga ämnen och medelmeritvärdet.”
Analysen konstaterar också att inte bara kunskapsresultaten har försämrats.
”I en nationell utvärdering framgick att kommunen på flera sätt uppvisade bristande välbefinnande bland barn och unga…”
Dokumentet tar även upp Musikskolan, även om jag inte riktigt förstår varför eftersom analysen ska ta upp kommunens kärnverksamheter. Och musik är väl inte direkt någon kärnverksamhet. Även Musikskolan ska spara.
”Musikskolan visar ett budgetunderskott främst beroende på ökade hyreskostnader, kostnader för vaktmästeri och reception m.m. vid Vänerparken. Ökade lokal- och servicekostnader ger mindre utrymme i budget för verksamhet. … För att anpassa verksamheten till ram kan musikskolan tvingas minska på personal och utbud. ”
Vänsterpartiet framhöll flera gånger under förra mandatperioden att det var en mycket dålig idé att förlägga kommunal verksamhet till de dyra privata fastigheterna på Vänerparken. (Dessutom tror jag att kommunen skrev dåliga avtal.) Även där hade vi rätt…
I analysen kan vi också läsa om arenan. Det handlar ju om kommunens kärnverksamheter!
”Utöver att drift och skötsel av arenan kräver mer personal påverkas också behovet av vad som ska utvecklas i arenan. Beroende på uppdrag fodras ytterligare investeringar och mer personal inom både administration och drift. … För att rymma dessa kostnader inom ram och samtidigt finansiera ett utökat driftsansvar för Arena Vänersborg måste andra anläggningar och delar av tidigare verksamhet avvecklas. … En ny organisation med samlad kompetens för marknadsföring och genomförande av evenemang behövs för att kunna genomföra dessa satsningar.”
Arenan ska ha mer pengar.
Förskola och grundskola ska spara. Grundskolan och förskolans enheter…
”… behöver omorganiseras så, att vi får färre, större och mer strategiskt placerade enheter för att minska fasta kostnader och frigöra resurser.”
Nedläggningar alltså.
Kan det skrivas tydligare? Arenan slukar och kommer att fortsätta sluka pengar från kärnverksamheterna.
Förresten. Det finns fortfarande fakturor för arenabygget på 10.885.658 kr (exkl moms) som fortfarande inte är betalda… 10,9 miljoner…
Det finns egentligen mycket mer att säga om ”Analys av kommunens kärnverksamheter”, när det gäller t ex åtgärder, slutsatser etc men det får anstå till den dag den ska behandlas.
Det går utför med den svenska skolan (PISA)
Det var ett tag sedan den kom ut, Skolverkets rapport ”Rustad att möta framtiden?”. Den rapporterar om 2009 års PISA-undersökning. Jag har läst den först nu.
Först ska sägas att PISA är en internationell undersökning som syftar till att undersöka i vilken grad 65 olika länders och regioners utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever är rustade att möta framtiden. Därav namnet på utredningen. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Resultaten är skrämmande för svenskt vidkommande. PISA visar att något har gått snett med den svenska skolan.
Rapporten konstaterar:
• svenska grundskoleelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, har försämrats under det senaste decenniet.
• svenska elever presterar inte bättre än OECD-genomsnittet inom något kunskapsområde, däremot sämre i naturvetenskap.
Rapporten konstaterar vidare att
• likvärdigheten i det svenska skolsystemet stadigt försämrats utifrån så gott som samtliga indikatorer.
• betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numera till och med högre än OECD-genomsnittet.
• den totala variationen i elevers resultat har också ökat, det vill säga skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är dessutom större än i ett genomsnittligt OECD-land.
• skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.
Sverige är ett av få länder där både de genomsnittliga resultaten och likvärdigheten samtidigt har försämrats. Orsakerna till denna utveckling är enligt Skolverket bland annat att det genom skolans decentralisering och avreglering finns betydande skillnader mellan kommuner när det gäller hur mycket resurser som läggs på skolan. Rapporten skriver:
”Generellt visar visserligen forskningen att sambandet mellan resurser och resultat är ganska svagt men för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek betydligt viktigare.”
Vidare i rapporten:
”Det fria skolvalet, tillsammans med boendesegregationen, verkar ha lett till att skolor blivit mer homogena i sin sammansättning, inte nödvändigtvis bara efter socioekonomiska linjer men kanske ännu mer efter elevers prestationer, på så sätt att högpresterande och studiemotiverade elever söker sig bort från mindre attraktiva skolor.”
Skolverket pekar ut ytterligare orsaker till de sämre resultaten för svenska elever, men som framgår ovan, två viktiga orsaker är minskade resurser till skolan och det fria skolvalet (jfr friskolorna).
Skolresultaten sjunker också i Vänersborg. Det mesta tyder på att de blir sämre också i jämförelse med andra svenska kommuner. Lärarförbundet rankade Vänersborg först på plats 172 bland Sveriges skolkommuner.
Och det är egentligen inte så konstigt. Dras de ekonomiska resurserna ner för skolan för att kommunen ska ha råd att betala arenan så kommer konsekvenserna som ett brev på posten.
Personaltätheten inom grundskolan i Vänersborg sjönk från vårterminen 2009 till vårterminen 2010 från 8,07 till 6,62 per 100 elever. Från ht 2008 till vt 2010 minskade elevpengen med 2 568 kr per elev för elever i F-5 (=-8,6%) och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9 (=-7,2%).
Det blir en viktig uppgift för Vänsterpartiet att försöka övertyga majoriteten i kommunfullmäktige och Barn- och ungdomsnämnden att öka de ekonomiska resurserna till skolan i Vänersborg. Det är en absolut nödvändig förutsättning, dock inte den enda, för att göra skolan i Vänersborg bättre.
PS. Jag tänkte framöver skriva några inlägg om den svenska skolan som har betydelse för skolpolitiken i Vänersborg. Det händer ju mycket nationellt just nu. I höst ska ju t ex den nya Skollagen och den nya läroplanen träda i kraft.
Snart är BUN igång igen
Idag har det inte varit några skandaler!! (Så kanske skulle jag inte skriva något mer… 
)Men trots det har det inte varit helt händelselöst på den vänersborgska politiska fronten.
Barn- och ungdomsnämnden (BUN) ska snart ha sitt första sammanträde för mandatperioden (24 januari). Handlingarna inför mötet fick vi ledamöter i morse. (Jag har ju utsetts att sitta i nämnden i 4 år framåt.)
Nämnden börjar ganska lugnt på sitt första sammanträde, inga större politiska strider att vänta. Detta trots att BUN förväntas ställa sig bakom ett yttrande till JO angående James Buccis sista (senaste?) JO-anmälan. Yttrandet som är underskrivet, men knappast författat av, ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och förvaltningschef Kent Javette, präglas av ursäkter och erkännanden om att förvaltningen har hanterat diariefrågor och annat på ett felaktigt sätt. Kommunen lovar dyrt och heligt att bättra sig. Igen.
Det enda jag ställer mig tveksam till i svaret, det är det som står om Arena-Fritids ankomstdiarium. Det står att detta diarium har varit sanktionerat av den centrala myndigheten. Nu vet jag på rak arm inte riktigt vad som menas med den centrala myndigheten, men jag tror att det är BUN. Och då kan jag konstatera att jag som ledamot i BUN i snart 10 år aldrig har hört talas om ett sådant diarium.
På nämndens februarimöte börjar dock politiken komma igång på allvar. Det kan man läsa i protokollet från nämndens presidiemöte. (Presidium = ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande.) Detta protokoll diariefördes faktiskt idag.
Den strukturella översyn av förskole- och skolverksamheter som förvaltningen gjorde förra året ska upp som en diskussionspunkt i februari. Denna utredning har tittat på var framtidens skolor ska lokaliseras i kommunen, dvs vilka skolor som ska finnas kvar och vilka som ska bort. Utredningen tillsattes efter beslutet att riva Huvudnässkolan och efter beslutet att bygga en ny Torpaskola och efter beslutet att öppna en skola i Vänerparken. När dessa beslut med avgörande betydelse för framtidens lokalisering av skolor hade fattats – då tillsatte man en utredning om skolbyggnadernas lokalisering i framtiden. Det var precis som allt annat förra mandatperioden, man gjorde allt ”upp och ner” och i fel ordning och utan någon större planering – och så blev det också fel med det mesta.
I utredningen finns det förslag på att lägga ner diverse småskolor. I ett alternativ framförs också idén att lägga ner Dalboskolan i Frändefors (7-9).
På februarimötet ska också förslaget om vårdnadsbidrag dammas av. Fullmäktige beslutade ju förra mandatperioden i sin feghet att varken säga ja eller nej till vårdnadsbidrag. Sanningen var naturligtvis att S och C hade olika åsikter i frågan och därför inte ville ta i den. Fullmäktige hänsköt i stället frågan till BUN. Skulle vårdnadsbidrag införas skulle BUN fatta beslutet. Och det när nämndens ekonomiska ramar tillät, som det hette i beslutet. Och att de ekonomiska ramarna skulle tillåta det nu lär ju vara totalt uteslutet.
Vi får väl se nästa månad vad de borgerliga vill med vårdnadsbidraget. Vänsterpartiets ståndpunkt är ett solklart ”nej till vårdnadsbidrag”. Själv anser jag att så mycket ekonomiska resurser som möjligt bör styras över till förskola och grundskola för att öka personal- och lärartätheten. Det är viktigt att återställa personal- och lärartätheten till den nivå som rådde innan sossarna och centern med bistånd från de andra borgerliga partierna började dra ner. Forskningen visar att för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek mycket viktigt.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer