Arkiv
Medborgardialog: Demonstration!
Det var en mäktig manifestation i Vänersborg för någon timme sedan. Omkring 500 föräldrar, barn och andra vänersborgare tågade från arenan till Gågatekrysset i centrum. Kravet var att alla skolor i kommunen ska vara kvar.
Väl framme så höll flera föräldrar och elever kortare eller längre tal. Alla skolor var representerade. De kom från Mulltorp, Norra skolan, Dalboskolan, Brålanda, Skerrud och Rösebo. Kanske var det någon från Väne Ryr och Sundals Ryr där också.
Ytterligare ett hundratal intresserade fanns på plats för att lyssna på budskapet. Intresset bland vänersborgarna var stort.
En och annan politiker syntes också till bland alla deltagare.
Det blir en hel del för politikerna att fundera på. Opinionen är stark och demonstrationen var nog något av ett startskott för den kamp som kommer att bedrivas för att behålla skolorna. Det blir inte lätt för de folkvalda att ignorera alla människor….
Det är också tydligt att de flesta demonstranter kopplar samman skolornas framtid med andra ”lokaler” i kommunen. Det var väl ingen slump att demonstrationen utgick från Arena Vänersborg…
Medborgardialog: Demonstration – och folkomröstning?
Nu på lördag kl 11.30 samlas föräldrar, elever och andra engagerade vid Arena Vänersborg för att demonstrera. Demonstrationståget ska gå till Gågatekrysset och kravet är att alla skolor i Vänersborg ska behållas.
Demonstrationen är en direkt konsekvens av den medborgardialog som Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) genomför – och som gick snett. Ett av de förväntade resultaten var att medborgarna skulle få större förtroende för kommunen…. Just nu tycks det som om en hel massa medborgare inte har fått det…
Dialogens syfte, att medborgardialogen skulle medverka till bästa möjliga beslut inför framtidens förskolor och skolor i Vänersborg, har också gått snett. Istället för en seriös diskussion och dialog kring viktiga skolfrågor, har hela debatten polariserats. Det handlar nu om ”allt eller inget”. Typ.
Och ansvaret till att det har gått snett ligger inte hos föräldrar eller de som har engagerat sig. Orsaken ligger i det material, broschyren ”framtidens skola”, som utarbetats och den information som meddelats. Sällan har väl ett material varit så fullt av felaktigheter, förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga tolkningar. Inga nackdelar med stora skolor och stora klasser har presenterats, inga fördelar med små klasser och små skolor har tagits upp.
När broschyren dessutom bara innehöll alternativ som medborgarna inte ville ha, så förlorades förtroendet fullständigt. Vilka val var möjliga, vilken dialog var möjlig, när Norra skolan, Mulltorp, Rösebo och Skerrud var nedlagda i samtliga alternativ?
Det är väl inte konstigt att många vänersborgare misstänker att hela dialogen är riggad och att syftet bara är att få legitimitet för nedläggningar?
Nu har sprickan mellan medborgare och politiker blivit så total att många vänersborgare pratar om att ordna en namninsamling för en folkomröstning i frågan.
Och visst, skriver 10% av de röstberättigade vänersborgarna på, så måste frågan om folkomröstning tas upp i kommunfullmäktige. I valet 2010 så fanns det 29.059 röstberättigade i Vänersborg. Ungefär 3.000 måste alltså skriva på. Det skulle nog inte vara några problem att få ihop dessa underskrifter.
Det är dock kommunfullmäktige som beslutar om en folkomröstning. Tidigare krävdes det enkel majoritet i fullmäktige för ett avslag av medborgarnas önskemål. Så var det när vänersborgarna krävde folkomröstning om arenan och Huvudnässkolan. Betongpartierna ville inte höra medborgarnas åsikt. De var naturligtvis rädda för att vänersborgarna inte var lika positiva till arenan som de själva. Hur de nu kunde tro det…?
Nu har kommunallagen ändrats – nu krävs det att 2/3 av kommunfullmäktige röstar mot för att folkomröstning inte ska hållas. Eller omvänt, det krävs endast 1/3 av rösterna i fullmäktige för att en folkomröstning ska hållas.
1/3 av kommunfullmäktiges 51 ledamöter är 17 st.
Det är nog realistiskt att tänka sig att det finns så många röster för en folkomröstning, om frågan skulle landa på fullmäktigeledamöternas bord. Om vi räknar bort betongpartierna, så har ”icke-betongarna”, dvs Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, 14 röster i fullmäktige. En av Sverigedemokraterna har på Facebook sagt, att hon och hennes kollega stödjer allt som verkar för ett bevarande av landsbygdsskolorna. Det betyder 16 röster. Centerpartiet, som försöker tvätta av sig betongstämpeln, har 3 ledamöter. Och när det gäller landsbygdsskolorna är centerpartisternas inställning klar, de ska bevaras. (Även om inte detta gällde skolor i stan, som Huvudnässkolan…) Jag har svårt att tänka mig att inte Centerpartiet skulle stödja en folkomröstning.
19 röster för en folkomröstning betyder att det skulle bli en!
Och att rösta för en folkomröstning i kommunfullmäktige innebär ju egentligen inte att man tar ställning i skolfrågan, man tar ställning för att medborgarna ska få bestämma.
Ur demokratisynpunkt är dessutom folkomröstningar det ultimata. I en sådan får ju alla medborgare säga sin mening. Och nog kan man väl tycka att en folkomröstning är en naturligt följd av misslyckandet med medborgardialogen…
Men framför allt tror jag att en folkomröstning skulle kunna fungera som en viktig vägvisare för politikerna på hur mycket vänersborgarna prioriterar skolan och kostnaderna för denna gentemot andra kommunala åtaganden.
Dags för en pudel Lidell?
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) har i veckan gjort något underligt. Han gick med sitt personliga Facebookkonto in i gruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland” – en grupp som arbetar för att bevara skolorna i Dalsland, och som i denna stund har 1.219 medlemmar. Väl inne i gruppen, där han för övrigt inte är medlem, kopierade han gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Lidell kopierade 5 sidor, som han sedan diarieförde i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Facebooksgruppens diskussioner blev genom Gunnar Lidells diarieföring ett offentligt dokument. Och inte bara det, namnen på de som gjort inläggen blev också offentliga (liksom deras profilbilder).
Det här med diarier är en del av den urgamla svenska offentlighetsprincipen. Jag citerar från en svensk myndighets sida:
”En av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle är offentlighetsprincipen som ger dig insyn i all offentlig verksamhet. Offentlighetsprincipen gäller för all offentlig verksamhet i Sverige, det vill säga stat, kommun och landsting.
Syftet med offentlighetsprincipen är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän arbetar. På så sätt har du också möjlighet att påverka verksamheten. Denna rättighet, som funnits i Sverige sedan 1766, är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle.”
Det är viktigt att notera att offentlighetsprincipen är till för att medborgarna ska kunna kontrollera makthavarna, dvs politiker och tjänstemän.
Kommunalrådet Gunnar Lidell använder nu denna grundläggande demokratiska princip på ett motsatt sätt. Han använder som makthavare offentlighetsprincipen – för att kontrollera medborgarna!
Är det lagligt att göra som Gunnar Lidell och den tjänstgörande tjänstemannen gjorde? Är det lagligt att diarieföra en handling som inte har inkommit till kommunen, utan som har kopierats från en diskussion i en privat Facebookgrupp?
Gunnar Lidell säger i Radio Väst idag (Källa.):
”Det vet inte jag faktiskt i formell mening.”
Gunnar Lidell vet inte om han får göra så här. Men han gör det ändå.
Nu är det väl så att bristande kunskap aldrig är något försvar om man bryter mot en lag…
I Radio Väst uttalade sig idag en expert på området, Jan Turvall vid Göteborgs universitet. Turvall säger:
”Men i det här fallet har ju inte personerna skickat in något utan de har kommunicerat internt via Facebook. Det finns ingen anledning för kommunen att registrera vilka åsikter som människor framför på Facebook.”
Turvall talar om att registrera åsikter. Att registrera åsikter får man inte göra i ett demokratiskt land.
Jan Turvall är mycket tydlig:
”Jag menar att det är fråga om att man har gjort en felaktig registrering och att man ska ta bort den från registraturet.”
När detta skrivs, på fredagskvällen, är handlingen, som Gunnar Lidell diarieförde, och som enligt experten Turvall är en åsiktsregistrering, kvar i diariet.
Gunnar Lidell får i Radio Väst frågan om varför han gjorde så här. Han svarar:
”Tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda och man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem i något av de inläggen som var där. Jag tyckte de behövde veta detta.”
Varför Gunnar Lidell inte går direkt till de berörda och berättar, är för mig en gåta. Inte brukar väl de anställda på kommunen ha som vana att regelbundet gå in i Barn- och Ungdomsnämndens diarium för att se om det finns något som berör dem som personer? … istället för att prata med varandra?
Och varför Gunnar Lidell inte polisanmäler i stället för att diarieföra, kan man också undra.
Vad är det egentligen som har skrivits på de sidor Gunnar Lidell har diariefört?
”Man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem.”
Jag har de fem sidorna.
Det som Gunnar Lidell uppfattar som ett hot citerade jag i mina förra blogg. En person skrev:
“Ni måste ge de ansvariga för propagandafoldern framtidens skola ett extra straff. Folk måste kunna lita på att ett beslutsunderlag är ärligt och inte fullt av blålögner och saknade sanningar. Kör skiten ur dom, för till allt elände har dom använt våra tjänstetimmar (vi har betalt dom lön för detta) och vi har betalt distributionen. Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Jag tycker förvisso inte att detta inlägg är särskilt bra formulerat. Det måste jag erkänna. Men inte kan det väl uppfattas som ett reellt hot mot någon? Mot vem skulle detta i så fall vara förresten? Inga namn har nämnts.
Vid en google-sökning på orden ”krossa” och ”mosa”, så inser man att det är ett uttryck som kan användas både i idrotts- och andra sammanhang (förutom matlagning), utan att det uppfattas bokstavligt.
När det kontrollerades om Lidells handling ovan var kvar i diariet, så upptäckte jag ytterligare en handling i kommunstyrelsens diarium. Det var ett brev till kommunen från den person som hade skrivit ovanstående. Han skriver:
”Vidare skall det ha åberopats att orsaken till detta [diarieföringen] skulle ha varit att det förekommit hot. Dessa motiveringar är utan all substans. … När det faktiska hotet offentliggjorts i media [det hot som är polisanmält och som inte framförts eller har någon som helst att göra med ovanstående Facebookgrupp] skrev jag själv ungefär ‘Politikern Gunnar Lidell kan kritiseras för alla beslut (och det tål han), men privatpersonen är tabu.'”
Det finns inget annat i den diarieförda handlingen, som på något sätt kan väcka den minsta ”anstöt”.
Gunnar Lidell sa också i radion att ”tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda.” Nu har jag läst de diarieförda handlingarna, säkert för 5:e eller 6:e gången.
INGA TJÄNSTEMÄN ÄR OMNÄMNDA!
Vad menar du Lidell? Hur kan du säga så här?
Politiker då? Ja, BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel är omnämnd en gång.
”Om Lena EW får som hon vill måste Kommunfullmäktige höja anslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för deras stora inkomster genom att ta ut alldeles för stora hyror…”
Hot? Inga andra politiker är omnämnda i det av Gunnar Lidell diarieförda dokumentet!
Förresten… En person skriver att hon har skrivit till ”Uppdrag Granskning”. Kanske är det detta som Gunnar Lidell uppfattar som ett hot…?
Gunnar Lidell ”slinter med tungan” när han påstår:
”Tjänstemän och förtroendevalda var omnämnda och man kommenterade vad man tyckte att man skulle göra med dem i något av de inläggen som var där.”
Det är inte sant Gunnar!
Jag måste ändå säga följande:
Det här är inte den Gunnar Lidell som jag lärde känna (politiskt) under den förra mandatperioden. När han fortfarande var i opposition. Något har hänt.
Det är dags för en pudel Gunnar Lidell. En ordentlig.
Till sist några avslutande reflektioner.
Som några av er äldre läsare av min blogg vet, så är inte längre Gunnar Lidell vän till mig på Facebook. Ett halvår efter det att han tillträdde som kommunstyrelsen ordförande, så gjorde han ”slut” med mig på Facebook. Han sade upp vänskapen…. Det var efter att jag i ett försök att vara lite humoristisk påpekade att Gunnar Lidell var jägare… Vilket han faktiskt är…
Min andra reflektion är att den förra majoriteten bestående av socialdemokrater och centerpartister diarieförde ingenting. Mängder av arenahandlingar försvann, var borta, fanns inte osv, osv. Men att gå från från att diarieföra för lite till att leta upp saker att diarieföra är väl ändå att gå för långt?
.
PS. TTELA ringde och intervjuade mig i eftermiddags. Det blir kanske en artikel imorgon. Det hände dock innan radiointervjun med Gunnar Lidell.
Varför gjorde du så Gunnar Lidell?
Igår så damp det ner en mycket överraskande handling i Barn- och Ungdomsnämndens diarium. Det var en handling som hade lämnats in för diarieföring av ingen mindre än kommunalrådet Gunnar Lidell (M).
Handlingen sorterades under ”2009/88 Strukturell översyn av förskole- och skolverksamheten, medborgardialog”. Här diarieförs handlingar som inkommer till kommunen och som har med den pågående medborgardialogen att göra. Det kanske också bör berättas att handlingar som finns i diariet är offentliga, dvs alla kan begära ut handlingarna. Det brukar t ex massmedia göra.
Den här handlingen har scannats in, så att den finns tillgänglig på kommunens ”digitala” diarium. Alla handlingar, kommentarer och synpunkter om medborgardialogen, ska enligt BUN:s ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) inte scannas in. Jag tror att man räknar med väldigt många synpunkter. Dessa kommentarer och synpunkter ska dock finnas i det vanliga, ”analoga” diariet, dvs man får gå till kommunhuset och begära ut dem i pappersform.
Vad var det då för handling som kommunalrådet Lidell diarieförde? Ja, inte var det en handling som hade inkommit till Vänersborgs kommun! Nej, det var en handling som kommunalrådet hade hämtat från Facebook.
På Facebook har det bildats, åtminstone två, grupper som arbetar för att bevara skolorna i Vänersborgs kommun. Till dessa grupper ansluter sig enskilda personer som vill diskutera den nu aktuella medborgardialogen och skolfrågan. I detta forum framför deltagarna sina synpunkter, de frågar varandra om olika saker, de diskuterar hur de ska agera, osv. Naturligtvis antar gruppmedlemmarna att diskussionen hålls inom gruppen.
Nu har kommunalrådet Lidell gått in som privat användare på Facebook, gått till gruppen ”Stoppa nedskärningarna på skolor i Dalsland” och tagit en skärmdump, dvs han har tagit en bild av gruppmedlemmarnas inlägg och diskussioner. Den här bilden har Lidell sedan fått diarieförd med hjälp av BUN:s utvecklingsledare. (Rent formellt har det nog gått till så, att Gunnar Lidell ska ge den till ordförande i BUN, Lena Eckerbom Wendel, och då blir handlingen inkommen till BUN. Att Gunnar Lidell skulle kunna ge den till Lena Eckerbom privat, partivänner emellan, är ju en annan sak…)
Så här ser första sidan ut av den diarieförda handlingen.
OBS! Strykningarna på bilden är mina, liksom de röda markeringarna.
Den diarieförda handlingen består av fem sidor(!) och i originalet syns alla namn på de som gjort inlägg. För alla att beskåda!
Jag tror inte att de som har gjort inlägg var medvetna om att detta skulle kunna hända. Jag tror inte heller att alla vill ståta med sina namn.
Varför gjorde Gunnar Lidell så här? Varför diarieförde han en handling som inte har inkommit till kommunen, utan som kommer från ett privat forum? Det här handlar ju inte om några offentliga personer, som t ex ledande politiker, utan om vanliga föräldrar, mor- och farföräldrar, grannar etc som värnar om landsbygdsskolorna i Dalsland.
Det tycks som om den här medborgardialogen blir allt underligare. Nu kan inte folk ens få vara anonyma längre. Det tycks snarare som någon slags åsiktsregistrering.
Gunnar Lidell har fått ett hotbrev. Jag har läst brevet. Det går långt över gränsen för vad en enskild politiker ska behöva tolerera. Gunnar Lidell gjorde rätt som polisanmälde hotet.
Jag tror att Gunnar Lidell har reagerat på följande inlägg i gruppen, som en enskild person har skrivit:
”Ni måste ge de ansvariga för propagandafoldern framtidens skola ett extra straff. Folk måste kunna lita på att ett beslutsunderlag är ärligt och inte fullt av blålögner och saknade sanningar. Kör skiten ur dom, för till allt elände har dom använt våra tjänstetimmar (vi har betalt dom lön för detta) och vi har betalt distributionen. Skicka ut detta elände och sedan hade dom tänkt vantolka våra svar, som baserats på förvrängd info. Kross och mosa dom….”
Inlägget är inte riktat mot någon enskild person. Enligt min tolkning, så uppmanar inte ”skribenten” människor att i fysisk mening ”krossa och mosa” någon.
Har jag fel? Hur som helst, om Gunnar Lidell tycker att inlägget är över gränsen, så måste han väl i så fall skicka sin ”skärmdump” till polisen? Tillsammans med en polisanmälan. Inte till BUN:s diarium.
Och. Varför ska alla de andra behöva skylta med sina namn, om Gunnar Lidell är upprörd över en persons kommentar?
Jag kan inte tycka annat än att Gunnar Lidell har gjort ett allvarligt fel.
Det är oskyldiga, ovetande medborgare som diskuterar skolfrågan som nu får skylta med sina namn. Kan de skriva vad de vill i fortsättningen? Eller ska de riskera att åter hängas ut?
Kanske har kommunalrådet Gunnar Lidell (M) någon bra förklaring till sitt agerande, något som jag händelsevis har missat?
Medborgardialogen: Små skolor och små klasser
I ett flertal blogginlägg har jag kritiserat broschyren ”framtidens skola”, som har gått ut till samtliga hushåll i Vänersborg. Jag har påstått att broschyren, som ligger till grund för medborgardialogen, innehåller förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar. På gårdagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden upprepade jag kritiken. Då svarade ingen.
Istället kom ett ”svar” från TT idag.
”Elever från mindre klasser får bättre resultat” (DN:s rubrik)
Det har nämligen publicerats en forskningsrapport, ”Långsiktiga effekter av mindre klasser”. Den har funnits ett tag på engelska, men nu har den översatts. (Jag nämnde den faktiskt i en tidigare blogg, ”Medborgardialog: Lokalytor”. Du kan hämta rapporten här.)
Så här lyder forskarnas egen sammanfattning av rapporten:
”Vi studerar de långsiktiga effekterna av klasstorleksförändringar i årskurs 4 till 6. Mindre klasser förbättrar elevernas kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid 13 års ålder, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik vid 16 års ålder samt utbildningsnivå och löner som mäts vid 27-42 års ålder.
Löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen.”
Det här är naturligtvis ytterligare en spik i kistan på broschyren. Broschyren utgår ju ifrån att ”allt litet är dåligt, allt stort är bra”. I broschyren hittar vi meningar som:
- ”storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov”
- ”klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora.”
- ”Det kräver större skolor med fler lärare som kan samarbeta.”
- ”Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor.”
- ”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
- ”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
- ”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever (det kan jag hålla med om, i Sundals Ryr går inte en enda elev; min anm.) för att uppfylla kraven i den nya skollagen.”
- ”Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
- ”I andra fall blir klasserna för små, men samma antal lärare behövs i undervisningen. Det gör att resurserna inte kan användas effektivt.”
- ”Om antalet elever ökar kan skolorna ta emot något fler elever genom större klasser på Granås skola.”
- ”Genom att samla alla F-6-elever på tre skolor och skapa mer jämnstora klasser, kan lärare och annan personal arbeta i en mer effektiv organisation.”
- ”Frändeskolans elevantal är egentligen för litet för att man ska kunna använda resurserna på ett effektivt sätt.”
Som sagt, ju större, ju bättre. Det har dagens forskningsrapport slagit hål på. Och är det så, att det finns andra rapporter som säger något annat, så måste de som har skrivit broschyren ”framtidens skola” åtminstone uppge vilka rapporter de stödjer sig på.
Oj! Nu är jag orättvis. Det gör man ju visst. De som har skrivit broschyren stödjer sig på en forskningsrapport, Synligt lärande” av forskaren John Hattie. (För en sammanfattning av Hatties rapport se ”Synligt lärande”.)
Den här forskningsrapporten tog styrgruppen för medborgardialogen upp vid ett möte. I minnesanteckningarna från mötet skrivs det att på hemsidan ska det finnas en:
“Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det har två vänersborgare reagerat på. De skriver i ett email till nämndens ledamöter:
”Ett argument från tjänstemännen för att lägga ner de mindre skolorna grundar sig i ett resonemang om optimal skolstorlek. Man hänvisar här till forskaren John Hattie och har, efter begäran, på hemsidan lagt upp det material man grundar sig på. Det handlar om en rapport från Sveriges kommuner och landsting där man går igenom Hatties studie Visible Learning.
Denna rapport berör dock endast perifert frågan om skolors storlek och ger inte några som helst belägg för de slutsatser man dragit. Istället slår man tvärtom i den slutliga sammanfattningen fast att: ‘enligt Hattie lägger vi alltför mycket fokus på att diskutera saker som egentligen inte har så stor betydelse för elevernas studieprestationer exempelvis skolstrukturella faktorer som skolstorlek eller klasstorlek’ (sid. 62).
Intressant att notera i sammanhanget är dock att den enskilt största negativa påverkansfaktorn i hela rapporten är just byte av skola (sid. 25).
…
Sammanfattningsvis motsäger rapporten såväl de slutsatser man dragit som det sätt man använt sig av materialet.
Genom att använda denna text om John Hatties forskning på ett uppenbart felaktigt sätt anser vi att tjänstemännen i Vänersborgs kommun gjort sig skyldiga till inkompetent, vilseledande och därigenom också oetiskt användande av vetenskapligt material.”
Så skriver alltså två vänersborgare. Och visst ligger det något i detta…
Hatties absolut viktigaste slutsats är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. När Hattie ställer upp de viktigaste framgångsfaktorerna för elevers studieresultat, så ser man att dessa kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie skriver om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Medborgardialog: Hyror för skollokalerna
Det finns lögner, förbannade lögner och statistik. Det finns också missuppfattningar och bristande kunskap.
Efter min blogg igår, där jag redogjorde för ”felaktigheter” med ett diagram, så kom följande rättelse upp på kommunens hemsida (här) i morse:
”På informationsmötet i Torpaskolan tisdagen den 14 februari diskuterades diagrammet som visar elev- och kostnadsutveckling under perioden 2003-2011. Tyvärr påstod föredragande tjänsteman att kostnader avsåg kostnaden per elev, vilket är felaktigt.
Sifferunderlaget bakom diagrammet är den nominella kostnadsökningen totalt. Vi beklagar misstaget!”
Diagrammet visar alltså den ”nominella kostnadsökningen” för Vänersborgs skolor, inte kostnader per elev. (Jag är faktiskt lite osäker på vad som menas med ”nominell kostnadsökning”, men jag antar att hänsyn då inte tas till inflationen. Inflationen mellan 2003 och 2011 uppgick till 13,4 procentenheter. I så fall blir den reella ökningen betydligt mindre…)
För att bli ännu tydligare kan man nu också ladda hem de exakta siffrorna från hemsidan.
Anm. Notera att alla procentuella ökningar räknas med 2003 som basår. Ex. 2007 är ökningen 21%. Det är jämfört med 2003, inte jämfört med 2006.
2003 kostade lokalerna 46.541.104 kr. 2011 hade hyrorna ökat till 61.113.921 kr. Hyrorna för Vänersborgs skolor har alltså ökat med 31% (nominellt) från 2003 till 2011. (Samtidigt som personalkostnaderna har minskat…)
I diagrammet ser vi å andra sidan att det har skett en minskning av hyreskostnaderna under de två senaste åren, med drygt 2 miljoner! Samtidigt har personalkostnaderna minskat med 13 miljoner kr dessa år! Detta slår väl egentligen omedelbart hål på påståendena i broschyren att det är lokalkostnadernas fel att antalet lärare i Vänersborg har minskat.
Behövs det egentligen skrivas något mer?
Men ok, vi skriver lite mer. Vi gör en liten återblick.
I diagrammet ser vi att det skedde en kraftig ökning av lokalkostnaderna 2005, 2006 och 2008. I procent räknat alltså, för jag vet inte hur kraftig en ökning på t ex 4 miljoner, 2005 jämfört med 2003, egentligen är. Är det mycket för en kommun som Vänersborg? (Dessutom flyttas ju bara pengar runt, eftersom det är kommunen själv som äger fastigheterna……)
År 2005 färdigställdes Granås i Vargön, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2006. År 2007 färdigställdes Rånnum, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2008. Under 2009 hade kommunen också kostnader för både Huvudnäs och Trenova. När vi gick in i 2010 sedan, så tillkom kostnader för Vänerparken. Kostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann dock, men först under hösten.
Vänersborg har haft lokalkostnader i onödan! Kommunen betalade år 2009 lokalkostnader för två skolor (Huvudnäs och Trenova) fast bara en av dem användes! Så var fallet på våren 2010 också. (Och hur är det, har inte nämnden betalat hyra för Trenova efter det att eleverna flyttat därifrån?) Med bättre planering skulle alltså kommunen ha sluppit en del lokalkostnader.
Kommunen har renoverat och byggt ut Granås och Rånnum. (Hallebergsskolan lades ned.) När man gör sådana omfattande och dyra renoveringar, är det inte rimligt att hyreskostnaderna ökar då? Kan man prata om höga lokalkostnader rent allmänt när vi bygger nytt? Jag tycker att ”skriken” på höga lokalkostnader låter falska under sådana här omständigheter. Det är väl klart att lokalerna i en nyrenoverad och fräsch skola är dyrare än i en gammal och sliten?
Och tycker man att renoveringarna leder till alltför höga lokalkostnader, är det väl ändå inte rimligt att eleverna i småskolorna, t ex Skerrud, Mulltorp och Norra skolan, ska betala de nya skolorna på Granås och Rånnum?
Många medborgare frågar sig, om hyreskostnaderna för skollokalerna avspeglar de verkliga kostnaderna. Flera som sitter inne med kunskap påstår det. Jag vet inte.
Jag har svårt att förstå att Mulltorp, som borde varit avskriven för åtskilliga decennier sedan, nästan betalar lika mycket i hyra per kvadratmeter som den nybyggda Torpaskolan. Eller att Frändeskolan, som är byggd ungefär vid samma tidpunkt som Dalboskolan, betalar mer än dubbelt så mycket som Dalbo. Eller att Rösebo skola betalar 745 kr per kvadratmeter, trots att skolan är gammal och alla eventuella lån är betalda.
Jag har också hört av en läsare av min blogg att en hyra ska ligga på ca 8 % av värdet av fastigheten. (Jag kan inte gå i god för detta, men han har haft rätt förr.) Om detta stämmer skulle Skerrud vara värd över 14 miljoner. Eller Mulltorp dryga 4 miljoner. Eller Frändeskolan, nästan 38 miljoner kr…
Den enda som kanske kan sälja skolan till det värdet borde vara Hammar Plugg! Fast då måste han förstås få köpa den av kommunen först, till en riktigt billig penning!
Fast nu är jag nog stygg. Både mot Hammar Plugg och kommunen. I hyrorna ingår vad jag förstår både el, värme, vatten etc. Och som sagt, flera som jag känner säger att hyrorna är ok.
En annan läsare av min blogg har för övrigt uppmärksammat några andra hyror. Han skriver:
”Förskolan på Gasverksgatan betalar 5.025 kr/m²år, vilket motsvarar hyran för en butik på Strandvägen i Stockholm. Lokalen på Kyrkogatan 22 kostar 8.423 kr/m²år vilket är ett oslagbart rekord.”
Det var hyrorna. Och min slutsats är: Hyrorna för skollokalerna är nog inget skäl till att lägga ner skolor. Undantagen skulle vara de skolor som är i behov av stora renoveringar för att det överhuvudtaget ska gå att fortsätta att bedriva verksamhet där. Och det finns kanske några sådana skolor… Jag tror, för att sticka ut hakan, att t ex Rösebo skola är en av dem.
Å andra sidan, kanske är våra barn och ungdomar värda extra pengar? I synnerhet om man tänker på vad en stor del av pengarna går till i Vänersborg…
Problemet i Vänersborg är, och har varit i många år, att Vänersborgs styrande betongpartier inte anser att det är värt att satsa på våra elever.
För att visa det vill jag avsluta med lite statistik. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyråns sammanställning av kommunernas verksamhetsindelade bokslut för år 2010.
”Kostnad totalt per elev (kr)
Vänersborg 78 318 kr. (Plats 245 i Sverige.)
Sverige 86 865 kr”
Varje elev i Vänersborg får 8.547 kr mindre än genomsnittet i Sverige.
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr. (Plats 284 i Sverige.)
Sverige 43 277 kr”
Det finns 290 kommuner i Sverige…
Det nya läroplanen, som träder i kraft från och med detta läsår, ställer allt större krav på läromedel och utrustning, som t ex datorer och bibliotek.
”Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek (kr)
Vänersborg 1 991 kr. (Plats 260 i Sverige.)
Sverige 3 337 kr”
Medborgardialog: Att ljuga med statistik
Lögner från politiker är vi vänersborgare vana vid. Det dåvarande kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren (S) anslog tonen, då han i en radiointervju den 22 juni 2005 slog fast följande om Huvudnässkolan:
”Det här innebär ju att nu har vi lagt fast för 20, 30, 40 år framåt att A-huset och aulan är utbildningslokaler för undervisning under den här tiden.”
Efter valet 2006 lade man ner Huvudnässkolan… Trots en stor demonstration i Vänersborg, den största i mannaminne. Och trots omkring 2.000 namnunderskrifter.
Lögnerna fortsatte med arenan. Inte ett ord om en ny bandyhall före valet. Några månader senare, efter valet, var planerna på en arena i full gång. Även här struntade betongpartierna med socialdemokrater och centerpartister i spetsen i opinionen, och man sa återigen nej till en folkomröstning efter ett par tusen namnunderskrifter.
Och sedan ljögs det om Toppfrys…
Nu är det som bekant ett nytt styre. Betongpartierna har ”bytt plats”. Nu är det moderater, folkpartister och kristdemokrater som styr.
Men lögnerna är kvar….
Sällan har väl en officiell skrift från Vänersborgs kommun innehållit så många förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som den nyligen utkomna broschyren ”framtidens skola”.
På sidorna 8 och 9 i broschyren visar författarna sin ”kreativitet” genom att manipulera en karta.
Det ser ju alla att det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan…
OK, det här påstår förvaltningen att det var ett misstag, ett slarvfel.
Men det här då? Är det också ett misstag?
Diagrammet är taget från sidan 3 i broschyren. Det visar en enorm ökning av lokalkostnaderna för skolorna i Vänersborg. Kostnaderna har ökat med 30% på 7 år!
Otrolig ökning!
Eller…?
På gårdagens informationsmöte (på Torpaskolan) fick utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh, som väl är den som får anses vara huvudförfattare till broschyren, frågan om vad linjen (grafen) i diagrammet visade.
Linjen visade lokalkostnaderna per elev!
Per elev! Det framgår inte av diagrammet!
Broschyren vill ge en helt annan bild. En felaktig bild. En bild av en enorm ökning av lokalkostnaderna.
Elevantalet har minskat kraftigt under perioden. Det betyder att om samma kostnader divideras med färre elever fås – en ökning av kostnaderna per elev.
Är denna uppgift relevant?
Att presentera lokalkostnaderna per elev är inte relevant i sammanhanget! Det ger en skev bild av Barn- och Ungdomsnämndens kostnader för lokaler! Kostnaderna har inte ökat med 30%!
Lokalkostnaderna har i verkligheten ökat ganska marginellt, särskilt om man betänker att Granås och Rånnum har renoverats under perioden, nya Torpaskolan byggts och nya, dyra lokaler i Vänerparken hyrts.
Det finns lögner, förbannade lögner…
… och statistik.
.
PS. För övrigt är alla kostnaderna i diagrammet per elev.
Medborgardialog: Lokalytor
Medborgardialogen rullar vidare.
Det är mycket prat om fastigheter och lokalytor… Både på informationsmötena och i den utdelade broschyren. Och det är väl inte så konstigt, allt handlar ju om att sluta använda fastigheter och lokaler. Det handlar bara om att lägga ner skolor.
I broschyren ”framtidens skola” ger Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg sin mycket subjektiva syn. (”Medborgardialog: Broschyren ‘framtidens skola’”) Eller är det månne politikerna i Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), som har denna syn? (”Medborgardialog: Styrgruppen”)
Jag har i några bloggar beskrivit en del av de förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som presenteras. Jag har emellertid undvikit själva frågan om lokalytorna. I denna blogg tänker jag inte göra det.
Lokalytor, fastigheter… Några få större skolor eller flera mindre – det är den stora frågan. Fast inte för förvaltningen/presidiet. De vet redan vad som är bäst.
I broschyren och på informationen görs allt för att ”bevisa” att stora skolor och stora klasser är bra. På alla sätt. Små klasser och små skolor är bara elände. Ja, flera skolor är så himla små att de inte ens uppfyller Skollagens krav… Påstås det…
Tidigt i broschyren slås det fast att:
”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Det här är naturligtvis taget ur luften. Är det i så fall inte detta som måste bevisas? …inte att klara Skollagens krav menar jag…Skollagen ställer inga krav på klass- eller skolstorlekar. Men bör inte förvaltningen/presidiet visa att stora skolor och stora klasser är bättre ur pedagogiskt synpunkt än små?
I citatet ovan skriver man att skolorna måste ha en viss storlek… Inte när det gäller antalet barn alltså, det kommer sedan. Nä, det står faktiskt att skolorna måste ha ”en viss storlek”. En viss fysisk storlek alltså. Märkligt.
Det står också i broschyren att det finns (s 5):
”lokaler som inte behövs ”
Och det finns (s 5):
”lokalytor som inte har betydelse för elevernas utveckling.”
Också märkligt. Vad tänker man då på för ytor?
De här lokalytorna har förekommit i debatten under en lång tid. De kallas ”överytor”. Socialdemokrater och centerpartister använde detta som argument för att stänga Huvudnässkolan! (Kommer ni ihåg?) Något som vi i centrum inte uppskattade för övrigt. Milt sagt.
De här lokalytorna, som inte behövs, ”överytorna”, är en av de obevisade utgångspunkterna i broschyren.
Det är den första utgångspunkten för förvaltningen/presidiet.
Det finns många aspekter av frågan om ”överytor”. För det första undrar jag: Vad är ”överytor”? Vad är det för ytor som inte behövs på småskolorna? Är det korridorer? Matsalar? ”Rastytor”? Toaletter? Lärarrum? Klassrum? Tänk. Jag tror att de menar klassrum!
Låt mig ta ett exempel.
Säg att det finns en skola som har en stor lektionssal där man undervisar en hel klass i taget. I direkt anslutning till denna sal finns det 6 mindre lokaler/salar som alltid är tomma, dvs det finns ingen schemalagd verksamhet där. De 6 lokalerna används bara vid behov, dvs när klassen i den stora salen ska delas upp, för att arbeta i mindre grupper.
Är de här 6 mindre salarna överytor ”som inte har betydelse för elevernas utveckling”? Eller – har de ett pedagogiskt värde för elever och lärare? Enligt broschyren bör de vara överytor – överytor som Barn- och Ungdomsnämnden snarast möjligt bör göra sig av med. I varje fall om de ligger i Skerrud, Mulltorp, Brålanda skola eller Dalboskolan.
Exemplet är för övrigt taget från den alldeles nybyggda Torpaskolan. Jag pratar om musiksalen, eller kanske snarare musiksalarna.
På Dalboskolan står ibland salar och grupprum tomma när undervisning pågår i en annan sal. Överytor? Ja, säger förvaltningen. Men, precis som i fallet med Torpaskolan, kan de användas vid enskilda arbeten, grupparbeten etc. Ur pedagogisk synvinkel är detta en stor fördel.
Så därför undrar jag: Vad är ”överytor” och var finns de? Finns det några riktlinjer från typ Skolverket eller SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) om detta? Kan förvaltningen visa några sådana riktlinjer? Och förresten, hur räknar man ut hur mycket yta en skolelev behöver?
En inte helt ointressant ”detalj” i sammanhanget är att Vänersborgs elever faktiskt har mindre lokalyta per elev än genomsnittet i Sverige! Det är sant… Statistiska Centralbyrån (SCB) visar i sin statistik för 2010 (de senaste siffrorna), som grundar sig på kommunernas verksamhetsindelade bokslut:
”Lokalyta per elev (kvadratmeter)
Vänersborg 15 kvm
Sverige 20 kvm”
Den andra utgångspunkten för broschyren är att stora skolor och framför allt stora klasser är pedagogiskt bättre än små. I broschyren skriver man:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Detta är ett intressant argument. Jag har tittat lite på några forskningsresultat på området. Det finns för övrigt, vad jag kan se, inte så mycket forskning på detta. De rapporter jag hittar är inte heller eniga. Någon säger att det ur kunskapssynvinkel inte är så bra med små skolor, andra säger tvärtom.
Den senaste forskningsrapporten jag har hittat är en studie, ”Long-Term Effects of Class Size” av Peter Fredriksson, Stockholm University, Björn Öckert, IFAU and UCLS, och Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam (källa). I den skriver forskarna:
”Smaller classes in the last three years of primary school (age 10 to 13) are not only beneficial for cognitive test scores at age 13 but also for non-cognitive scores at that age, for cognitive test scores at ages 16 and 18, and for completed education and wages at age 27 to 42.”
(Studien är på engelska och dessutom full av statistiska formler, med andra ord, inte helt lättläst…)
Studien visar alltså att mindre klasser är fördelaktigt på både kognitiva och icke-kognitiva tester och att de bättre resultaten är bestående. Jämfört med stora klasser. Och inte nog med det, elever som har gått i mindre klasser fullgör ofta sina studier i äldre år och har högre löner i vuxen ålder.
Tänk om det är så! Nu säger jag inte att just den här forskningsrapporten har rätt. Men, tänk om? Vad stödjer sig förvaltningen/presidiet på när de säger tvärtom?
Stödjer de sig på resultaten i Vänersborgs skolor?
Nä, det gör de inte. I så fall hade det stått i broschyren. Garanterat. I Frändefors fick utvecklingsledare Sjöbergh denna fråga. Sjöbergh menade att det var omöjligt att få fram fakta på området. Jaha? Vad stödjer man sig då på?
För övrigt skulle det väl vara enkelt att plocka fram resultaten från de Nationella proven i åk 5 och kolla. Och jämföra. Har de små skolorna, Mulltorp, Skerrud, Norra skolan mm, sämre resultat än de stora skolorna, som typ Tärnan, Onsjö och Mariedal?
Det gjorde jag. Det finns en sammanställning av Nationella prov i åk 5. Från 15 juli 2010. Från Vänersborg. Och visst, i flera fall ligger skolorna i Dalsland under snittet i Vänersborg. Beror det på att de är små? Nä, litenheten har ingen betydelse vad jag kan se. De större skolorna i Dalslandsdelen (det finns faktiskt några sådana) har också i flera fall sämre resultat. Samtidigt som de andra småskolorna i kommunen har bättre resultat. I många fall bättre än de stora skolorna.
Påstår man att små skolor har sämre resultat, just för att de är små, då måste detta bevisas. Notera förresten att det enbart handlar om kunskapsresultat på nationella prov i svenska, matte och engelska. Små skolor har andra fördelar, t ex sociala. Det här tycker förvaltningen/presidiet är ointressant. Det här tas inte upp överhuvudtaget i broschyren! Inga synpunkter som utgår från elevers och föräldrars positiva erfarenheter av mindre skolor redovisas. Inte heller redovisas några nackdelar med förvaltningens egna förslag.
Den tredje utgångspunkten för förvaltningen/presidiet är att småskolorna är för dyra.
Det är för dyrt att ha mindre skolor och mindre klasser. I broschyren menar man att pengarna på något sätt inte kommer till effektiv användning då. Och därför vill förvaltningen/presidiet frigöra pengar genom att lägga ner små och ”onödiga” enheter och göra klasserna större på ett färre antal skolenheter.
Dyrt i förhållande till vad kan man undra. Förutom att förvaltningen menar att mindre skolor och små klasser i sig är sämre, så förs argumentet fram att 1,5 lärare på 30 elever betyder mer lärartid per elev än 1 lärare per 20 elever. Typ.
Jag fattar inte. Har vi si och så många elever och si och så många lärare, så har vi. Det blir lika mycket lärartid per elev hur vi än vrider och vänder på det! Det enda sätt som en elev kan få mer lärartid, det är att någon annan får mindre. Elev ställs mot elev.
Förvaltningen menar också att lokalerna och fastigheterna i sig är för dyra. På sidan 5 i broschyren kommer ett av de mest häpnadsväckande uttalanden i hela broschyren (vilket inte vill säga lite):
”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
40 lärartjänster? Då pratar vi upp mot 20 miljoner kr!
Här är siffrorna för vad Barn- och Ungdomsnämnden betalar i hyra för varje skolenhet.
Anm. I mitt material kostade också Silvertärnan 2.798.000 kr per år, men här var ingen yta angiven. Silvertärnan finns därför inte med i tabellen.
Summan av skolornas hyra är knappt 43 miljoner kronor. För att få ihop 20 miljoner kronor till 40 lärartjänster får ganska många skolor läggas ner. Läggs Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr ner får vi ihop 9 miljoner. Klipper vi dessutom Dalboskolan så blir det 11,6 miljoner. Hmmm… Vilka ska mer läggas ner?
Besparingarna för att lägga ner småskolorna är minimal. Det är inga stora pengar det handlar om. Ska man spara på lokaler så finns det andra att lägga ner…
Det handlar om hyra per kvadratmeter tänker någon. Men gör det det? Det är ju de faktiska kostnaderna som är de viktiga. Det kostar nämnden t ex 231.000 kr att hyra Väne Ryr, oavsett om det går 50 elever eller inga. (Som nu.)
Men visst är kvadratmeterhyran intressant. Men vilka ska då läggas ner? Just det, Vänerparken, Rånnum, Granås…
Förresten. SCB har lite mer statistik:
”Lokalkostnad per elev (kr)
Vänersborg 16 452 kr
Sverige 17 250 kr”
Det är också intressant att titta på hyrorna ur aspekten – är lokalerna verkligen värda det pris som orsakar dessa hyror?
Skollokalerna ägs av AB Vänersborgsbostäder. AB Vänersborgsbostäder ägs av Vänersborgs kommun. Kommunen byter pengar, liksom.
Tar Vänersborgsbostäder rimliga hyror av Barn- och Ungdomsnämnden? 2,7 miljoner i hyra per år för Dalboskolan – byggd 1979. Över 30 år gammal. Kan man överhuvudtaget sälja den för 2,7 milj? Kanske det, men 2,7 milj i hyra. Per år. 3 miljoner för Frändeskolan? Per år. 1,1 miljoner per år för Skerrud?
På något sätt får man en känsla av att någon tjänar stora pengar på våra skollokaler… På elevernas bekostnad… Men jag vet inte. Det kanske är rimliga hyror. Det kanske behövs pengar till underhåll.
En lång blogg går mot sitt slut. Dags för en sammanfattning… Kort och gott:
Vad blir kvar av förvaltningens/presidiets lokalargument? Som jag ser det – ingenting!
Det finns bara en lokal som har överytor i Vänersborgs kommun… Gökungen… Arena Vänersborg!
Tänk om lite pengar kunde tas därifrån. Så slapp Vänersborg ligga i bott – en sista tabell:
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr
Sverige 43 277 kr”
Med denna summa pengar hamnade Vänersborg på plats 284 i Sverige! Det finns 290 kommuner…
.
PS. Det känns som det här blev lite rörigt. Men det speglar kanske verkligheten…
Medborgardialog: Styrgruppen
I oktober 2011 beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) att en medborgardialog skulle genomföras om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Hela BUN stod bakom detta. Syftet med projektet var att:
“… genom medborgardialog ta fram ett väl förankrat beslutsunderlag för en långsiktigt hållbar struktur för Vänersborgs kommuns förskolor och skolor.”
I min (vår?) enfald trodde jag att hela nämnden skulle vara delaktig i medborgardialogens utformning, den information som medborgarna skulle få och, framför allt, i de alternativ som skulle presenteras. Det blev inte så. Vi (jag?) missade det i de direktiv som antogs. Det stod faktiskt inte att BUN skulle delta. Å andra sidan stod det i direktiven:
“För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte lett något projekt. Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte ens fått lämna några synpunkter på informationsbroschyrens utformning och innehåll.
När BUN hade sammanträde den 23 jan så sa ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) enligt mina minnesanteckningar ungefär så här:
”Förvaltningen har tagit fram förslag. Politikerna har inte lagt sig i. Vi ska lyssna på dialogen. Den politiska processen ska hanteras efteråt. Det som kommer är en informationsdel, sedan kommer dialogen. Och politiken.”
Lena Eckerbom Wendel var tydlig med att politikerna inte hade lagt sig i. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) var mindre tydlig.
“Jag är inte bekväm med allt i materialet.”
Jag tror att Orvars tunga slant… Men så var det… Presidiets politiker deltog…
Faktum är att denna fråga är känslig. James Bucci skriver i sin blogg idag (här):
”2 februari deltog jag på ett möte där vi i budgetberedningen träffade barn- och ungdomsnämndens presidium. Under mötet, när ett par av politikerna i presidiet var oeniga över deras roller i framtagningen av underlaget för medborgardialogen, blev det klart för mig att Orvar Carlsson (KD), Joakim Sjöling (S) och Lena Eckerbom-Wendel (M) har haft möjligheter att påverka produkten som handlar om framtidens skola. Och en sak som blev mycket tydlig var att tidningen hade inte gått ut om inte dessa tre politiker hade varit överens.”
I veckan har styrgruppens minnesanteckningar/protokoll (här) lagts upp på kommunens hemsida. BUN utsåg nämligen en styrgrupp. Den bestod av nämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Dessutom ingick Samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs Christer Thobiasson (M), Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C).
Med andra ord, bara representanter för de gamla etablerade betongpartierna. (Trots att Vänsterpartiet med sina 8 mandat i fullmäktige är kommunens 3:e största parti.)
Styrgruppens minnesanteckningar/protokoll är en intressant läsning, i synnerhet för oss som sitter i BUN. Jag tror att många andra vänersborgare också är intresserade…
Redan på det första mötet, den 25 nov, beslutades
”Nuvarande befintliga struktur skall finnas med bland de alternativ som projektgruppen utarbetar. Styrgruppen diskuterar om det skall rubriceras som valbart alternativ eller som referensmaterial då alternativen offentliggörs.”
Politikerna diskuterade alltså alternativen redan på det första mötet!
På nästa möte, den 12 dec, diskuterade styrgruppen, med alla politiker, återigen både innehållet och alternativen. De drog sig inte för att ta upp den minsta lilla detalj i den information som skulle gå ut. Styrgruppen ändrade t ex ett ”mm” i texten till ett ”etc”! Och, som sagt, alternativen diskuterades. Så klart.
”Sven-Eric (Sjöbergh; min anm) gick igenom alternativ A och B.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Styrgruppen beslutade redan här att ta bort alternativet som innebar att ha kvar ”nuvarande befintliga struktur”. Medborgarna skulle alltså inte få det alternativet… Styrgruppen beslutade istället att bara ha med två alternativ. Det skulle nämligen bli svårt för medborgarna att ”ta till sig” och ”analysera” (citat från styrgruppens minnesanteckningar) fler än två alternativ. (Det ändrade man på senare.)
Någon på mötet frågade också:
”Kan vi tona ner ordet ‘Medborgardialog’?”
Kanske en fråga som speglade stämningen inför projektet och deltagarnas inställning till detsamma? Vem som frågade och vilket svar som personen fick går inte att utläsa.
På det första mötet under det nya året (17 jan) diskuterades också layouten på den tidning som skulle skickas ut till medborgarna. Det diskuterades också fler detaljer, och det togs fler beslut:
”I broschyren skall det på ett enkelt sätt framgå hur mycket undervisningsresurs (lärare/läromedel) som frigörs med de olika alternativen.”
Politikerna i styrgruppen fattade också beslut om de alternativ som:
”…skall kunna väljas av medborgarna.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Vad kom styrgruppen fram till då?
”Resultatet blev att följande tre frågeställningar skall utgöra grunden för presentationsmaterialet och för enkäten.”
Och så kommer de alternativ, som vi nu har sett i den färdiga broschyren.
Vad då politiker inte lagt sig i?
I minnesanteckningarna från nästkommande styrgruppsmöte, den 30 jan, står det på punkt 2:
”Tidningen. Gick till tryck måndag morgon kl 07.00. Tidningen är klar till mötet med nämnden fredagen den 3 februari.”
Eftersom mötet var på en måndag kan man undra lite om ”måndag morgon” betyder samma måndag eller måndagen före? Visst är det ett konstigt sätt att uttrycka sig om det är samma måndag? Men säg att det var samma måndag. Det spelar inte så stor roll, tidningen skulle ju ändå vara klar till på fredag. På fredagen var nämligen Barn- och Ungdomsnämnden kallad till ett extra sammanträde om medborgardialogen.
Orvar Carlsson frågade på styrgruppsmötet:
”kan vi dela ut tidningen på fredag? Kopierade med ”Arbetsmaterial'”
Ur minnesanteckningarna framgår det inte om Orvar fick något svar…
Hur blev det då, fick BUN se tidningen på sitt extra sammanträde? Naturligtvis inte. Beskedet som jag minns, var att den inte var tryckt…
Ljög presidiet? Eller hade något oförutsett inträffat? Själv är jag beredd att tro det värsta…
På det sista styrgruppsmötet (hittills), den 30 jan, diskuterades också upplägget på själva presentationen/informationen på de offentliga möten som skulle hållas med medborgarna.
”Utveckling medelmeritvärden – Ta bort bakgrunden i grått och gör vit istället
Hattie – ange att han är forskare! Alt stryk det på bilden och bara berätta”
Diskussion in i minsta detalj… Vad då politiker inte lagt sig i?
Utformningen av kommunens hemsida angående medborgardialogen diskuterades också. Så klart. (Nu var ju tidningen redan i tryckpressarna, alternativt redan tryckt och färdig…)
Här ger styrgruppen, och Sjöbergh(?), prov på sina pedagogiska insikter. På hemsidan ska det finnas en:
”Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det är nog inte bara jag, som reagerar på att Hattie tas till intäkt för större klasser och större skolor. Styrgruppen, och Sjöbergh(?), läser Hattie som en viss person läser Bibeln. (Den 3 dec skrev jag om Hattie i en ganska lång blogg, Synligt lärande. Läs gärna den om du är intresserad av Hatties forskning.)
Den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. Hattie ställer upp flera framgångsfaktorer för elevers studieresultat. Tittar man på de 12 viktigaste, som Hattie ställer upp, så ser man att dessa framgångsfaktorer kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie i en bisats talar om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Att på detta sätt använda Hattie som referens för argument i ett specifikt syfte på det här sättet är kränkande mot Hatties forskningsresultat och oetiskt i ett material som utger sig för att vara information till kommuninnevånarna.
På det senaste mötet tar styrgruppen också upp ämnet ”Bloggar”… Det överraskade till och med mig, som är ganska luttrad i det klimat som råder, och har rått, i politikens Vänersborg. I minnesanteckningarna/protokollet kan man läsa:
”Bloggar är igång och det har kommit fyra stycken i helgen.”
Tänk, jag undrar varför en styrgrupp tar upp bloggar. Det skulle också vara intressant att veta vad mötesdeltagarna hade för synpunkter om de fyra bloggarna… Var de uppskattade? Lärde man sig något?
När flera ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden den 23 jan reagerade på att inte nämnden fick vara med och utforma materialet och alternativen inför medborgardialogen, så sa alltså ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) att det var förvaltningen som hade tagit fram förslagen och att politikerna inte hade lagt sig i. Är det någon som fortfarande tror att det är så?
Det syns tydligt av styrgruppens minnesanteckningar/protokoll att vissa politiker är med hela vägen, i allt som har med planeringen och utformningen av medborgardialogen att göra. Man kan fråga sig varför styrgruppen inte vill (vågar?) ta ansvar för detta? Varför allt hymlande? Varför låter de istället tjänstemännen få stå med ”hundhuvudet” och ta skulden för eventuella felaktigheter och misslyckanden?
James Bucci skriver i sin blogg idag:
”…med tanke på vad minnesanteckningarna visar kan jag tänka mig att det är deltagande tjänstemän och inte politiker som är mest glad över publiceringen.”
Det finns många frågor. Massor med frågor. Jag känner mig lurad. Andra ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden känner sig lurade. Medborgare i Vänersborg känner sig lurade.
Men hur den sk medborgardialogen än fortlöper, så har vi alla, medborgare som politiker (i varje fall vissa) lärt oss något. Och 2014 är det val igen…
Till sist vill jag slå fast. Det finns ingen “billig” genväg till bättre studieresultat. Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Det behövs mer resurser till skolorna i Vänersborg.
Medborgardialog: Broschyren "framtidens skola"
Nu ska broschyren/tidningen med den missvisande och vilseledande titeln ”framtidens skola” (jo, det är ett ”litet F” i början, det är väl modernt…) ha hamnat i medborgarnas brevlådor. Framtidens skola i Vänersborg handlar ju inte om att satsa på skolan – det handlar om att spara på den…. ”Framtidens skola”…? (Med litet F.)
Informationsmötena kring medborgardialogen har också startat. Själv var jag i Frändefors kyrka igår. Hit brukar jag gå två gånger om året, på skolavslutningarna. På något sätt kändes detta också som en skolavslutning – ett avslut på skolorna i Dalsland.
Mötet var välbesökt, hela kyrkan var packad. Mötet varade i drygt 2,5 timmar, och då var det ändå väldigt många som inte hade fått möjlighet att ställa sina frågor och framföra sina synpunkter. Men det var ändå ingen tvekan om vad medborgarna i Dalsland tycker. De vill ha kvar sina skolor.
När jag har läst broschyren och hört på informationen, så kan jag inte låta bli att undra: Är det verkligen en dialog som eftersträvas?
Informationen har arbetats fram av tjänstemännen, med utvecklingsledare (fd områdeschef) Sven-Eric Sjöbergh i spetsen. Det är viktigt att veta. Möjligtvis har informationen godkänts av Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Det vet jag dock inte säkert, men mycket tyder på det. Jag vill poängtera att inga andra politiker har deltagit i utformningen av informationen. Vi andra i Barn- och Ungdomsnämnden har inte haft den minsta insyn eller aning om innehållet.
Mycket i informationen kretsar kring lokaler och lokalkostnader. Hela informationspaketet har som utgångspunkt att skollokalerna är för dyra och att skolor därför måste läggas ner. Och så letar tjänstemännen helt enkelt efter så många skäl som möjligt som stöder denna åsikt. Jag tänker skriva om dem i ett senare inlägg. Här tänker jag diskutera några av de förutsättningar som broschyren ger medborgarna.
I broschyren presenteras hela tiden argument för större klasser och för större skolor. Allt som talar mot förtigs. Och inte bara det, sanningen förvrängs, fakta misstolkas och beskrivningar och tolkningar är både tvivelaktiga och tendentiösa.
Därför anser jag att informationsmaterialet, som nu är utskickat, inte kan ligga till grund för en verklig och seriös medborgardialog. De ramar som broschyren ställer upp ger inte medborgarna de riktiga och verkliga förutsättningarna. Och dessa förutsättningar styr hela medborgardialogen. Tar man dem för givna så blir det helt enkelt inte mycket till dialog. Jag kan helt enkelt inte ställa mig bakom den information som ges!
Låt mig göra en genomgång av broschyren.
Direkt på sidan 3 hittar vi följande:
”Storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov.”
Naturligtvis kan man undra när klasstorleken i Vänersborg styrdes av elevernas behov? Har den någonsin gjort det under de senaste 10-20 åren? Och man kan väl naturligtvis undra om det någonsin ska bli fallet. I faktarutan omedelbart under så står det:
”Klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora”.
Jasså, ”jämnstora” – inte efter behov då? Eller har samtliga elever samma behov av större klasser?
Det står också på sidan 3 att
”… kan ge extra stöd – både till dem som ligger före och till dem som kommit efter.”
Detta återkommer också på nästa sida och då hänvisas till Skollagen. Detta vore naturligtvis önskvärt, och lärare gör så gott de kan och hinner säkerligen med det också, kanske, men det står inte i Skollagen. Där talar man bara om extra stöd till de elever som har svårt att nå upp till kunskapskraven. Inte de som ”ligger före”.
Det påstås på sidan 4 att för att ”alla elever ska få rättvis och kvalitetssäkrad bedömning” krävs det:
”större skolor med fler lärare som kan samarbeta”.
Det här är en tolkning som naturligtvis inte på något sätt behöver stämma. Det är de för Sverige gemensamma kunskapskraven som ska garantera en likvärdig bedömning. Skollagen säger inget om att det måste vara många lärare på samma skola som måste samarbeta.
Den här terminen träffas t ex samtliga lärare i alla högstadier och i alla ämnen fyra gånger för att diskutera bedömning. Är inte det ok? Tycker inte förvaltningen att det här är ett exempel på samarbete? Måste alla jobba på samma skola? Nonsens.
Likadant på nästa punkt (s 4):
”Ett mål är att alla elever ska bli aktiva människor i samhället. … Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor och större upptagningsområden.”
Återigen en tolkning, som inte har något som helst stöd i beprövad erfarenhet eller forskning. Jag förstår inte hur man tänker. Menar man att landsbygdsbarn är inskränkta på något sätt?
På sidan 4 står det också att det är önskvärt att
”rektorer och förskolechefer finns med i det dagliga arbetet”
Självklart är detta önskvärt. Men det är väl bara att fråga vilken rektor som helst hur mycket tid de har till det. Varje torsdag ska t ex alla rektorer infinna sig en heldag i kommunhuset. Då kallas de av förvaltningen. Det är 20% av rektorernas arbetstid. Mötena är bestämda på förhand, oavsett om det de ska prata om är viktigt eller inte. Det tycks i varje fall vara viktigare än att rektorerna befinner sig i det dagliga arbetet. Enligt förvaltningen. Dessutom är det väldigt ofta som rektorerna måste lämna sin skola fler dagar i veckan.
För att få rektorerna att delta i den vardagliga verksamheten har broschyren en mycket speciell lösning (ni känner igen den):
”måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Logiken i detta resonemang är skrivet i stjärnorna. Fråga en rektor på en skola med många elever hur mycket tid de har till att t ex besöka lektioner. Det är snarare tvärtom. Ju fler elever, ju fler elevvårdskonferenser. Ju fler lärare, ju fler medarbetarsamtal. Osv osv.
På sidan 4 redogör också broschyren för kommunens mål. Men, kommunens mål är helt underordnade. Skolan styrs av Skollagen och läroplanen! Det är de som gäller. Punkt. Kommunens mål är i det närmaste ointressanta. Kommunens uppgift är att se till att de nödvändiga medlen, t ex ekonomiska förutsättningar, ges till skolorna så att de kan uppfylla de nationella styrdokumenten. Här vore det verkligen på sin plats att poängtera Skollagen!
På sidan 6 skriver tjänstemännen rent ut att:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Hallå eller!? Den nya Skollagen gäller från och med 1 juli 2011. Har Vänersborg skolor som bryter mot Skollagen redan nu? Då är det kris! Då måste väl skolorna omedelbart läggas ner?! Då behövs väl ingen medborgardialog?!
Eller också tillförs resurser så att skolorna kan uppfylla Skollagen… Kommunen måste ju följa lagen! Eller? (Läs gärna mer om detta här.)
Å andra sidan har en skolas storlek inget som helst att göra med Skollagens krav. Det står inte i någon Skollag att skolor måste ha en viss storlek. Jag kan tänka mig att en skola med 20 elever kan uppfylla Skollagen, bara den får tillräckliga resurser!
På sidan 7 i broschyren:
”Det finns inga pengar för att ge särskilt stöd till elever som behöver det.”
Det är kommunens skyldighet att ge detta stöd! Oavsett klasstorlekar eller annat! Om det inte görs nu, vilket torde vara fallet, så bryter kommunen mot Skollagen.
Vidare på sidan 7:
”En stor del av lärarresurserna går åt till att ge eleverna minsta garanterade undervisningstid.”
Jaha? Hur tänker man nu? Är det inte självklart att det ska finnas en lärare på varje lektion? Fast det är klart, Sven-Erik Sjöbergh har en gång på fullaste allvar föreslagit att elever på Dalboskolan ska undervisas via en storbildskärm på en länk från stan…
Det står att skolor har klasser på upp till 40 elever (s 6-7). Det skriver tjänstemännen som att detta vore något positivt. Men klasserna kan:
”delas i mindre grupper vid behov”
Jaha, hur ofta har skolorna ifråga undervisning med 40 elever på en gång? Att en klass är så stor är ju oftast en administrativ fråga. I verkligheten kanske klasserna är delade hela tiden. Tror tjänstemännen att undervisning fungerar med klasser på 40? Varför då nöja sig med att dra gränsen vid 40? Varför inte 50? Eller 60? Eller varför inte smälla in den centrala skolenheten i arenan och köra föreläsningar med 500 elever?
Det är precis som om eleverna skulle få mer lärartid med större klasser. Förvaltningen menar att om det är 20 elever med en lärare, så blir det mer lärartid än om klassen hade bestått av 30 elever. Då skulle man kunna bli 1,5 lärare menar förvaltningen. Men, eleverna får väl inte mer lärartid då? Det blir ju precis lika mycket lärartid per elev!
Alla skolor påverkas på något sätt i broschyrens olika alternativ. Nästan…
Varför sitter Vänerparken i ”orubbat bo”? Kommunens dyraste skola. (På grund av både höga lokalkostnader och profilklasserna.) På Vänerparken går det ju bara 220 elever? Hur kan de ”uppfylla Skollagen”, men inte Dalbo med 192 elever?
Förvaltningen påstår att Tärnan, Torpa och Vänerparken är en skola med tre byggnader. Ska man skratta eller gråta? Det vet väl alla att detta bara är en administrativ indelning, inget annat. Då kan man väl lika gärna slå ihop Dalboskolan med centrala skolenheten…? En skola med fyra byggnader… Vad är skillnaden? För övrigt finns det lärare på Dalbo som har en del av sin tjänst på Vänerparken. Någon har det på gymnasiet(!). Någon på Öxnered. På Frändeskolan…
Och så var det här med pilarna på sidan 8 och 9…
Vilka elever ska det flyttas på? De som har kortast resväg antagligen. Och det ser ju alla, det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan… Det här påstår förvaltningen var ett misstag, ett slarvfel. Vi får väl tro det…
Jag nöjer mig med dessa kommentarer kring de förutsättningar för medborgardialogen som ges.
Det är emellertid intressant att notera att det i informationen inte finns med något positivt om små skolor. Det sägs t ex inget om landsbygdsskolornas positiva effekter på eleverna. Det finns inte heller med något om de negativa effekterna av stora skolor eller klasser. Eller om bussresornas effekter på barnen och ungdomarna. Eller att det inte finns någon forskning som visar att större skolor har bättre meritpoäng.
Men det har nog alla som läser materialet redan märkt.
Med andra ord. Informationen från tjänstemännen kan sammanfattas med: Allt litet är dåligt, allt stort är bra.
Och apropå förutsättningar.
Tänk om medborgarna vill satsa mer pengar på skolan, på alla skolor? Tänk om de vill att arenan ska säljas och att arenans 30 miljoner per år ska läggas på barnen och ungdomarna istället? Tänk om medborgarna vill betala 50 öre extra i skatt (per 100 kr) för att ge mer pengar till våra elever? Varför finns inte dessa alternativ med?
Och som sagt, jag återkommer till hyrorna. Det är lite mer komplicerat. Ni som vill veta lite mer redan nu om lokalkostnaderna, kan läsa i två tidigare blogginlägg som jag skrivit. (Skrämmande siffror på skolkostnaderna! och Några tankar om lokalkostnaderna i Vänersborgs skolor.)
Ett av målen med medborgardialogen var att stärka förtroendet för kommunen. Det målet har redan ”gått åt skogen”. Med sådan här information ökas inte förtroendet.
Och handlar det om en dialog? Eller handlar det om att medborgarna ska få välja mellan pest och kolera – efter det som nog var ”en av de längre predikningar som hållits i kyrkan”? (Citat TTELA.)
Senaste kommentarer