Arkiv
Budget 2014: Om Miljöpartiet och Välfärdspartiet
Det är inte varje dag som politiker får chansen att argumentera för sina beslut i TTELA – vid två tillfällen! Särskilt inte om det gäller småpartier. Men idag hände det.
Redan i torsdagens TTELA fick Miljöpartiets Marika Isetorp uttala sig om och försvara sitt och de borgerliga högerpartiernas budgetbeslut. Isetorp var till och med med på bild! I dagens TTELA får Marika Isetorp ytterligare en chans att utveckla argumenten. (Dock utan bild.) Tydligen räckte inte utrymmet till i torsdags. Även Morgan Larsson i Välfärdspartiet får försvara att han och hans parti står bakom nedskärningar i Socialnämnden och Barn- och Ungdomsnämnden. Välfärdspartiet har ingen ordinarie plats i kommunstyrelsen, så det var väl därför som Larsson inte var med i torsdagens artikel.
På Facebook har Marika Isetorp (MP) redan lovat att återkomma en tredje gång. Det är tydligen svårt det här. Och det förstår jag. Isetorp har inte bara att försöka övertyga vänersborgarna om förträffligheten i sitt ställningstagande – Isetorp måste också försöka övertyga en hel del medlemmar i sitt eget parti om helomvändningen.
För en helomvändning är det! Inte bara jämfört med Miljöpartiets respektive Välfärdspartiets budgetförslag i juni. Utan deras politik överhuvudtaget de senaste åren.
På kommunfullmäktiges budgetsammanträde i juni krävde Miljöpartiet 7 milj kr mer till BUN. Redan under själva sammanträdet började Miljöpartiet flörta med de borgerliga och skrev ned sitt yrkande till 3,7 milj kr. På samma sammanträde krävde Välfärdspartiet 13,8 milj kr mer till Barn- och Ungdomsnämnden.
Miljöpartiets och Välfärdspartiets budgetförslag i juni var en bantning från 20 milj som Miljöpartiets och Välfärdspartiets, tillsammans med Vänsterpartiets och Centerpartiets, ledamöter krävde i Barn- och Ungdomsnämnden.
Miljöpartiets och Välfärdspartiets uppgörelse med de borgerliga slutar på 54.000 kr mer till BUN. Från 20 miljoner till 54.000 kr på några månader.
54.000 kr mer till BUN är i praktiken en nedskärning! (Se min förra blogg!) Det finns redan beslut att öppna förskola och skola mm i Väne-Ryr. Det innebär ökade kostnader på nästan 5 milj. Det finns också ett beslut på förändrade skolskjutsregler, som kostar nämnden 1,2 milj kr. Med andra ord, 54.000 kr mer till BUN är en besparing! (Täcker 54.000 kr ens inflationen?)
I dagens TTELA-artikel försvarar Marika Isetorp (MP) neddragningen på följande sätt:
”Vi ser gärna att BUN får mer pengar men inte på bekostnad av kommunens framtida ekonomi.”
Om barnen och ungdomarna får mer pengar, så är det på ”bekostnad”! Varför Isetorp hänvisar till just kommunens ”framtida ekonomi” vet jag inte, men hon har övertagit begreppet från moderaternas vokabulär. Den luddiga ”framtiden” får på något mystiskt sätt rättfärdiga dagens politik, dvs besparingarna på dagens barn och ungdomar. Varför det just är barnen och ungdomarna som ska säkra ”framtidens ekonomi” svarar inte (M)arika Isetorp på. Varför inte lika gärna Arena Vänersborg eller Ursand eller…?
Morgan Larsson, Välfärdspartiets partiledare, försvarar i TTELA neddragningarna på barnen och ungdomarna:
”När man sedan tar ett övergripande beslut måste man se till hela kommunens behov.”
Välfärdspartiet tog alltså inte hänsyn till ”hela kommunens behov” i sitt ursprungliga budgetförslag, det partiet lade i juni. Hur ska man då kunna lita på att Välfärdspartiet tar hänsyn till ”hela kommunens behov” denna gång? Eller med alla andra förslag som partiet lägger i fullmäktige? Sedan lär vi oss också att vi inte ska lita på det som Välfärdspartiet säger i nämnderna. I nämnderna ser nämligen inte Välfärdspartiet till ”hela kommunen”. Inte där heller.
Hur ska man kunna samarbeta med Välfärdspartiet? Hur ska man kunna lita på Välfärdspartiet?
Inte nog med att barnen och ungdomarna tydligen inte ingår i Välfärdspartiets definition av ”hela kommunens behov”, de äldre gör det inte heller. Och enligt Miljöpartiet ska också de äldre bidra till kommunens ”framtida ekonomi”.
I budgetuppgörelsen med de borgerliga i mini-alliansen ingår nämligen nedläggning av äldreboendet Gläntan. De gamla som bor där måste flytta… Köerna för de som vill få en plats till särskilda boenden blir längre.
I Socialnämnden ville både Miljöpartiet och Välfärdspartiet behålla Gläntan. Men hur var det? Jo, i nämnderna ser ju inte Miljöpartiet till kommunens ”framtida ekonomi” och Välfärdspartiet inte till ”hela kommunens behov”…
Jag citerar TTELA:
”Gläntan i dess nuvarande form kan inte drivas vidare, boendet måste byggas om, säger Morgan Larsson (VFP) och understryker att stängningen är tillfällig.”
På mig låter det som om om Morgan Larsson vill äta upp smörgåsen och ändå ha den kvar. Larsson säger ju faktiskt att Gläntan behövs. Enligt förvaltningen kan Gläntan också drivas vidare. Varför röstade annars Morgan Larsson ”ja” till Gläntan i Socialnämnden? Och om det nu måste byggas om, varför har det inte avsatts några pengar till detta i budgetförslaget från den borgerliga ”maxi-alliansen”?
Marika Isetorp (MP) säger inget speciellt i TTELA-artikeln om Gläntan, men hon säger rent allmänt:
”Vi försöker prioritera och ta ansvar för att kommunens låneskuld inte ska bli större.”
Nej Marika Isetorp! Det är inte du och Miljöpartiet som tar ansvar – det är de äldre (och barnen och ungdomarna) som får göra det!
Miljöpartiet och Välfärdspartiet har sålt sin politiska själ. De prioriterar några siffror i en budgetsammanställning precis som de borgerliga. De ser inte till innehållet, till verkligheten, till de enskilda människorna. De ser rent formellt på det hela. Precis som om en budget har ett eget liv.
Men vad har de då fått betalt för sin själ? Enligt artikeln i TTELA, som grundar sig på en intervju med Morgan Larsson:
”…avgiftshöjningarna inom socialtjänsten uteblir.”
Men de här avgiftshöjningarna var borttagna ur mini-alliansens budgetförslag redan vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni! Innan onsdagens uppgörelse i kommunstyrelsen!
- Anm 1. Läsarna undrar förstås över strykningarna och kladdet i förslaget. Det gör jag också. Det är svårt att tro att det är årets viktigaste beslut det handlar om, ett beslut som påverkar samtliga vänersborgare. (Men så var det förra året också, fast med några andra partiers förslag…)
- Anm 2. När Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna skriver att 6,65 (eller vad det står) ska tillföras Barn- och Ungdomsnämnden, så är det först efter att de har dragit
ifrån pengar med en osthyvelsprincip redan innan. Fast det framgår inte, det är inte lätt att förstå! Vissa onda tungor säger att Miljöpartiet inte förstod detta, när de kom överens med mini-alliansen…
Välfärdspartiet fick inte ens detta. (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet vill för övrigt inte heller höja avgifterna.)
Välfärdspartiet har inte fått någonting. Mer än… Morgan Larsson (VFP) om varför Välfärdspartiet har kapitulerat inför de borgerliga i mini-alliansen:
”Att vi med våra två mandat överhuvudtaget sitter med de stora partierna och diskuterar budgeten är stort för oss.”
Välfärdspartiet vill inte förändra Vänersborg, Välfärdspartiet vill vara med de stora grabbarna och töserna. Det är stort, det är målet.
Vad fick Miljöpartiet? Citat ur TTELA:
”Mariedal Östra [kommer] inte att exploateras.”
Miljöpartiets historiska och ideologiska omsvängning beror på – en skog i Mariedal!
Hallå eller??!!
(M)arika Isetorp återkommer med all säkerhet med ett tredje försök till förklaring och rättfärdigande. Men (M)arika Isetorp kan nog avvakta lite – i veckan kommer (hoppas jag) en debattartikel som Lutz Rininsland och jag skrev och skickade till TTELA i torsdags. Då kan Isetorp svara på den samtidigt.
Kanske kan (M)arika Isetorp, och (M)organ Larsson (VFP), också vässa sina argument efter att ha läst detta inlägg. De brukar läsa min blogg.
Om ett år är det val. Det ska bli gôtt.
Budget 2014 – en ny allians har bildats!
Den vänersborgska politiken upphör aldrig att förvåna. Ganska ofta får jag faktiskt känslan av att alltihop är ett spel – ett tjuv- och rackarspel. Det verkar som om innehållet i de politiska besluten är utan betydelse och att det mest handlar om att framhålla sig själv eller sitt parti. Eller
är det kanske så att politiken handlar om personliga motsättningar och vänskapsrelationer. Men då är det ju inte politik, så det kan det väl inte vara. Det skulle också kunna handla om okunnighet. Men det vägrar jag att tro.
Eller också förstår jag mig inte på den vänersborgska politiken…
Och så känns det nu. Jag fattar inte. Vad är det som händer?
Varför dessa tankar och funderingar? Jo, igår onsdag hade kommunstyrelsen ett maratonsammanträde. Ledamöterna satt i möte hela dagen. Och bland mycket annat diskuterades budgeten för nästa år. Det skrev TTELA om idag och min partikamrat Lutz Rininsland har redan hunnit blogga om det (se här).
Själv skrev jag en blogg i tisdags om vad kommunstyrelsen skulle avhandla.
I bloggen hade jag både rätt och fel.
Jag hade rätt i att Gunnar Lidell och hans mini-allians lyckades övertala Miljöpartiet att lägga sig i mini-alliansens säng. Där ligger de nu tillsammans – Gunnar Lidell (M), Johan Ekström (FP), Marie-Louise Bäckman (KD) och – Marika Isetorp (MP). Allt som krävdes var ett löfte om att inte exploatera en skog, den vid Mariedal Östra. Det fick Miljöpartiet att acceptera mini-alliansens reviderade budgetförslag för 2014.
Jag hade fel i att Gunnar Lidell och hans mini-allians inte skulle lyckas övertala Välfärdspartiet att lägga sig i samma säng. Men Lidell lyckades. Morgan Larsson kröp snällt ner tillsammans med de andra. Och vad jag kan se av det nya budgetförslaget, utan några som helst eftergifter från Gunnar Lidell. Såvida inte 100.000 kr till drogförebyggande insatser räknas.
Med andra ord, Gunnar Lidell (M) och hans borgerliga vänner i Folkpartiet och Kristdemokraterna har lyckats att sy ihop en budget för 2014 som har en majoritet av fullmäktiges ledamöter bakom sig!
Det måste man väl trots allt ge Gunnar Lidell en eloge för. Gott jobbat Gunnar!
Jag menar, moderaterna och mini-alliansen har ju aldrig gjort någon hemlighet av att de vill skära i kommunens utgifter. De är öppna med att de vill skära på barn och ungdomar, gamla och sjuka. Det skriver de i princip rent ut i det ursprungsförslag till budget, som de lade fram tidigare i år. Så att de helst av allt kan komma till sitt stora politiska mål – skattesänkningar…
Den nya ”maxi-alliansen” (undrar om fullmäktiges gamle ordförande Dan Nyberg tycker att det är ett bra uttryck; det var Nyberg som myntade begreppet ”mini-alliansen”) tänker stänga äldreboendet Gläntan. De gamla som bor där måste flytta… Köerna för de som vill få en plats till äldreboende blir längre. Allt för att ”maxi-alliansen” ska spara pengar.
I Socialnämnden röstade Morgan Larsson (VFP) för att behålla Gläntan… Detta krav har han nu övergett…
Om några år blir kommunen tvungen att öppna Gläntan igen. Det är alla överens om. Med de extra kostnader ett nyöppnande innebär.
Den nya ”maxi-alliansen” tänker inte heller ge barnen och ungdomarna det de behöver.
På Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i april röstade Miljöpartiet och Välfärdspartiet för att nämnden behövde och skulle begära ytterligare 20 milj kr jämfört med 2013.
I det gemensamma yrkandet, som BUN sedan beslutade, skriver Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet (hela yrkandet kan du läsa här):
”Årets budget, 2013, innebär en förändring. För första gången på många år tilldelas barn- och ungdomsnämnden mer pengar än året innan. Barn- och ungdomsnämnden fick 16 Mkr ”extra” jämfört med föregående år. Vi menar att detta inte får vara ett undantag eller en isolerad händelse, utan en markering av ett trendbrott. Satsningen på barnen och ungdomarna måste fortsätta!”
I yrkandet citerade vi också en reservation från personalorganisationerna:
”För att åtminstone säkerställa dagens kvalitet i verksamheterna är det omöjligt att genomföra ett sparbeting – det måste tillföras medel i stället!”
I gårdagens uppgörelse med den borgerliga mini-alliansen nöjde sig Miljöpartiet och Välfärdspartiet med +54.000 kr. 54.000 kr!!
Kan Marika Isetorp (MP) och Morgan Larsson (VFP) förklara för mig och väljarna hur de kan gå från 20.000.000 kr till 54.000 kr bara på några månader?
54.000 kr till våra barn och ungdomar är ett hån. BUN har en budget på omkring 650 milj. 54.000 kr är väl vad fikat för nämndens möten kostar på ett år…
I praktiken är ”maxi-alliansens” budgetförslag en nedskärning på barnen och ungdomarna. Undra på att Lidell är nöjd…
Beslutet om skolstrukturen förra året, dvs att behålla ”småskolorna” i kommunen, innebar naturligtvis ökade kostnader för BUN. Det visste både Miljöpartiet och Välfärdspartiet när beslutet fattades. Den uttalade ambitionen var att detta inte skulle drabba kommunens andra elever.
I våras tog nämnden också ett beslut om en generösare syn på skolskjutsar, som kostar 1,5 milj.
Nu får nämnden inga ”nya” pengar till dessa ökade utgifter. Alltså kommer Barn- och Ungdomsförvaltningen att få skära ner på övrig verksamhet!
Det betyder att eleverna i ”tätortskolorna” får betala för ”landsbygdsskolorna”, med färre lärare och sämre undervisningsmaterial som följd. Det betyder också att alla elever får betala öppnandet av Väne-Ryr – med följden att det blir färre lärare osv.
Det som inte fick hända har hänt. Miljöpartiets och Välfärdspartiets kapitulation inför mini-alliansen ställer elever mot elever, föräldrar mot föräldrar, skolor mot skolor.
Miljöpartiet och Välfärdspartiet har en hel del att förklara för sina väljare och för Vänersborgs invånare. Det ska bli intressant att höra hur Marika Isetorp och de andra i Miljöpartiet förklarar att skogen vid Mariedal Östra är viktigare än behoven hos barnen och ungdomarna?
Det ska bli intressant att höra hur Morgan Larsson och hans välfärdspartister förklarar för sina väljare och för Vänersborgs invånare varför partiet heter Välfärdspartiet. Är det för att de vill skära ner på välfärden?
Det ska bli intressant att höra hur Miljöpartiet och Välfärdspartiet förklarar för sina väljare och för Vänersborgs invånare vad som är fel i Vänsterpartiets budgetförslag.
I TTELA låter Marika Isetorp som vilken moderat som helst. Isetorp säger:
”Det är en ansvarsfull budget som inte hamnar på minus.”
Det är ingen konst att lägga ”nollbudgetar”, om man struntar i människors behov…
Miljöpartiet har ändrat sin politiska grundsyn över sommaren. I det av Miljöpartiet (och Välfärdspartiet) undertecknade yrkandet i BUN stod det:
”Vi är beredda att finansiera satsningar i förskolan, grundskolan och ungdomsverksamheten genom att ta resultatutjämningsreserverna i anspråk.”
(Resultatutjämningsreserv betyder att en del av överskottet i goda tider ska kunna reserveras och sedan användas för att täcka underskott under dåliga tider. Vänersborgs kommun har en reserv på 65,5 miljoner kr som byggts upp under de senaste åren.)
På tal om pengar. Igår meddelades att Vänersborg får tillbaka 32 milj kr av AFA försäkring…
Mor- och farföräldrar, föräldrar till alla barn och ungdomar, anhöriga till de äldre, alla äldre, friidrottsintresserade, brålandabor som vill ha en konstgräsplan, vänersborgare – det finns bara ett parti som tar tillvara era intressen!
Om ett år är det val.
Vem kan man lita på?
Den 23 juli skrev jag om Miljöpartiet. (Se här.) Det var bland annat med anledning av budgetdebatten i fullmäktige i juni. Jag var besviken på Miljöpartiets agerande. Och är det väl egentligen fortfarande… Jag skrev:
”Partiet har ibland ingen klar linje, utan verkar mest försöka flirta med makten för att med kompromisser kring de stora frågorna få igenom några mindre viktiga krav.”
Som av en händelse skrev Miljöpartiets tidigare språkrör(!) Birger Schlaug en debattartikel den 25 juli med rubriken ”Kan man lita på Miljöpartiet?” (Fria tidningen). Schlaug skriver:
”Det som oroar mig är att MP än en gång skall bli så totalt inriktade på att sitta i en regering att man kan komma att kompromissa i frågor som på intet sätt ligger in linje med vare sig partiprogram eller ideologi.”
Det handlade naturligtvis om Miljöpartiets agerande i riksdagen, inte i Vänersborg. Men likheterna finns.
I Vänersborg driver Miljöpartiet ofta, kanske till och med oftast, en bra politik. Men i flera stora frågor, t ex budgetbesluten, kan man, precis som Schlaug skriver, inte lita på Miljöpartiet. Miljöpartiet i Vänersborg ger ibland avkall på principerna i stora frågor för att få igenom några små.
Vid de två senaste budgetbesluten 2011 och 2012 spelade Miljöpartiet under täcket med moderaterna och de andra i mini-alliansen. Förra året röstade Miljöpartiet inte för 16 extra miljoner till Barn- och Ungdomsnämnden. I utbyte lovade mini-alliansen att inte exploatera Östra Mariedal. Precis som 2011. Då skulle inte heller skogen på Mariedal exploateras. I år var partiet tydligen berett att kompromissa igen.
Marika Isetorp i TTELA den 29 maj:
”Vi brukar få igenom en del saker genom att förhandla.”
Även i år handlade det om Mariedal Östra… Tredje året i rad! Kan Miljöpartiet inte få mini-alliansen att lova att bevara skogen i Mariedal Östra i åtminstone 2 år i taget…?
Det är som Isetorp skrev i en av sina bloggar:
”Istället blev båda sidor förbannade på oss!”
Är det att undra på? Nästa år är det val och då är det möjligt att andra partier kommer att styra i Vänersborg. Tänker Miljöpartiet vara ett av de partierna, så måste partiet inse att man måste kunna lita på varandra.
Det här är bakgrunden till den skarpa kritik som Socialdemokraterna och, i synnerhet, Centerpartiet har riktat mot Miljöpartiet i sommar. (Även om en del av kritiken har varit orättvis, se ”Öppet bråk mellan MP och C”.)
Men om Miljöpartiet spelar under täcket med mini-alliansen är det inget mot vad Socialdemokraterna och Centerpartiet håller på med i Vänersborg. Det uppstod kärlek efter valet 2002 och partierna fann varandra. De ligger fortfarande i samma säng.
Det är ett omaka par.
Centerpartiet som sitter med i den regering som rustar ner välfärden och den offentliga sektorn och privatiserar Sverige. (Nu senast vill regeringen ge statliga universitet och högskolor möjlighet att omvandlas till privata stiftelser.) Centerpartiet som nyligen lade fram ett förslag till idéprogram med slopad arvsrätt, månggifte, ”platt skatt” etc. Och som har en partiledare, Annie Lööf, med en ultraliberal syn på marknaden – och Margaret Thatcher som politisk förebild.
Jag undrar om socialdemokraternas väljare i Vänersborg litar på Centerpartiet.
Öppet bråk mellan MP och C
Så kom det då till sist ett svar från Marika Isetorp (MP) till Centerpartiet och Bo Carlsson (C). Isetorps svar tar dock bara upp en av Centerpartiets annonser, varken debattartikeln eller insändaren av Bo Carlsson (och Marie Dahlin (S)). Konstigt nog. Miljöpartiet fick ju flera hårda smällar i dessa inlägg.
I svaret (debattartikel i TTELA) skriver Isetorp:
”Jag tycker man ska hålla sig till sanningen.”
Ett oppositionsparti anklagar alltså ett annat för lögn. Ett år före valet…
Och visst, Isetorp beskriver Miljöpartiets agerande helt korrekt. Miljöpartiet röstade inte nej till en renovering av brandstationen i Vargön, som Centerpartiet påstår i sin annons. Isetorp citerar från fullmäktigeprotokollet:
”Marika Isetorp (MP) yrkade på återremiss för att möjliggöra ytterligare förhandlingar med Vargön Alloys AB i syfte att minska kommunens kostnader.”
Centerpartiet har fel i sin annonskampanj. Helt klart.
Men inte nog med Isetorps debattartikel. I en ”vanlig” artikel, i samma nummer av TTELA, tas ”grälet” mellan oppositionspartierna upp. I artikeln får Bo Carlsson stort utrymme. Carlsson försvarar Centerpartiets annons:
”Vi har på fötterna.”
Med andra ord, Bo Carlsson anser inte att Centerpartiet far med osanning.
Carlsson förklarar varför:
”En återremiss hade tagit flera månader och lokalerna hade inte blivit klara före årsskiftet. Hade Miljöpartiet fått igenom sitt krav hade vi fått stänga brandstationen eller slänga en miljon i sjön.”
Visst Bo Carlsson, det stämmer. Det var därför som Vänsterpartiet röstade ja till förslaget, precis som du. Men det är inte detta som annonsen säger.
Du och Centerpartiet har inte på fötter när det gäller annonsen Carlsson…
I TTELA citeras också Gunnar Lidell (M), eftersom Centerpartiet också har en annons riktad mot mini-alliansen. Lidell säger:
”Jag ser Centerpartiets annonser som ett försök till populistiskt publikfrieri.”
Jag tror att Lidell slår huvudet på spiken. Men Gunnar Lidell… Det är hårda ord mot ett parti som du väldigt ofta samarbetar med – och en person som du själv har röstat fram som 2:e vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden… Trots att du kunde ha tillsatt en partikollega på denna plats…
Centerpartiet har de senaste åren hamnat så fel, så fel. (Tillsammans med Socialdemokraterna.) Med arenan, Topp, Huvudnässkolan, Solängen, JO-kritik etc – se min förra blogg. Centerpartiet börjar bli så desperata att de verkar ta till vilka metoder som helst för att återvinna vänersborgarnas förtroende.
Men jag tror inte att de gör det. Inte på det här sättet.
Centerpartiet har valt fel väg. Annonskampanjen skapar ett olustigt politiskt klimat i Vänersborg. Det är bättre att hålla sig till sakliga diskussioner än att ”kasta skit” på andra genom halvsanningar och lögner…
Valrörelsen ser ut att bli komplicerad… Vilket kanske inte blir något mot hur komplicerat det kan bli efter valet…
KF 20 juni (2): Turerna kring budgeten
Innan ärende 6 ”Beslut om mål och resursplan 2013-2015” togs upp till behandling, begärde Gunnar Lidell (M) en ajournering. Den skulle bli på 60 min sa ordförande Forsström! I verkligheten blev det 70 min… Ajourneringen motiverades med att förutsättningarna för mini-alliansens budget hade ändrats i och med skolbeslutet.
Jag tycker att det visade brist på verklighetsförankring. Beslutet som fullmäktige tog i skolfrågan kunde väl inte ha varit någon överraskning för mini-alliansen? Trodde verkligen mini-alliansen att ”stor-oppositionens” partier, dvs S, V, MP, C och VFP, skulle ändra sitt
ställningstagande om småskolorna sådär i sista stund – och bli överens med mini-alliansen? Mini-alliansen borde nog ha förberett sig bättre inför sammanträdet.
Hur som helst, så småningom lunkade mini-alliansens ledamöter in i sessionssalen med till synes tunga steg… De visste att de var på väg in mot sitt andra historiska nederlag… (Om det första, se här!)
Gunnar Lidell (M) äntrade återigen talarstolen som förste person. Han redogjorde ganska oinspirerat för mini-alliansens förslag. Och det är klart, hur inspirerande kan det vara att redogöra för en budget där första punkten är att alla nämnder och styrelser får ett sparkrav på 1%?
Barn- och Ungdomsnämnden hade fått några extra miljoner sedan det förra förslaget. En liten flirt med, tja, vilka? Det var fortfarande en stor skillnad mellan förslagen. ”Stor-oppositionen” ville ju ge 16 miljoner kr mer till BUN. Det skilde fortfarande 13 milj mellan förslagen.
Gunnar Lidell gillade inte oppositionens budgetförslag. Oppositionens budget kalkylerade med ett beräknat resultat på 0 kr för kommunen. Det tyckte Gunnar Lidell var ansvarslöst. Egentligen hade ”stor-oppositionen” velat ha ett plus också. Men pengar är ju mer än några siffror på ett papper. Pengar används i verksamheten.
Oppositionen tog alltså bort det 1%-iga sparkravet och tillförde BUN 16 miljoner. För de 16 miljoner kr kan man anställa bra mycket mer personal i skolan och på fritidshemmen. Personal som kommer våra barn och ungdomar till godo, t ex de som är i behov av särskilt stöd.
Det är ju också så att det just nu bara är juni. Det är i nu-läget alltså ingen ”ko på isen”. Visar det sig att kommunens ekonomi skulle gå käpprätt, hmm, fel, så finns ju möjligheten att öka kommunens inkomster. Det skulle i så fall kunna bli aktuellt att höja skatten för att säkra den ökade satsningen på skolan och fritidshemmen. Det beslutet kan fullmäktige i så fall fatta i oktober-november.
Oppositionspartierna (S, V, MP, C och VFP) enades alltså kring skolbeslutet tidigare under dagen. I de diskussioner som föregick det gemensamma förslaget enades vi, dvs ”stor-oppositionen”, också kring att göra en satsning på skolan. Vi insåg alla att en satsning innebär mer ekonomiska resurser (vad än mini-alliansen säger). Eftersom vi alla prioriterade denna satsning, så lade vi alla andra partiskiljande krav åt sidan. Vi tyckte helt enkelt att skolfrågan var så viktig att den måste prioriteras.
Naturligtvis skulle de olika partierna vilja ha in fler krav i sitt budgetförslag. Själv saknar jag t ex skrivningar och förslag kring arenan. Andra partier har andra ”hjärtefrågor”. Men oppositionens budgetförslag var en kompromiss, något som alla partierna kunde ställa sig bakom. Och det är en bra kompromiss. De partiskiljande frågorna, t ex arenan då, får drivas ”vid sidan om” av respektive parti.
Så resonerade alla oppositionspartier, som stod bakom beslutet i skolfrågan, inför 
budgetbeslutet.
Utom Miljöpartiet.
Det är ibland svårt att förstå sig på Miljöpartiet. Det verkar de tycka själva också. Marika Isetorp (MP) ägnade igår en hel blogg (här) åt att försöka förklara, och försvara, sitt och Miljöpartiets agerande. Jag vet inte om hon lyckas.
Ett av Isetorps riktigt tunga argument hämtar hon från Vänsterpartiet. Marika Isetorp skriver om Vänsterpartiet:
”I många frågor går de fram med ett helt eget förslag för att sedan lägga ner sina röster medan det, för dem, sämsta förslaget vinner trots att de kunnat ändra på utgången.”
Det är trevligt att Isetorp har Vänsterpartiet som förebild i politiken… Men tänk, jag kan inte påminna mig att Vänsterpartiet någonsin har gjort som Isetorp beskriver. Och har det hänt, vilket jag just nu inte kan påminna mig alltså, så är det i så fall någon enstaka gång. Men en sak vet jag säkert. När Vänsterpartiets förslag röstas ner, vilket har hänt…, så skriver vi i stort sett alltid en utförlig reservation där vi förklarar vårt ställningstagande.
Det här var en liten utvikning från sakfrågan… Men kanske skulle Miljöpartiet ha skrivit en reservation?
Precis som Marika Isetorp skriver, så var många irriterade över Miljöpartiets agerande.
Isetorp skriver i sin blogg:
”Istället blev båda sidor förbannade på oss!”
Men kan inte Miljöpartiet förstå det?
Miljöpartiets viktigaste fråga i budgeten för 2013 tycktes vara att Östra Mariedal skulle tas bort från exploaterings- och investeringsbudgeten och att de frigjorda medlen användes till gång- och cykelvägar. Den här frågan var tydligen så viktig att Miljöpartiet var villigt att äventyra de 16 milj kr till skolan. Miljöpartiet ville inte ansluta sig till ”stor-oppositionen”, om inte Östra Mariedal togs med.
Det är det här det gäller. Och snälla Miljöpartiet. Hur tänker ni? Ni ställer er alltså utanför en uppgörelse oppositionspartierna emellan, bara för denna fråga. Tänk på att ni bara har 4 av av 29 ”oppositionsmandat”.
Miljöpartiets agerande har en del likheter med vad som hände förra året. Då sålde Miljöpartiet bort några miljoner extra till BUN, för att komma överens med mini-alliansen – mot att Östra Mariedal inte skulle bebyggas. Då ”lekte” Miljöpartiet också stora politiska taktiker. Och blev lurade. Löftet om Östra Mariedal höll mini-alliansen i ett år…
Efter en sista ajournering frampå senkvällen äntrade Gunnar Lidell (M) så talarstolen och meddelade, att mini-alliansen har ändrat sig och nu stöder Miljöpartiets krav angående Östra Mariedal!
Herregud! Hur lågt kan man sjunka?
Maktens taburetter är tydligen så eftertraktade att mini-alliansen inte skäms för att formligen krypa på knäna för att få Miljöpartiets röster.
Men skulle Miljöpartiet bli lurade en gång till? Inte riktigt. Det stämmer det som Isetorp skriver i sin blogg, Miljöpartiet röstade inte för mini-alliansen. Och inte heller för oppositionens förslag. De avstod. Miljöpartiet lade ner sina röster.
Isetorp försöker få det till att det då blev som Miljöpartiet ville. Partiet fick både pengar till skolan och skogen på Östra Mariedal.
Jag ser det inte så. Jag ser att Miljöpartiet prioriterade skogen på Mariedal Östra före skolan. Jag ser att Miljöpartiet inte röstade för 16 milj kr till skolan och fritidshemmen. Jag ser att Miljöpartiet avstår att rösta i årets viktigaste fråga. Jag ser ett parti som inte förstår att man måste kompromissa om man ska samarbeta. Jag ser att Miljöpartiet satte sig själva på en piedestal och ville att alla andra partier skulle behandla dem annorlunda.
Jag ser att Miljöpartiet ställde sig utanför den samlade ”stor-oppositionen”.
Jag ser ett parti som inte ser skogen för bara träd!
Och detta i ett läge när den styrande mini-alliansen får ”stryk” i två avgörande frågor. När frågan om vilka som ska styra Vänersborg i fortsättningen ställs på sin spets…
Marika Isetorp citerar några bevingade ord på sin blogg:
”…fick jag höra av Stefan Kärvling (V) att man inte både kan äta kakan och ha den kvar.”
Känner mig nästan som en filosof… Och jag trodde att påståendet var djupt… Men Isetorp vederlägger mitt påstående med ett ännu djupare:
”Men det kan man, verkar det som. Bara man äter russinen först och spottar ut det brända.”
Oj. Tänkte inte på det.
Men det var också en utvikning…
Miljöpartiet ställde sig alltså utanför samarbetet mellan oppositionspartierna. Det är inte alltid så lätt att förstå partiets prioriteringar och politik. Ändå tror jag att Miljöpartiet kommer att ta sitt förnuft till fånga och bli en framtida samarbetspartner till Vänsterpartiet och den övriga oppositionen. Som det har varit tidigare. För jag tror inte att Isetorps samarbete med Kurt Karlsson (SD), som Isetorp av någon anledning beskriver ganska utförligt i sin blogg, blir särskilt långvarigt…
Några ord om Sverigedemokraterna. Partiet avstod ju från att rösta i skolfrågan. Och det kunde väl inte tolkas på annat sätt än att Sverigedemokraterna tyckte att det var ointressant om småskolorna fick vara kvar eller inte. Trots att Kurt Karlsson, SD:s talesperson i Vänersborg, upprepade gånger uttalat partiets stöd till både småskolor och till extra satsningar på skolan. I budgetdebatten tog han och Sverigedemokraterna ställning för mini-alliansens förslag…
Ingen fattade något. Jag undrar om de som röstade på Sverigedemokraterna gör det. Men det är inte slut med det. Vid voteringen, så lade Sverigedemokraternas två representanter ner sina röster! De avstod från att delta i det viktigaste beslutet som fullmäktige fattar under året! Förra året var det likadant. Då sa Kurt Karlsson också att SD vill satsa på skolan. När han hade chansen att rösta på mer pengar till skolan – lade han och den andre sverigedemokraten ner sina röster.
Jag undrar varför Sverigedemokraterna ställer upp i valet i Vänersborg överhuvudtaget. De röstar ju inte ens i de allra viktigaste frågorna som kommunen behandlar. Vad är det då för mening med att Sverigedemokraterna finns i kommunfullmäktige? Jag hoppas att partiets väljare inser detta, och ser till att vi slipper SD efter nästa val.
Jag är kanske lite orättvis? Efter samtal med Isetorp (se hennes blogg) röstade ju faktiskt Sverigedemokraterna en gång under kvällen – för skogen på Mariedal Östra.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer