Stefan Kärvlings blogg

I måndags hade kommunens Barn- och Utbildningsnämnd (BUN) sitt första sammanträde för år 2016.

Sammanträdet var samtidigt starten för en ny era – en era av ökad öppenhet inför dem som valt ledamöterna. I varje fall för en försöksperiod. Väljarna, dvs vänersborgarna, hade nämligen möjlighet att följa stora delar av mötet på plats. Tyvärr var det bara en enda person som hade hörsammat möjligheten, och det bara för 90 minuter, att syna de folkvalda representanterna. Och det var synd. Det fanns mycket att observera.

BUN:s sammanträde började i dur och slutade i moll kan man väl säga… Det var med mycket dystra tankar som ledamöterna vandrade hemåt i mörkret vid 17-tiden. Tror jag. I varje fall kände jag själv ett visst vemod och faktiskt också en slags känsla av meningslöshet inför uppdraget som ledamot i kommunens ”förskole- och skolnämnd”…

Gunnar Bäckman (KD) var inte heller glad. Bäckman beskrev vid ett tillfälle under mötet situationen med orden:

”Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt.”

Jag undrar om inte Bäckman till och med hade använt ännu ”tyngre ord” om han nu inte hade varit skolad i en kristen tradition…

Det ”illavarslande” handlade om det som är grunden för nämndens verksamhet, det som krävs och är absolut nödvändigt för att kunna arbeta enligt det statliga uppdraget – PENGAR!

Barn- och Utbildningsnämnden tilldelades nästan exakt samma summa 2016 som 2015, och 2014, omkring 670 miljoner kronor. Det kan tyckas vara mycket pengar. Men under den här perioden har elevantalet ökat drastiskt – nästan 400 elever på 2 år.

Och ökningen av elever bara fortsätter. På Kumlienskolan, skolan för asylsökandes barn på Restad Gård, ökade elevantalet från höstterminens slut, den 15 december (2015 alltså) till vårterminens start, den 15 januari, med 37 elever! 37 nya elever i stort sett över jullovet! I de andra skolorna, borträknat Kumlienskolan, ökade elevantalet under samma tidsperiod med 27 elever.

Med andra ord, i stort sett på bara tre veckor, över ett jullov, har elevantalet i Vänersborg ökat med 64 elever…

Även antalet barn i förskolan har ökat drastiskt, dock inte riktigt så mycket som i grundskolan. Från januari 2015 till januari 2016 ökade antalet barn i förskolan med 50 stycken. Det innebär att kommunen just nu har en kö på 100 barn, varav 50 av dessa står helt utan barnomsorg.

Hundratals fler elever i grundskolan, samtidigt som nämnden inte har fått några nya pengar, kan bara innebära en sak:

ELEVPENGEN MINSKAR UNDER 2016.

Eller rättare sagt, elevpengen har redan minskat – från den 1 januari.

Så här ser elevpengen ut:

• Förskoleklass: från 21.430 kr per elev 2015 till 20.858 kr 2016.
• Åk 1-6: från 35.676 kr per elev till 31.512 kr.
• Åk 7-9: från 42.471 kr per elev till 37.514 kr.

Rektor Ann Nyqvist från Onsjöskolan besökte nämnden och gav en bild från verkligheten. Hon visade vad alla abstrakta siffror på kommunal nivå betydde konkret ute i verksamheten

Rektor Nyqvist berättade att det hade börjat 61 nya elever på Onsjöskolan och 50 barn på fritids under de 3 senaste åren. Det innebär att det nu är fullt i lokalerna, det finns inget fysiskt utrymme för att ta emot fler elever. Grupprum och gemensamma ytor är ständigt upptagna och fulla av elever, med allt vad det innebär för t ex ljudmiljön. Onsjöskolan behöver fler lokaler. Och, självklart, personal som kan undervisa alla nya elever. Det behövs ytterligare minst 2,5 tjänst på Onsköskolan. Nyqvist skulle nämligen behöva utöka med en klass och en fritidsavdelning till.

Men i år sjunker alltså elevpengen – från den 1 januari…

Det betyder att rektor Nyqvist i år får 1.160.000 kr mindre än förra året. Fler elever – mindre pengar – färre personal. Så ser det ut för 2016. Det måste alltså sparas på Onsjöskolan och pratar man om besparingar på skolor så handlar det om personal. Så är det. Nyqvist måste ”göra sig av med” 2,5 tjänst (=pedagoger) – när hon egentligen behöver 2,5 till…

Och så var det detta med budgetår och läsår… Eftersom det inte går att ändra i grundorganisationen mitt under ett pågående läsår (det går inte att slå ihop klasser från den ena veckan till den andra, det går inte att ändra hela schemat, det går inte att strunta i pedagogernas uppsägningstid etc), så måste hela besparingen ske under höstterminen. De 2,5 tjänsterna som ska dras ner under hela kalenderåret blir i praktiken 5 tjänster på höstterminen!

”Illavarslande. Kolsvart. Katastrofalt.”

BUN:s ordförande Mats Andersson (C) menade emellertid (som ordförande tycks man alltid behöva gå i försvarsställning) att det också fanns extra pengar som skulle kunna komma Onsjöskolan tillgodo, t ex pengar från den ”sociala resursen”. Det argumenterade dock förvaltningen emot. Detta var så lite pengar i sammanhanget att det var försumbart.

Lågstadiesatsningen innebar väl också mer pengar? ”Problemet” är att pengarna måste användas för ökad personaltäthet (det ska finnas fler lärare per elev än innan pengarna används). Och hur ska personaltätheten kunna öka om det ska sparas 2,5 tjänst?

Mats Andersson (C) menade också att det fanns pengar som skulle användas till nyanlända som Onsjöskolan kanske kunde få. Då missade Andersson två saker. Dessa statliga extrapengar (pengarna tas alltså inte från någon annan post i kommunens budget) kan inte användas för att stoppas i tomma hål. De statliga pengarna ska användas till de nyanlända. Och för övrigt, det finns knappast några nyanlända på Onsjöskolan. Det är så fullt i skolan, att inga nya elever får plats!

Onsjöskolan.

Ett nedslag i verkligheten.

Är det konstigt att många rektorer och pedagoger i Vänersborgs kommun resignerar?

Personalomsättningen inom kommunens förskolor och skolor är oroande hög. Många, alltför många, pedagoger (och rektorer) flyr Vänersborg och byter kommun – till kommuner där arbetsförhållandena är bättre och de dessutom (ofta) får bättre betalt… Och Vänersborg svarar med stämpelklocka och sänkt elevpeng…

Kommunen möter situationen på ytterligare ett sätt. Den samarbetar med andra kommuner för att göra något åt den ”huggsexa”, ordförande Anderssons uttryck, som har blivit följden av lärarbristen. Och som leder till att kommunerna tävlar med varandra om pedagogerna genom att höja lönerna. Som Mats Andersson sa:

”Ingen är betjänt av en huggsexa.”

Och jag, som för övrigt sällan kan vara tyst, var bara tvungen:

”Jo, lärarna.”

Och då drog Mats Andersson (C) fram det avgörande argumentet. (Det där var lite ironiskt.) Lärarna borde tänka på eleverna och vara kvar i Vänersborg:

”För barnens skull…”

Ja, ja… Lärare och förskolelärare kanske skulle jobba gratis… Precis som sjuksköterskor… Och kanske brandmän…

Men det var en parentes, även om jag tror att ordförande Anderssons inställning i hög grad intresserar de bloggläsare som arbetar under BUN:s hägn…

Onsjöskolan lyftes alltså fram som ett konkret exempel. Inte som ett undantag. Tilldelningen av pengar minskar ju på alla skolor! Även de icke-kommunala skolorna får mindre pengar. Fridaskolan får till exempel 2 miljoner mindre i år.

Den budget som kommunfullmäktige har tilldelat BUN och som ligger till grund för elevpengen utgår som alla förstår inte från skolornas och elevernas behov. Som det skall göras enligt lagen (Skollagen 2 kap 8a§):

”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Budgeten utgår istället från vad som finns kvar när kommunen har avsatt pengar till annat, annat som de styrande tycker ska komma före barnen och ungdomarna. Det kan vara allt från en arena via en ny hamn i Vargön eller nytt konserthus på Huvudnästomten till ett inköp av en naturbruksbyggnad i Dalsland…

Ibland undrar jag om inte någon snart tänker anmäla Vänersborg till Skolverket/Skolinspektionen…

Förvaltningschef Kent Javette sammanfattade BUN:s ekonomiska situation, och behov, på ett kort och koncist sätt:

”Vi skulle behöva 22,8 miljoner kronor till!”

Men så var det detta som jag beskrev i en tidigare blogg, Barn- och Utbildningsnämnden gjorde ett överskott 2015 på 10,4 miljoner kronor. Detta är iögonfallande och ter sig till och med nästan provocerande – vid en första anblick.

Men denna motsättning mellan för lite pengar till verksamheten och ett budgetöverskott har sina naturliga förklaringar. Även om det inte är helt enkelt att varken förklara eller förstå.

Jag försökte dra mitt strå till stacken i en blogg förra veckan – ”BUN:s ekonomi”. Där försökte jag, så pedagogiskt som jag bara kunde, att förklara hur kommunens budgetprocess – med budgetbeslut i juni och kommunens kalenderår gentemot skolornas läsår – förorsakar dessa orimliga konsekvenser för Barn- och Utbildningsnämnden. Jag försökte förklara hur kommunens budgetprocess skapar stora och olösliga problem för BUN när det gäller att kunna använda sina tilldelade budgetmedel.

Jag skulle vilja göra en stilla vädjan till er som verkligen vill förstå BUN:s oerhörda prekära budgetsituation att läsa bloggen ”BUN:s ekonomi”.

BUN:s problem är kommunens problem. Och problemet, som måste lösas, kan bara lösas i samförstånd. Mellan kommunledning och barn- och utbildningsnämnd.

Och hittar inte kommunen och nämnden någon lösning på budgetproblemet med dess orimliga konsekvenser, så är det inte politikerna i BUN eller chefstjänstemännen på förvaltningen som drabbas. Det är i slutändan kommunens barn och ungdomar som kommer att stå med ”Svarte Petter”.

Till sist vill jag återge lite viktig fakta som nämnden fick sig till del i måndags. Det är fakta som är bra att känna till när man diskuterar eller försöker sätta sig in i förskole- och skolsituationen i Vänersborg – och barn- och utbildningsnämndens budget.

På bilden nedan ser vi barn- och utbildningsnämndens bokslut 2015. Det syns tydligt vilka poster som har bidragit till att prognosen i delårsrapporten i april på ett underskott om 22,8 milj kr ändrats till ett överskott i bokslutet på 10,4 milj kr.

De nya pengarna från kommunstyrelsen/kommunfullmäktige respektive staten kom vid en tidpunkt då hela den stora och komplicerade sjösättningen av organisationen på förskolor och framför allt grundskolor redan hade skett (se min tidigare blogg, ”BUN:s ekonomi”). Tillsammans med läsårs-/kalenderårsproblematiken fick det följden att alla pengar inte kunde utnyttjas. Dessutom slog nämndens prognoser på antal barn i en del fall fel. Vilket under de omständigheter som har rått varit helt förståeligt. Det syns också att nämndens återhållsamhet (=besparingar) resulterade i en avsevärd summa pengar. (Helt i onödan visade det sig alltså…)

Ledamöterna i BUN fick också reda på hur verksamheten hade tagit sig an de ekonomiska och pedagogiska ”utmaningarna” under förra året och vad som står till buds för att möta de nya under 2016…

Den första bilden visar förskolan.

Och den andra bilden visar grundskolan.

Det är väl upp till varje vänersborgare antar jag att dra sina slutsatser om vad detta kan betyda för kommunens barn och ungdomar. Och föräldrar. Och personal. Och kommunen i sin helhet.

Kanske kunde man samtidigt passa på att fundera på om man verkligen röstade rätt i det senaste valet…