Arkiv

Archive for 6 augusti, 2011

Den nya rektorsorganisationen

6 augusti, 2011 2 kommentarer

rektorsorganisationDet finns fler TTELA att bläddra i efter semestern. Jag fastnar för nyheten från den 29 juli, ”Rektorernas ansvarsområden delas upp”. Återigen blir Barn- och ungdomsförvaltningens, och numera också Gymnasieförvaltningens, chef Kent Javette intervjuad. Denna gång gäller det den nya rektorsorganisationen.

Det är egentligen en gammal nyhet, som jag redan har skrivit om. (Se Brev från Arbetsmiljöverket till BUN.)

Det tycks mig som om TTELA och Kent Javette gör en stor sak av den nya organisationen.

”Det kommer att bli en förbättring för rektorerna att kunna klara uppdraget. … Vi vill ha en tydligare organisation helt enkelt. Jag tror att det blir bättre med ett ansvarsområde, det blir lättare att hålla ihop.”

Kent Javette ger intrycket av att idén till den nya och, enligt Kent, tydligare organisationen kommer från honom själv. Sanningen är den, att omorganisationen är en direkt följd av den nya Skollagen som trädde i kraft 1 juli. I den så finns det inte längre några rektorer på förskolorna. Förskolorna ska ledas av en förskolechef, inte en rektor.

Med andra ord, för att uppfylla den nya Skollagen, måste rektorsorganisationen göras om. ”A man’s gotta do what a man’s gotta do.” Typ.

Trots den förändrade rektorsorganisationen är jag ändå inte säker på att den uppfyller Skollagen. I Skollagen står det nämligen i 2 kap 9§:

”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Det står en (1) rektor. Den Centrala skolenheten 7-10, som består av Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken, har tre (3) rektorer.

För att få mer kött på benen när det gäller Skollagens 2 kap 9§, så tittar jag på förarbetena till den nya Skollagen. På sidan 250 läser jag:

”Begreppet skolenhet är därför inte nödvändigtvis synonymt med rektorns ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som skolhuvudmannen beslutar om. En skola är ofta detsamma som en skolenhet, men behöver inte nödvändigtvis vara det. I t.ex. glesbygdskommuner kan det många gånger vara naturligt att en rektor har ansvar för flera skolenheter. Det väsentliga är att ledningen av den enskilda skolan klart åvilar en rektor. Det ska vara tydligt för skolans personal, elever och elevernas föräldrar, vem som har ansvaret för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet, liksom för verksamhetens inre organisation och vad detta ansvar innebär. En elev ska aldrig kunna ha mer än en rektor.”

Utifrån detta kan jag inte annat än tvivla på att den organisation Vänersborg får på rektorssidan verkligen följer Skollagen. Lösningen kanske blir att kalla Centrala skolenheten för Centrala skolenheterna….

Piskan har också vint från Arbetsmiljöverket. Den 1 juli damp det ju ner ett brev till kommunen från Arbetsmiljöverket, där det stod:

”Arbetsmiljöverket överväger att besluta om ett föreläggande mot er.”

Brevet handlade om rektorernas arbetssituation.  Den nya rektorsorganisationen är enligt Javette även en åtgärd för att möta kraven från Arbetsmiljöverket… fast hur tänker han då?

Den nya rektorsorganisationen är enligt min mening ofullständig om den ska ha någon som helst påverkan på rektorernas arbetssituation. Den har helt enkelt fel utgångspunkter. Den försöker uppfylla Skollagens krav (vilket är ett måste), men i resonemanget utgår Javette från att det idag finns rektorer som inte har tillräckligt med arbetsuppgifter. Detta kan man utläsa i förvaltningens svar till Arbetsmiljöverket:

”En försvårande faktor i sammanhanget som verksamhetscheferna påtalar, är att man har många skolor och förskolor och att barn- respektive elevantal varierar mycket mellan de olika förskolorna/ skolorna. Det gör det svårare att använda resurserna på ett optimalt sätt samt att få till en jämn fördelning mellan rektorerna.”

Antalet rektorer ökas inte med den nya organisationen. När cheferna på förvaltningen säger ”få till en jämn fördelning mellan rektorerna” kan det alltså bara betyda, att de anser att det i nuläget finns rektorer som har för lite att göra!

Det stora problemet för förvaltningen tycks således vara, att få dessa rektorer som har för lite att göra, att hjälpa de som har för mycket att göra.
… fast Arbetsmiljöverket verkade inte tycka att någon rektor hade för lite att göra…

Kent Javette säger vidare i TTELA:

”Det är även tänkt att rektorernas administrativa börda ska bli lättare fram­över. Det ska bli lättare att få assistent eller handledar­hjälp för att klara pappers­arbetet.”

”Pappersarbetet”? Jag är tveksam till att vad rektorerna behöver är hjälp med det ”tekniska” skrivandet, typ renskrivning. Om det finns sådana här uppgifter kan jag garantera att assistenter redan nu sköter om det. Nä, den ”administrativa bördan” består av alla s k ”administrativa arbetsuppgifter”*(se nedan) som är tunga.

Jag tror inte att Kent Javette är riktigt klar över vad rektorernas arbete handlar om.

Om den nya organisationen säger Javette vidare:

”Åsikterna i rektorsgruppen, om det nya, har varit delade, men mestadels har reaktionerna varit positiva.”

Han säger lite senare också:

”Jag tror att de flesta tycker…”

Kent Javette vet uppenbarligen inte riktigt vad rektorerna tycker – bara att några är mot. Och sanningen är att hela rektorsorganisationen inte har utarbetats i dialog med rektorerna – organisationen har utarbetats över huvudena på rektorerna.

I det ovan citerade brevet från Arbetsmiljöverket står det:

”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”

Vi får se om förvaltningen följer Arbetsmiljöverkets råd och lyfter frågan till politikerna. Av TTELA:s artikel kan man inte ana detta, tvärtom. Men vi får se vad Barn- och Ungdomsförvaltningen skriver i sitt kommande svar till Arbetsmiljöverket.

Kanske bör BUN:s ordförande ta initiativ och lyfta frågan?

Med andra ord, jag tror tyvärr inte att den nya rektorsorganisationen leder till en bättre arbetssituation för rektorerna i Vänersborg.

Vad anser jag då vara en bra organisation för rektorerna?

Ja, hur rektorsorganisationen ska se ut står ju i Skollagen – en enhet en rektor. Organisationen i sig är inte problemet och kan heller inte lösa de problem kring rektorernas arbetsbörda som Arbetsmiljöverket påtalar.

En ”ny rektorsorganisation” måste kompletteras med en renodling av de arbetsuppgifter som åläggs rektorerna i Vänersborgs kommun. Låt rektorerna syssla med det de ska göra utifrån det nationella uppdraget och UTAN tidskrävande ”tilläggsuppgifter” eller inblandning från förvaltningen! I en mål- och resultatstyrd verksamhet ska cheferna/rektorerna ges förtroendet att välja vägen till målet och förvaltningen ska följaktligen förse cheferna/rektorerna med förutsättningar för arbetet – inget annat! Det tycks vara helt klart att arbetsuppgifterna i dagsläget är för många för en ensam chef/rektor och att det pedagogiska huvuduppdraget oftast hamnar sist i ”måstelistan”. Även efter en renodling är det troligt att chef/rektor behöver ”hjälpredor” av olika slag för att bereda, utföra eller efterarbeta vissa ”ärenden” utifrån det nationella uppdraget.

Vänersborg måste lära av exemplet Nossebro. Nossebro gick ju från att vara en av de sämsta skolkommunerna i Sverige till att väldigt snabbt bli en av de bästa.

Det som förändrades i Nossebro var enligt en person från Högskolan i Borås:

”Den viktigaste faktorn … att man ser till att en rektor, en grundskolechef i det här fallet, får mandat ifrån ledningen, legitimitet i organisationen för att arbeta med pedagogiska frågor som huvudfråga. Det är det som är det väsentliga. Man kan inte belasta rektorer med allt ifrån budget, fastighetsskötsel och personalfrågor samtidigt som man ska bedriva ett pedagogiskt ledarskap. Och det har man lyckats enormt bra med i Essunga. Och det vill jag påstå är kanske det viktigaste. Det man har gjort är inte revolutionerande i sitt innehåll. Det som är revolutionerande, det är att man på så kort tid vänt en dålig trend till en positiv.”

—–

* I Vänersborg har rektorn en mängd uppgifter som går utöver det statliga uppdraget.

Rektorn i Vänersborg har följande uppdrag:

  • Ansvar för RA-planer med kommunala mål.
  • Ansvar för kvalitetsredovisning.
  • Budgetansvar med rapporter och uppföljning
  • Upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, rutiner kring snöröjning, rutiner kring arbeten som utförs på skolan, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan samt lås och larm.

Det räcker inte. Rektorn har ett personalansvar som innebär:

  • Medarbetarsamtal
  • Lönesamtal — lönesättning
  • Kompetensutveckling
  • Rehab plan samt uppföljningsarbete
  • Samverkan med facken
  • Utvalda mål ur arbetsmiljöplan
  • Handlingsplan hot och våld
  • Introduktion nyanställda
  • Jämställdhetsplan
  • Rapporter om tillbud och skador
  • Kvalitetssäkring av verksamheten
  • Bemanningsmöten i samverkan med personalsekreterare där rektors arbete stäms av.

Rektor har ett tillsynsansvar över fastigheten, uppföljning av nybyggnation och skyldighet att göra felanmälan.

Rektorn har också hand om organisationen, tjänstetillsättningar  (med rekrytering, intervjuer och referenser) och schemaläggning.

—–

En annan viktig nyckel till en förbättring av skolresultaten är naturligtvis att det finns tillräcklig med lärare och andra vuxna i skolan.

 

PS. Tidigare inlägg om rektorns arbetssituation i Vänersborg:
Rektorn
Rektorn i Vänersborg
Huvudman: Vänersborgs kommun

Kategorier:BUN
%d bloggare gillar detta: