Hem > NPM, styrning > Kommunkompassen och styrningen av Vänersborg

Kommunkompassen och styrningen av Vänersborg

Det finns olika metoder att utvärdera och analysera kommuners sätt att arbeta. Valen kanske är det viktigaste… Men det finns också något som kallas ”kommunkompassen”.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder sedan 2002 kommuner att köpa en tämligen omfattande undersökning som går under namnet Kommunkompassen. Undersökningen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet, kommunernas förmedling av tjänster, kommunen som arbetsplats och utvecklingen av lokalsamhället. TTELA hade för några dagar sedan en kortare artikel om kompassen. (Se ”Vänersborgskompass pekar åt rätt håll”.) På kommunens hemsida finns dessutom en sammanfattning av resultatet (se ”Kommunkompassen ger ros och ris”) och vill du läsa Kommunkompassen i sin helhet så kan du ladda ner den här.

SKL skriver om syftet med kompassen:

”Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan hur kommunen leder organisationen utifrån ett helhetsperspektiv och hur samspelet mellan de olika verksamheterna fungerar.”

För att sammanställa kompassen hämtas fakta och information från intervjuer, kommunens styrdokument samt kommunens hemsida och sociala medier. Sedan sammanställs resultatet och bedömningarna görs utifrån åtta huvudområden – ”Offentlighet och demokrati”, ”Tillgänglighet och brukarorientering”, ”Politisk styrning och kontroll”, ”Ledarskap, ansvar och delegation”, ”Resultat och effektivitet”, ”Kommunen som arbetsgivare – personalpolitik”, ”Ständiga förbättringar” och ”Kommunen som samhällsbyggare”.

Förhoppningsvis kommer sedan rapporten med dess resultat att inspirera kommunen till förbättringar. Vilket redan är på gång enligt kommunens hemsida. Kommundirektör Pascal Tshibanda säger:

”Redan i dag tillsätter jag en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från de olika förvaltningarna. Den ska arbeta med kvalitet, ledning och styrning och ska prioritera vad vi jobbar med på kort, medellång och lång sikt.”

Kommunkompassen gör en poängbedömning på de olika huvudområdena. Här kommer Vänersborgs poäng jämfört med genomsnittet:

Vänersborgs resultat är betydligt bättre än förra gången, 2014. Undantaget är ”ständiga förbättringar”, men här har en del förändringar gjorts i själva undersökningen så det går inte riktigt att jämföra resultaten i de två rapporterna. Vi ser emellertid att Vänersborg ligger ganska långt efter snittet för de övriga kommunerna. Totalpoängen är 432 jämfört med rikets 474 poäng.

Jag är kanske lite orättvis mot kommunen och resultatet, men jag tänkte titta på de områden där Vänersborgs resultat har störst ”förbättringspotential” jämfört med andra kommuner. Det är områdena ”Offentlighet och demokrati”, ”Politisk styrning och kontroll”, ”Resultat och effektivitet” och ”Ständiga förbättringar”. Naturligtvis innebär inte detta att jag underskattar betydelsen av de områden där Vänersborg har bättre resultat än genomsnittet eller vikten av att Vänersborg fortsätter att utveckla även de ”bra” områdena. Men de områden jag väljer att redovisa är väldigt aktuella och just nu under diskussion i kommunen. Kommunfullmäktige ska t ex diskutera mål och målstyrning i början av nästa år.

På området ”Offentlighet och demokrati” fick Vänersborg 51 poäng. Det låg nära genomsnittet på 55 poäng.

Kommunen styrs som bekant av politikerna från de olika partierna. Dessa har blivit valda av invånarna i Vänersborg i allmänna val. Partierna har gått till val på olika frågor och gett löften om vad de vill genomföra. Och här kan man ju alltid fråga sig i vilken mån partierna verkligen håller vad de lovar. I höstens val lovade partierna t ex att satsa på skolan, men några månader senare antogs en budget som istället minskade elevpengen. Men demokrati innebär ju också i vilken mån kommuninvånarna får vara delaktiga i de beslutsprocesser som sker hela tiden under mandatperioden, mellan valen. Vänersborg har genom åren haft några medborgardialoger, t ex om skolstrukturen 2012, men känner vänersborgarna sig delaktiga, och är de delaktiga, i de politiska besluten?

Kommunkompassen skriver:

”Kommunens övergripande strategi för arbete med demokratiutveckling är otydlig.

Utvärderarna skriver vidare:

”Målen på nämnd/verksamhetsnivå berör oftast ett brukarperspektiv och inte ett demokrati- eller medborgarperspektiv.”

Det görs alltså skillnad på ärenden där de som direkt berörs av ett beslut, t ex grannhöran i ett bygglovsärende, och inflytande för alla invånare. Vänersborgs arbete med Översiktsplanen under 2016 och 2017 är ett bra exempel på vad Kommunkompassen menar med demokrati och inflytande.

Kommunkompassen ger några exempel på vad som fungerar bra i Vänersborg, men har samtidigt en mängd tips på hur ”Offentlighet och demokrati” ska kunna utvecklas och bli bättre. Här följer några:

  • ”förenklade populärversioner av viktiga dokument för att underlätta förståelsen bland medborgarna kring kommunala beslut och prioriteringar.”
  • ”webbsändningar av kommunfullmäktigesammanträden, vilket skulle kunna vara ett sätt att föra ut den politiska diskussionen utanför fullmäktigesalen.”
  • ”Sociala medier skulle även kunna användas mer för att kommunicera åtaganden på kommunövergripande nivå.”
  • Tydligare redovisningar av måluppfyllelsen med resultatindikatorer och beskrivningar samt kommentarer och reflektioner som förklarar kommunens syn på Vänersborgs resultatnivåer.
  • ”Alla resultat från brukarundersökningar borde göras tillgängliga.”
  • Kommunens politiker bör använda sig av medborgardialog som ett systematiskt verktyg för att öka inflytande och skapa delaktighet för vänersborgarna.
  • ”skapa mer frekventa forum där politiker kan möta medborgarna direkt för dialog.”
  • Vara tydligare om ”hur anmälan om oegentligheter ska göras och hur dessa anmälningar ska hanteras.”

För övrigt anser utvärderarna att det finns många strategi- och policydokument som inte används, utvärderas eller uppdateras i Vänersborg och att detta bör åtgärdas. Slutligen tycker Kommunkompassens utvärderare att:

”Ett mer samlat strategiskt grepp kring demokrati och inflytande kan tas i Vänersborg och uppföljningen av vad som görs kan tydliggöras.”

Det behövs onekligen en Demokratiberedning i Vänersborg som ser över det här området och utvecklar demokrati och inflytande i kommunen.

På området ”Politisk styrning och kontroll” fick Vänersborg bara 48 poäng, genomsnittet var 67.

Området handlar om hur politikerna styr förvaltningarna/tjänstemännen så att de politiska uppdragen utförs. Det görs i Vänersborg genom att politiken ställer upp mål, sk målstyrning.

Kommunkompassen har gjort en del intervjuer. De intervjuade ansåg att Vänersborgs styrmodell inte fungerar i praktiken:

”Inriktningsmål, förankring, uppföljning av mål, samband mellan ekonomi och verksamhetsmål, m.m. kritiserades.”

Det är naturligtvis allvarligt och utvärderarna anser att:

”kommunen bör göra ett omtag för att göra styrmodellen till ett instrument där politikerna faktiskt kan styra och följa upp verksamheterna. Det handlar bland annat om att skapa ett ägande och ett engagemang bland både politiker och tjänstemän för att göra systemet operativt.”

Även kommunens vision från 2013 röner samma kritik:

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Utvärderarna från Kommunkompassens anser att visionen har tappat styrkraft. Det finns onekligen en del att ta tag i…

Vid intervjuerna framkom också kritik kring frågan om styrkraften i kommunens mål- och resursplan. Kopplingen mellan mål och resursfördelning är inte speciellt tydlig menar Kommunkompassen. Det skulle behövas en tydligare systematik kring fördelning av ekonomiska resurser i förhållande till de mål som kommunen vill uppnå.

Det låter som en kritik tagen direkt från Lena Eckerbom Wendel och moderaterna. De har påtalat detta vid ett flertal tillfällen.

Kommunkompassens utvärderare menar också att den politiska styrningen i kommunen är otydlig på grund av oklar majoritet. Jag vet inte om jag håller med om det. Den ”oklara majoriteten” är nog inte förklaringen, det är snarare de styrandes oförmåga det handlar om. Kommunkompassen menar i varje fall att den bristande styrningen:

”lämnar över ett större utrymme till tjänstemannaorganisationen att ta beslut som i vissa fall har politisk karaktär.”

Man menar att politiken behöver kliva fram och ta ett grepp över den övergripande strategiska styrningen. Och det kan jag hålla med om…

Till sist i denna del av undersökningen så menar Kommunkompassen att det bör finnas:

”fler forum där det återkommande kan ske en dialog mellan politiker och tjänstemän kring strategiska frågor utan krav på beslut.”

På området ”Resultat och effektivitet” fick Vänersborg 45 poäng mot genomsnittet 58.

Området handlar framförallt om det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen när det gäller uppföljning av verksamhet. Det kan handla om hur man mäter effektivitet, vilken service och vilken kvalitet denna service innehåller i relation till vad den kostar.

Kommunkompassen skriver:

”Det är oklart att se hur kommunen arbetar strategiskt med att effektivisera verksamheten. Det finns ingen gemensam beskrivning av hur kommunen tänker kring effektivitet. Den oklara kopplingen mellan mål- och resursfördelningen som finns i budgetprocessen visar också på att det här finns ett förbättringsområde.”

När det gäller området ”Ständiga förbättringar”, där Vänersborg har 30 poäng jämfört med snittet 53, så menar Kommunkompassen att det inte finns någon:

”övergripande strategi för ständiga förbättringar eller för kvalitetsarbetet i kommunen. En sådan strategi bör kopplas till styrning och uppföljning.”

Man menar att det på central nivå läggs för lite kraft på analys och utveckling samt samordning utifrån ett helhetstänkande.

Det är helt klart att det finns stora förbättringsmöjligheter i Vänersborgs kommun. Och det är ett arbete som måste prioriteras. Vi hoppas att de som kommer att styra Vänersborg de kommande fyra åren inser detta och att de lyssnar till samtliga partier, förvaltningar och inte minst kommuninvånarna i detta arbete.

Den kommande diskussionen i kommunfullmäktige i början av nästa år kan förhoppningsvis vara startpunkten för arbetet.

Kategorier:NPM, styrning
  1. Rune
    8 december, 2018 kl. 12:03

    Jag upplever det är känt bland invånare att i Vänersborgs kommun så är det tjänstemannaorganisationen som styr kommunen genom sitt eget agerande utan politisk inblandning, styrning och sanktionering. Det är därför Vänersborgs kommun bara når upp till värdet 48 i kommunkompassen när medelvärdet bland Sveriges kommuner ligger på 67.

    Kan som exempel enkelt förstås genom att titta på förvaltningen Kultur&Fritid som dras med mycket stora underskott år efter år utan krav på besparingar, nedskärningar och effektiviseringar eller kräva att ha en budget i balans. Trots stort underskott kör tjänstemännen på som om de hade guldbyxor. Köper varor och tjänster oftast direkt utan upphandlingar. Att arbeta med kommunens Vision är också helt främmande för Kultur & Fritid.
    Kultur&Fritid fixar gratis konserter och andra plötsliga insatser för stora kostnader. Kultur&Fritid anser sig också ansvara bara för två stora evenemang nämligen Aqua Blå och Höstmarknaden som tillsammans kostar troligtvis i nivå på 1,5 miljon kronor, mestadels köpta varor och tjänster, då exklusive resurser från kommunens övriga förvaltningar som krävs för att genomföra dessa evenemang. Var finns de politiska besluten, budgetramar och ekonomiska sanktioneringarna om dessa evenemang?
    Var finns tjänstemännens engagemang vid kommunens andra stora evenemang, ingen nämnd & glömd ?

    Titta på senaste KS-kallelsen… förvaltningen Kultur&Fritid ska under 2019 ”bränna” 1,1 miljon kronor på i huvudsak köpta varor och tjänster endast för att Vänersborgs stad firar 375 år. Utöver denna 1,1 miljon finns ingen redovisning av alla insatser som krävs av kommunen som organisation med timmar kollektiv, timmar tjänstemän, internhyror, interndebiteringar, mm.
    Varför är inte nämnderna med politiken uppföljnings- och redovisningsskyldiga med 1,5 miljoners grej att staden fyller 375 år?
    Utöver detta fixar också KS-förvaltningen tårta till folket i februari.
    Kan någon inom politiken då inse och förstå varför ex.vis en pedagog i en skola känner sig uppgiven när inte ens läromedel får köpas in pga besparingar.

    Ett annat exempel utan beslut och strategi från politiken är kommunens förhållningssätt till sitt Facebook-konto. Har Vänersborgs kommun över huvud taget några utarbetade riktlinjer för sociala medier såsom ex.vis Örebro kommun har?
    https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a22/1526634421266/Riktlinjer%20f%C3%B6r%20sociala%20medier%20i%20%C3%96rebro%20kommun.pdf
    Högst personligt anser jag att kommunens fb-sida blivit väldigt löjlig. Att ensidigt engagera (köpt tjänst?) sig i det privata analysverktyget Smampion AB (enmansföretag).
    Ju mer ”kommunen” kommenterar personers inlägg med kort responstid ord som –hurra-, -tack snälla du-, -du är bäst-, -vi gör vårt bästa-, -vänersborgs stad är bäst-, -vi får tacka parkavdelningen-, följt av emojis desto högre upp hamnar kommunen i just detta analysverktygs programmering.
    Finns flera analysverktyg för sociala medier såsom Penetrace, Newsmachine, Strateg, etc
    Hur ser upphandlingen ut?

    Nej , det är dags att tjänstemannaorganisationen endast arbetar efter politiska beslut och fastställda riktlinjer. Då kan också organisationen rejält bantas = pengar sparas som kan föras över till skolan och vården.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: