Hem > investeringar, Samhällsbyggnadsnämnden, Skola, Skollokaler > SHB: Skolinvesteringar och ordningsstadga

SHB: Skolinvesteringar och ordningsstadga

Vi närmar oss påsk. Nästa vecka har skolorna i området ett efterlängtat påsklov. Och några politiker också. Det är vad jag kan se bara samhällsbyggnadsnämnden som har sammanträde under lovet.

Samhällsbyggnadsnämnden ska bland annat diskutera budget 2020 (det gör alla nämnder vid den här tidpunkten av året), taxehöjningar och den lokala ordningsstadgan.

Jag ska inte föregripa nämndens ekonomiska diskussioner, men jag noterar några poster i investeringsbudgeten. Det handlar om förskolor och skolor.

Om- och tillbyggnaden av Öxnereds skola, inklusive idrottshall och kök, ska komma igång i år och 200 milj kr äskas av nämnden för 2020-2022 för att skolan ska bli klar. Renoveringen av Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) fortsätter och ska vara klar nästa år. Nämnden begär enligt förslaget 260 milj kr till en ny skola på Holmängen. Själva bygget ligger under åren 2021-2022. Norra skolan behöver totalrenoveras och nämnden beräknar kostnaden till 60 milj kr (varav 50 milj för år 2020). Det kommer att bli diskussion om detta tror jag. Det är mycket pengar… En tillbyggnad planeras för Brålanda skola år 2021 till en kostnad av 25 milj. Dalboskolan ska anpassas till förskola 2021 för 24 milj kr och en ny förskola ska byggas i Dalsland 2021-2022 för 57 milj. Var denna förskola ska ligga vet jag inte i nuläget, men jag antar att det blir i Brålanda någonstans. År 2022 börjar projekteringar av nya förskolor på Skaven och Onsjö, tillbyggnad i Granås (förskola) och en ny skola på Onsjö.

Behoven för barn- och utbildningsnämnden när det gäller lokaler för förskolor och skolor är extremt stora… Kanske kommunen skulle se sig om efter privata aktörer som skulle kunna stå för kostnaderna – och att kommunen sedan hyr lokalerna? Det är möjligt att detta skulle bli billigare för kommunen på sikt.

Samhällsbyggnadsnämnden ska alltså diskutera dessa frågor och fatta beslut om hur deras förslag ska se ut. Det är sedan fullmäktige som fattar det slutgiltiga beslutet.

Även ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun” ska diskuteras av samhällsbyggnadsnämnden nästa vecka.

Det är inga revolutionerande ändringar som föreslås. Jag noterar att det inte längre är tillåtet att ”förtära” alkohol på Jakoben (eller Jakobs holme, som den lilla ön kallas officiellt). Det har nog varit förbjudet sedan några år tillbaka, även om jag inte minns när förbudet infördes. Förr hade kommunen ”missat” Jakoben, vilket fick till följd att ungdomar ofta höll till med sina öl på Jakoben…

För hundägare föreslås att ”föroreningar efter hundar [skall] plockas upp” även på hundrastgårdar. Tidigare har hundägarna inte behövt det, men ”föroreningarna” har visat sig vara ett problem för kommunens personal vid gräsklippning.

Badförbudet ”inom hamnområdet, gamla och nya trafikkanalen” föreslås också vara kvar. Det kan vara bra att veta för alla som tänker ligga och sola på Sanden i sommar.

För egen del noterar jag att:

”Fastighetsägare ska tillse att brevlådor, grindar eller växtlighet inte hindrar trafiken eller sikten för denna eller på annat sätt utgör hinder för en maskinell renhållning av gata, gångbana eller annan offentlig plats utanför.”

Det gäller att hålla smultronen i schack i fortsättningen (se ”Smultronställe?”). Å andra sidan har kommunen aldrig någonsin gjort rent på trottoarerna, varken ”maskinellt” eller manuellt, på Lovisebergsgatan…

Till sist noterar jag att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) har lämnat ett fylligt och uttömmande svar på en interpellation från Lutz Rininsland (V) om vattenverket. Rininsland frågade:

”Vad är sanningen bakom ryktena om behovet av en stor investering i en ny anläggning i Vänersborg och om det förhåller sig så, hur hanteras möjligheten att samverka med Trollhättan?”

Rininsland skriver om interpellationssvaret, och lite annat, i sin blogg för dagen – ”Vatten, vatten…”.

  1. Bekymrad natur och miljövän.
    13 april, 2019 kl. 16:46

    Mycket intressant i Rininslands blogg ”vatten, vatten”. Vatten är förvisso viktigt för både människor, djur och växter.

    VA-verket begär mer pengar via höjda avgifter och aviserar behov av ytterligare stora summor pengar. Skattebetalarnas pengar.

    Vänerkustprojektet kostar över 200 miljoner men betalas av de som tvångsansluts längs ledningsnätet. Bakgrunden är en blåplan utan miljökonsekvensbeskrivning. Det finns alltså ingen analys av vilka resultat som ska uppnås, olika alternativ hur och vad som ska åtgärdas och vilka olika kostnadsmodeller som föreligger. Bara en lösning på diffusa VA-problem – VA-verkets…

    Vänern här är inte övergödd. När det gäller hälsoskydd finns inga undersökningar som tyder på problem med lokala anläggningar och kommunens reningsverk har ingen koll på sina egna utsläpp avseende hälsoskydd (se blåplan och kommunens egna miljörapporter).

    Kommunens VA-verk bygger ut ledningsnätet vilket orsakar högre belastning på reningsverket vilket leder till ökade investeringsbehov och kostnader. Av tusentals inkommande ämnen mäter reningsverken förutom syreförbrukning (BOD) enbart näringsämnena kväve och fosfor. Vad övrigt av 1000-tals föreningar, läkemedel, mikroplaster etc som släpps ut i Göta Älv vet ingen.

    De avskiljda näringsämnena hamnar via slammet på deponi, deponitäckning eller anläggningsjord.

    För att odla köper bönderna in konstgödning med fosfor, ofta med ursprung från ockuperat land (70% av fyndigheterna finns i Väst-Sahara) med över åren högre och högre innehåll av tungmetaller. Detta sprids på åkrarna. Grödorna äts av oss. Fosforn hamnar sedan i toaletterna men återgår inte till jordbruket. Hållbart – nej.

    Staden måste ha reningsverk och vattenverk.

    Men ska man, till höga kostnader för de enskilda, tvångsansluta människor på landsbygden som har egna brunnar och egna fungerande enskilda avloppsanläggningar?

    Det ligger nära till hands att ifrågasätta Vänerkustprojektets anledning. Är det så att stadens nya vattenledning från Vänersborg till Rörvik (som dras i samma rörgrav som avloppsledningen i Vänerkustprojektet) till stora delar betalas av de enskilda boende längs kusten?

    Resultatet av allt blir att:

    Staden får tillgång till mer vatten – till stor del på de tvångsanslutna enskildas bekostnad.

    Reningsverket får högre belastning och måste byggas ut. Där kommer mer kemikalier användas och ännu mer näringsämnen hamna på deponitäckning. Mer nedbrytningsprodukter hamnar i Göta Älv.

    Ett enda kommunalt stort VA-system för alla ökar smittrisken för nedströms boende (Göteborg) som tar sitt dricksvatten från Göta Älv där utloppet från VA-verket leds ut. Det bräddas årligen ut 100 000-tals liter orenat avloppsvatten via avloppsledningsnätet och reningsverken.

    Är det verkligen så att ett otydligt definierat problem bara kan ha en lösning – VA-verkets…?

    Berättigar investeringskostnaderna (100-tals miljoner) extern analys av alternativ? Finns det oberoende konsulter?

    Bekymrad natur och miljövän.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: