Stefan Kärvlings blogg

Efter höstens val styrs Vänersborgs kommun av en ”minoritetsregering” bestående av S+C+MP. Eftersom MP backade 2 mandat är ”minoriteten” mindre än under den förra mandatperioden. Detta faktum och att Vänsterpartiet och MBP ingick en teknisk valsamverkan med M+L+KD innebar att de styrande partierna hamnade i minoritet i kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU). KSAU består därför av 2 M (Gunnar Lidell, Henrik Harlitz), 1 KD (Marie-Louise Bäckman), 1 S (Benny Augustsson) och 1 C (Bo Carlsson), dvs 3-2 till oppositionen.

KSAU:s sammansättning spelar inte alltid så stor roll, frågorna i KSAU ska oftast vidare till kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige för avgörande. Dagens ärende avgjordes emellertid i KSAU, och ska alltså inte vidare. Det handlade om IFK Vänersborgs förslag till ackordsuppgörelse med kommunen.

Med röstsiffrorna 3-2 så sa KSAU och därmed kommunen nej till uppgörelsen.

Det var en överraskning av mycket stora mått. I och med kommunens nej så faller också hela IFK:s förslag. Ackordsuppgörelsen skulle nämligen godkännas av alla fordringsägare för att gälla.

KSAU:s beslut att säga nej till ackordsuppgörelsen motiverades mycket noggrant. De borgerliga partiernas förslag började med att beskriva bakgrunden:

”IFK Vänersborg har ansökt om en frivillig ackordsuppgörelse med Vänersborgs kommun. Vi kan konstatera att kommunen har 412.645:- i fordran på IFK Vänersborg. Vi vet också att dessa fordringar inte är direkt relaterade till Bandy VM -19, men att det dessutom finns ännu icke fakturerade fordringar från kommunen i storleksordningen 100.000:- till 240.000:- som är direkt relaterade till Bandy VM -19. Vänersborgs kommun har redan 2017-2018 anslagit 630.000:- till marknadsföring av kommunen och genomförande av Bandy VM, detta med anslag av medel som annars kunde ha gått till kommunens kärnverksamheter.”

Det är viktigt att notera att kommunen faktiskt har ”sponsrat” bandy-VM med 630.000 kr. Det är pengar som skulle kunna ha använts till annan kommunal verksamhet, t ex fritidsgårdar (se ”Fritidsgårdar och bandy-VM”) eller, som M+KD (jag antar att L också är med på skrivelsen) skriver, ”till kommunens kärnverksamheter”. Det är också lika viktigt att inse, som M+KD(+L) också framhåller, att IFK:s skuld inte enbart har med bandy-VM att göra. Och här blir de borgerliga mycket tuffa i skrivelsen:

”Vi kan nu tyvärr konstatera att IFK Vänersborg redan innan Bandy VM-19 levde över sina tillgångar, och att man från dess styrelse undanhöll den informationen från Vänersborgs kommun och andra fordringsägare. IFKs styrelse kunde valt att ställa in Bandy VM -19, (om än med kostnader och mkt dålig PR) men valde att genomföra, istället för att klara upp sitt mycket prekära ekonomiska läge.”

Och vad jag förstår så har de borgerliga rätt. IFK Vänersborg slutade att betala fakturor till kommunen, åtminstone en faktura på 220.000 kr, redan innan bandy-VM startade…

De borgerliga drog slutsatsen att:

”Vänersborgs kommun står inför mycket stora utmaningar med att förbättra skolresultat, ta hand om våra äldre, bygga och underhålla fastigheter som krävs för detta mm. Att då avskriva 75% av förfallna fordringar för att en kunds (IFKs) styrelse inte har anpassat utgifter till intäkter, och därmed riskera att våra åtaganden gentemot kommunens invånare känns felaktigt.”

I Vänersborg är allt ofta ”upp och ner”. De borgerliga är mer ”åt vänster” än S+C+MP… Det har under de senaste åren varit de borgerliga (och Vänsterpartiet), som slagit vakt om kommunens kärnverksamheter som äldrevård, förskola och skola. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna verkar inte alltför sällan se mer till icke-lagstadgade verksamheter – som bandy…

Jag ställde i en blogg häromdagen (se ”IFK och skulderna till kommunen”) upp en lista på vad som talade för en ackordsuppgörelse med IFK Vänersborg och vad som talade mot. Man skulle väl kunna säga att de borgerliga partierna på sätt och vis har gått en tredje väg. De sa nej till ackordsuppgörelsen, som skulle innebära att IFK endast betalade 25% av sina skulder, men de sa ja till en uppgörelse. De borgerligas förslag till uppgörelse såg ut så här:

”Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå förslaget om underhandsackord från IFK Vänersborg. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att, så snart ske kan, upprätta förslag till moratorieackord om en 5-årig avbetalningsplan där 20 % av fordringarna betalas per år till dess att skulden är till fullo betald. Från och med år 2 tillkommer också 1 % ränta på resterande fordringar.”

Det här förslaget blev således också KSAU:s beslut.

Jag tror att KSAU:s beslut speglar ”vanligt folks” syn på skulder – skulder ska betalas. IFK måste göra rätt för sig och klubben måste börja leva i den ekonomiska verkligheten – och anpassa sig till den.

De borgerliga motiverade beslutet ytterligare:

”På det viset bygger IFK upp sitt förtroende som kund igen, och enligt de budgetprognoser som IFK har översänt är vår bedömning att det kan skapas utrymme for att betala inte bara kommunens fordringar, utan även till de övriga fordringsägarna. En förutsättning för en sådan överenskommelse är givetvis att övriga fordringsägare gör på liknande sätt, och att IFK är intresserade. Vänersborgs kommun har många idrottsföreningar, där några har fler aktiva utövare än IFK.”

Dessutom hänvisades till den pågående utredning för att ta fram ett rättvist regelverk för kommunalt föreningsstöd och sponsring, som är ett resultat av en motion från Jonathan Axelsson (M) och undertecknad (V).

Vad händer nu?

Kommunen har sagt sitt och KSAU har slagit vakt om det som den är satt att sköta – skattebetalarnas pengar och kärnverksamheterna. Fordringsägarna lär inte riskera t ex konkurser om de sluter samma överenskommelse/avtal med IFK som kommunen har gjort. Jag antar att övriga fordringsägare också kan efterskänka skulderna om de vill. IFK Vänersborg då?

KSAU:s beslut innebär att IFK ska betala 20% av skulderna det första året, inte 25% som klubbens eget förslag till ackordsuppgörelse innebar. Det bör betyda en frist på åtminstone ett år för IFK. Naturligtvis får IFK rätta ”mun efter matsäck” under de kommande åren, men det hade IFK fått göra i vilket fall som helst.

Rent spontant ser jag positivt på KSAU:s, och därmed kommunens, beslut och agerande. Beslutet verkar vara mycket förnuftigt och visar också andra föreningar i Vänersborg att kommunen strävar efter att behandla alla föreningar lika.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsen 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) var mot beslutet och ville istället godta IFK:s förslag till ackordsuppgörelse. Det var lite tråkigt, särskilt med tanke på att Benny Augustsson har börjat sitt ordförandeskap på ett bra och förtroendefullt sätt. Nu har Augustsson råkat ut för två motgångar på kort tid, handhavandet av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset – och så IFK Vänersborg…

===

PS. I protokollet (det var omedelbar justering) lyder det ordagranna beslutet:

”KSAU:s beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå förslaget om underhandsackord från IFK Vänersborg. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att, så snart ske kan, upprätta förslag till moratorieackord om en 5-årig avbetalningsplan där 20 % av fordringarna betalas per år till dess att skulden är till fullo betald. Från och med år 2 tillkommer också 1 % ränta på resterande fordringar. Kommundirektören ges i uppdrag att ta de kontakter som krävs och framtagande av avtal, vilket för kommunens räkning undertecknas av kommunstyrelsens ordförande.”