Stefan Kärvlings blogg

På onsdag sammanträder alltså kommunstyrelsen. Jag skrev om några av ärendena i gårdagens blogg (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) och tidigare idag så bloggade Lutz Rininsland (V) om två av de andra (om Fyrbodals kommunalförbund, se “Ringrostig, minst sagt”). Jag tänkte redogöra för ytterligare några ärenden. Och som den politiskt intresserade känner till så avgör kommunstyrelsen vissa ärenden, medan andra går vidare till kommunfullmäktige.

Det första ärendet avgör kommunstyrelsen. Åttersruds bygdegårdsförening skrev i mitten på juni till kommunen och ansökte om stöd för intäktsbortfall på grund av coronan. Bygdegårdsföreningen har fått ställa in diverse arrangemang som bröllop, danskurser och loppis. Åttersrud ansökte om 30.800 kr. Kommunstyrelsen avslår ansökan och skriver:

“Kommunstyrelseförvaltningen har stor förståelse för det ansträngda läge som föreningen befinner sig i, men bedömer det inte som möjligt att utifrån gällande regelverk att lämna ekonomiskt stöd till en enskild förening baserat på minskade försäljningsintäkter.”

Nästa fråga ska till kommunfullmäktige.

Det är en intressant och viktig motion från kristdemokraterna. Motionen är undertecknad av Marie-Louise Bäckman, Carl-Ewert Berg och Robert Johansson och de yrkar att:

“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Som gammal lärare håller jag fullständigt med. Det skrev jag utförligt om i en tidigare blogg – i samband med att barn- och utbildningsnämnden behandlade motionen. Jag upprepar inte argumenten, utan hänvisar till “Så var det alltså BUN på måndag”. Jag vill emellertid betona att jag i denna blogg angav många mycket tunga och viktiga argument för motionens yrkande.

Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen. Den skriver:

“Enligt skollagen ska alla elever tillförsäkras en trygg och stödjande skolmiljö och det är skolan och ytterst rektorns ansvar att skapa trygghet. Enligt 2 kap. 10 § skollagen (2010:800) är det rektorn som beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det är alltså rektorn som beslutar om organisationen på sin enhet.”

Det är på sätt och vis helt riktigt resonerat, men samtidigt innehåller resonemanget ett tankefel. Skollagen handlar om rektorns uppdrag som pedagogisk ledare. Den “inre organisationen” är skolenhetens pedagogiska organisation och inbegriper inte vaktmästare, de betraktas inte som pedagogisk personal. Skollagen tar därför inte upp vaktmästare och deras uppgifter överhuvudtaget. Skollagen konstaterar “bara”, fast det är en nog så viktig formulering (2 kap 35 §):

“För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”

Det hindrar inte att vaktmästarna kan ha en mycket viktig “pedagogisk” roll. En vaktmästare betyder mycket, och kan ibland vara helt avgörande, för trivseln och tryggheten på skolan. Jag tror att vi alla har erfarenhet av deras betydelse för särskilt elever men också för personal och skolledare.

Motionärerna skriver:

“… de praktiska, sociala och inte minst trygghetsskapande fördelar en fast vaktmästare kan ha under elevernas skoldag.”

Sedan motionen skrevs, den 23 april 2019, så har Vänersborgs kommun blivit “genomlyst”. Public Partner, som gjorde genomlysningen, beskrev kommunens förvaltningsorganisation (se “Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar”):

“Vänersborgs kommun är påfallande stuprörsorienterad i sin samlade organisering. Nämnder och förvaltningar har stort ansvar att organisera sitt eget arbete. Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning.”

“Stuprör” betyder i det här sammanhanget att verksamheten är sektorsindelad, varje förvaltning har sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget osv – och ingen ser helheten.

Jag tror att det är dags att kommunen ser helheten i vaktmästarfrågan. Det spelar ingen roll om samhällsbyggnadsförvaltningen har en effektiv vaktmästarorganisation, som kommunstyrelseförvaltningen skriver, vaktmästarnas “pedagogiska” och trygghetsskapande betydelse för eleverna på en skola får inte underskattas. En vaktmästare skulle t ex också kunna vara 50% vaktmästare och 50% elevassistent….

För övrigt tror jag aldrig att Norra skolan skulle ha misskötts  och förfallit så till den milda grad att utbildning kommer att vara omöjlig inom en snar framtid, om det hade funnits en fast placerad vaktmästare på skolan.

Trots att kommunstyrelseförvaltningen och de styrande politikerna (S+C) vill avslå motionen röstade de tre borgerliga ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) annorlunda. Förslaget till kommunstyrelsen på onsdag är därför:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”

Till sist undrar jag fortfarande om någon har frågat vaktmästarna själva vad de vill? Jag har under åren pratat med några av dem, ganska många faktiskt. De har valt arbetet därför att de gillar att arbeta med barn och ungdomar och de uppskattar kontakten och sin roll på skolan. Tyvärr har några av dessa vaktmästare slutat sina arbeten just på grund av den nuvarande organisationen.

På onsdag ska kommunstyrelsen ta upp ytterligare några ärenden. Min ambition är att skriva om några till…