Arkiv
KS 4/11 (1): Budgeten
Så har då kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 4 november dimpt ner i datorn (faktiskt redan i torsdags, den 29 oktober). Denna gång är kallelsen på 597 sidor, uppdelade på 28 ärenden. De ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen får med andra ord göra skäl för sina årsarvoden på vardera 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Eftersom vi ersättare inte får något sådant väl tilltaget arvode, så är det kanske inte meningen att vi ska läsa igenom handlingarna…?
Det blir som vanligt en hel del information. Bara under punkten 3, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, döljer sig åtminstone fem informationpunkter med sammanlagt minst sju föredragshållare. Informationspunkten börjar med en information om 
framtidsbygder i Dalsland. Jag är emellertid ganska säker på att det inte handlar om Elgärde i Frändefors… Kommunstyrelsen ska under mötet besluta att föreslå kommunfullmäktige att besluta om en hel del höjda kommunala taxor och avgifter. Innan dess blir det information om varför kommunen “måste” göra detta etc. Naturligtvis finns det också en hel del information och fakta om taxorna i det digra underlaget… Slutligen blir det information om mål- och resursplanen 2021-2023, dvs budgeten. Under varje informationspunkt finns det möjlighet för ledamöterna att ställa frågor. Det blir dock sällan eller aldrig några politiska diskussioner under dessa ärenden. Och det blir det oftast inte under de andra ärendena heller…
Sammanträdets stora och viktiga ärende denna novemberdag är naturligtvis budgeten för nästa år, 2021. Förslaget till beslut är tämligen omfattande och jag tänkte redovisa samtliga punkter.
Beslutsförslaget till Mål- och resursplan 2021-2023 lyder:
- “Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2021 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2020.
- Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål och förväntade resultat enligt upprättat förslag.
- Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt upprättat förslag på sidan 4.
- Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med kommunstyrelsens förslag till mål- och resursplan för 2021-2023.
- För budgettäckning av löneavtal avsätts sammanlagt 82 mkr till kommunstyrelsens förfogande. I potten ingår även lönerevision för 2020.
- Anslagsbindningen avser för driftbudgeten den verksamhetsnivå som anges på sidan 19 och för investerings- och exploateringsplanens projektnivå. Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.
- Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2021, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlats i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder.
- Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 865 mkr för 2021 utifrån gällande finanspolicy.”
Det är mycket text, men det är egentligen inga konstigheter. Det enda som kan ifrågasättas, det är att inriktningsmål och förväntade resultat ska fastställas. De diskuteras nämligen i väldigt liten utsträckning i budgetprocessen, egentligen bara när de olika nämndernas presidier får kortare “audienser” hos budgetberedningen. I praktiken blir det att de typ bara finns i ett dokument, utan koppling till hur de ekonomiska resurserna ska fördelas. Eftersom inriktningsmål och förväntade resultat hänger intimt samman med ekonomiska resurser (pengar krävs naturligtvis för att de ska kunna förverkligas och uppnås) borde mål, resultat och pengar diskuteras och beslutas samtidigt – på riktigt, inte bara i “teorin”. Men som så många gånger annars, så är teori och praktik ofta två helt olika saker i Vänersborgs kommun…
Det är kommunfullmäktige som fattar beslutet om budgeten den 18 november. Det kan bli ett annat beslut än det som kommunstyrelsen kommer att förorda på onsdag. För på onsdag kommer kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag (=de styrande partiernas förslag) att få majoritet. Det beror på att samtliga partier kommer att rösta på sina egna budgetförslag, och har man inga egna så lägger man, i regel, ner sina röster. Det händer inte alltför sällan att de mindre partierna eller, rättare sagt, de icke-betong-partier som saknar representation i kommunens olika presidier, lägger sina budgetförslag först i kommunfullmäktige. Det brukar bara vara Medborgarpartiet som inte utarbetar något eget förslag.
Själva huvudförslaget till budget, och det som kommer att få majoritet och bli kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige, är det som:
“Ekonomikontoret har på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande arbetat fram ett förslag till mål- och resursplan 2021-2023.”
Det finns två budgetförslag just nu. Benny Augustssons, dvs förslaget från S+C+MP, och den borgerliga oppositionens, dvs M+L+KD. Jag har beskrivit förslagen ganska noggrant i två tidigare bloggar – se “De styrandes budgetförslag” och “Det borgerliga budgetförslaget”. I en blogg redogjorde jag också för fackförbundens avvisande av det liggande budgetförslaget. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.)
De två budgetförslagen är som vanligt till förväxling lika. Och det måste väl vara ett underkännande av framför allt den politik som socialdemokraterna för?
Man skulle kunna tänka sig att det blir en hård och tuff debatt mellan de olika partierna på onsdagens kommunstyrelse. Men så blir det inte. Det blir knappast ens några samtal. Eventuella samtal sparas i stället till informella möten i kommunhusets “korridorer” eller grupprum. Det handlar i så fall om att de styrande eller oppositionen vill samla majoritet för sitt budgetförslag. Och blir det debatter så förs de i så fall i kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas budgetförslag kommer med all sannolikhet senare, kanske redan på kommunstyrelsesammanträdet.
PS. Imorgon tänkte jag skriva om de andra ärendena som ska behandlas på sammanträdet.
Fackens syn på budgetförslaget
Det ingår i “rutinerna” att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons, dvs de styrande partiernas (S+C+MP), budgetförslag för nästa år ska MBL-förhandlas med arbetstagarnas fackliga organisationer. Augustssons förslag är arbetsgivarens förslag.
MBL-förhandlingen hölls den 20 oktober och hade då föregåtts av ett informationsmöte den 15 oktober. Ett tiotal personalorganisationer var representerade på mötet. Vad jag förstår så representerade de i stort sett samtliga de yrkesgrupper som är anställda i och av Vänersborgs kommun. Och inte bara det, jag antar att de flesta anställda är med i något fackförbund. Det betyder att upp mot 3.600 anställda representerades på förhandlingen.
Protokollet från MBL-förhandlingen är kort. I § 3 står det att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet och SSR kom med synpunkter och att de skickas med som bilaga till protokollet. Sedan står det i paragrafen som följer:
“Det konstaterades att Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Akavia, Ledarna, Vårdförbundet samt SSR är oeniga med arbetsgivaren om förslaget till Mål- och resursplan med hänvisning till bilaga enligt § 3.”
Att vara oenig betyder att fackförbunden förkastade arbetsgivarens budgetförslag, dvs de styrande partiernas förslag till fördelning av pengar nästa år.
Det var 8 av 12 fackförbund som förklarade sig oeniga. De 4 förbund som inte gjorde det var några mindre förbund – Fysioterapeuterna, DIK (organiserar akademiker inom kultur- och kommunikationsbranschen), Sveriges arbetsterapeuter och Naturvetarna (fackförbund för högskoleutbildade naturvetare). De stora fackförbunden gjorde tummen ner till socialdemokraternas, centerpartiets och miljöpartiets förslag.
Det är naturligtvis oerhört intressant att ta del av motiveringarna till ställningstagandet. Och det framgår av den bilaga som medföljer protokollet, “Fackförbundens gemensamma ställningstagande angående Mål- och resursplan 2021-2023”. Det kan konstateras att det är remarkabelt att personalorganisationerna, och så många som 8 stycken, har kommit överens om ett gemensamt ställningstagande. Det är i mina ögon politiskt mycket betydelsefullt. Eller borde åtminstone vara…
Fackens ställningstagande börjar med en tabell där kommunens inriktningsmål är uppställda:
Och så skriver de 8 fackförbunden:
“Vänersborgs kommun har sex inriktningsmål. Vi kan inte se hur nämnderna kan leva upp till dessa mål i verksamheterna med det budgetförslag som presenterats.”
Och så påpekar de att två nämnder, Socialnämnden och Barn och Utbildningsnämnden:
“saknar nödvändiga resurser för att ens kunna bedriva en bra grundverksamhet.”
Det är framför allt de här två nämnderna som står för de verksamheter som vi brukar kalla välfärd (vård, skola och omsorg), uppgifter som dessutom är lagstadgade. Egentligen skulle kritiken kunna stanna redan där, detta är faktiskt avgörande argument i sig för att den föreslagna budgeten från de styrande partierna bör förkastas. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.) Och eftersom det borgerliga budgetförslaget i stort sett är identiskt träffar kritiken egentligen även det. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.)
Fackförbunden skriver vidare lite om att de delar socialförvaltningens och barn- och utbildningsförvaltningens analyser och de konsekvensbeskrivningar av åtgärdsprogrammen som presenterats. De är även positiva till genomförda genomlysningar och utredningar.
Fackförbunden beskriver de befarade konsekvenser som kan bli resultatet av budgetförslaget, och det tål att läsa noggrant:
“Vi ser att anmälningarna om tillbud samt hot och våld ökat dramatiskt de senaste åren. Likaså har sjukskrivningarna ökat i alarmerande takt. Verksamheterna har enorma behov av mer personal med rätt utbildning, men med denna budget ser vi risker för att medarbetarna närmast verksamheterna får betala 
priset. Arbetsbelastningen kommer att öka vilket medför ökad sjukfrånvaro och/eller ökad sjuknärvaro. Även tillbuden samt hot och våld befaras fortsätta öka ännu mer. När anmälningarna om tillbud och hot och våld ökat så dramatiskt i skolans värld de senaste åren, hur tror man att man ska kunna vända trenden genom att minska resurserna?”
Det här säger alltså 8 fackförbund som tillsammans organiserar en mycket stor del av kommunens 3.600 anställda…
“minska resurserna…”
Och fackförbunden betonar särskilt vilka de tror kommer att drabbas hårdast av den föreslagna budgeten:
“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”
Och fackförbunden avslutar ställningstagandet:
“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov kommunen har och att konsekvenserna kan innebära kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Vision, Ledarna, SSR och Akavia oeniga till förslaget om budget för 2021.”
Fackförbundens ställningstagandet är mycket tungt, och viktigt. Märk väl, det är de anställda, inklusive cheferna, de som befinner sig ute i verksamheterna, på golvet, som skriver detta.
Och det är något som alla politiker borde lyssna på…
Anm. Du kan ladda ner MBL-protokollet och fackförbundens ställningstagande genom att klicka här.
PS. Det kan nämnas att fackförbunden inom Barn- och utbildningsnämndens verksamheter redan tidigare har förklarat sig oeniga till budgetförslaget för BUN. (Se “BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021”.)
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer