Arkiv
Bandy-VM till bandystaden?
”Svenska bandyförbundet har uppmanat IFK Vänersborg att kandidera om att arrangera VM i bandy 2013.”
Så börjar en skrivelse från Gunnar Lidell (M) till onsdagens möte med kommunstyrelsen.
Gunnar Lidell (M) och Marie Dahlin (S) tycker att det är en bra idé att Vänersborg ska arrangera bandy-VM. De skriver gemensamt till bandyförbundet (ytterligare en skrivelse alltså) att de tycker att det är en ”glädjande nyhet”. Radarteamet Lidell och Dahlin tycker lika nu för tiden. Fast det har de nog alltid gjort. De skriver:
”Vår stolthet, IFK Vänersborg, ser mycket positivt på att vara arrangör av detta VM. Vi i Vänersborgs kommun ser också mycket positivt på att arrangemanget förläggs just i bandy-staden Vänersborg.”
Jo, jag tackar jag. ”Vår stolthet, IFK”, ”Bandy-staden”. Det är tunga ord från Gunnar Lidell. Jag hade förresten ingen aning om att Lidell var en sån bandykille… Eller det kanske var Marie Dahlin som ville att det skulle stå så…?
Eller också kanske Lidell blev ett övertygat bandy- och IFK-fan efter mötet med IFK.
”IFK Vänersborg har lämnat information till kommunstyrelsens presidium…”
Kan det vara Lidells partikompis Stig Bertilsson som har varit på besök? Har han fått Lidell att inse bandyns storhet?
Hur som helst vill IFK att kommunen ska betala kalaset. Det vill IFK alltid. Att kommunen ska betala alltså. Och det gör kommunen. Är IFK kommunens stolthet så är det. De inkomster som kommunen skulle kunna få från arenan t ex – de går ju till stora delar till IFK Vänersborgs bandy. Det gäller t ex inkomster från uthyrning av isen, av logerna, av restaurangen…
Sedan får IFK 100.000 kr (enligt uppgift) för att de har stadsvapnet på sina tröjor. (Se bild.) Det var väl tur att Lidell stoppade det nya stadsvapnet! Tänk om IFK hade åkt omkring med fel vapen! Eller också hade kommunen fått betala det nya på IFK:s tröjor…
Det är bra reklam för kommunen att IFK har Vänersborgs stadsvapen på sina tröjor. Jag menar, hur ska alla miljoner bandy-fans i Sverige annars veta att IFK Vänersborg kommer från Vänersborg…?
Kommunstyrelsen föreslår att Vänersborgs kommun ska avsätta 300.000 kr i bidrag till IFK för arrangemanget av bandy-VM. Pengarna är tänkta att gå till arrangemangen kring invigningen. De ska också räcka till avslutningsbanketten. Då antar jag att kommunstyrelsens presidium blir bjudet…
Men inte nog med det. IFK behöver inte heller betala hyran för arenan. Arenan blir gratis. Kommunstyrelsen räknar med att Barn- och Ungdomsnämnden går miste om 60.000 kr på det här sättet.
”detta får avhandlas i anslutning till arbetet med budget 2013.”
Skriver Gunnar Lidell till kommunstyrelsen. Lidell skriver inte att BUN ska få dessa pengar, det ska ”avhandlas”…
Det kanske är tänkt att även BUN:s ledamöter ska bli bjudna på banketten…? Som tack… Eller får Barn- och Ungdomsnämndens ordförande en rondell uppkallad efter sig? Wendellen? Som tack…
Eller är bandy-VM värt 360.000 kr för Vänersborgs kommun…?
Jag vet inte, det kanske är det. Jag kan dock inte låta bli att reta mig på att det alltid tycks finnas pengar till vissa verksamheter, men inte till andra. Det finns inga pengar till våra barn och ungdomar – men det finns till bandy. Det finns inga pengar till andra idrottsanläggningar, t ex upprustning av Frendevi, omklädningsrum på Hallevi och Botered – men det finns till arenan.
Idrottsföreningarna i kommunen behandlas inte lika. Tidigare i år ansökte t ex Vänersborgs Tennisklubb om ett bidrag på 58.796 kr för att stå som värd för QualityHotel Open 2011, en internationell tennisturnering. Då beslutade Barn- och ungdomsnämnden i enlighet med ordförande Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:
”att med hänvisning till ekonomiskt läge inte lämna bidrag till Vänersborgs
Tennisklubb.”
Vänsterpartiet ansåg då att Vänersborgs Tennisklubb skulle få pengarna.
Är bandy-VM värt 360.000 kr för Vänersborgs kommun? Vad händer om arrangemanget inte går runt ekonomiskt? Vem betalar då? Hur mycket pengar ska Bandyförbundet ha? 2010 skulle Finland arrangera VM, men Finland drog sig ur. Varför? Enligt Wikipedia skulle Norge ha arrangerat bandy-VM 2013 – varför drog sig Norge ur?
Det krävs mer information innan Vänersborgs kommun kan ta ställning.
Affären med stadsvapnet – politiker eller tjänstemän?
Vänersborgs stadsvapen är fint. Det har dessutom anor från 1600-talet. Från drottning Kristinas tid! Och stadsvapnet ska se ut som det gör i fortsättningen också. Det har, som alla vet vid det här laget, Gunnar Lidell (M) i samråd med sina kommunalrådskollegor bestämt. De har på något sätt känt av stämningen på stan och kommit fram till att inte ändra i logotypen, där stadsvapnet ingår. Det har jag skrivit om tidigare. (”Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!”)
På kommunens hemsida säger det handlingskraftiga kommunalrådet Gunnar Lidell:
”När vi har ett vapen som så många gillar och känner stolthet över känns det onödigt att lägga ner tid och kraft på att byta ut det.”
Fast visst har det redan lagts ner tid och kraft på stadsvapnet. Och pengar.
Och på tal om stolthet. Tydligen känner inte politiker och tjänstemän stolthet. Varför skulle de annars ha gått ut i en omröstning, där inte ens det gamla, traditionella stadsvapnet fanns med som alternativ?
Så här i efterhand kan man väl undra hur processen har gått till. Hur kunde förslagen tas fram, utan att t ex ha klart för sig vad reglerna kring heraldik säger, hur kunde en omröstning startas, varför togs bara i det närmaste identiska alternativ fram osv?
Politiker eller tjänstemän?
Gunnar Lidell har sagt att det inte fanns några politiska initiativ eller beslut för att ändra vapenloggan eller att en omröstning skulle hållas. Och det har han nog rätt i. Vad jag ser i protokollen så finns det inga sådana politiska beslut. Men… Hur har det då gått till?
Politiker eller tjänstemän?
I kommundirektör Ove Thörnkvists blogg i Vänersborgaren den 9 sept, som enligt uppgift kostar runt 2.000 kr per vecka (vilket nog är väldigt billigt), skriver han:
”Därför har vi under en tid arbetat med att ta fram ett förslag till ny grafisk profil. I den ingår bland annat hur en ny logotyp skulle kunna se ut. Jag tycker att resultatet har blivit bra och jag är nyfiken på hur du reagerar. Tyck gärna till. Förslagen finns på kommunens hemsida och i den här tidningen.”
Har förvaltningsorganisationen med Ove Thörnkvist i ledningen arbetat helt på eget initiativ? Det tycks så, men samtidigt har jag svårt att tro det. Jag har svårt att tro att inte den politiska ledningen har varit informerad och gett sitt, i varje fall tysta, godkännande.
Politiker eller tjänstemän?
Marika Isetorp (MP) skrev på sin blogg den 9 november om ett möte i kommunstyrelsen:
”På det senaste kommunstyrelsemötet fick vi reda på att man ville förändra Vänersborgs stadsvapen. … Anledningen till bytet förklarades vara att stärka varumärket och tränga igenom mediebruset.”
Politikerna visste om vad som var på gång. En vecka senare skriver Isetorp på sin blogg (17 nov):
”Gunnar Lidell fick däremot med några meningar i TV (Västnytt 17/11-2011). Jag har uppfattat det så här: ‘Jag förutsätter ju att våra tjänstemän, när man la ut den här web-enkäten, efter att ha kollat att det var okej med oss. Och vi har inte sagt: Ja, det ska ni göra, utan: Ja, det är okej, testa på det.'”
Precis som Isetorp gör i sin blogg, så undrar jag vad Gunnar Lidell egentligen säger – är det politikerna eller tjänstemännen som har drivit frågan?
Eller driver bara frågan, som båten på stadsvapnet? Eller driver någon med oss?
Politiker eller tjänstemän?
Jag tycker att det är viktigt att det är politikerna som bestämmer i Vänersborg.
Är det politikerna som bestämmer i Vänersborg?
Eller har Gunnar Lidell lämnat tjänstemännen i sticket?
.
PS. Sedan undrar jag fortfarande om inte MID Marketing måste få underkänt och betala tillbaka pengarna. Det ingår väl i deras arbete att ta reda på vilka regler som gäller innan man gör klart jobbet?
PFU och lärares arbetstid
PFU har haft sammanträde. PFU står för Personal- och förhandlingsutskottet. Det är ett viktigt utskott.
PFU består av fyra betongpolitiker, två moderater och två sossar, samt Marika Isetorp (MP). Ordförande är Anders Forsström (M) och vice ordförande är Bengt Larson (S).
PFU har många viktiga uppgifter. För att ta några:
- handhar löne-, pensions- och övriga anställningsvillkor för kommunens anställda
- ansvarar för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda.
- har rätt att med bindande verkan för kommunen teckna kollektivavtal.
- handhar tvisteförhandlingar, skadeståndsförhandlingar samt övriga förhandlingar å kommunens vägnar.
- beslutar om stridsåtgärder.
(Vill du veta mer, allt, om PFU så klicka här!)
PFU har bestämt att all skolpersonal, inkl lärare, ska börja tidsstämpla. Dock är själva beslutet höljt i dunkel, precis som utskottets möten i övrigt. (Läs här: ”Stämpelklockan” och ”Senaste nytt om stämpelklockan”.)
Stämpelklockan diskuterades återigen på det näst senaste mötet (26 okt). På §85, ”PA-lönesystem”, står det i protokollet:
”Förhandlingschefen noterar att sannolikheten att lokala avtal träffas, vad gäller lärare reglerade via bilaga M är obefintlig.”
Lärarfacken har sagt tvärnej till stämpelklockan. De ser av någon anledning inte alls det positiva med att börja stämpla – det som betongpolitikerna i PFU ser. Lärarna förstår t ex inte varför stämpelklockan gör avdrag om man stämplar en timme tidigare medan den inte registrerar övertid om man stämplar en timme senare… PFU bryr sig dock inte om lärarfackens synpunkter. Medborgardialog och medborgarinflytande – de nya honnörsorden i det nya styret – gäller inte kommunens egen personal. I varje fall inte om personalen tycker annorlunda än betongpolitikerna.
Om ni undrar: Bilaga M innehåller bestämmelserna om lärarnas arbetstid. Bilaga M ingår i det avtal som slutits mellan arbetsgivaren och facken.
PFU tog också upp:
”…olika företeelser som upptäcks vid införande av självservice.”
”Självservice” är stämpelklockan… (Intressant uttryck va?) Det framgår inte av protokollet vilka dessa ”olika företeelser” är. Jag trodde inte att det fanns några sådana ”olika företeelser”, jag trodde att PFU hade hela bilden av stämpelklockan klar för sig när det beslutade… Tydligen hade inte PFU det.
Dessutom gavs ett uppdrag till två av chefstjänstemännen:
”Personal- och förhandlingsutskottet uppdrar åt förhandlingschefen och Kent Javette att genomföra en dialog med rektorerna för att undersöka hur förtroendetid enligt bilaga M hanteras. Personal- och förhandlingsutskottet önskar en första återrapportering vid sammanträdet i december.”
Det här tycker jag är ytterst intressant. Det verkar som om PFU inte känner till arbetstiderna för lärare enligt bilaga M. Hur ska annars det här uppdraget tolkas? Men hur kan då PFU ha kunnat införa, och försvara, stämpelklockan som handlar om ”lärare reglerade via bilaga M” (se citatet ovan) om PFU inte vet vad bilaga M innebär?
Överhuvudtaget är det svårt att förstå vad tjänstemännens uppdrag går ut på. Parterna, dvs Sveriges kommuner och landsting (SKL) och lärarfacken, har kommit överens om lärarnas arbetstid. I denna tid finns det något som kallas förtroendearbetstid.
Förtroendearbetstid är
”sådan arbetstid över vilken arbetstagaren har förtroende att själv disponera.”
Det heter alltså förtroendearbetstid därför att lärarna själva har förtroende att bestämma över denna tid. Lärarna får ensamma avgöra vad som behöver göras under förtroendearbetstiden. Den är i första hand avsedd för för- och efterarbete av lektioner, t ex rättning av prov, men i tiden kan även inrymmas spontana elev- och föräldrakontakter och tid för egen utveckling.
Det är faktiskt så att arbetsgivaren inte har någonting med förtroendearbetstiden att göra! Arbetsgivarens traditionella rätt att ”leda och fördela arbetet” gäller inte under förtroendearbetstiden – arbetsgivaren kan inte ens kräva att den enskilde läraren redovisar hur tiden används! Arbetsgivaren kan bara förvänta sig att tiden faktiskt används på bästa sätt för verksamhetens måluppfyllelse.
Och igen, den här avtalskonstruktionen är SKL och lärarfacken överens om!
Har man den minsta kunskap om avtalet så ter sig PFU:s uppdrag till tjänstemännen att ”undersöka hur förtroendetid enligt bilaga M hanteras” tämligen okunnigt. Förtroendetiden kan inte ”hanteras” av arbetsgivaren…
Och den här okunnigheten tillskriver jag nog PFU:s betongpolitiker tills motsatsen bevisas… (Ja, det skulle vara om man hade fallenhet för ”konspirationsteorier” då…)
Med denna okunnighet från PFU:s sida så får man också ett annat perspektiv på den tvist som kommunen som arbetsgivare just nu har med Lärarförbundet angående två fritidspedagoger – och som beskrivs i dagens ttela:
”Vänersborgs kommun bröt mot kollektivavtalet och lagen om anställningsskydd vid uppsägningen av två fritidspedagoger. Det anser Lärarförbundet.”
Tvisten ska behandlas i Arbetsdomstolen kommande vecka.
I kommunens avtal för ”Förnyelse, Arbetsmiljö & Samverkan” står det:
”Parterna i Lokalt samverkansavtal för Vänersborgs kommun är överens om:
att inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare
att utveckla förtroendefulla och smidiga partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar
att skapa ett positivt arbetsklimat och en god hälsa.”
Kommunen har genomfört personalenkäter. Efter den sista enkäten skrev kommunen på sin hemsida:
”Däremot trivs personal sämre med kommunen som arbetsgivare.”
Är det något att undra över?
Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!
För två veckor sedan skrev jag en blogg om Vänersborgs nya stadsvapen – ”Krona eller klave – ett demokratiskt genombrott i Vänersborg?”. Vänersborgarna skulle få förtroendet att rösta om detta – om kommunens nya ”varumärke”. Fast bara på låtsas, omröstningen skulle vara rådgivande.
Idag meddelar Gunnar Lidell (M), enligt P4 Väst, att man har känt av stämningen på stan. Det räckte tydligen med några insändare och debattartiklar, några mail, lite samtal på stan – och vem vet, kanske en och annan blogg, för att omröstningen skulle vara avgjord.
Det bidde ingenting! Det bidde inte ens en tumme! 
Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!
Det var ett bra beslut Gunnar Lidell. Tycker i varje fall jag. I sakfrågan.
Men visst är det intressant att fundera på vad medborgardialog och medborgarinflytande i Vänersborg kommer att innebära under det nya styret. Tidigare fanns det ju överhuvudtaget ingen demokrati – nu räcker det med att Gunnar Lidell (M) med fler ”känner av stämningen”… (Jag kan inte låta bli att göra reflektionen, tänk om betongpolitikerna hade ”känt av stämningen” på samma sätt när arenan skulle byggas… Då hade vi sparat 286 miljoner.)
Men vem ska bestämma vilken ”stämning” som råder i Vänersborg? Gunnar Lidell? Och hur känns den av? Samtal på stan?
Mid Marketing fakturerade 75.400 kr för utarbetandet av det nya stadsvapnet – och då räknas inte den arbetstid som kommunens egna tjänstemän har lagt ner. 75.400 kr – pengar som tillsammans med de nya förslagen slängs i sjön. Hur kan sådant ske? Vem bär ansvaret? Och hur kan Mid Marketing lämna förslag på ett nytt stadsvapen som inte följer de regler som finns?
Statsheraldiker Henrik Klackenberg på Riksarkivet har nämligen skrivit ett mail till kommunen där han påpekar att:
”Annorlunda förhåller det sig med den gula bård som tillfogats vapenskölden i de två 
förslagen. Denna bård förekommer inte i den registrerade blasoneringen (vapenbeskrivningen; min anm) och innebär därför en förändring av vapnet, som om det ska genomföras kräver ett yttrande från Heraldiska nämnden innan det registreras av PRV.”
(Läs mer på www.riksarkivet.se/heraldik.)
Är det läge att Mid Marketing betalar tillbaka pengarna?
Förslaget till ett nytt stadsvapen är bara en liten del av Mid Marketings uppgifter. Mid Marketing har till uppgift att fräscha upp kommunens grafiska profil och ge Vänersborg ett nytt formspråk som:
”… ska kunna användas på många olika plan och ge hög igenkänningsfaktor. Våra annonser ska sticka ut i mängden, loggan kanske behöver putsas på och roll uper ska ge positiva signaler på mässor. För att nämna något. Vi vill också att ni tar fram ett regelverk kring särprofilering. … I ert uppdrag ingår även att ta fram en design, baserat på vårt nya formspråk, till den förnyade hemsidan.”
Att ta fram de nya förslagen till stadsvapen kostade 75.400 kr. Vad kommer resten att kosta?
När upphandlingen gjordes om att ”fräscha upp kommunens grafiska profil” så skrev kommunen:
”Dessutom är självbilden tilltufsad efter ett antal så kallade affärer.”
Jag vet inte om hanteringen av stadsvapnet har ändrat självbilden på ett positivt sätt. Fast… 
På kommunens Facebook-sida läser jag:
”Tack alla som har engagerat sig och visat stolthet!”
Men Gunnar Lidell:
Hur går det med tröjorna som skulle lottas ut till de som röstade?
Varumärke och yttrandefrihet
Modeorden bland betongpolitikerna i Vänersborgs kommunhus är just nu:
varumärke och medborgardialog.
Det är inget fel på medborgardialog. Tvärtom. Det handlar om att medborgarna ska få mer inflytande på politiken. Barn- och Ungdomsnämnden ska t ex pröva medborgardialog, så att nämnden kan ta ett så bra beslut som möjligt om framtidens skolor och förskolor i Vänersborg.
Men för att bedriva medborgardialog krävs yttrandefrihet. Och när det gäller yttrandefrihet tycks flera betongpolitiker ha sina egna uppfattningar. (Se också mitt förra inlägg, här.)
För någon vecka sedan samlades 
gruppledarna (=de som är ”ledare” för respektive partier i kommunfullmäktige) till ett möte för att diskutera. Det var nog tänkt att mötet skulle handla om varumärket Vänersborg, men det kom att handla mer om yttrandefrihetsfrågor. Och det diskuterades bloggar…
Nu har jag fått minnesanteckningarna från mötet.
Det är mycket intressant som yttras under mötet. Det mest intressanta är väl egentligen, precis som jag har skrivit tidigare, att flera personer faktiskt sitter och ifrågasätter yttrandefriheten och tryckfriheten, eller åtminstone följderna av den. Och det är enligt min mening – precis samma sak!
Vilka bloggar som deltagarna hade i tankarna, det sades inte. (Kanske tänkte någon på den här bloggen, vad vet jag?) Men i och med att inga exempel gavs blir det som om man menar alla och ingen. Och det är ett ”illmarigt” sätt att ta upp frågan.
Enligt minnesanteckningarna så sa politiker (dessa anteckningar har de närvarande haft möjlighet att komma in med synpunkter på) på mötet:
”Egentligen ska man inte behöva säga till utan var och en ska tänka till innan man uttalar sig – kan detta missgynna Vänersborg.”
”Vi har en skyldighet att tänka på kommunens rykte kan inte uppföra mig hur som helst. … Om jag inte kan hålla mig inom rimliga gränser får jag kanske ta mitt uppdrag under omprövning. … Arenan — man får väl någon gång lägga saker och ting bakom sig.”
”Bra om vi inte grälar for mycket på fullmäktige eftersom det sänds i etern.”
”Lägg ner barnsliga attityden. Den är inte bra for Vänersborg.”
”Ingen … ska behöva stå ut med att bli illa behandlad vid vare sig ett sammanträde eller i blogginlägg dagen efter. … Den som skriver på en blogg har än större ansvar för det där skrivna ordet.”
”Förekommer raljanta uttalanden på sociala medier med redovisning från olika sammankomster.”
Betongpolitikerna menar uppenbarligen att Vänersborgs makthavare inte ska kritiseras. Det kan ju svärta ner varumärket Vänersborg (vilket det nu är, läs här).
Självklart finns det olika åsikter om hur Vänersborg ska styras. Det är väl bland annat därför som det finns olika partier, eller? Att t ex dra ner 35-40 miljoner kr på personalen i grundskolan de senaste 3 åren och förtäta barngrupperna på förskolan – det är ingen lek. Det drabbar oerhört många, inte bara barn och ungdomar utan också familjer. Skulle t ex Vänsterpartiet inte ha rätt att basunera ut sina åsikter om denna orättvisa?
Eller skulle Vänsterpartiet hålla tyst om de skandaler som har omgärdat denna kommun, t ex arenabygget och Toppfrysaffären – som kommer att kosta vänersborgarna åtskilliga miljoner under en lång tid framåt?
Sällan betongpolitiker! Sällan vi ska glömma hur ni satt Vänersborg på Sveriges, och EU:s, karta genom era fatala och landsberömda felsatsningar!
Att kalla till ett möte för att ta upp yttrandefriheten måste tolkas som påtryckning för att stoppa yttrandefriheten!
Varumärket Vänersborg
Ledande betongpolitiker i Vänersborg diskuterar just nu varumärket Vänersborg. De anser att det är viktigt att varumärket Vänersborg stärks. Det kanske man kan hålla med om, men – vilket är Vänersborgs varumärke?
Jag vet ärligt talat inte vad som är Vänersborgs varumärke just nu. Tidigare var det ju utan tvekan Lilla Paris – Birger Sjöbergs stad.
Men nu?
Det mest kända Vänersborg har idag är – arenan.
När du berättar för någon att du är från Vänersborg, vad får du då för kommentar? ”Jaså, Vänersborg? Lilla Paris?” Eller. ”Jaså, Vänersborg? Det är ju där ni har byggt en…”
Precis. Just det. Det är här vi har byggt en bandyarena…
Och hur kan det vara på något annat sätt? Efter allt som har hänt menar jag. Fördyringen från 140 till 286 miljoner (lågt räknat)… Beslut mellan skål och vägg… Misstänkta olagligheter… Hemliga och hemligstämplade dokument… JO-anmälningar med följande JO-kritik, fyra gånger till och med… Fullmäktige som inte ger ansvarsfrihet för nej-röstande vänsterpartister… Stämningar och motstämningar…
Vilken cirkus det har varit…
Och som grädde på moset, om nu någon i vårt avlånga land missade allt det här – då kom takraset…
Och är det inte arenan, så är det den skandalösa Topp-affären… Eller placeringen av Vänersborg i mängder av upptänkliga rankinglistor, där Vänersborg ofelbart hamnar långt ner på den undre tredjedelen.
Stärka Vänersborgs varumärke? Vilket varumärke?
Kanske ”Slow City”…? Som vår tidigare kommunchef föreslog? Vänersborg, den långsamma staden? Vänersborg, den sega staden?
Och reklambyrån Mid Marketing, som har fått i uppdrag att utarbeta en ny grafisk profil för kommunen… ”Vi vill fräscha upp vår nuvarande profil…” skrev kommunen. Det tycks vara svårt, fortfarande har inga förslag tagits fram vad jag vet.
Jag har vid ett tidigare tillfälle föreslagit en nytt ”varumärke”: Vänersborg – kommunen där allt finns. ”Vänersborg, allt-i-ett”. Och med en internationell touch:
Whole-in-one!
Förslaget har fördelen att det också utnyttjar och stärker det ”gamla” varumärket kring arenan.
Det finns också en annan lösning!
Vänersborgs ledande politiker håller nämligen på att utarbeta ett eget, alldeles nytt koncept på att stärka kommunens varumärke:
Alla ska glömma vad som har skett under de senaste åren, alla ska uppföra sig, ingen ska skriva något negativt, alla ska tänka till innan de uttalar sig, alla ska lägga alla skandalaffärer, Arenan, Topp osv osv, bakom sig. Alla ska vara tysta med sin kritik… (Allt det här gäller i synnerhet bloggare!) Det ska vara lugn och ro. Vänersborg – den rofyllda staden…? Och med den internationella touchen:
Give peace a chance.
Istället för att vara kritiska anser betongpolitikerna att alla ska le, skratta och vara glada… Typ. Då kan vi marknadsföra kommunen, då stärks Vänersborgs rykte…
Det leende Vänersborg?
Kan bli lite dumt om man ska skicka email till, smiling@vanersborg.se…
Vänersborg har ett starkt varumärke. Tyvärr. Vänersborg måste börja med att tvätta bort det!!
Och det gör man inte genom att le och se glad ut! Det gör man genom att visa handlingskraft och göra upp med allt som har varit. Öppna alla garderober och byrålådor och vädra ut gamla sekretesstämplade dokument och handlingar. Till att börja med.
Sedan behövs det en ny politik i Vänersborg. Det behövs en politik där kommuninvånarna får en chans att bli hörda – och lyssnade på. Det behövs satsningar på våra barn, ungdomar och gamla. Alla storslagna, dyra och orealistiska projekt måste överges eller skjutas upp. Planerna på en hamn i Vargön måste läggas ner, pengar till skulpturer måste vänta, pengar till arenan får avvakta tills det är bestämt vad vi ska ha den till, utbyggnaden av resecentrum skjuts upp osv.
Det gäller för Vänersborg att först och främst få de nuvarande vänersborgarna att stanna, att vilja bo kvar i Vänersborg. Sedan kan vi börja prata inflyttning och varumärke.
Tyvärr tror jag inte att betongpartierna är i stånd att göra detta.
Stämpelklockan – i tiden?
Jag har tidigare skrivit om att allt fler unga, blivande studenter, väljer andra utbildningsvägar än de som leder till läraryrket. Och att det här förhållandet leder till dels att utbildningsplatser på lärarhögskolorna står tomma och dels att de som ändå väljer att studera vid lärarhögskolorna ofta är de som inte kommer in på andra utbildningsplatser. Det kan väl också tilläggas att en stor majoritet av dem som går på lärarhögskolorna är kvinnor. När männen väljer bort en utbildning/ett yrke så brukar det vara ett säkert tecken på att detta yrkes status är låg.
Med andra ord, det är alltför få som i dagens Sverige vill bli lärare.
Vi vet genom undersökningar varför inte läraryrket är populärt. Skälen är flera:
- Lönen
- Arbetsbördan
- Arbetsmiljön
- En ökning av administrativa uppgifter (på bekostnad av undervisningen)
- Krav från samhälle, arbetsgivare och föräldrar
- Den negativa synen på lärarrollen i media
Den här utvecklingen, att läraryrket blir allt mindre attraktivt, är förödande för Sverige. Redan nu halkar Sverige efter andra länder när det gäller utbildningsnivå. Det är inte bara andra I-länder i Europa som drar ifrån oss. I länder som Sydkorea, Japan och Kina visas bättre resultat upp. Det leder bland annat till att många storföretag lägger sina avancerade avdelningar för teknisk utveckling etc till dessa länder. Och det innebär att Sverige halkar efter i den internationella konkurrensen… Och förlorar arbetstillfällen…
Vänersborgs kommun möter lärar- och skolproblemet på sitt alldeles eget speciella sätt.
I Vänersborg drar de styrande ner på anslagen till utbildningen. De senaste tre-fyra åren har politikerna dragit ner på personalkostnaderna i storleksordningen 30-40 MKr.
I Vänersborg ligger man på plats 284 bland Sveriges kommuner (av 290) när det gäller anslagen till undervisning per elev. När det gäller pengar per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek ligger Vänersborg på plats 260.
I Vänersborg inför man nu också stämpelklocka för personalen i skolorna. Det gör man i strid med de anställdas vilja. Ja, de styrande har inte ens brytt sig om att fråga lärarpersonalen vad de anser innan de tog beslutet. (Om det nu var ett riktigt beslut. Som så mycket annat i den här kommunen har det liksom myglats fram. För övrigt en gammal vänersborgsk tradition. Läs här.)
I det förslag till kollektivavtal som kommunen har tagit fram, och som man hoppas att lärarfacken ska skriva på, så skriver man att stämpelklockan:
”… avser att bibehålla flexibilitet samt underlätta hantering för både medarbetare och chefer.”
Vem försöker man lura? Hur kan en stämpelklocka leda till flexibilitet? Och hur då underlätta hantering? Vilken hantering underlättar den? (Undrar om någon ansvarig har frågat ”cheferna”, dvs rektorerna, om det underlättar…)
I förslaget skriver kommunen också:
”Den enskilde läraren ansvar också för att ett förslag till planering tas fram vad gäller samtliga arbetsuppgifter inkluderat elevernas scheman.”
Det här förstår jag inte. Det ligger ju på rektorns bord att både planera och besluta om undervisningstimmar (lektioner) och andra arbetsuppgifter för lärarna. Naturligtvis är det rektor som också beslutar om elevernas scheman. Vet inte de styrande i stan vad som ingår i rektors respektive lärares arbetsuppgifter? (Dum fråga förresten.) Eller är det tänkt att lägga ytterligare arbetsuppgifter på lärarna?
Vänersborgs kommun är dessutom i det nya avtalsförslaget inne och pillar på den så kallade förtroendearbetstiden, dvs den tid som lärarna själva förfogar över, och som används till förberedelse för lektioner, efterarbete av lektioner, t ex rättningar av prov och uppsatser, föräldrakontakter etc. Det som gäller kring förtroendearbetstiden är inskriven i de centrala avtal som finns mellan SKL (=Sveriges kommuner och landsting) och lärarorganisationerna. Hur kan Vänersborgs kommun begära, och tro, att lärarorganisationerna ska frångå detta centrala avtal – för något sämre?
Om nu inte dessa paragrafer i kommunens förslag till kollektivavtal om stämpelklockan räcker för att locka till sig fler lärare, och fler kompetenta lärare, till Vänersborg vill kommunen också ha inskrivet i avtalet att:
”Den tid som läraren ackumulerar med stöd av dessa bestämmelser ger inte rätt till 
övertidsersättning.”
Touché!!
Är det någon som tror att de blivande nyexaminerade lärarstudenterna kommer att stå i kö för att få anställning i skolorna i Vänersborgs kommun?
De två lärarfacken, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, tänker inte skriva under avtalet.
Vänersborg visar med all önskvärd tydlighet vilken inställning man har till skolan och lärarna. Den styrande mini-alliansen i Vänersborg tycks inte ens ha lyssnat på sin egen regering. Hallå! Vet ni vem Jan Björklund är, eller?!
När det gäller socialdemokraterna i Vänersborg, har de tyvärr en lång tradition av anti-skola och anti-lärare. Hos dem finns det föga hopp till förändring, trots att deras utbildningspolitiske talesman i riksdagen, Mikael Damberg, har en helt annan syn på läraryrket. I sin blogg skriver han t ex:
”Kvaliteten i ett utbildningsystem kan aldrig bli högre än kvaliteten på dess lärare.”
När SKL rankar kommunerna i Sverige och använder alla kända siffror och mått för kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, så hamnar Vänersborg på plats 213…
Det finns en uppenbar risk att Vänersborg kommer att sjunka ännu längre ner i denna lista. Och det är inte bara en lista – bakom varje siffra finns en elev. Och bakom denna elev bör det finns en kompetent lärare.
Kan det inte vara val snart…
.
PS. Det dataprogram, som ska sköta om tidsregistreringen, dvs stämpelklockan, och som självt totalt saknar flexibilitet (det är sant!), heter HEROMA. Programmet har av ”statiska” och ”okunniga” lärare döpts till Hiroshima…
PPS. Precis när jag har skickat iväg den här bloggen, så skriver Mikael Damberg (S) följande på sin blogg:
”Vi ser att behoven av utbildning är stora och växande. Kraven på arbetsmarknaden ökar och när företag inte kan rekrytera personal med rätt kompetens kan vi inte stå och se på. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft och i en tid av hög arbetslöshet, och ungdomsarbetslöshet, är det rätt tid att rusta människors kompetens. För mig handlar utbildning också om människors frihet att forma sina egna liv.”
Kommunfullmäktige och skogsområdet i Blåsut
Det är klart att Gunnar Lidell och moderaterna drog tillbaka sitt förslag om att sälja marken på Blåsut till byggföretaget Modulbyggen Normstahl. (För mer information i sakfrågan, klicka här och här!) Gunnar Lidell (M) äntrade genast talarstolen i dagens fullmäktige och begärde – återremiss!
Någon som är förvånad?
Nu är det ju inte så, om någon nu skulle tro det, att Lidell och moderaterna har ändrat uppfattning i sakfrågan. Det är ju inga nya fakta som har tillkommit sedan ärendet behandlades för någon vecka sedan i kommunstyrelsen. Men den gången var det ju bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som var mot förslaget. Och Vänsterpartiet och Miljöpartiet räknas inte. Och så några grannar då förstås som var mot. Men vad då? Några grannar behöver man väl inte bry sig om?
Nej, Lidell & Co tycker naturligtvis precis som förut.
Men se, grannarna i området gav sig inte. De skrev till kommunen, de skrev till massmedia, de skrev till partierna. De inte bara skrev, de formligen skrek ut sina åsikter. De ordnade studiebesök och guidade visningar. Och folk började lyssna. Politiker från andra partier började lyssna. Journalister och debattörer började lyssna.
Andra än grannarna själva började skriva. Det blev bloggar, det blev debattartiklar, det blev reportage. Helt plötsligt tycktes det som väldigt många invånare var motståndare till kommunens byggplaner.
Gunnar Lidell och moderaterna blev nervösa! Och det var det vi såg i dagens fullmäktige.
Gunnar Lidell och moderaterna vill ju så gärna se ut som att de lyssnar på folket. I varje fall utåt… Det var nog trots allt så att de fick många röster på att folket i Vänersborg var trötta på Ljunggrens och Carlssons enväldiga styre… Ljunggren och Carlsson var ju sig själva nog. Tyckte inte folket som dom, så var det folket det var fel på! Och så gick det ju som det gick i valet då…
Lidell har lärt sig av sina föregångare Ljunggren och Carlsson.
Även de andra betongpartierna krävde förresten återremiss. Socialdemokraterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern gick alla upp i talarstolen och stödde Lidell. Ja, Centern föreslog till och med ett litet tillägg till motiveringen för återremissen. Den köpte Lidell direkt!
Jag vet inte vad som är mest beklämmande egentligen – att ha en alltför hård och totalt oböjligt ryggrad, som Ljunggren och Carlsson hade den förra mandatperioden, eller att inte ha någon ryggrad alls? Att betonghårt hålla fast vid sina åsikter fast allt och alla talar mot eller att inte våga stå för dem överhuvudtaget?
…fast, vid närmare eftertanke – moderaterna kanske ändå ska få en ros, i varje fall en liten, för att de till slut ändå lyssnade på människorna i Blåsut. Även om det skedde under galgen… Hade sossarna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna gjort detsamma i t ex arenafrågan hade vi ju sluppit mycket av dagens elände i kommunen.
Men. Varför inte säga nej till förslaget att bebygga skogsområdet i Blåsut? Varför inte ändra i detaljplanen och rita in att området helt enkelt inte får bebyggas? Varför en återremiss? För det kan väl inte vara så att Gunnar Lidell och moderaterna tänker återkomma med ett förslag om försäljning och bebyggelse när opinionen har lagt sig?
Vi i Vänsterpartiet röstade som enda parti på ett avslag på förslaget. Varför återremittera? Vi har ju alla fakta redan nu.
För övrigt hoppas jag att betongpartierna drar lärdom av det som hänt. Kanske de börjar lyssna på folk och ta reda på fakta, innan de bestämmer sig för något.
Är det att hoppas på för mycket?
Marken åt urinvånarna!
Imorgon onsdag ska Vänersborgs kommunfullmäktige behandla frågan om att sälja marken i området kring Kindblomsvägen i Blåsut till företaget Modulbyggen Normstahl. Normstahl tänker som bekant bygga fyra stycken parhus i grönområdet. (Du kan läsa om det mesta i frågan genom att klicka här.)
I det aktuella lilla skogsområdet har det enligt de boende återfunnits fridlysta djurarter. För att få ett definitivt svar på frågan om det är på detta viset, så anlitade kommunen företaget Gallinago Natur för att, enligt den rapport som företaget nu har lämnat till kommunen:
”På uppdrag av fastighetsenheten, Vänersborgs kommun … undersöka eventuell förekomst av större vattensalamander.”
Och visst, området inventerades. Och visst, under inventeringen hittades både större och mindre vattensalamander!
I rapporten skriver Gallinago Natur:
”Större vattensalamandern har ett starkt skydd i och med fridlysningsbestämmelser, biotopskydd och EU:s art- och habitatdirektiv. Större vattensalamandern är fridlyst enligt Artskyddsförordningen (2007:845) vilket innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga eller döda djur, skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.”
Jag tror inte att Modulbyggen Normstahl vill köpa området längre. Verkar svårt att få till hus som inte skulle sabotera för djuren … fast luftslott vore ju en idé…
… särskilt med tanke på att Vänersborgs kommun sedan tidigare är väl kända för sina dåligt förankrade byggnadsverk…
Affären Kindblomsvägen
I dagarna har kocklaget ”De nya vänersborgsmoderaterna”, med chefskocken Gunnar Lidell i spetsen, bestämt i den vänersborgska restaurangen i ett år. Trots många gäster har förgrundsgestalten Lidell fortfarande inte presenterat någon meny för gästerna. I stället har kockarna i sina blå förkläden serverat smaklösa och intetsägande rätter som ingen egentligen vet vad de har bestått av.
Nu börjar det dock klarna alltmer. Det visar sig att det moderata köksteamet helt enkelt har övertagit samma meny som den tidigare kocken utarbetat, vinnaren i Masterchef, Lars-Göran Ljunggren, med sin kökshandräckare Bosse Carlsson.
Den rätt som ska serveras på nästa veckas kommunfullmäktige är ett hopkok på klassiska vänersborgska ingredienser och kryddor. Rätten har det föga exotiska namnet ”Godkännande av markanvisningsavtal avseende exploatering vid Kindblomsvägen – Fiolen 3 och del av Blåsut 2:2”. Det är en föga tilltalande och ganska smaklös soppa.
Det handlar om att chefskockarna i både det blå och röda laget hastigt och lustigt har bestämt sig för att sälja marken i området kring Kindblomsvägen i Blåsut till företaget Modulbyggen Normstahl. (Här kan du se en karta över området.) Normstahl tänker bygga fyra stycken parhus i grönområdet. Marken säljs för 1,5 miljoner kr.
De flesta husen i Blåsut ligger mellan järnvägen och Djupedalsvägen. Här finns det bara två lite större grönområden – ett vid Blåsut kyrka, där för övrigt kommunen enligt en ny detaljplan tänker bygga bostäder för äldre, och det aktuella området vid Kindblomsvägen.
Grannarna till skogsområdet vid Kindblomsvägen med omnejd protesterar. Det har de gjort förr. 2009 var området också aktuellt för exploatering. Den gången drogs förslaget dock tillbaka. Det viktigaste skälet till det var trafiksituationen.
Affären Kindblomsvägen har många dimensioner. Vi hittar de flesta av de klassiska vänersborgska, numera riksbekanta, ingredienserna och kryddorna:
- Tveksamma tolkningar av dokument och regler
- Överkörning av medborgare
- Bristande och/eller felaktig diarieföring
- Negligering av barnens intressen
- Ekonomiska förlustaffärer
Och tro det eller ej, kommunen driver hela frågan med stöd av en detaljplan från 1933. Och med denna plan i bakfickan, så anser sig kommunen inte behöva lyssna på de omkringboende, kommunen behöver inte ta några som helst hänsyn, kommunen behöver inte göra någonting – bara sälja marken och låta företaget bygga!
Fast säker kan ju inte kommunen vara, det är ju inget i köpeavtalet som tvingar Normstahl att bygga. Kanske spekulerar de bara med marken…
Det tål att upprepas – detaljplanen som ligger till grund för planerna beslutades 1933! Det har hänt en del i stan sedan dess, och då tänker jag inte bara på arenan.
Grannarna till skogsområdet har tagit fram en mängd fakta. Det finns t ex tre versioner av detaljplanen, från 1933, och det är inte helt solklart vilken som gäller. Detaljplanerna har dessutom inte följts under åren, utan det har uppförts mindre byggnader i strid mot planerna, med kommunens vetskap, men utan att kommunen har anmält eller klassat det som svartbygge. Däremot har inte det nu aktuella området bebyggts under de 78 år som det varit planlagt. De närboende anser också att kommunens och företagets planer faktiskt strider mot den gamla detaljplanen på ett antal punkter.
Det är inte helt enkelt. Det naturliga i sådana här fall vore väl att kommunen lyssnade på de berörda och försökte att tillsammans komma på en bra lösning. Det tycks dock inte de ansvariga på kommunen vara intresserade av. Tvärtom. Efter att ärendet föll 2009 gavs ett muntligt löfte att grannarna skulle informeras om kommunen tänkte ändra sina planer. Så har inte skett. Av en slump så fick grannarna reda på att de gamla planerna på bostadsbyggande i grönområdet hade tagits upp igen. Och att planerna dessutom var långt framskridna. Kommunen anser sig inte ha någon informationsplikt om de tänkta planerna. Berörda hushåll har därför aldrig fått en chans att yttra sig!
I ett utskick till fullmäktigeledamöterna skriver några av de boende:
”Kommunen har konsekvent undvikit att föra en dialog med oss och all kontakt har uteslutande skett på oss närboendes initiativ.”
Vad vore Vänersborgs kommun utan tveksam diarieföring?
Så här skriver de boende:
”Markanvisningsavtalet för Kindblomsvägen är baserat på ett optionsavtal, godkänt 2010-09-30. Detta avtal är enligt dokumentet giltigt 4 månader. Markanvisningsavtal ingicks 2011-05-19 , alltså dryga 8 månader senare. Det finns inget dokumenterat i något avstämningsmöte (som avtalet kräver), som ändrar eller förlänger avtalets giltighet. Detta ogiltigförklarar optionsavtalet.”
Efter detta skrevs har det dykt upp ett optionsavtal som täpper igen tidsglappet. Samtidigt skriver den ansvarige tjänstemannen:
”Inga handlingar diariefördes vid avstämningsmötet.”
Jaha, hur ska vi då veta att ett möte överhuvudtaget hölls?
Vänersborgs kommun har många dokument som stadgar att besluten ska ha ett barnperspektiv. Det bör väl betyda att kommunen åtminstone tittar på t ex hur barnen påverkas av beslutet att det sista grönområdet i Blåsut bebyggs.
Ur Vänersborgs kommuns Översiktsplan, Skola och omsorg, kan vi läsa:
”Närhet till grönområden och naturmiljöer blir också viktiga faktorer, då vikten av miljöperspektivet understryks i skolan uppdrag. … Vid planering av nya bostadsområden skall det ske så att stora toppar i elevantal undviks. Skolmiljön skall tillgodose barnens behov av grönområden och bra naturmiljöer.”
Kommunen har inte alls brytt sig om barnperspektivet.
Kommunen tänker sälja marken till Modulbyggen Normstahl. Så vitt jag vet så har det inte funnits några andra intressenter. Och att det beror på att ingen annan har tillfrågats… Det är anmärkningsvärt. Hur ett litet företag i småländska Ljungby helt plötsligt vill köpa en bit mark i Vänersborg, som företaget inte har någon som helst anknytning till, och som inte ens varit utbjudet till försäljning, är en gåta.
Grannarna vill lägga ett bud på området. Det är inte kommunen intresserad av. Det trots att det ekonomiskt skulle vara fördelaktigare, då slapp nämligen kommunen att förlänga Kindblomsvägen, lägga vägbeläggning och dra VA till området – för nästan 2 miljoner kr. (Marken ska säljas för 1,5 milj.)
Det finns egentligen några punkter till som belyser vilken hänsynslöshet Vänersborgs kommun visar för att driva igenom försäljningen vid nästa veckas kommunfullmäktige.
Vänersborg har en så kallad Grönplan. Den beskriver gröna områden i tätorterna och deras naturvärden, kulturvärden och sociala värden. Grönplanen ska utgöra underlag vid förtätning och nybyggnad i tätorterna samt vid skötsel och bevarande av grönstrukturen. I avsnitt 5.2 står följande:
”Barnperspektiv ska alltid finnas vid analys av planering.
Gemensamma mål för bra samarbete mellan berörda.
Spara små ytor med natur för att skapa luft i bostadsområdena.
Bevaka möjligheter att skapa miniparker framförallt i centrala stan.”
Grönplanen, precis som så många andra dokument i Vänersborg t ex visionen, låter fin men när det gäller, när den krassa verkligheten hinner ikapp, då är det just bara – tomma ord på ett papper. Till intet förpliktigande.
Och nästan till sist.
När planerna på att bebygga skogsområdet vid Kindblomsvägen lades ner 2009, så var det just trafiksituationen som fällde avgörandet. Den här gången, bara två år senare, struntar kommunen helt enkelt att ta upp trafikfrågan. Varför skulle vi göra det, tycks kommunen resonera – det finns ju en fastslagen detaljplan från 1933. Att trafiksituationen möjligtvis kan ha förändrats sedan dess, det kan kommunen inte ta någon hänsyn till. Eller tycker kommunen att det var tillräckligt att göra det förra gången…?
Är det att undra på att de boende i området får att intryck av att det finns en dold agenda?
Och som grädde på moset.
I det aktuella området har det återfunnits fridlysta djurarter, varav en rödlistad! Det springer omkring bland annat kopparödlor, mindre och större vattensalamandrar i skogen. Det bryr sig inte kommunen om. Fast efter att ärendet varit i kommunstyrelsen börjar tydligen någon i kommunhuset inse vad detta betyder… Dessa små obetydliga djur har ju helt enkelt en betydligt starkare ställning inför de svenska lagarna än några hundra människor i Blåsut…. Människor kan man köra över, men inte reptiler och groddjur!
Denna insikt ledde till att några från kommunen komiskt nog begav sig till området. I början av september. För att leta efter dessa kryp. De sov. Ja, inte kommunrepresentanterna alltså, i varje fall inte precis då, utan krypen. De gillar inte höstkylan. (Reptilerna och groddjuren alltså.)
Kommer ni ihåg vad det står i Vänersborgs vision, ni vet det där papperet med de där orden?
”Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande. Närheten till vattnet utnyttjas som en viktig resurs för boende, näringsliv och turism.”
Ni som röstade på moderaterna och folkpartiet, och faktiskt trodde att de skulle uppfylla visionen (till skillnad från Ljunggren och Carlsson), visste ni att Gunnar Lidell (M) alldeles i dagarna har gett kommundirektör Ove Thörnkvist ett nytt uppdrag?
”Att ‘Vision Vänersborg’ ses över och revideras.”
Kanske ska det där med delaktighet och inflytande strykas? Bättre att ändra visionen än verkligheten?
Annars inleder Gunnar Lidell uppdraget till kommundirektören med orden:
”Sedan Vision Vänersborg antogs har omvärlden förändrats.”
Kanske menar Gunnar Lidell att planerna från 1933 ska ligga till grund för de nya moderaternas nya politik och det nya Vänersborg?
Förresten, sa jag det – att Vänsterpartiet är motståndare till kommunens planer att bebygga skogsområdet vid Kindblomsvägen? Inte, då gör jag det nu.
Vänsterpartiet är motståndare till kommunens planer att bebygga skogsområdet vid Kindblomsvägen.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer