Arkiv
Föroreningar
Jag bläddrar efter hemkomsten vidare i mina TTELA. Det syns att det är typiska semestertider. Inte en enda ny skandal i Vänersborg… Bara gamla… Takraset… Kindblomsvägen…
TTELA skriver om att detaljplanen för Trenovaområdet blir försenad. Det krävs nämligen ytterligare undersökningar av den förorenade marken innan planen kan ritas – och spaden sättas i jorden.
Det verkar finnas mycket förorenad mark i kommunen. Marken i kvarteret Krögaren, där Nabbensbergs tegelbruk har legat en gång i tiden, visade sig vara förorenad. (Det kostade kommunen 6 milj kr i våras.) Vargöns hamnområde är förorenat. För att inte tala om älvbottnen i hamnen… (Kostnaderna för en sanering lär hamna på ett niosiffrigt belopp, om det nu blir aktuellt.) Marken där arenan står var förorenad… Och saneringen kostade ett antal miljoner då det begav sig.
Det finns tydligen mycket förorenad mark i kommunen. Och ibland verkar det också komma som en överraskning för de ansvariga… Fattas bara att marken på Ursand är förorenad….
Enligt Bert Karlsson, som porträtteras i TTELA den 14 juli, är campingen kanske inte direkt förorenad – bara misshandlad. Campingen kan dock bli Sveriges bästa,
”om bara politikerna förstår detta.”
Säger Bert. Det handlar väl om kommunala pengar kan man anta… Om politikerna förstår, att det behövs kommunala investeringar i området… Typ.
Bert får väl ställa sig i kö när det gäller att få del av innehållet i kommunens pengapåse. Om jag får vara med och bestämma, vilket jag antagligen inte får, så kommer nog Ursand, trots allt, ganska långt ner på prioriteringslistan. Först måste väl t ex all mark i kommunen, som ska bebyggas, saneras…
Vissa påstår att det behöver saneras i en viss central byggnad i centrum också. Det blir
dock, vad jag har hört, inte av förrän om lite drygt två år…
För övrigt har rötmånaden precis börjat. Vi hoppas dock att vädret inte fortsätter att vara lika ”rötet”, som det har varit hittills i sommar.
Lidell delar ut pengar
Det är ett halvår kvar till julafton, men tittar man på vädret, så skulle det lika gärna kunna vara jul redan nu. Grått, regnigt och trist… Med andra ord, en perfekt dag för att leta runt i kommunens diarium…
I diarierna ser jag att kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell (M) också tycks tro att det är juletider. Han verkar vara på ett riktigt givmilt humör… Efter samråd med Marie Dahlin 
(S) och Johan Ekström (FP) agerar Lidell tomte och delar ganska frikostigt, tycker jag, ut julklappar till några av kommunens föreningar.
VW Airheads får 10.000 kr i marknadsföringsstöd för VWänerträffen. Det får föreningen om Vänersborgs kommun marknadsförs
”på ett tydligt sätt”.
Det andra paketet går till Vänersborgs Rugbyklubb. Klubben får 20.000 kr för att marknadsföra kommunen på sitt nya matchställ. I Onsjö Golfklubbs julklapp finns det 
5.000 kr. De pengarna ska användas till att tydligt marknadsföra kommunen under klubbens medverkan i ”Golfa Runt Vänerns verksamhet 2012”.
Den fjärde, och största, julklappen av dem alla får dock Blåsut/Vänersborg Bandyklubb. För 40.000 kr ska Blåsut, naturligtvis också på ett tydligt sätt, marknadsföra Vänersborgs kommun vid de olika arrangemangen.
Lidell delar alltså ut julklappar för 75.000 kr. Så här ett halvår före jul. Jag undrar dock vad Vänersborgs övriga klubbar och föreningar säger om dessa julklappar. De har nog inte ens insett att det går att skriva önskelistor till tomten så här års.
Förutom IFK Vänersborg då. Som alltid håller sig framme. IFK får ju 300.000 kr till marknadsföring under bandy-VM nästa år. Dessutom tog Gunnar Lidell (och Dahlin och Ekström?) ett beslut i april att betala 125.000 kr (exklusive tryckkostnader) för att IFK Vänersborg på olika sätt ska exponera Vänersborgs kommun. Eller som det står i avtalet:
”IFK Vänersborg har ett stort nyhetsvärde i de lokala tidningarna TTEla och Vänersborgaren samt i viss övrig rikspress. SVT och TV4 kan även ha bevakning av arenan samt sända matcher.”
Några av kommunens föreningar reagerar nog på, som de säkerligen upplever, orättvisorna i julklappsutdelningen. I oktober 2010 skickade Vänersborgs IF, Vänersborgs FK, Wargöns IK, Brålanda IF, Frändefors IF, Bosna, Vänersborgs HC, Vänersborgs RC och IBK Vänersborg in en skrivelse till kommunen, där de skrev:
”Det råder en uppseendeväckande fördelning av olika stöd till föreningslivet i Vänersborg. En förening – IFK Vänersborg – gynnas på ett synnerligen anmärkningsvärt sätt”
Kanske är det dags för en ny skrivelse?
Man kan för övrigt undra efter vilka principer som jultom…, Gunnar Lidell menar jag naturligtvis, delar ut sina julklappar. Så vitt jag vet, så har kommunen ingen policy kring marknadsföring eller marknadsföringsbidrag. Kanske går pengarna till de föreningar som varit snällast under året? Kanske är det först till julklappssäcken som gäller? Eller är det helt enkelt så att Gunnar Lidell från och med nu tänker ge alla klubbar pengar till marknadsföring? Fast – pengapåsen för detta ändamål är begränsad. Det vet jag.
På tal om att dela ut pengar. I diariet hittar jag också en annan ansökan om pengar, dock inte om pengar till marknadsföring. Två anställda på träningsskolan på Mariedal skriver till kommunstyrelsen:
”Våra elever klarar inte av grundsärskolans mål, mycket på grund av att de har grava utvecklingsstörningar och ingen verbal kommunikationsförmåga. … För närvarande finns det ingenstans för eleverna att komma undan alla intryck. Därför vill vi skapa ett ro-rum, ett litet rum som ger elever möjlighet att få just ro och lugn.”
De avslutar sitt brev:
”Som verkligheten ser ut i skolans värld så finns det inga möjligheter att rymma dessa investeringar i en redan liten budget, så därför vänder vi oss till Er för hjälp med detta!”
När jag läser hela brevet/ansökan så känner jag mig lite beklämd. Borde inte ett sådant här rum vara standard på träningsskolan?
Med tanke på dessa juletider förutsätter jag dock att eleverna på träningsskolan får pengar till sitt rum.
En fantastisk nyhet!!
En fantastisk nyhet!!
För visst vore det väl fantastiskt om Re:newcell AB etablerade sig i Vargön och anställde – lite på sikt, men ändå – 400-500 personer?! Det skulle vara precis vad Vargön och Vänersborg behöver efter alla bedrövelser!
Fantastiskt!!
…även om GöteborgsPosten, trots att den bara produceras 8 mil härifrån och har tusentals prenumeranter i Vänersborgsområdet, skriver på sin hemsida (GP):
”Nya jobb i Trollhättan
Mellan 400 och 500 nya jobb kan skapas i Trollhätte-området…”
Jag undrar om det inte är dags att avsluta prenumerationen. Har GP en sådan dåligt koll, så kan det väl nästan kvitta…
Min partivän James Bucci (V) kommenterar på TTELA:s hemsida (TTELA har förresten bättre koll):
”Jag var och lyssnade på presskonferensen idag. Malcolm Norlin vet vad han talar om och har en vision där det är underbart att konstatera att Wargön ingår. Henrik Norlin redovisade siffror och tidsplan och om demonstrationsanläggningen bekräftar laboratorieforskningen blir det sedan 400-500 jobb vid fullskalig verksamhet. Och BB, fullskalig produktion får plats i området. Fullskalighet skulle också innebära att en ordentlig hamn kan växa fram utifrån behovet.”
Jag hoppas att James har rätt…
”BB”, som James vänder sig till, skriver så här:
”Alltid positivt med information om nyetableringar, men nu jag tror berörda intressenter tar i så de nästa spricker. Att utlova hundratals jobb är att måla upp en alltför optimistisk fasad på för kort tid. Vänersborgs kommuns hemsida med kommunalrådet lovar omgående gröna skogar.
Det handlar ju om ett nytt företag som bildades för fyra månader sedan. Inga anställda, Ingen hemsida, Ingen bolagsledning (ännu).
De behöver nog de första 4-5 åren på sig att bygga upp en liten försöksverksamhet under ledning av Innovatum. Dvs på samma sätt som pågående Biogas-projekt, Underhållsprojekt, etc.
Jag är mycket intresserad av hur mycket Vänersborgs kommun har lovat i form av ekonomiskt stöd. Kanske platsen Vargön valdes av det nya företaget pga frikostiga skattefinansierade gåvor och avtal från kommunen.”
Jag hoppas att signaturen BB har fel…
Själv är jag av den uppfattningen att det gamla hederliga ordspråket ofta har en stor bäring:
”Ropa inte hej förrän du är över bäcken!”
Men visst vore 400-500 nya jobb fantastiskt?
Väne Ryr
Det tycks mig som om vi ibland glömmer det lilla samhället i västra delen av vår kommun, Väne Ryr. Väne Ryr är fortfarande en del av Vänersborgs kommun, trots att flera av invånarna öppet pratar om att de hellre vill tillhöra Trollhättan eller Uddevalla.
Söker man på Väne Ryr på kommunens hemsida, så får man i och för sig 7.284 träffar, men den första träffen är en karta, sedan kommer ett antal dokument från 2010 och 2009. Det är nog en bra illustration över att utvecklingen i Väne Ryr går bakåt eller på sin höjd står still.
Fotbollen är i stort sett borta, affären försvann för länge sedan och bensinstationen med kiosk har slagit igen. Nästa månad kan det hända att kommunfullmäktige beslutar att också lägga ner all skolverksamhet i Väne Ryr för gott. Då blir det inte mycket kvar av den kommunala servicen i det tidigare blomstrande järnvägssamhället. Många tror att det kan innebära dödsstöten för Väne Ryr.
Det är en tråkig utveckling, i synnerhet naturligtvis för de som bor där. De betalar ju ändå lika mycket i kommunal skatt som resten av kommuninvånarna.
Det är dessutom inte helt lätt att ta sig till eller från Väne Ryr, i varje fall inte med kollektivtrafiken. På Vänersborgs hemsida står det att Väne Ryr har ”bra utbud av kollektivtrafik”. Av en boende i Ryr fick jag veta att om du vill åka buss efter kl 8.00 på morgonen, så går det en buss 8.57. Den anländer till NÄL kl 9.13. Den avgår från NÄL kl 9.33 och kommer till Vänersborg kl 9.51. Det innebär en restid på 54 min. Vid andra tillfällen kan det till och med hända att du måste åka via Uddevalla för att komma till Vänersborg!
Vänsterpartiet tycker att något måste göras åt situationen. Vi vill, tillsammans med C, MP och VFP, utreda om det är möjligt att öppna förskolan och skolan i Väne Ryr. Det tar kommunfullmäktige ställning till i juni, i samband med beslutet om kommunens skolstruktur.
Till maj-fullmäktige (som är nu på onsdag) tänker jag och Pontus, som är ersättare i fullmäktige och som bor i Väne Ryr, lägga en motion om Väne Ryr och skolskjutsarna. Om fullmäktiges beslut inte blir det önskade… Vi motionerar om att det tillsätts en utredning som undersöker möjligheterna att samordna skolskjutsen mellan kommunerna (Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla) till de skolor som barnen går i och som är närmast.
Så här ser motionen ut:
Skolskjutsar Väne-Ryr
I Skollagen (SL 2010:800) finns bestämmelser om rätten till skolskjuts. Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elev i grundskola, särskola och gymnasiesärskolan om det behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Från Väne-Ryr och områdena mellan Väne-Ryr och Båberg är de närmsta förskolorna och skolorna belägna på Skogshöjden i Trollhättans kommun. Där finns förskolor och grundskola ända upp till år 9. Idag går skolskjutsen till Onsjö i Vänersborg kommun.
Området Äsperöd i Uddevalla kommun har F-9 + fritids och särskola. Från Väne-Ryr till Äsperödsskolan är avståndet 15 km.
Skolskjutsen till Äsperödsskolan i Uddevalla går igenom bortre delen av Vänersborgs kommun för att hämta upp barnen som bor i Uddevalla kommun. Det är på samma sträcka som skolskjutsen till Onsjöskolan går.
Området Skogshöjden i Trollhättans kommun har F-9 + fritids. Från Väne-Ryr till Dalkjusans skola F-2 är avståndet 11 km och till Skogshöjdens skola 3-9 är avståndet 11 km. Dalkjusan ligger 400 meter från Vänersborgs kommungräns.
Området Onsjö i Vänersborgs kommun har F-6 och den centrala skolenheten med 7-9. Från Väne-Ryr till Onsjöskolan F-6 är det 15 km, till Torpaskolan 7-9 är avståndet 16 km.
Området Öxnered i Vänersborgs kommun har F-6. Från Väne-Ryr till Öxnereds skola är det 13 km, sedan gäller centrala skolenheten (Torpaskolan) med 7-9.
Från Båberg till Onsjö är det 5,5 km, från Båberg till Skogshöjden är det 1,8 km.
Vi yrkar
att kommunfullmäktige beslutar att en utredning görs för att undersöka möjligheterna att samordna skolskjutsen mellan kommunerna till de skolor som barnen går i och som är närmast.
Kommundirektör Thörnkvist bloggar
Det handlade mycket om bloggar förra veckan. Och som av en händelse skrev också Vänersborgs högste chef, kommundirektör Ove Thörnkvist, en ”blogg” om bloggar.
Kommundirektören skriver som bekant regelbundet i kommunens eget husorgan Vänersborgaren. En av skillnaderna mot de andra bloggarna, som huserar i kommunen, är att kommundirektörens betalas av kommunala skattepengar, några tusen kronor i månaden tror jag att det är. (”Bloggen” kan också läsas på kommunens hemsida, klicka här.)
En annan skillnad är att de andra bloggarna skrivs av politiker. Kommundirektör Thörnkvist är inte politiker utan tjänsteman, dessutom kommunens högste tjänsteman. …även om det ser ut som att han tycks känna det väldigt bekvämt när han lutar sig mot den blå skylten med pilen som pekar åt höger…
Jag tycker att det är både spännande och intressant att läsa kommundirektörens funderingar. Trots att det står i Regeringsformen att förvaltningsmyndigheter ska
”iaktta saklighet och opartiskhet”
så finner jag personligen att det är helt ok att kommundirektören har åsikter. Jag har förresten inte missat en enda blogg.
Thörnkvist skriver alltså om bloggar. Andras bloggar. Han tillstår faktiskt, till skillnad från många av de borgerliga politikerna, att han läser bloggar. Jag antar (eller är det alltför förmätet?) att åtminstone en av de bloggar som han läser råkar vara min.
Ove Thörnkvist skriver att han blir trött, ja nästan trött åtminstone, när han läser bloggarna. Precis som de borgerliga politikerna gör han svepande formuleringar och sätter sig till doms – utan att ange några konkreta exempel. Det är ett enkelt sätt att kritisera, alldeles för enkelt tycker jag.
Kommundirektören riktar dessutom allvarlig kritik när han i sin ”blogg” skriver:
”Jag fnittrar förtjust över en del jag tydligen själv sagt. Fantastiska citat som jag inte riktigt känner igen. För mig görs orden om och misstolkas och ges en helt annan innebörd.”
Det här är en mycket allvarlig kritik.
Tyvärr ger inte kommundirektören något exempel, varken på felciteringar eller misstolkningar eller vem han menar har citerat honom fel. För egen del har jag aldrig felciterat kommundirektören. Mina citat har jag alltid hämtat direkt från bloggarna eller från TTELA (vilket jag då anger). Och visst, det kan säkert hända att TTELA felciterar kommundirektören, men då kan man vända sig till tidningen och kräva att de felaktiga uppgifterna rättas till. I de pressetiska reglerna står det nämligen:
”Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål.”
Genom svepande formuleringar som inte på något sätt beläggs är det lätt att sprida misstänkliggöranden. Det är inte sjyst.
Kommundirektören tycker att bloggarna som handlar om Vänersborg är alltför negativa. Det har han all rätt att tycka, även om jag inte håller med. Och även om Thörnkvist inte ger några konkreta exempel, vilket gör det svårt eller omöjligt att veta vad han menar.
Men det är nog lite synd om Thörnkvist, att han ska känna sig trött menar jag. Även om han inte verkar riktigt lika trött som Thorsten Flinck när han sjunger:
”…jag var så trött, så oändligt trött…”
så hoppas jag verkligen att kommundirektören precis som Thorsten Flinck kan resa sig igen…
Om företagsklimatet i Vänersborg
Nya rankingar, nya listor, nya bottennoteringar.
Idag släpptes årets ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. (Se här.) Det är Svenskt Näringsliv som på basis av de lokala företagarnas betyg på sin kommun, men också på några statistiska faktorer, gör en landsomfattande lista.
Vänersborg vann inte i år heller. Trots den nya mini-alliansens makttillträde. Det var svårt att tro att det kunde bli sämre. Näringslivet är ju trots allt moderaternas och de andra borgerliga partiernas hemmaplan. Men se, det kunde det. Det kunde bli sämre…
Förra året hamnade Vänersborg på plats 256. I dag ramlade Vänersborg ner till plats 266. Av 290 kommuner…
Det är när jag läser sådana här listor, som jag får stålsätta mig så att jag nästan blir trött.
Tittar man på enskilda frågor, så kan vi notera att Vänersborg ligger ovanligt dåligt till när det gäller
- Tillämpning av lagar och regler (plats 275)
- Service till företag (plats 269)
- Kommunala tjänstemäns attityder (plats 266)
- Kommunpolitikers attityder (plats 260)
- Medias attityder (plats 260)
Anm. De blå siffrorna är Vänersborg, de grå kommungenomsnittet i Sverige. (Klicka på diagrammet.)
”Man måste tycka om sina företag!”
Det skrev Vänersborgs kommundirektör Ove Thörnkvist för ungefär ett år sedan i ”Vänersborgaren” – med anledning av förra årets ranking. Han visade att han tyckte om företagen genom att kalla in Näringslivsrådet, som består av kommunledningen och representanter för näringslivet, för att diskutera hur Vänersborg skulle kunna klättra på kommunrankingen.
Kommundirektör Thörnkvist skrev också:
”Det är dock hur vi som kommun uppfattas i frågan om service och bemötande som är pudelns kärna. Den attityden skall vi förbättra!”
Inget har tydligen hänt. Servicen och bemötandet har inte blivit bättre. Vänersborg sjunker på rankingen…
Men.
En sak får inte glömmas… Fram till november 2011 var en viss S Anders Larsson näringslivschef i Vänersborg. Kan det vara förklaringen? Till och med hela förklaringen till det dåliga resultatet för Vänersborg. Jag menar, i TTELA den 6 maj förra året så sa S Anders:
”Det har inte varit prioriterat att jobba med näringslivsfrågor.”
Och då är det väl inte konstigt att de lokala företagarna inte har något förtroende för Vänersborgs kommun.
Företagsklimatet är viktigt för kommunen. Näringslivet är viktigt för kommunen. Näringslivsfrågor är viktiga för kommunen.
Det gäller att våga se möjligheter och utveckling istället för hinder. Med det stulna citatet hälsar jag också Vänersborgs nye näringslivschef välkommen. Vad som än händer Christel – det kan knappast bli sämre… ;)
Vänersborgs kommun till Almedalen!
Vänersborgs kommun ska skicka en delegation till Almedalen på Gotland i sommar.
Jo, det är sant. Vänersborgs kommun ska skicka politiker och tjänstemän till Visby för att ”sälja” Vänersborg.
Det är inte bara så att många vänersborgare tycker att Vänersborg redan är sålt. Eller att det är sålt för Vänersborg redan. Det känns också som att Vänersborgs kommun skulle vara tämligen svårsålt, om det nu finns kvar några hugade spekulanter.
Vänersborgs kommun, som har sparat in på 300 personer inom Barn- och Ungdomsförvaltning de senaste 4 åren, som har förtätat på förskolan, som är rankat på plats 264 bland Sveriges skolkommuner, som är på väg att lägga ner sina landsbygdsskolor – Vänersborg med Arena Vänersborg i centrum, ska säljas, ska sättas på kartan!
Precis som om inte socialdemokrater och centerpartister, med hjälp av några moderater, kristdemokrater och folkpartister, redan har placerat Vänersborg på kartan…
Det är tydligen Fyrbodal som arrangerar resan till Almedalen. Fyrbodal är ett kommunalförbund där Vänersborg ingår tillsammans med Trollhättan, Uddevalla och kommunerna i norra Bohuslän och Dalsland. Kommunalförbundets uppgifter är bland annat:
- ”Svara för gemensamt regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete
- Skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte”
Det här ska Fyrbodal göra genom att skicka folk från varje kommun till Almedalsveckan på Gotland. Vänersborgs kommun har nappat på denna fantastiska idé. Det är tänkt att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) ska åka för Vänersborgs räkning – för att bygga nätverk… Och för att sälja Vänersborg…
Gunnar Lidell (M) ska dock inte åka till Gotland. Han har av någon anledning tackat nej, dock vad jag förstår inte av principiella skäl. Så har också kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Johan Ekström (FP) gjort. (Johan Ekström blev 2:e vice tack vare att socialdemokraterna röstade på honom och inte på James Bucci från Vänsterpartiet.) James Bucci (V) är dock med i KSAU, och han har självklart tackat nej till detta spektakel.
Så vilka ska då representera Vänersborg?
Innan jag fortsätter, så föreslår jag att du som läsare tar dig en funderare på vilka DU tror Vänersborgs kommun ska skicka iväg.
Ledtråd: De är mycket representativa för den politik som har förts de senaste åren.
Klar?
Här kommer svaret:
Marie Dahlin, socialdemokraterna, och Bo Carlsson, centerpartiet!
Dahlin och Carlsson åker tillsammans med kommundirektör Ove Thörnkvist och ytterligare några tjänstemän.
Dahlin och Carlsson ska alltså representera Vänersborgs kommun – och sätta Vänersborg på kartan. Och varför inte? De är ju två av de ansvariga för bygget av arenan! De är ju två av de ansvariga för skandalen kring Toppfrys! De är ju två av de ansvariga för nedläggningen av Huvudnässkolan! De är ju två av de ansvariga för att kommunfullmäktige avslog krav på folkomröstningar — två gånger! De är ju två av de ansvariga för nedrustningen av förskolan och grundskolan.
Kan man tänka sig två lämpligare och mer representativa personer för Vänersborg? Marie Dahlin och Bo Carlsson. Ja, det skulle vara Lars-Göran Ljunggren och S Anders Larsson då…
Men säljer arenan? Ska folk i Visby köpa Vänersborg med hjälp av arenan? Eller tänker man sig en annan strategi? Det var inte meningen? Det bidde fel? Vi har lärt av våra misstag? Vi ska aldrig mer göra så? Det känns långsökt… Det känns osannolikt…
En som definitivt tror att det går att sälja Vänersborg med hjälp av arenan är kommundirektör Ove Thörnkvist. Vad Thörnkvist ska säga i Visby är lätt att gissa.
”Vänersborg ska bli en VM-stad.”
I bandy då alltså.
Thörnkvist skriver ju i sin senaste ”blogg”:
”Många kommer att komma hit. Eftersom vi kommer att göra det bra så vill många komma hit igen. Mediebevakningen kommer att vara stor. Vänersborg kommer att nämnas i många positiva ordalag. Låt det bli en folkfest!”
Thörnkvist vill väl bjuda hit folk från Visby till folkfesten. Berätta för alla på Gotland vilket fantastiskt evenemang bandy-VM ska bli.
Fast vänta nu… Det är väl inte Vänersborgs kommun som arrangerar bandy-VM…? Det är väl IFK Vänersborg…?
Men hur var det Thörnkvist skrev i sin senaste blogg…?
“Tack Stig för att jag blev inbjuden, jag ska hjälpa till!”
För vänersborgarnas skattepengar?
Det bästa vore kanske ändå att James Bucci (V) åkte till Almedalen, inte för att sälja Vänersborg med hjälp av arenan, utan för att sälja arenan…
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken (1)
Skolverket publicerade idag en rapport med namnet ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken”. (Rapporten kan hämtas här.) Skolverket har gjort ett stort antal intervjuer med politiker och tjänstemän i flera kommuner. Man har intervjuat ordförande i kommunfullmäktigen, kommunstyrelser, skolnämnder, kommun- och förvaltningschefer.
Rapportens mål har varit att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse. Eller som det står i rapporten:
”Syftet med denna studie är att öka förståelsen för huvudmannens agerande och påverkan på skolans måluppfyllelse genom att belysa den kommunala huvudmannens ansvarstagande för skolverksamheten.”
Studien görs mot bakgrund av att nästan 25% av eleverna lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen.
Det är en fantastiskt lärorik studie. Den skulle kunna vara gjord i Vänersborg (fast det är den inte). Rapportens beskrivningar och slutsatser stämmer enligt mitt förmenande helt överens med situationen i vår kommun.
Rapporten beskriver hur den kommunala politiska ledningens fokus (enligt intervjuerna då) ligger på det ekonomiska planet. Enbart. Skolan ses som en av kommunens verksamheter, som vilken annan verksamhet som helst. Konsekvensen av detta synsätt blir att de statliga kraven i praktisk handling underordnas den kommunala prioriteringen.
Rapporten visar att skolans verksamhet och måluppfyllelse sällan diskuteras i kommunfullmäktige och kommunstyrelse. (Känner vi igen detta från Vänersborg?) Det är till och med så, att de som bestämmer har mindre med skolsektorn att göra än med andra verksamheter i kommunen. De styrande politikerna ser sig inte ens som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse.
Rapporten visar att det nästan undantagslöst är så att resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnderna sker schablonmässigt enligt varje kommuns traditionella prioriteringar. Det innebär att:
”resursfördelningen till skolverksamheten inte sker utifrån analyserade lokala förutsättningar och behov i relation till nationella måldokument.”
I en undersökning som Skolverket gjorde för några år sedan (2009) framgick att budgetfördelningen i 92 procent av kommunerna inte påverkades av elevernas resultat.
Så är det i Vänersborg också. Vänsterpartiet har gång på gång redogjort för de alltför låga resultaten i skolorna och påtalat nödvändigheten av att detta måste åtgärdas. Ingen har lyssnat. Ingen har ens bemödat sig om att gå i svaromål…
Ytterligare ett tecken på att de styrande politikerna inte ser sig som ansvariga för skolverksamhetens måluppfyllelse har varit de skolplaner som beslutats i kommunfullmäktige. Det är nämligen enligt Skollagen kommunfullmäktige som är huvudman för skolan.
”Istället för att visa på hur de nationella målen ska uppnås, innehåller de intervjuade kommunernas skolplaner en kommunal vision för skolan. Denna utgörs av en summering av de nationella målen följt av egna kommunala mål. Det framgår av intervjuerna med politikerna att skolplanerna inte har den enligt lagtexten avsedda funktionen att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.”
Notera Skollagen – skolplanens uppgift var att klargöra kommunens åtgärder för att nå de nationella målen.
Det här påpekade jag med emfas från talarstolen när kommunfullmäktige beslutade om den senaste skolplanen. Men ointresset var totalt – både från ledamöterna i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, ordförande och ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden… Och den dåvarande förvaltningschefen…
Det visar sig i Skolverkets rapport att de styrande politikerna i de undersökta kommunerna försvarade sitt handlande med att de nationella målen är alltför högt satta. Målen betraktas inte som möjliga att uppnå. Politikerna såg alltså Skollagens mål som ouppnåeliga visioner, något som man i praktiken därför inte behövde bry sig om. Med detta resonemang behövde de inte heller ge skolan de nödvändiga resurserna.
Ofta följdes denna ståndpunkt av uttalanden som: ”Vår stad är ingen traditionell utbildningsstad” eller ”Beror på omgivningens historiska och demografiska bakgrund”. Med andra ord, den bristande måluppfyllelsen, t ex att 25% av eleverna lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, förklaras som något normalt. Det vill säga, skolan behöver inga större resurser…
”Att skolverksamhet kan fortgå år från år trots kvarstående bristande måluppfyllelse, kan bidra till att situationen inte uppfattas som alarmerande, utan snarare som något normalt och därmed i praktiken acceptabelt.”
Skolverket skriver vidare i rapporten:
”Grundläggande i mål- och resultatstyrningstanken är att om resultaten inte stämmer med målen, har huvudmannen ansvaret att förändra verksamheten eller dess förutsättningar så att målen därigenom kan uppnås.”
Det här är viktigt och återkommer flera gånger i rapporten.
”Huvudmannen ska, om de uppsatta nationella målen inte nås, sätta in de åtgärder som behövs för att eleverna i kommunens skolor ska kunna nå dessa.”
Den nationella kravnivån innebär alltså att samtliga elever ska ges förutsättningar att nå målen.
Har alla elever i Vänersborg dessa förutsättningar…?
Det finns ytterligare ett tungt argument för politikerna till att inte ge skolan mer resurser, ett argument som vi har hört, och hör, till leda i Barn- och Ungdomsnämnden – storleken på de ekonomiska resurserna har inget med måluppfyllelsen att göra.
Skolverket skriver:
”När de intervjuade politikerna uttrycker en osäkerhet om de ekonomiska medlens betydelse för verksamheten hänvisar de ofta till att ‘resurser har ingen betydelse’. Denna uppfattning tar bland annat stöd i en av Skolverkets rapporter från 1990-talet, som blev omdiskuterad i massmedier i samband med kommunernas besparingskrav på skolorna. Den konstaterade att forskning visar att ‘utgiftsparametrarna inte är relaterade till elevernas prestationer’. Dessa forskningsresultat visade sig dock vila på svag grund. I en rapport från Skolverket 2002 konstaterades att man nu måste ‘förkasta den i det närmaste samstämmiga uppfattningen som förelåg bland utbildningsekonomer vid 1990-talets början om avsaknaden av samband mellan resurser och resultat.’ Resursers betydelse för resultatet är dock avhängigt hur de hanteras.”
Läs gärna citatet en gång till. Det är tungt… (Kanske ska jag skicka det till kommunstyrelsens ordförande…? Eller varför inte Barn- och Ungdomsnämndens ordförande…?)
Målet med Skolverkets rapport ”Kommunalt huvudmannaskap i praktiken” är alltså att reda ut hur den kommunala huvudmannen tacklar problemen mellan statlig styrning och kommunal självstyrelse.
Statlig styrning ja. Ett sista citat från rapporten:
”Läroplanens mål ska vara utgångspunkten för huvudmannen. Läroplanens mål ska dels ligga till grund för att skapa en funktionell och lämplig skolverksamhet, dels för att bedöma de uppnådda resultaten. Om inte målen för skolan uppnås är det huvudmannens ansvar att vidta åtgärder som höjer kvaliteten i skolverksamheten.”
Tycker ni att det verkar som om Vänersborg gör detta? När pratade huvudmannen om läroplanens mål senast? När brydde huvudmannen sig om läroplanens mål senast?
Lagar ska följas. Kommunallagen ska följas. Förvaltningslagen ska följas. Det ifrågasätter ingen.
Skollagen ska också följas.
Skollagen är en lag och ingen vision.
Jag återkommer med ytterligare inlägg om Skolverkets rapport. Då ska jag beskriva vad rapporten säger om förhållandena på en lägre nivå i den kommunala hierarkin.
Samverkan i Vänersborg
För någon månad sedan var jag i egenskap av politiker på en arbetsmiljöutbildning. Det var en bra utbildning. Den hölls av tre av kommunens egna tjänstemän.
När man hör ordet arbetsmiljö så tänker man väl först och främst på onda ryggar, allergier, men också stress och annan psykisk ohälsa. Det handlade utbildningen om. Också. Den tog även upp en annan aspekt av arbetsmiljö – förhållandet mellan chefer och anställda, om samverkan.
Som bas för samverkan i Vänersborgs kommun finns ett kollektivavtal om ”Förnyelse, Arbetsmiljö & Samverkan”. Samverkansavtalet är bra. Det skrevs på av arbetsgivaren och de fackliga organisationerna i augusti 2008. I avtalet kan man under ”Utgångspunkter” läsa:
”Parterna i Lokalt samverkansavtal för Vänersborgs kommun är överens om:
att inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare
att utveckla förtroendefulla och smidiga partsrelationer med respekt för arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar
att skapa ett positivt arbetsklimat och en god hälsa.”
Vidare under ”Grundläggande förutsättningar för samverkan”:
”En hög kvalitet i samverkan förutsätter en förtroendefull dialog mellan arbetsgivaren, medarbetarna och deras fackliga organisationer. Arbetsgivarens beslutsprocess skall vara utformad så att medarbetarna blir delaktiga i processen.”
På utbildningen talade en av tjänstemännen om ”A3:orna”. A3:or? Det hade jag aldrig hört talas om.
Jag tog kontakt med tjänstemannen ifråga. Hon skickade dem till mig. (En ”A3:a” är ett A3-papper vikt, så att det blir en A4-broschyr på 4 sidor…) Jag kan inte förstå varför jag inte i egenskap av kommunanställd har sett dem förut. Det kanske är mitt eget fel.
A3:orna är kanonbra. De beskriver olika aspekter av samverkan och de beskriver precis hur samverkan ska gå till på kommunens arbetsplatser.
Jag tittar i den första A3:an, Samverkan Vänersborg.
”Syftet med samverkansavtalet kan sammanfattas så här:
Integrera verksamhet, medbestämmande, hälsa och arbetsmiljö. Dessa tre skall hanteras gemensamt på samma ställe. Samverkansavtalet är både ett medbestämmande och ett hälso- och arbetsmiljöavtal med verksamheten som utgångspunkt.
För att klara detta behövs mötesplatser i organisationen. Dessa mötesplatser är medarbetarsamtal, verksamhetsmöten, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper.
Så många frågor som möjligt skall hanteras av dem som är direkt berörda av dem ute på arbetsplatserna. Ökad delaktighet och inflytande för de anställda för att få en bättre och effektivare verksamhet.
Dialog som metod att fatta beslut.”
På varje nivå i kommunen finns en samverkansgrupp. Samverkan är ett möte mellan arbetsgivaren och facket. Det finns flera nivåer: LSG (=Lokal samverkansgrupp), FSG (=Förvaltningens samverkansgrupp) och CSG (=Central samverkansgrupp).
I A3:orna står det hur mötena ska gå till. Och hela tiden betonas vikten av att föra en verklig och djup dialog mellan chefer och medarbetare. Dialogen ska präglas av öppenhet och att alla kort läggs på bordet, så att alla fakta blir kända.
”…en fri och öppen dialog mellan deltagarna, bygg på tillit och förtroende…”
Det slås fast att en bra dialog kräver tid och tålamod.
I A3:an betonas också hur viktigt det är att det skiljs på dialog och beslut.
”Först skall gruppen föra en dialog och sedan hantera ärenden.”
Först en fas med dialog, sedan beslut. Man ska skilja på dessa faser.
Längst ner i hierarkin, på arbetsplatsnivå, finns arbetsplatsträffen. Den är lika viktig i samverkanssystemet som de mer formella samverkansmötena.
Arbetsplatsträffen är ett direktmöte mellan chefen och medarbetarna. Den ska hantera information, samråd för att skapa delaktighet och beslut.
Även här finns det en A3:a som beskriver hur träffarna ska gå till.
Först betonas hur viktigt det är med en klar och tydlig struktur på mötet. Det ska finnas en dagordning för mötet och helst ska så mycket information som möjligt om dagordningens punkter skickas ut i förväg (för att det ska bli mer tid till samtal under det kommande mötet).
Arbetsplatsträffen ska börja med information och därefter ska det ske organiserade samtal kring punkterna.
I riktlinjerna ges förslag på hur man kan göra för att alla ska komma till tals. Och det är ju själva poängen med dialogen – att alla ska kunna samtala, utbyta erfarenheter och föra dialog.
Under dialogen och erfarenhetsutbytet ska inga beslut tas sägs det i A3:an. Det är först när dialogen är avklarad som beslut ska fattas. Hinner deltagarna inte diskutera allt, kan man avvakta med beslut till ett senare möte.
I A3:an finns det några spelregler för beslutsfattandet som jag tycker är viktiga:
I riktlinjerna trycks det på att arbetsplatsträffen ska försöka nå enighet vid besluten. Majoritetsbeslut riskerar att dela upp gruppen. Naturligtvis är det inte alltid möjligt att nå enighet och då ska chefen fatta beslut och bekräfta oenigheten. Det finns dock ett råd vid oenighet:
”Kan man vänta med beslutet till nästa gång = fortsätt att fundera och prata med varandra.”
Till sist ges ytterligare ett råd vid beslutsfattande:
”Justera minnesanteckningarna direkt på mötet. Läs upp ordagrant hur beslutet är formulerat direkt efter att det är fattat. Mötet bekräftar att skrivningen är OK = justerat.”
Jag måste säga att jag är imponerad över hur väl genomarbetade dessa A3:or är. Riktlinjerna visar, enligt min bedömning, hur en verklig samverkan i Vänersborgs kommun kan och bör se ut.
Ser det ut så i kommunen då? Tja…
Min erfarenhet är väl att samverkan inte alltid fungerar i praktiken. Håller de anställda med chefen är ju allt frid och fröjd… Men ser inte personalen att arbetsgivaren har rätt (so to speak), händer det inte alltför sällan att både fack och medarbetare körs över.
Och då hjälper ju inga ”fina dokument”…
Kanske har andra samma erfarenhet som jag. Efter den senaste personalenkäten, som kommunen genomförde, så skrev kommunen på sin hemsida:
”Däremot trivs personal sämre med kommunen som arbetsgivare.”
Jag vet inte hur de fackliga organisationerna eller de anställda ska göra om chefer inte följer samverkansavtalet och dess anda. Klagar någon så tycks det mig som om chefer ”håller ihop” – och inget händer.
…och de anställda får gå från möten, sammanträden och sitt jobb i frustration och besvikelse…
…och samverkansavtalet, och alla A3:or, och alla andra dokument blir bara ord – fina ord.
Så ska det naturligtvis inte vara.
Men vem vänder man sig till om det inte fungerar? PFU?
S försöker vinna billiga poänger
Så här i slutet av året dimper debattartiklarna ner i TTELA som om det vore val snart. För några dagar sedan hade moderaterna en, i dagens TTELA skriver socialdemokraterna Marie Dahlin och Bengt Larson.
Gemensamt för de båda debattartiklarna är att de vill uttrycka sina respektive partiers framtidsvisioner. Men debattartiklarna sprider bara ”snömos”. De vill ge intryck av att de är handlingskraftiga. Det stämmer inte.
Dahlin och Larson skriver om hur situationen i Vänersborg bör underlättas efter det att SAAB försatts i konkurs.
”Vi Socialdemokrater tycker att det går för trögt och långsamt och kommer därför att trycka på för att öka handlingskraften.”
Nu är ju inte socialdemokraterna i Vänersborg direkt kända för att vara varken handlingskraftiga (med undantag för arenan) eller för att utöva tryck på något eller några. Marie Dahlin har ju faktiskt alla möjligheter i världen att göra både det ena och det andra. Hon arbetar ju sedan ett år tillbaka som heltidsanställd politiker, anställd av Vänersborgs kommun för skattebetalarna pengar!
Nu har ju naturligtvis Dahlin och Larson rätt i att det råder ett mycket prekärt läge på arbetsmarknaden i Vänersborg (och Trollhättan). En redan hög arbetslöshet blir ännu värre. Naturligtvis måste man försöka göra det bästa av situationen.
Dahlin och Larson föreslår att kommunen undersöker ”möjligheterna inom de gröna näringarna” och att kommunen ”dammsuger” och ”kartlägger” situationen i de lokala företagen. De skriver dessutom att
”Detta borde redan ha varit gjort.”
Det är en förödande kritik mot S Anders Larson, den tidigare socialdemokratiske näringslivschefen. Har han inte gjort sitt jobb Dahlin och Larson?
Sedan kan man ju inte låta bli att undra, det är ju bara ett år sedan som den borgerliga mini-alliansen tog över det politiska styret av kommunen och dessförinnan satt socialdemokraterna vid rodret, varför inte en sådan här ”dammsugning” och ”kartläggning” har gjorts inom de kommunala förvaltningarna? Vänersborgs kommun är ju Vänersborgs största arbetsgivare!
Dahlin och Larson skriver också om de 100 praktikplatserna som ska finnas i kommunen. Praktikplatser, kommunala åtgärder för jobb till unga, har sin egen historia. Det kan lätt konstateras, att inte har då några socialdemokrater visat handlingskraft. Inte de borgerliga heller för den delen.
I juni 2009 beslutade kommunfullmäktige, mitt under brinnande socialdemokratiskt styre, att:
”uppdra åt samtliga nämnder och styrelser i kommunen att senast 2009-09-01 utifrån en solidarisk fördelningsmodell (antal anställda) skapa 100 praktikplatser.”
Det gick trögt. Så trögt att Vänsterpartiet såg sig föranlett att lägga en motion i mars i år (2011) för att skynda på det hela. Då hade den borgerliga mini-alliansen bara suttit vid makten i två månader, så den bristande viljan att ta tag i problemet fanns hos – S!
De sista raderna i motionen löd så här:
”Vi yrkar
att kommunfullmäktige beslutar att Vänersborgs kommun skall leva upp till rekommendationen från 2006 och att nämnder, styrelser och kommunala bolag gör sitt yttersta för att stödja sina ungdomar.”
Jo, frågan hade faktiskt varit uppe redan 2006, men det hände som sagt väldigt lite under det socialdemokratiska styret.
I juni yttrade sig Gymnasienämnden över vår motion. I augusti behandlade Socialnämnden den. Båda nämnderna tillstyrkte motionen!
Sedan dess har inget hänt! Inte något.
Det kan väl också nämnas att Gymnasienämnden i januari 2011 ansökte om dels extra anslag för 2011 för verksamheten Ungdomslyftet och dels om medel för fullföljande av det kommunala uppföljningsansvaret.
Kommunstyrelsen sade i båda fallen nej. Socialdemokraterna röstade med de borgerliga. Endast Vänsterpartiet ville att gymnasienämnden skulle få mer pengar till att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
Marie Dahlin och Bengt Larson ser en ny hamn i Vargön som undermedlet mot arbetslösheten i Vänersborg.
”Vi kommer att påskynda beslutet om en flytt av hamnen till Vargön – i förhoppning om att regeringen beslutar om inre vattenvägar.”
”I förhoppning”… Ja, ja…
En hamn i Vargön kan bli en större investering för kommunen än till och med arenan! En hamn i Vargön beräknas kosta mellan 300-500 miljoner kronor! (Se här och här!) Och då finns det inga som helst garantier för att företag ska etablera sig.
”Vi har skrivit till landshövdingen och bett om hjälp för att trycka på frågan om inre vattenvägar”
…skriver Dahlin och Larson.
Så här ser brevet ut:
”Hej Lars!
Jag skriver med anledningen av SAABs konkurs.
Jag tycker att det vore på sin plats att regeringen nu tar tag i frågan om IWW – inre vattenvägar.
Att omklassificera Vänern NU – så att vi kan börja köra frakter med containerbåtar och därmed skapa nya jobb på Göta Älv.
Det kostar ju ingenting för regeringen men kan göra nytta för oss i vår region.
Att du som vår kontakt med regeringen trycker på denna fråga skulle vara värefullt för oss tycker jag. Den frågan är ju inte så långt borta, men skulle välkomna utveckling för oss.
Hälsningar
Marie Dahlin”
”Lars” är Lars Bäckström, som utnämndes till landshövding strax efter att han lämnade sin plats i riksdagen där han varit Vänsterpartiets gruppledare. Är detta brev från Marie Dahlin ett exempel på handlingskraft? Kan det leda till nya arbetstillfällen i Vänersborg? Är kommuninvånarna beredda att satsa uppemot en halv miljard på en hamn i Vargön, med förhoppningar och önsketänkanden som grund?
Som jag ser det är dagens debattartikel av de båda socialdemokraterna ett sätt att försöka vinna billiga poänger. De försöker spänna sina muskler, men det finns inte ett uns av handlingskraft bakom Dahlins och Larsons ord i dagens debattartikel.
Vi har heltidsanställda och deltidsarvoderade politiker i den här kommunen, Marie Dahlin och Bengt Larson är två av dem – borde de inte ägna sig åt sina jobb och uppdrag i stället för att samla billiga oppositionspoäng? När skattebetalarna nu betalar för deras arbete, borde de inte visa vad de går för?
Det är viktigt att Vänersborgs kommun tar tag i problemet i samband med SAAB:s konkurs. Praktikplatser är en sak, en satsning på Komvux en annan. Här skulle 300-500 miljoner kr kunna göra en ganska stor nytta…
Senaste kommentarer