Stefan Kärvlings blogg

Får några veckor sedan fick vänersborgarna reda på resultatet av den medborgarundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomförde mellan den 13 september och den 7 november i år.

Vänersborg deltog i undersökningen för tredje gången. 1.000 kommuninvånare mellan 18-84 år fick svara på ett antal frågor. Tyvärr var det bara 51 procent av dem som valde att svara.

De som valde att inte svara var oftast de yngre. Endast 26% av de mellan 18-24 år och 34% av de mellan 25-34 år svarade på enkäten. De äldre var bättre på att svara, 68% av de mellan 65-74 år svarade. Dessutom var kvinnor något bättre på att svara än män.

I stort ligger Vänersborg i ”mitten” på det mesta jämfört med de andra undersökta kommunerna. Några saker är vänersborgarna mer nöjda med än genomsnittet, med några saker mindre nöjda. Vänersborgarna är dock mindre nöjda än de var i den tidigare undersökningen, våren 2008.

Det som står ut, det är att 23% av vänersborgarna inte skulle rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Det är ganska häpnadsväckande, i synnerhet som det har varit val alldeles nyss och kommunen har fått ett nytt styre.

Den tredje delen av undersökningen handlar om vad medborgarna i Vänersborgs
kommun tycker om inflytandet i kommunen. Här skiljer sig Vänersborg markant från andra kommuner…

Som TTELA skriver:

”Vänersborgarna upplever inte att man har något större inflytande i kommunen. Inom områdena kontakt, information, påverkan och förtroende får man lägre betyg än snittet för de deltagande kommunerna och hamnar i botten på mätningen.”

Siffrorna är särskilt låga när det gäller förtroendet för politikerna.

”Det här är inte roligt för någon politiker.”

Säger kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Johan Ekström (FP), och passar (omedvetet?) på att ge sin styrande kollega Gunnar Lidell (M) en känga:

”Jag tror att det är arenan och Toppfrys (anm; min fetstil) som har påverkat.”

Johan Ekström menar att kommunen ska arbeta hårt med medborgardialog framöver.

”Ett exempel är strukturutredningen för förskola och grundskola. Den kommer alla i kommunen att få tycka till om.”

Vi får väl se vad det blir av den saken. I debattartikeln i TTELA den 27 dec, så skriver ju kommunens tre starka moderater, inklusive Lidell:

”Vi vill göra oss av med dåligt utnyttjade skollokaler och lägga mer på undervisningen. Den frågan blir nu föremål för dialog med elever och föräldrar.”

Det tycks som om medborgarna enligt moderaterna endast ska få bestämma vilka skollokaler som ska läggas mer… I bästa fall… Medborgardialogen är bara rådgivande, beslutet tas av politikerna.

I undersökningen fick de utvalda kommuninvånarna också tillfälle att ge fria kommentarer. Av 510 som har svarat på enkäten, så har 96 personer använt denna möjlighet. Det är ungefär var 5:e person.

Jag har ”roat mig” med att läsa dessa.

Av de 96 personer som har skrivit ”fritext”, så är 70 personer (73%) negativa på något sätt. Endast 3 personer är renodlat positiva till Vänersborg. De andra är varken eller, de ger i flera fall råd eller ställer frågor.

Det är väl inte svårt att gissa vad som dominerar ”frisvaren”?

Just det!

32 personer tar upp Arena Vänersborg! Och många är inte nådiga i sin kritik.

”Det känns som vår Arena har förstört hela kommunen.”
”Den starke man som ansvarat för skandalbygget återvänder till Skåne. Jag antar att Svinarp blir postadressen!”
”Den jävla arenan. Den ser för jävlig ut. Varför ska folk som gillar innebandy få förfula södra Vbg för resten av oss?”
”Hade detta skett inom ett företag hade personen som drev projektet fått sparken och åtalats för trolöshet, men inom politik blir projektledarens inkompetens belönad med nytt jobb inom förvaltning.”
”Turerna kring arenan har skadat förtroendet för politikers kompetens.”
”Jag kommer aldrig att få något förtroende för kommunens styrande om inte ansvariga för arenaskandalen ställs till svars och straffas.”
”Efter Arena-bygget har jag helt tappat förtroendet för Vbg:s politiker och tjänstemän. Byggdes trots folkets protester och allt mörkades. Total ovilja att utreda vad som skett. Detta drabbar nu skola och omsorg.”
”Hur kan man bygga en arena som inte folket i kommunen vill ha?”

Ingen uttrycker något positivt med arenan.

Förtroendet för politikerna hör intimt samman med arenafrågan. Flera av de svarande tar som synes upp båda sakerna. Andra nämner bara politiker.

”Önskar att någon (instans eller jurist el dyl) hade majoritet/möjlighet att stoppa Vänersborgs galna politiker.”
”Avsatta politiker får utvärdera sitt eget arbete.”
”Som invånare och skattebetalare känner jag mig helt nonchalerad då de berörda politikerna inte bara kört sitt eget race utan också försökt undanhålla såväl andra politiker som allmänhet sanningen om hur de misslyckade projekten har hanterats.”

Ingen nämner något positivt om Vänersborgs politiker. Med ett undantag… (Kommer i slutet…)

Demokratifrågan hör naturligtvis till politiken. 7 personer tar upp den, eller rättare sagt, bristen på demokrati. Det handlar om brist på öppenhet, brist på information och att politikerna inte lyssnar. En person nämner svågerpolitik vid chefstillsättningar.

Det är flera som nämner skolan, förskolan och fritids. 21 personer tar upp olika aspekter kring dessa ämnen. Det handlar ofta om att barngrupperna är för stora på förskola och fritids, men också att det inte satsas tillräckligt på skolan. Några av kommentarerna:

”Helt tokigt hur stora barngrupperna/elevgrupperna är inom förskola/skola!”
”Har man inte förstått kritiken av skolväsendet i kommunen?”
”Barnen är mer än statistik på ett papper och personalen mår dåligt över sin otillräcklighet och brist på yrkesstolthet!”
”Politikernas förtroende för skolan innebär ’stämpelklocka’.”
”Höj kommunalskatten för att öka insatserna i barnomsorg, skola o äldrevård.”

17 personer har synpunkter på frågor kring kommunikation. Ingen av dessa är positiv… De skriver om allt från att kommunikationerna är allmänt dåliga till att de vill ha fler cykelvägar. 4 st skriver att de vill ha en cykelväg mellan Brätte och Överby. (De vill kunna cykla till Trollhättan alltså!). 5 st klagar på snöröjningen, medan några önskar gratis kollektivtrafik.

7 personer skriver om landsbygdsproblematiken. 4 av dem klagar på kollektivtrafiken, en tycker inte att de på landsbygden får något för sina skattepengar.

När det gäller byggnation mm, så har 7 personer kritik mot kommunen. 3-4 stycken har synpunkter på bygglov etc och några få pratar om grönområden.

För övrigt finns det enstaka (negativa) åsikter kring det mesta. Det är ”snorkiga tjänstemän”, det är dålig rensning av sly, 3 personer nämner Toppfrysaffären, någon skriver att de gamla får inte komma ut mer än 1-2 ggr per år, det är för lite personal på äldreboende, dricksvattnet smakar och luktar illa, två vill ha bättre tider på återvinningscentralen, omklädningsrummen på Hallevi är dåliga, osv.

Det skrivs alltså i stort sett bara negativt. För att inte verka partisk, så redogör jag för vad de tre personerna som var positiva skrev:

”Tillgängligheten är bra för mig som är synskadad. Händer mycket kulturellt.”
”Vet ej har aldrig kontakt med Vbg kommun. Arbetat här i 38 år. Det jag sett hittills verkar ju fungera bra.”
”Positivt att äldrevårdens bostäder är under ombyggnad.”

Några som var negativa hade också en och annan positiv kommentar (fast inte många).

”Kommunen är bra tack vare natur och sjö.”
”Jättebra att det satsats på att göra i ordning nere vid Hamngatan!”

Vänersborgs politiker har definitivt något att fundera över. För visst är det tråkigt när människor skriver så här, som ett helhetsomdöme om kommunen:

”Hade jag inte haft barn, barnbarn och vänner hade jag omedelbart flyttat.”
”Vill undvika att tala om att man bor i Vänersborgs kommun.”
”Hejdå din lilla småborgerliga Vänersborgs kommun!”

Tre personer tycker till och med att Vänersborg och Trollhättan ska slås ihop. Och då är väl botten definitivt nådd…

Men kommunalrådet Gunnar Lidell (M) verkar ta hela medborgarundersökningen med ro:

”Vi gör dessa undersökningar för att se både styrkor och svagheter. Positivt är att många medborgare uppskattar en stor del av våra verksamheter.”

Till sist får man väl vara lite självgod och återge följande:

”Jag fick sympati för vänsterns framträdande som opposition. Berömligt! Framför allt ifrågasättande av kostnader och behov av arenan. Modigt då det var starka soc. Ledare+ c-ledare som agerade självsvåldigt. Jag vill nämna Bucci o Stefan Kärvling för deras klargörande i frågan.”

Det kanske finns hopp för Vänersborg trots allt…

Sverigedemokraten Kurt Karlsson har lagt en motion. Kurt Karlsson vill:

”förhindra tiggeri inom kommunens gränser.”

Sverigedemokraterna vill ändra den lokala ordningsstadgan.

Det här har inte Kurt Karlsson kommit på själv. Den här frågan driver Sverigedemokraterna också på andra håll. Motioner med det här budskapet har SD lagt fram också i Uppsala, Partille och Sundsvall.

I motionen menar Kurt Karlsson att tiggeri oftast sker

”i form av att en person spelar eller trakterar ett musikinstrument.”

Tiggeri är alltså enligt Karlsson när en musiker, som naturligtvis kan vara mer eller mindre skicklig, spelar ett instrument och har typ en hatt framför sig, där förbipasserande kan skänka en slant. Som bevis anför Karlsson följande:

”Tiggeriet förstärks oftast av en vädjande blick, ett hej, eller att personen placerar sig i en förnedrande kroppsställning.”

Nä, jag skojar inte. Det står så i motionen. (Du kan läsa hela motionen på SD:s hemsida, klicka här.) Det är Sverige 2011…

Sedan gör också Kurt Karlsson en musikalisk analys. Han tycker att gatumusiken oftast är

”enformig och i ständigt återkommande enkla harmonier.”

Kurt Karlsson har tydligen hört på mycket gatumusik. Nu är nog inte det här som Karlsson värnar allra mest om, den musikaliska kvaliteten, nej det är något annat.

”Det finns anledning att misstänka att det nu aktuella tiggeriet ingår i en organiserad form och möjligen anknytning till övrig internationell kriminell verksamhet.”

Där kom det. Det är alltså inte tiggeriet i sig som Karlson bävar inför. Tiggeri utförd av svenskar är nog ok, men här handlar det om utlänningar, om internationella ligor.

”…övrig internationell kriminell…” skriver Kurt Karlsson. Låt oss konstatera:

Tiggeri är inte förbjudet i svensk lag.

Om nu gatumusik är tiggeri. Vilket det naturligtvis inte är.

För att riktigt leda sina misstankar i bevis, så kommer Kurt Karlssons slutgiltiga argument:

”Det finns vittnesuppgifter om att personer som efter några timmars tiggeri, plockar upp en mobiltelefon och efter några minuter hämtas upp av en person i en större tysk bilmodell.”

Vilket skulle bevisas, som man säger i matematiken. Tänk att en folkvald politiker nedlåter sig till att sprida sådana här rykten.

Det är alltså inte gatumusik framförd av svenska ungdomar från musikskolan som Karlsson och Sverigedemokraterna vill förbjuda. Det är de internationella ligorna som lurar oss omusikaliska och okunniga svenskar att skänka en krona eller fem till internationella ligor och som använder våra surt förvärvade slantar till att inhandla en ”större tysk bilmodell”. Något annat kan det väl inte handla om? Det är ju ingen som tvingar oss svenskar att skänka pengar? Kurt Karlsson måste tycka att vi svenskar är ett dumt folk. Det är väl tur att svenskarna i Vänersborg har fått en klok  representant i Kurt Karlsson.

Men jag förstår ändå inte riktigt, är det här ett stort problem i Vänersborg? Är det så stort att kommunfullmäktige måste ta ett sådant här beslut? Jag kan inte se det. Och visst kommer musikskolans elever också att drabbas av ett sådant här förbud?

I sin motion hänvisar Kurt Karlsson till Sala kommun som har tagit ett beslut i den här frågan. I Sala var samtliga partier eniga. Vilket är beklämmande.

Nu har emellertid Länsstyrelsen i Västmanland granskat Salas beslut, jag citerar från Sveriges Radio (källa):

”Det blir inget förbud mot tiggeri i Sala kommun. Länsstyrelsen i Västmanland har efter en granskning beslutat att ett sådant förbud i en kommuns lokala ordningsstadga inte är förenligt med ordningslagen.
Som Ekot rapporterade i förra veckan införde Sala kommun tiggeriförbud med syftet att göra det lättare för polisen att agera mot brottslighet som kan ha anknytning till tiggeri, så som människohandel.
Men enligt länsstyrelsen skulle ett tiggeriförbud vara en för stor inskränkning i den enskildes frihet. Det är heller inte nödvändigt för att upprätthålla säkerheten på offentlig plats och det vore svårt för polisen att dra gränsen för vad som är tiggeri och omfattas av förbudet, det skriver länsstyrelsen i Västmanland i ett pressmeddelande.”

När Länsstyrelsen yttrar sig i frågan anser Länsstyrelsen att det är en fråga om frihet och demokrati. Det anser jag också. Det går inte att förbjuda saker som man inte gillar.

Vart går gränsen? Vem ska bestämma? Du? Jag? Kurt Karlsson? Samhällsbyggnadsnämnden?

Samhällsbyggnadsnämnden behandlade Sverigedemokraternas motion i veckan som gick. På mötet sas det:

”Jag tycker det är jobbigt höra dom spela.”

Flera ledamöter höll med. Jag kan inte låta bli att undra – vilka är ”dom”? Inte musikskolans elever väl…?

Sven Andersson (FP) sa:

”Det här är väl inget bekymmer!”

Sven gillade inte motionen. Det gjorde dock Samhällsbyggnadsnämnden. Det var bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som sa NEJ till motionen.

Så här lyder Samhällsbyggnadsnämndens beslut:

”att föreslå kommunfullmäktige besluta om att texten ändras i Allmänna lokala
ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun under insamling av pengar § 12 till polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknade, om
insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Så också när insamlingen skall ske i samband med framförande av gatumusik.”

Beslutet följer inte ordagrant Sverigedemokraternas förslag. Men andan är precis densamma.

Som sagt, endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade mot. (Sven Andersson är ersättare och kunde inte rösta.)

Socialdemokraterna då? De sa i stort sett ingenting, de bara röstade ja… Visst är det beklämmande. På fullmäktiges senaste sammanträde antydde Lennart Niklasson (S) att det var främlingsfientligt att äta svenskt kött (se här). Niklasson hamnade lite fel där. Nu har sossarna hamnat ännu mer fel!

Tänk om man skulle börja förbjuda sådant som man inte gillade, vart skulle det leda? Idag gatumusik, imorgon politiska torgmöten?

Den tyske teologen Martin Niemöller sa i 30-talets Tyskland:

”I Tyskland hämtade de först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.”

Med det här citatet menar jag naturligtvis inte att varken socialdemokrater eller Sverigedemokrater har något att göra med det som hände då, jag menar bara att börjar man rucka i de demokratiska principerna, så har man tagit det första steget åt fel håll. Ingenting mer.

Och. Tänk att Vänersborgs kommun, som har ambitionen att bli Sveriges bästa musikkommun, skall försvåra för spontana möten med kringresande gatumusikanter! Tänk att gatumusikanter ska behöva betala 700 kr (enligt en uppgift i Samhällsbyggnadsnämnden) för ett tillstånd!

I Göteborg har man förbjudit gatumusik vid vissa tider och vid vissa områden i centrum. Dock inte med Kurt Karlssons argument. Göteborgs beslut gav upphov till starka reaktioner, bland annat hos Håkan Hellström och Lasse Kronér. Kronér säger:

”Det påminner om tyskt 30-tal och är helt uppåt väggarna.” (Källa)

Jag slutar med ett långt citat från Expressen (källa). Jag tycker att det säger det mesta när det gäller själva gatumusiken:

”Musikern och programledaren Lasse Kronér har själv varit gatumusiker. Han  tycker att gatumusik är ett kulturellt och pittoreskt inslag i stadsmiljön och förstår inte förbudet.
– Varför förbjuda när det går att lösa med dialog. När jag spelade på gatan pratade jag med butikspersonalen. Ofta handlade det bara om att spela nya låtar. Men visst kan jag förstå att det är enerverande om man spelar ‘El condor pasa’ på panflöjt hela tiden.
Lasse Kronér tror att förbudet kan leda till att duktiga musiker går miste om ett bra tillfälle att spela offentligt. Gatan är en bra skola, anser han.
– Jag spelade allt. Det lade grunden till min breda repertoar och musikkunskap.
Enligt artisterna har Företagarföreningen Avenyn och ‘andra lobbyister’ fått politikerna att rösta igenom en lag ‘som är helt uppåt väggarna’. Och de anser att det också rimmar illa med tanke på att Göteborg vill profilera sig som evenemang- och musikstad. ‘Bra eller dåligt är upp till publiken att bedöma’, dundrar artisterna i GP-artikeln.”

Vänersborgs stadsvapen är fint. Det har dessutom anor från 1600-talet. Från drottning Kristinas tid! Och stadsvapnet ska se ut som det gör i fortsättningen också. Det har, som alla vet vid det här laget, Gunnar Lidell (M) i samråd med sina kommunalrådskollegor bestämt. De har på något sätt känt av stämningen på stan och kommit fram till att inte ändra i logotypen, där stadsvapnet ingår. Det har jag skrivit om tidigare. (”Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!”)

På kommunens hemsida säger det handlingskraftiga kommunalrådet Gunnar Lidell:

”När vi har ett vapen som så många gillar och känner stolthet över känns det onödigt att lägga ner tid och kraft på att byta ut det.”

Fast visst har det redan lagts ner tid och kraft på stadsvapnet. Och pengar.

Och på tal om stolthet. Tydligen känner inte politiker och tjänstemän stolthet. Varför skulle de annars ha gått ut i en omröstning, där inte ens det gamla, traditionella stadsvapnet fanns med som alternativ?

Så här i efterhand kan man väl undra hur processen har gått till. Hur kunde förslagen tas fram, utan att t ex ha klart för sig vad reglerna kring heraldik säger, hur kunde en omröstning startas, varför togs bara i det närmaste identiska alternativ fram osv?

Politiker eller tjänstemän?

Gunnar Lidell har sagt att det inte fanns några politiska initiativ eller beslut för att ändra vapenloggan eller att en omröstning skulle hållas. Och det har han nog rätt i. Vad jag ser i protokollen så finns det inga sådana politiska beslut. Men… Hur har det då gått till?

Politiker eller tjänstemän?

I kommundirektör Ove Thörnkvists blogg i Vänersborgaren den 9 sept, som enligt uppgift kostar runt 2.000 kr per vecka (vilket nog är väldigt billigt), skriver han:

”Därför har vi under en tid arbetat med att ta fram ett förslag till ny grafisk profil. I den ingår bland annat hur en ny logotyp skulle kunna se ut. Jag tycker att resultatet har blivit bra och jag är nyfiken på hur du reagerar. Tyck gärna till. Förslagen finns på kommunens hemsida och i den här tidningen.”

Har förvaltningsorganisationen med Ove Thörnkvist i ledningen arbetat helt på eget initiativ? Det tycks så, men samtidigt har jag svårt att tro det. Jag har svårt att tro att inte den politiska ledningen har varit informerad och gett sitt, i varje fall tysta, godkännande.

Politiker eller tjänstemän?

Marika Isetorp (MP) skrev på sin blogg den 9 november om ett möte i kommunstyrelsen:

”På det senaste kommunstyrelsemötet fick vi reda på att man ville förändra Vänersborgs stadsvapen. … Anledningen till bytet förklarades vara att stärka varumärket och tränga igenom mediebruset.”

Politikerna visste om vad som var på gång. En vecka senare skriver Isetorp på sin blogg (17 nov):

”Gunnar Lidell fick däremot med några meningar i TV (Västnytt 17/11-2011). Jag har uppfattat det så här: ‘Jag förutsätter ju att våra tjänstemän, när man la ut den här web-enkäten, efter att ha kollat att det var okej med oss. Och vi har inte sagt: Ja, det ska ni göra, utan: Ja, det är okej, testa på det.'”

Precis som Isetorp gör i sin blogg, så undrar jag vad Gunnar Lidell egentligen säger – är det politikerna eller tjänstemännen som har drivit frågan?

Eller driver bara frågan, som båten på stadsvapnet? Eller driver någon med oss?

Politiker eller tjänstemän?

Jag tycker att det är viktigt att det är politikerna som bestämmer i Vänersborg.

Är det politikerna som bestämmer i Vänersborg?

Eller har Gunnar Lidell lämnat tjänstemännen i sticket?

.

PS. Sedan undrar jag fortfarande om inte MID Marketing måste få underkänt och betala tillbaka pengarna. Det ingår väl i deras arbete att ta reda på vilka regler som gäller innan man gör klart jobbet?

För två veckor sedan skrev jag en blogg om Vänersborgs nya stadsvapen – ”Krona eller klave – ett demokratiskt genombrott i Vänersborg?”. Vänersborgarna skulle få förtroendet att rösta om detta – om kommunens nya ”varumärke”. Fast bara på låtsas, omröstningen skulle vara rådgivande.

Idag meddelar Gunnar Lidell (M), enligt P4 Väst, att man har känt av stämningen på stan. Det räckte tydligen med några insändare och debattartiklar, några mail, lite samtal på stan – och vem vet, kanske en och annan blogg, för att omröstningen skulle vara avgjord.

Det bidde ingenting! Det bidde inte ens en tumme!

Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!

Det var ett bra beslut Gunnar Lidell. Tycker i varje fall jag. I sakfrågan.

Men visst är det intressant att fundera på vad medborgardialog och medborgarinflytande i Vänersborg kommer att innebära under det nya styret. Tidigare fanns det ju överhuvudtaget ingen demokrati – nu räcker det med att Gunnar Lidell (M) med fler ”känner av stämningen”… (Jag kan inte låta bli att göra reflektionen, tänk om betongpolitikerna hade ”känt av stämningen” på samma sätt när arenan skulle byggas… Då hade vi sparat 286 miljoner.)

Men vem ska bestämma vilken ”stämning” som råder i Vänersborg? Gunnar Lidell? Och hur känns den av? Samtal på stan?

Mid Marketing fakturerade 75.400 kr för utarbetandet av det nya stadsvapnet – och då räknas inte den arbetstid som kommunens egna tjänstemän har lagt ner. 75.400 kr – pengar som tillsammans med de nya förslagen slängs i sjön. Hur kan sådant ske? Vem bär ansvaret? Och hur kan Mid Marketing lämna förslag på ett nytt stadsvapen som inte följer de regler som finns?

Statsheraldiker Henrik Klackenberg på Riksarkivet har nämligen skrivit ett mail till kommunen där han påpekar att:

”Annorlunda förhåller det sig med den gula bård som tillfogats vapenskölden i de två förslagen. Denna bård förekommer inte i den registrerade blasoneringen (vapenbeskrivningen; min anm) och innebär därför en förändring av vapnet, som om det ska genomföras kräver ett yttrande från Heraldiska nämnden innan det registreras av PRV.”

(Läs mer på www.riksarkivet.se/heraldik.)

Är det läge att Mid Marketing betalar tillbaka pengarna?

Förslaget till ett nytt stadsvapen är bara en liten del av Mid Marketings uppgifter. Mid Marketing har till uppgift att fräscha upp kommunens grafiska profil och ge Vänersborg ett nytt formspråk som:

”… ska kunna användas på många olika plan och ge hög igenkänningsfaktor. Våra annonser ska sticka ut i mängden, loggan kanske behöver putsas på och roll uper ska ge positiva signaler på mässor. För att nämna något. Vi vill också att ni tar fram ett regelverk kring särprofilering. … I ert uppdrag ingår även att ta fram en design, baserat på vårt nya formspråk, till den förnyade hemsidan.”

Att ta fram de nya förslagen till stadsvapen kostade 75.400 kr. Vad kommer resten att kosta?

När upphandlingen gjordes om att ”fräscha upp kommunens grafiska profil” så skrev kommunen:

”Dessutom är självbilden tilltufsad efter ett antal så kallade affärer.”

Jag vet inte om hanteringen av stadsvapnet har ändrat självbilden på ett positivt sätt. Fast… På kommunens Facebook-sida läser jag:

”Tack alla som har engagerat sig och visat stolthet!”

Men Gunnar Lidell:

Hur går det med tröjorna som skulle lottas ut till de som röstade?

Modeorden bland betongpolitikerna i Vänersborgs kommunhus är just nu:

varumärke och medborgardialog.

Det är inget fel på medborgardialog. Tvärtom. Det handlar om att medborgarna ska få mer inflytande på politiken. Barn- och Ungdomsnämnden ska t ex pröva medborgardialog, så att nämnden kan ta ett så bra beslut som möjligt om framtidens skolor och förskolor i Vänersborg.

Men för att bedriva medborgardialog krävs yttrandefrihet. Och när det gäller yttrandefrihet tycks flera betongpolitiker ha sina egna uppfattningar. (Se också mitt förra inlägg, här.)

För någon vecka sedan samlades gruppledarna (=de som är ”ledare” för respektive partier i kommunfullmäktige) till ett möte för att diskutera. Det var nog tänkt att mötet skulle handla om varumärket Vänersborg, men det kom att handla mer om yttrandefrihetsfrågor. Och det diskuterades bloggar…

Nu har jag fått minnesanteckningarna från mötet.

Det är mycket intressant som yttras under mötet. Det mest intressanta är väl egentligen, precis som jag har skrivit tidigare, att flera personer faktiskt sitter och ifrågasätter yttrandefriheten och tryckfriheten, eller åtminstone följderna av den. Och det är enligt min mening – precis samma sak!

Vilka bloggar som deltagarna hade i tankarna, det sades inte. (Kanske tänkte någon på den här bloggen, vad vet jag?) Men i och med att inga exempel gavs blir det som om man menar alla och ingen. Och det är ett ”illmarigt” sätt att ta upp frågan.

Enligt minnesanteckningarna så sa politiker (dessa anteckningar har de närvarande haft möjlighet att komma in med synpunkter på) på mötet:

”Egentligen ska man inte behöva säga till utan var och en ska tänka till innan man uttalar sig – kan detta missgynna Vänersborg.”
”Vi har en skyldig­het att tänka på kommunens rykte kan inte uppföra mig hur som helst. … Om jag inte kan hålla mig inom rimliga gränser får jag kanske ta mitt uppdrag under omprövning. … Arenan — man får väl någon gång lägga saker och ting bakom sig.”
”Bra om vi inte grälar for mycket på fullmäktige eftersom det sänds i etern.”
”Lägg ner barnsliga attityden. Den är inte bra for Vänersborg.”
”Ingen …  ska behöva stå ut med att bli illa behandlad vid vare sig ett sammanträde eller i blogginlägg dagen efter. … Den som skriver på en blogg har än större ansvar för det där skrivna ordet.”
”Förekommer raljanta uttalanden på sociala medier med redovisning från olika sammankomster.”

Betongpolitikerna menar uppenbarligen att Vänersborgs makthavare inte ska kritiseras. Det kan ju svärta ner varumärket Vänersborg (vilket det nu är, läs här).

Självklart finns det olika åsikter om hur Vänersborg ska styras. Det är väl bland annat därför som det finns olika partier, eller? Att t ex dra ner 35-40 miljoner kr på personalen i grundskolan de senaste 3 åren och förtäta barngrupperna på förskolan – det är ingen lek. Det drabbar oerhört många, inte bara barn och ungdomar utan också familjer. Skulle t ex Vänsterpartiet inte ha rätt att basunera ut sina åsikter om denna orättvisa?

Eller skulle Vänsterpartiet hålla tyst om de skandaler som har omgärdat denna kommun, t ex arenabygget och Toppfrysaffären – som kommer att kosta vänersborgarna åtskilliga miljoner under en lång tid framåt?

Sällan betongpolitiker! Sällan vi ska glömma hur ni satt Vänersborg på Sveriges, och EU:s, karta genom era fatala och landsberömda felsatsningar!

Att  kalla till ett möte för att ta upp yttrandefriheten måste tolkas som påtryckning för att stoppa yttrandefriheten!