Arkiv
Rapport från BUN 13 maj
Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden avlöpte lugnt och stilla. Nämnden behandlade planenligt några frågor kring huvudmannaskapet för skolan. Det var ”Ramtimplan – fördelning av undervisningstid mellan årskurser”, ”Inrättande av förstelärartjänster”, ”Riktlinjer för skolpliktsbevakning” och ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”. Ramtimplanen blev dock omvandlad till ett informationsärende, eftersom det visade sig att denna fråga var delegerad till förvaltningen, och således ingen politisk fråga. Fast det undrar jag så här i efterhand om det är ok. Är det inte politikerna som är och blir ansvariga om tjänstemännen tex beslutar något som inte är förenligt med Skollagen?
Politisk fråga eller inte. Det hindrade naturligtvis inte att jag framförde mina synpunkter. Vilket jag också gjorde i de andra skolhuvudmannaskapsfrågorna. (Se mina tidigare bloggar.) Och förvaltningen lyssnade, förklarade och skulle korrigera, kontrollräkna och ändra om det behövdes. Det blev ingen större diskussion.
När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet så sa nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M):
”Kommunen har en förbättringspotential när det gäller systematiskt kvalitetsarbete. Men det här är en bra början.”
Det kan jag hålla med om.
Nämnden behandlade också en motion om ridvägar som lämnats av Sverigedemokraterna(!). Fast det var egentligen en motion som hörde mer till Samhällsbyggnadsnämnden än till BUN.
”BUN lämnar frågan till Samhällsbyggnadsnämnden”
som en av tjänstemännen sa.
Och Samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar till ridvägar. Så det blev ett negativt besked på motionen, från BUN också. Vi kan ju inte bestämma att Samhällsbyggnadsnämnden ska bygga ridvägar…
Det är dock lite konstigt. Det har talats mycket om att Vänersborg ska bli en hästkommun, efter att Dan Nyberg (S) lade en motion om detta för några år sedan, en motion som faktiskt följts av flera andra motioner och skrivelser. Ändå satsas det så lite på ridvägar kring Brätte. Vilket det nog borde göras nu när det har byggts ett nytt ridhus där. Hästarna kan ju inte bara stå i ridhuset, de måste ju ut också. Det är precis som om kommunen inte skulle ha råd att sätta upp mål när den har anlagt en fotbollsplan. Eller inte spola upp is, efter att ha byggt en bandyhall… (Fast det sista var en dum liknelse… Det hade ju varit perfekt med konstgräs istället för is…)
Och så till kvällens mest deprimerande ärende – renoveringen av Väne Ryrs skola. Som alltså ska kosta 7 miljoner kr. Det är deprimerande. (Se här.) Första gången nämnden fick en kostnadsberäkning för renoveringen, så uppgick summan till 1,2 milj kr.
Det känns oerhört tråkigt att ett beslut fattas på vissa premisser och kostnadsberäkningar, och sedan när beslutet ska verkställas, visar det sig att det inte bara blir dubbelt så dyrt, utan kanske tre eller fyra gånger så dyrt. Det får inte vara så! Det måste kunna gå att bedöma och beräkna bättre. Politikerna måste få bättre underlag för sina beslut.
Idag fick vi t ex reda på att det är väggar som buktar ut på grund av takkonstruktionen, så att nya bärande balkar ska till. Och att byggföretagen lägger på en säkerhetsmarginal i händelse av att nya fel hittas… Men om det inte hittas några nya fel då? Ja, då hamnar ”säkerhetsmarginalspengarna” i fickan som ren vinst! Undrar hur mycket pengar detta handlar om…?
Dessutom ville Samhällsbyggnadsförvaltningen att Barn och Ungdom ska erlägga det bokförda restvärdet som engångsbelopp avseende verksamhetsanpassning på 7 milj kr om BUN frånträder lokalerna! Det är som att BUN måste köpa byggnaden, om verksamheten upphör.
Nu har kommunfullmäktige fattat ett beslut om att öppna Väne Ryr. Och så ska det bli! Punkt! BUN får ”krypa till korset” och betala. Alla 7 miljoner. Dock under vissa protester. Storoppositionen (S, V, MP, C och VFP) lämnade följande protokollsanteckning:
”Vi ser det som märkligt att en ny princip har införts om att verksamheten ska erlägga det bokförda restvärdet som engångsbelopp om BUN frånträder lokalerna.”
För övrigt anser jag att kommunen måste se över sina upphandlingsrutiner. Något är galet.
Delårsrapporten behandlades också. Den ekonomiska prognosen för nämnden är ett underskott på 2 milj kr för 2013. Det är egentligen småpengar i sammanhanget. Dock är det tråkigt att underskottet inte beror på att det har anställts några speciallärare för mycket. Eller kuratorer. Eller elevassistenter. Nä, underskottet beror till största delen på en viss, ”cool” (skulle vissa säga, ”kall” andra) byggnad…
Barn- och Ungdomsnämnden beslutade också att köpa in surfplattor till de förtroendevalda. Nu ska det bli slut på utskick i pappersform!
BUN 13/5: Systematiskt kvalitetsarbete
Barn- och Ungdomsnämnden ska på morgondagens sammanträde:
”fastställa plan för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för 2013.”
Planen innehåller mycket text, 9 sidor. Den ska, i enlighet med namnet, vara huvudmannens plan, dvs planen för Barn- och Ungdomsnämnden. Det har inte funnits någon sådan här plan tidigare. Men nu är det alltså dags. Antagligen av de skälen att den nya Skollagen (fast den är väl inte sådär jätteny längre, den trädde i kraft 1 juli 2011) har blivit tydligare på den här punkten, revisorerna tog upp frågan förra året – och i höst kommer Skolinspektionen på besök…
Riksdagen har bestämt att alla skolor ska arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Skollagen beskriver i 4 kap, som har rubriken ”Kvalitet och inflytande”, hur detta arbete ska gå till. 
- ”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
- Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen … ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. - Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet … ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
- Det systematiska kvalitetsarbetet … ska dokumenteras.
- Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.”
Låt mig först slå fast att jag tycker att det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt. Inte bara för att Skollagen kräver det. Som jag ser det, så handlar det systematiska kvalitetsarbetet om att planera, följa upp, analysera och dokumentera så att verksamheten utformas på ett sådant sätt att skolans nationella mål uppfylls. Det handlar om att utgå från det som fungerar och identifiera det som behöver utvecklas och förbättras. Vart ska vi och var är vi idag?
I skolans värld är den viktigaste utgångspunkten elevens lärande och utveckling.
Det systematiska kvalitetsarbetet måste utgå från elevernas resultat och analysera vad resultaten beror på. Det kan handla om arbetssätt, resurser, klasstorlekar, organisation, schema och kanske förhållningssätt. Det kan också handla om ledarskap, kränkningar och mobbing etc. Det som är bra ska behållas. Det som är mindre bra, eller dåligt, ska förändras. Eleverna ska lära sig och utvecklas. Allihop. Det är det här som är statens uppdrag till skolan.
Så enkelt är det. Så svårt är det.
Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet ligger alltså ute på förskole- och skolenheterna. Det är förskolechef och rektor som är ansvariga för arbetet. Förskolechef och rektor har fått sitt uppdrag direkt från riksdagen.
Det är så som jag ser det.
Jag läser planen för det systematiska kvalitetsarbetet för Vänersborg – och fattar inte mycket. Kanske klarnar det om jag tittar på vad Skolverket har skrivit?
Skolverket har gett ut allmänna råd om det systematiska kvalitetsarbetet (kan laddas ner här). ”Råden” ska följas om man inte kan visa att det man själv gör är bättre. Typ.
Skolverket har gjort en skiss på vad det systematiska kvalitetsarbetet bör ta upp:
”Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. Något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras.
Måluppfyllelsen får man fram genom att Följa upp (var är vi?). Denna fas mynnar ut i en nulägesbeskrivning som leder vidare till nästa fas Analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?). Fasen avslutas med att beslut fattas om 
utvecklingsåtgärder. Det finns nu ett utgångsläge och kunskap om vad som behöver utvecklas i verksamheten. Efter det är det dags att Planera och Genomföra insatserna (hur gör vi?). När väl insatserna är genomförda behöver man åter Följa upp resultaten och få fram ett nytt nuläge.
De olika faserna länkar i varandra och varje fas kräver i sig en analys. Systematiken innebär att se helheten och att varje fas är beroende av den förra och påverkar den senare.”
Sedan utvecklar Skolverket de olika punkterna. Det skulle gå alltför långt att sammanfatta detta här, men ett exempel från ”Planera och genomföra utbildningen”:
”Huvudmannen bör
- se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,
- ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,
- ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt
- se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.”
Själva arbetet ska utföras på enheterna, huvudmannen ska ge förutsättningarna. I de allmänna råden lyfter Skolverket en varningens finger:
”Om huvudmannen i för stor utsträckning beslutar på vilket sätt enheten ska genomföra utvecklingsinsatserna är risken stor att rektorer och förskolechefer bara blir förvaltare och inte motorer i utvecklingsarbetet.”
Jag läser planen för det systematiska kvalitetsarbetet för Vänersborg, igen – och fattar fortfarande inte mycket.
Kan huvudmannen arbeta efter denna plan? Kan enheterna det? Organisationsnivåer blandas friskt i planen. Det är svårt eller omöjligt att utläsa vem som ska göra vad. Planen går in på detaljer, precis som riktlinjerna för skolpliktsbevakningen (se tidigare blogg), dvs den blandar ihop den politiska nivån med förskole- och skolenheterna. Den ser, känns det som, enheterna som ”serviceorgan” till huvudmannen/den centrala förvaltningen och inte tvärtom.
Men planen för det systematiska kvalitetsarbetet för Vänersborg kanske är bra? Jag vet inte, jag förstår den inte. Gör förskolechefer och rektorer det?
Det centrala är att kvalitetsarbetet ska leda till:
”ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.”
Det får inte glömmas bort. Och det är ute i förskolan, det är ute i klassrummet i skolorna, som arbetet med den ökade måluppfyllelsen äger rum.
Som Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik, säger i sin sammanfattning av Hatties rapport ”Synligt lärande”:
”Att återigen sätta klassrumsfrågor och undervisningsstrategier högt på agendan och försöka bidra till att utveckla kraften hos lärare och elever att få ut det mesta möjliga av skolan, både kunskapsmässigt och socialt.”
Och huvudmannen då, Barn- och Ungdomsnämnden? Som Skolverket skriver:
”En självvärdering kan bidra till att kartlägga huvudmannens egna insatser. Frågor som kan vara aktuella att ställa är vilket stöd och vilka resurser enheterna behöver i sitt kvalitetsarbete, om de organisatoriska eller personella förutsättningarna är anpassade till behoven eller vad som krävs för att förskolechefer och rektorer ska kunna fungera som pedagogiska ledare med ansvar för utvecklingen.”
Det är som sagt några annorlunda ärenden på dagordningen denna gång på morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Ärenden som har med kommunen som huvudman för förskolan och skolan att göra. Jag har inte helt tillfreds med de förslag som ligger till grund för nämndens beslut, men å andra sidan så visar de att en ny era har börjat, där nämnden tänker ta sitt ansvar som huvudman för förskolan och skolan.
Vi får se om Skolinspektionen blir nöjd när den inspekterar Vänersborg till hösten.
BUN 13/5: Fler frågor kring huvudmannaskapet
På måndag ska Barn- och Ungdomsnämnden alltså behandla några frågor som har med huvudmannaskapet för skolan att göra. Förutom ”Ramtimplan – fördelning av undervisningstid mellan årskurser”, som jag skrev om tidigare (här), så ska också ”Inrättande av förstelärartjänster”, ”Riktlinjer för skolpliktsbevakning” och ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete” upp för beslut.
Inrättandet av ”förstelärartjänster” är väl inte så mycket att orda om. Det är utbildningsminister Jan Björklund (FP) som har infört respektive återinfört begreppen/tjänsterna, ”förstelärare” och ”lektor”. De ska vara karriärsteg för ”särskilt yrkesskickliga” lärare och de lärare som får dessa tjänster ska få högre löner än sina kollegor. ”Löneförhöjningarna” ska staten betala. Vänersborg har ansökt om och fått bidrag till att inrätta 10 förstelärartjänster.
Och det är väl bra. Förvaltningschefen ska enligt beslutsförslaget:
”… fastställa kriterier, hantera urvalsprocessen och anställningar.”
Det är naturligtvis viktigt att personalorganisationerna kommer in och får delta på ett tidigt stadium i arbetet, t ex med att fastställa kriterier. Det har redan hänt på flera ställen i Sverige att självsvåldiga chefer har tänkt utnyttja de statliga pengarna till annat än de egentligen är tänkta för. Det kommer naturligtvis inte att hända i Vänersborg, men det är ändå bra om lärarfacken får vara med tidigt i processen.
I Sverige är det obligatoriskt för alla barn att gå i skolan från det år de fyller 7 tills utgången av vårterminen det nionde året. Skollagen:
”Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.”
Naturligtvis åligger det, enligt Skollagen:
”Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.”
Men ansvaret ligger också hos kommunen. Skollagen igen.
”Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.”
Det är lite intressant att Skollagen använder begreppet ”kommunen” och inte ”huvudman”. Det borde rimligtvis betyda att kommunen är ansvarig för att eleverna på Fridaskolan eller andra friskolor fullgör sin skolplikt. Undrar om det är så? Undrar om friskolorna rapporterar elevernas frånvaro till kommunen?
Eftersom skolan är obligatorisk så måste eleverna gå i skolan, såvida de inte har giltiga skäl att utebli.
Och då kommer vi till ärendet för BUN. BUN ska på måndag fastställa riktlinjer för att se till att eleverna fullgör sin skolgång. Det är inget konstigt med det. Det har arbetats mycket i kommunen med ökad skolnärvaro. Det var ett modellområdesprojekt och en mängd personer har deltagit. Personerna har kommit från BUP, Socialtjänsten, gymnasiet, polisen, Ungdomsmottagningen, Barn- och Ungdomsförvaltningen osv.
Och när projektet är klart och alla möten med alla personer är avklarade så hamnar själva arbetet på, naturligtvis, den vanlige lärarens, klasslärarens/klassföreståndarens, bord. Det är läraren som ska ringa, samtala, kalla till möten, dokumentera osv. Samma lärare vars huvuduppgift är, eller borde vara, att undervisa… Ytterligare uppgifter som ska hinnas med…
Jag undrar om dessa arbetsuppgifter har samverkats med facken? Och om inte facken har varit involverade, så hamnar detta beslut i ett lite delikat läge… Ska politikerna i nämnden lägga på ytterligare arbetsuppgifter på lärarna, utan att tillföra mer pengar, utan att tala om vilka andra arbetsuppgifter som ska tas bort, utan att anställa nya lärare…? Eller är det självklart att det är rektor som reglerar arbetstiden utifrån de politiska besluten när den ordinarie tiden läggs ut på varje lärare? Så är det naturligtvis… Varje klasslärare/klassföreståndare utför ju flera av dessa uppgifter redan.
Jag funderar på en annan sak, en detalj men ändå. Begreppen ”klasslärare” används i riktlinjerna för 0-6 och ”klassföreståndare” för 7-9. Det måste innebära att ansvaret inte kan delegeras. Som det är nu på skolorna kan det hända att annan personal får detta ansvar kring närvaro/frånvaro, t ex elevassistenter, resurslärare, kuratorer etc. Ska inte det vara möjligt i fortsättningen?
Nämnden ska fastställa riktlinjerna. Är riktlinjerna ok? Tja, de är väl ok, men något ”överarbetade” kan jag tycka. Men. Riktlinjerna är alldeles för detaljerade för en nämnd att fatta beslut om. Inte ska vi politiker besluta att
”all rapportering ska ske i EdWise/Lärplattformen”
eller att
”alla skolor ska ha en noggrann, systematisk frånvarouppföljning i enlighet med de kommunövergripande rutinerna.”
Och i de ”kommunövergripande rutinerna” är åtgärderna nere på den allra lägsta och detaljrikaste nivå man kan tänka sig typ:
”Elevens klassföreståndare kontaktar vårdnadshavare, per telefon…”
Om nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) säger att hela det här ”beslutspaketet” inte är en fråga för nämnden, förutom vissa ”principer”, utan för förvaltningen… Ja, då tänker jag inte säga emot…
För en gångs skull.
BUN 13/5: Väne Ryr…
På måndag är det alltså dags för ett nytt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Det näst sista för säsongen. En fråga som har hängt med hela säsongen, och förra, och förrförra, är Väne Ryr. Och på måndag ska den upp igen…
Nämnden ska besluta om hyreskontrakt för Väne Ryrs skola.
I de utskickade dokumenten finns en handling från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Jag citerar:
”Anbud har inkommit för verksamhetsanpassning av Väne Ryrs skola.
Total projektkostnad: 7.000.000 kr
Avskrivningstid: 20 år
Hyreskostnad: 855.966 kr/år (370 kvm –> 2.313 kr/kvm o år)”
Titta på siffrorna en gång till.
En ”verksamhetsanpassning” av Väne Ryrs skola ska kosta 7 miljoner kr… 7 miljoner kr!
Jag häpnar! För 7 miljoner kr skulle man ju kunna bygga ett slott!
OK, det var väl att ta i… Men att bygga en villa på Katrinedal kostar ca 25.000 kr/kvadratmeter. Med en bostadsyta på 140 kvm blir totalkostnaden 3,5 miljoner. Detta innebär att man kan bygga två nya villor för samma pris som kommunen bygger om Väne Ryrs skola!
Hur kan det kosta 7 miljoner att ”verksamhetsanpassa” Väne Ryrs skola?
Vad är det jag inte förstår?
I handlingen från Samhällsbyggnadsförvaltningen ovan så står det att avskrivningstiden ska vara 20 år. I det beslutsförslag som läggs fram för nämnden har avskrivningstiden ändrats till 10 år.
Jag vet inte varför, men i och med att avskrivningstiden ändras blir ju naturligtvis den årliga hyreskostnaden högre. Hyreskostnaden blir 1.205.966 kr (3.259 kr/kvm). Över 1 miljon i hyra per år!!
Också helt ofattbart. 1,2 miljoner kr i hyra för en byggnad i Väne Ryr..? Marknadsmässig hyra?
Vad är det jag inte förstår?
Till sist några undrar jag. Har samhällsbyggnadsförvaltningen gjort en egen kalkyl? Har kommunen tagit in anbud på ombyggnad av Väne Ryrs skola? De personer, som jag har haft kontakt med, har nämligen inte sett till någon förfrågan. Men det är klart, jag har långt ifrån haft kontakt med alla.
BUN 13/5: Ramtimplan
Tiden går, åren går. Ålderdomen nalkas. Snart 60. Om 1 år. Och om en vecka är det sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN). Igen!
Det är några annorlunda ärenden på dagordningen denna gång. Förvisso ska ”Delårsrapporten med helårsprognos” behandlas. Som vanligt. Men ändå inte. Det är alltid några nya siffror och formuleringar. Delårsrapporten har dock inte skickats ut än.
Några frågor som har med kommunen som huvudman för skolan att göra ska upp till behandling. Skollagen är ju tydlig på huvudmannens uppgifter. Och genom åren har det väl inte alltid tagits så allvarligt på det. Typ. I Vänersborg. Kan jag tycka. Det ska dock bli ändring på det nu. Varför vet jag inte. Många av dessa frågor skulle väl ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) i normala fall säga vara förvaltningsfrågor, och avföra dem från den politiska dagordningen. Å andra sidan kommer Skolinspektionen på besök i höst… Och Skollag är Skollag…
BUN ska behandla ”Ramtimplan – fördelning av undervisningstid mellan årskurser”, ”Inrättande av förstelärartjänster”, ”Riktlinjer för skolpliktsbevakning” och ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”. Nämnden har aldrig haft uppe dessa ärenden på dagordningen förut.
En gång i tiden tänkte jag ta upp ramtimplanen i bloggen. Som anställd lärare. Det blev aldrig av. Nu kommer frågan upp i nämnden. Så nu passar jag på ge några synpunkter.
Jag är något förvånad över att förvaltningen presenterar ett, i varje fall till delar, nytt förslag till ramtimplan. Jag är förvånad därför att utbildningsminister Björklund har aviserat att det ska komma centrala, nationellt bestämda, timplaner nästa år. Och problemet med att ändra timplaner är att eleverna har en garanterad undervisningstid. Det innebär att alla förändringar av timplanerna leder till ”övergångstimplaner”. Eleverna måste ju få ut sin garanterade undervisningstid under sin grundskoletid. Dessutom tar det en massa tid att utarbeta både nya timplaner och ”övergångstimplaner”…
En sak måste dock ändras redan nu. Regeringen har bestämt att eleverna ska ha 120 timmar mer matte under hela skoltiden. Och det ska börja från och med i höst. I förslaget har all ”extra” matematik förlagts, helt enligt riktlinjerna, till de lägre årskurserna.
Nämnden har ett mycket detaljerat timplaneförslag att ta ställning till. Det är så detaljerat att jag först tänkte som Eckerbom Wendel (M) brukar göra, och säga – är inte detta en förvaltningsfråga? Men i Skolförordningen står det faktiskt (9 kap):
”4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.”
Huvudmannen inte bara fördelar timmarna mellan stadierna utan till och med mellan årskurserna. Därav detaljrikedomen i handlingarna. Så var det med det.
Förvaltningen motiverar förslaget till en ny gemensam ramtimplan för alla Vänersborgs skolor med att den syftar till att ge:
- ”förutsättningar för likvärdighet”
- ”säkerställa att alla elever får sin garanterade undervisningstid”
- ”göra det enklare för elever som flyttar och byter skola inom kommunen”
Först undrade jag om BUN skulle besluta om en timplan bara för att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid. Och att rektor sedan får ett utrymme att organisera efter eget huvud. Rektorn bestämmer ju över skolans inre organisation (Skollagen). Men enligt förvaltningen är ju ett syfte med ramtimplanen att ge ”förutsättningar för likvärdighet.” Då måste väl nämndens beslut följas till punkt och pricka. Eller får rektor avvika från nämndens beslut och t ex ge alla elever på sin skola mer undervisningstid än vad nämnden beslutat? Blir det likvärdigt då?
Skolförordningen igen:
”3§ Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.”
”Huvudmannen får besluta…” Får nog fråga om det här… Är det rektor eller huvudman som äger beslutsrätten…?
Utöver bestämmelserna om garanterad timtid har Skolverket även lämnat riktlinjer kring hur tiden ska fördelas mellan stadierna i grundskolan.
Skolverket gav nyligen ut en rapport om den garanterade undervisningstiden sedd ur huvudmannens perspektiv. Rapporten heter ”Att fånga undervisningstiden med målen i fokus”. (Kan hämtas här.) Skolverket har, utifrån det centrala innehåll och de kunskapskrav som angetts för de olika stadierna i kursplanerna, rekommenderat en fördelning av den garanterade undervisningstiden mellan stadierna. Det är en viktig, avgörande, utgångspunkt.
Skolverket skriver:
”De preliminära värden som tagits fram gällande antaganden om den undervisningstid som legat till grund för konstruktionen av kunskapskraven, ser ut som följer:”
När jag jämför förvaltningens förslag med tidsrekommendationerna ovan ser jag en diskrepans som får mig att undra hur förvaltningens förslag är underbyggt i förhållande till uppdraget i kursplanerna.
För NO åk 1-3 rekommenderas 180-220 h. Förvaltningens förslag omfattar 160 h…. För åk 4-6 ligger förslaget på 255 h dvs inom det rekommenderade spannet, men för åk 7-9 ligger förslaget på 386 h, dvs högt över rekommendationen.
Anser sig förvaltningen ha bättre insikter än Skolverket om vilken tid som krävs för att utföra uppdraget i kursplanerna eller hur motiverar man detta????
Vidare kan man nog förutsätta att de stadietimplaner som Björklund har för avsikt att presentera kommer att utgå från dessa antaganden om vilken tid som krävs för att utföra uppdraget. Att då besluta om en timplan som man redan nu ser kraftigt avviker från rekommendationerna verkar inte så klokt…. Att i efterhand justera med övergångstimplaner för att eleverna ska få sin tid skapar onödigt arbete för rektorerna!
Följande är dock värre….
När jag jämför det förslag till timplan som BUN ska ta ställning till så ser jag att förslaget i flera ämnen inte ger eleverna deras garanterade timtid! Totalsumman understiger det som lagen stipulerar! Här måste alltså veckotiden utökas i någon årskurs för att nå upp till lägsta nivån! Att lägga ut något mer totaltid än garanterad undervisningstid är alldeles tillåtet och också nödvändigt för att få realistiska lektionspass.
Vidare ser jag att man för de lägre årskurserna gjort tidsuppdelningar för NO och SO i olika ämnen. Hur tänkte man här??? I kursplanerna anges att man i åk 1-3 läser SO och NO, inte enskilda ämnen inom dessa ämnesramar…
Huvudmannen har rätten att fördela undervisningstiden… Men hur klokt är det att överhuvudtaget ägna sig åt detta nu när en nationell styrning aviseras och risken tycks uppenbar för att det blir fel?
Skolverkets rapport ”Att fånga undervisningstiden med målen i fokus” tar också upp en annan sak. Det finns faktiskt helt andra problem än den med den planerade undervisningstiden.
Det är nämligen inte den i förväg planerade tiden som är problemet utan utfallet. Ur Skolverkets rapport:
”Att ha en planerad aktivitet på schemat innebär dock inte alltid att eleverna i praktiken får sin utlovade undervisningstid. Huruvida den faktiska undervisningstiden överensstämmer med den planerade kontrolleras inte.”
Alltså lite av det gamla vanliga dilemmat mellan ”dokument i pärmen” och verkligheten ”på golvet”.
”Men det händer att det planerade schemat ibland måste frångås till följd av t.ex. tematisering och anpassning efter elevers olika behov. Det händer också att ordinarie lärare är borta, vilket kan ha en direkt inverkan på elevernas undervisningstid.”
Och även om vikarie sätts in:
”kvaliteten på lektionerna varierar då vikarielösningarna på olika sätt påverkar planering och lektionsinnehåll.”
Det händer enligt rapporten att skolor kompenserar för missade kunskaper, men sällan för förlorad undervisningstid. Med andra ord:
”… extra lektioner [används] … inte i samma utsträckning till dem som vill sträva mot högre mål.”
En ramtimplan säkerställer alltså inte att alla elever får sin garanterade undervisningstid. Som var ett av syftena med en gemensam ramtimplan.
Det kanske skulle diskuteras om inrättandet av en ”vikariepool” istället…
Det tredje syftet med en gemensam ramtimplan var att ”göra det enklare för elever som flyttar och byter skola inom kommunen”. Visst kan det vara så, om nu alla skolor har samma timplan…, men Skolverket lyfter i sin rapport fram ytterligare en aspekt, nämligen att skolor har olika planeringar för ämnesinnehållet (centralt innehåll) över årskurser och att det kan innebära problem. En elev kan alltså läsa om ”Sveriges statsskick” i 8:an på Vänerparken, byta skola i 9:an till Dalbo – och få läsa ”Sveriges statsskick” igen… Och istället missa något annat…
En ramtimplan har fördelar. Det har t ex visat sig att skolor i Sverige, dock inte i Vänersborg, behandlar vissa ämnen, enligt Skolverkets rapport gäller det oftast Bild och Hem- och Konsumentkunskap, mycket styvmoderligt och drar ner undervisningstiden för dessa ämnen. En gemensam ramtimplan förhindrar detta. Det kan också till viss del underlätta vid byte av skola. Men en ramtimplan löser inte alls de ”problem” som uttrycks som syfte i handlingarna till nämnden.
Kanske skulle pedagogerna ha varit mer involverade i framtagandet av förslaget?
Eller är det ett feltänk alltihop på nationell nivå? Kan den svenska skolan ha en garanterad undervisningstid och en gemensam ramtidplan när allt i skolan handlar om mål?
Å andra sidan är lärarnas tjänster och därmed arbetsbörda intimt förknippade med ämnenas undervisningstid. Men det är en annan fråga… Eller är det..?
Slutsatsen blir att det liggande förslaget måste arbetas om. Förslaget om ramtimplanen måste bli återremitterat.
Lite mer om BUN (15/4)
Igår skrev jag om hur den styrande mini-alliansen fick smisk när det gällde budgeten för 2014. (Se här!) Vänsterpartiets, Miljöpartiets, Centerpartiets och Välfärdspartiets yrkande på +20 miljoner kr fick majoritet i nämnden. Budskapet var tydligt, inga besparingar på Vänersborgs barn och ungdomar!
Socialdemokraterna då? Ja, de lade ner sina röster. De har slutat att fungera som ett oppositionsparti. De tar inget ansvar för någonting längre. De smiter undan.
”Den som ingenting säger har ingenting sagt.”
Jag undrar vad socialdemokraternas väljare (23,5 % i Vänersborg) tycker om det här?
Vad ska de 20 miljoner kr användas till? Oj, det finns hur många hål som helst i Barn- och Ungdomsförvaltningen. Vänsterpartiet kan tänka sig något sådant här: 7 milj kr för att minska varje barngrupp i förskolan med ett barn, 4,5 milj för att öppna Väne Ryr (enligt nya och dyrare beräkningar), 1,2 milj för att fullfölja beslutet om skolskjutsar, 2 milj till ungdomsverksamheten (ex öka öppethållandet i Ungdomshuset, Schools Out, Lussebandy, Bearfest och Sommarscen på Sanden) och resterande pengar för mer personal i grundskolan och på fritids. (En summa går automatiskt till fristående skolor.) Då ska vi också komma ihåg att de 16 milj kr ”extra” som nämnden fick i år är ramhöjande, dvs de pengarna finns ”kvar” även nästa år.
Dock. Det är kommunfullmäktige som fattar det avgörande budgetbeslutet i juni.
I de andra ärendena, som avhandlades på gårdagens möte, var alla partier överens. Det var inga kontroversiella frågor. Värt att nämna är dock att en process har påbörjats med att bygga en ny förskola på 8 avdelningar vid kvarteret Hönan, dvs området vid Belfragegatan (bakom Pärlans). Går detta ”i lås”, dvs nämnden fattar ett sådant här beslut, så skulle en verksamhet kunna börja 2015.
Jag hade ställt några frågor, som jag fick svar på. En fråga handlade om vad bandy-VM kostade Barn- och Ungdomsnämnden.
Det krävdes mer personal, som t ex vaktmästare och städ, under bandy-VM. Det gick åt mer i förbrukning, t ex mer el och vatten. Dessutom fick man ju inte in några intäkter under dessa 9 dagar. Mellan tummen och pekfingret kunde det handla om 170.000 kr. Pengar som nämnden får ta från något annat…
De pengar som kommunstyrelsen lovade att bidra med när det gällde hyran av arenan under VM är inte utbetalda. Gunnar Lidell (M) har helt enkelt makulerat fakturan från BU-förvaltningen. Det pågår dock en dialog… Under tiden ligger BUN ute med pengarna…
När det gällde profilklasserna menade förvaltningen att de utarbetade rutinerna för intagning, som t ex finns att läsa på kommunens hemsida, hade följts. Det framkom också att eleverna bara får söka en profil. Här hade det tydligen blivit något fel. Någon elev hade sökt två. Det var ett misstag, någon hade förbigått rutinerna. Nämnden fick också reda på att en profilklass kostar drygt 100.000 kr mer än en ”vanlig” klass. Det pågår också en dialog mellan rektorer och förvaltning om för- och nackdelarna med profilklasser. Nämnden diskuterade dock inte denna fråga.
Jag hade också ställt följande frågor (för en bakgrund, se här):
- Vilka rättigheter har man som ledamot av en nämnd att få frågor besvarade?
- Är rättigheterna avhängiga av ordförandes inställning?
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) svarade ”nej” på den sista frågan. En nämndledamot, precis som vilken person som helst(!), har rätt att få frågor besvarade. Man har dock inte rätt att initiera en utredning. Fast det frågade jag ju inte. För övrigt tyckte Eckerbom Wendel att ledamöter hade rätt att ”prya” inom förvaltningen. Jaha. Har jag en fråga om profilklasser, så är det bättre att jag är med profilklasserna en dag i stället för att fråga. Eller?
Med tanke på alla frågor som jag har ställt om arenan under årens lopp, så kanske jag kan få anställning där…
POW! WOW!
POW! WOW!
Vilken smäll!
Barn- och Ungdomsnämnden har haft sitt aprilsammanträde idag. Det stora ärendet var budgeten för nästa år.
Kommunstyrelsen har ju fastställt de budgetramar som gäller 2014 för de olika nämnderna. Det efter att socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister avstod från att delta i beslutet. Mini-alliansens förslag blev således kommunstyrelsens beslut. Det innebär att Barn- och Ungdomsnämnden ska spara 8,252 milj kr 2014.
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna höll fast vid detta vid dagens nämndmöte och argumenterade för nödvändigheten av att det ska sparas på barnen och ungdomarna. Detta trots att de alltså sitter i en nämnd som ska ta tillvarata förskolornas, skolornas och ungdomsverksamhetens intressen. Men det är viktigare att kommunen gör ett överskott än att satsa på nämndens verksamhet. Tyckte mini-alliansens ledamöter…
En helt osannolik inställning enligt mitt förmenande. Varför sitter de egentligen i Barn- och Ungdomsnämnden? För om inte nämndens egna ledamöter påtalar behovet av resurser för förskolor och skolor – vem ska då göra det?
Det här visste ni naturligtvis redan. Vad hände idag då? För det första så var en hel del socialdemokrater frånvarande. Det innebar att Marianne Karlsson (C) fick ersätta en socialdemokratisk ledamot… Det var viktigt.
Som vanligt i nämnden så är det en ajournering innan beslut ska fattas. Två ordinarie ledamöter från Socialdemokraterna, två från Vänsterpartiet, två från Centerpartiet, en från Miljöpartiet och en från Välfärdspartiet – och så naturligtvis ersättarna – samlades och diskuterade.
Socialdemokraterna gjorde klart att de inte tänkte delta i beslutet. De har ju bestämt att de ska avstå från att rösta… I Kommunstyrelsen, i Socialnämnden, i Barn- och Ungdomsnämnden… Och låter därmed mini-alliansen få igenom sina sparförslag. Tillsammans med Centerpartiet. Som också avstår.
Men inte i Barn- och Ungdomsnämnden!
Centerpartiets två ledamöter tänkte inte avstå! De ville markera hur viktiga barnen och ungdomarna är. Det ville Miljöpartiet också. Och Välfärdspartiet.
Vi utgick från Vänsterpartiets yrkande (det är väl ingen hemlighet?) och gjorde några redigeringar. Vi kom överens, både lätt och snabbt.
Tillsammans yrkade V+MP+C+VFP att:
”Barn- och ungdomsnämnden anhåller om att bli tilldelat ytterligare 20 miljoner kronor i utökad rambudget för år 2014 till förskolan, grundskolan och ungdomsverksamheten”
Det blev dags för beslut. Och det blev votering…
Ja till sparförslaget: 5 röster (M+FP+KD)
Nej till sparförslaget – ja till +20 milj kr: 6 röster (V+C+MP+VFP )
Och två socialdemokrater som avstod.
POW! WOW!
6-5!
Ett svidande nederlag för den styrande mini-alliansen!
Det är kommunfullmäktige som i juni beslutar om budgeten för 2014. Och mycket kan hända innan dess. Men beslutet i BUN är en mycket kraftfull markering och en tydlig signal till Barn- och Ungdomsförvaltningen att den inte behöver spara kommande år och läsår. För även om det kanske inte slutar på +20 milj kr, så kommer det definitivt inte att bli fråga om några nedskärningar och besparingar!
.
PS. Här följer hela ”halvstor-oppositionens” förslag, som vann med 6-5:
Yrkande – ärende 3: Budget 2014 — Mål och resursplan 2014-2016
I Mål- och Resursplanen står det:
”I Vänersborgs kommun ska alla barn och ungdomar, oavsett förutsättningar, ges goda kunskaper, meningsfull fritid och personlig utveckling.”
I Vision Vänersborg kan man läsa att kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan ska leda till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt. Barn- och ungdomsnämnden har bland annat som inriktningsmål att barn och ungdomar i hög grad ska trivas, känna sig trygga och uppleva arbetsro samt att alla elever ska ha minst godkänt i alla ämnen.
Barn- och ungdomsnämnden har under en lång rad av år fått minskade ekonomiska resurser. Personaltätheten inom grundskolan har sjunkit, inom skolbarnsomsorgen har antalet barn per årsarbetare ökat och inom förskolan har en förtätning i barngrupperna skett. Ungdomshuset har minskat sitt öppethållande.
Inom Barn- och ungdomsnämnden har det samtidigt skett en omfördelning av ekonomiska resurser mellan verksamheter och som också förklarar neddragningarna på förskole- och skolverksamheterna. Den enskilda pedagogiska omsorgen har tagit flera miljoner kr i anspråk, pengar som Barn- och ungdomsnämnden har tvingats ta från befintlig verksamhet.
Barn- och Ungdomsförvaltningen hade den 1 november 2012 934 personer tillsvidareanställda och 51 visstidsanställda. År 2008 betalades löner ut till 1.459 personer… Elevantalet i grundskolan har förvisso minskat under denna tid, men inte tillnärmelsevis i den grad som antalet anställda har.
Årets budget, 2013, innebar en förändring. För första gången på många år tilldelades Barn- och ungdomsnämnden mer pengar än året innan. Barn- och ungdomsnämnden fick 16 Mkr ”extra” jämfört med föregående år. Vi menar att detta inte får vara ett undantag eller en isolerad händelse, utan en markering av ett trendbrott. Satsningen på barnen och ungdomarna måste nu fortsätta!
Vi anser att kommunstyrelsens budgetramar, som innebär att Barn- och Ungdomsnämnden ska spara 8,252 milj kr nästa år, är oacceptabla. Det gör fyra fackförbund, som finns representerade inom förvaltningen, också. Vid MBL den 28 mars lämnade de en reservation. Facken skriver:
”Personalorganisationerna har gång på gång påtalat att mer resurser behövs för att personalen ska kunna utföra sitt viktiga uppdrag. … För att åtminstone säkerställa dagens kvalitet i verksamheterna är det omöjligt att genomföra ett sparbeting – det måste tillföras medel i stället!”
Det är naturligtvis inget som hindrar att Barn- och ungdomsnämnden försöker att se över verksamheten för att hitta effektiviseringar. Vi anser att det t ex kan vara läge att se över satsningar på icke lagstadgad verksamhet. Men det räcker inte.
Kommunledningen måste snarast komma med förslag på hur arenans kostnader ska minskas och intäkterna öka.
De senaste åren har Vänersborgs kommun som helhet gått med ”vinst”. År 2006 gjorde kommunen ett överskott på 61 miljoner kr, år 2007 på 52 miljoner, år 2008 på 27 miljoner, år 2009 på 48 miljoner kr, år 2010 på 49 miljoner, år 2011 på 35 miljoner kr och nu senast, år 2012, på 39 miljoner kr.
Vi är beredda att finansiera satsningar i förskolan, grundskolan och ungdomsverksamheten genom att ta resultatutjämningsreserverna i anspråk. Den maximalt möjliga avsättningen till resultatutjämningsfonden beräknas till 65,5 milj kr. Vi är inte heller helt främmande för att ta till en mindre skattehöjning om det krävs.
Det är svårt att formulera en exakt summa i yrkandet. Det finns flera frågor om kostnader för olika åtgärder som fortfarande inte har blivit besvarade när detta skrivs. Summan 20 milj kr är att betrakta som ett ”överslag” som visar på våra intentioner när det gäller storleken på satsningen på förskolan, grundskolan och fritidsverksamheten.
Kommunens verksamheter är viktigare än ett stort överskott i resultatet!
Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet yrkar att
Barn- och ungdomsnämnden anhåller om att bli tilldelat ytterligare 20 miljoner kronor i utökad rambudget för år 2014 till förskolan, grundskolan och ungdomsverksamheten
Vänersborg 2013-04-15
Stefan Kärvling (V), Magnus Bäckström (V), Annalena Levin (C), Marianne Karlsson (C), Marika Isetorp (MP) och Bengt Rydholm (VFP).
V:s budgetyrkande i måndagens BUN
Nu på måndag (imorrn!) är det, som sagt, sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden. Då ska Mål- och Resursplanen för 2014-2016 behandlas, dvs budgeten för nästa år.
Kommunstyrelsen har fastställt de budgetramar som ska gälla för 2014. Eftersom Vänsterpartiet var det enda parti som röstade mot mini-alliansens sparförslag på 8,252 milj kr, så är det detta sparförslag som gäller. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet gjorde ju kommunstyrelsens beslut möjligt genom att de avstod från att rösta. (Välfärdspartiet har ingen ordinarie ledamot i kommunstyrelsen.)
Vänsterpartiet accepterar inte neddragningar för barnen och ungdomarna. Därför lägger vi ett eget förslag i BUN. Det handlar istället för besparingar om en kraftfull satsning på förskolan, grundskolan och fritidsverksamheten. Det ska bli intressant att se om Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet fortsätter att lägga ner sina röster, med de allvarliga konsekvenser det får för t ex grundskolans planering av nästa läsårs organisation, eller om de tänker visa korten och rösta.
Här återger jag hela yrkandet från Vänsterpartiet:
Yrkande – ärende 3: Budget 2014 — Mål och resursplan 2014-2016
I Mål- och Resursplanen står det:
”I Vänersborgs kommun ska alla barn och ungdomar, oavsett förutsättningar, ges goda kunskaper, meningsfull fritid och personlig utveckling.”
I Vision Vänersborg kan man läsa att kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan ska leda till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt. Barn- och ungdomsnämnden har bland annat som inriktningsmål att barn och ungdomar i hög grad ska trivas, känna sig trygga och uppleva arbetsro samt att alla elever ska ha minst godkänt i alla ämnen.
Barn- och ungdomsnämnden har under en lång rad av år fått minskade ekonomiska resurser. Personaltätheten inom grundskolan har sjunkit, inom skolbarnsomsorgen har antalet barn per årsarbetare ökat och inom förskolan har en förtätning i barngrupperna skett. Ungdomshuset har minskat sitt öppethållande.
Inom Barn- och ungdomsnämnden har det samtidigt skett en omfördelning av ekonomiska resurser mellan verksamheter och som också förklarar neddragningarna på förskole- och skolverksamheterna. Den enskilda pedagogiska omsorgen har tagit flera miljoner kr i anspråk, pengar som Barn- och ungdomsnämnden har tvingats ta från befintlig verksamhet.
Barn- och Ungdomsförvaltningen hade den 1 november 2012 934 personer tillsvidareanställda och 51 visstidsanställda. År 2008 betalades löner ut till 1.459 personer… Elevantalet i grundskolan har förvisso minskat under denna tid, men inte tillnärmelsevis i den grad som antalet anställda har.
Årets budget, 2013, innebar en förändring. För första gången på många år tilldelades Barn- och ungdomsnämnden mer pengar än året innan. Barn- och ungdomsnämnden fick 16 Mkr ”extra” jämfört med föregående år. Vänsterpartiet menar att detta inte får vara ett undantag eller en isolerad händelse, utan en markering av ett trendbrott. Satsningen på barnen och ungdomarna måste nu fortsätta!
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsens budgetramar, som innebär att Barn- och Ungdomsnämnden ska spara 8,252 milj kr nästa år, är oacceptabla. Det gör fyra fackförbund, som finns representerade inom förvaltningen, också. Vid MBL den 28 mars lämnade de en reservation. Facken skriver:
”Personalorganisationerna har gång på gång påtalat att mer resurser behövs för att personalen ska kunna utföra sitt viktiga uppdrag. … För att åtminstone säkerställa dagens kvalitet i verksamheterna är det omöjligt att genomföra ett sparbeting – det måste tillföras medel i stället!”
Det är naturligtvis inget som hindrar att Barn- och ungdomsnämnden försöker att se över verksamheten för att hitta effektiviseringar. Vänsterpartiet anser att det t ex kan vara läge att se över satsningar på icke lagstadgad verksamhet. Men det räcker inte.
Vänsterpartiet anser också att kommunen måste komma till skott när det gäller Arena Vänersborg. Kommunledningen måste snarast komma med förslag på att ändra arenans ägandestruktur eller att ändra inriktningen på verksamheten i syfte att minimera kostnaderna. Det går inte att fortsätta att pumpa in miljoner i arenan. Kommunens barn och ungdomar är viktigare än bandy.
De senaste åren har Vänersborgs kommun som helhet gått med ”vinst”. År 2006 gjorde kommunen ett överskott på 61 miljoner kr, år 2007 på 52 miljoner, år 2008 på 27 miljoner, år 2009 på 48 miljoner kr, år 2010 på 49 miljoner, år 2011 på 35 miljoner kr och nu senast, år 2012, på 39 miljoner kr.
Vänsterpartiet är berett att finansiera satsningar i förskolan, grundskolan och ungdomsverksamheten genom att ta resultatutjämningsreserverna i anspråk. Den maximalt möjliga avsättningen till resultatutjämningsfonden beräknas till 65,5 milj kr. Vänsterpartiet är inte heller helt främmande för att ta till en mindre skattehöjning om det krävs.
Det är svårt att formulera en exakt summa i yrkandet. Det finns flera frågor om kostnader för olika åtgärder som fortfarande inte har blivit besvarade när detta skrivs. Summan 20 milj kr är att betrakta som ett ”överslag” som visar på Vänsterpartiets intentioner när det gäller storleken på satsningen på förskolan, grundskolan och fritidsverksamheten.
Kommunens verksamheter är viktigare än ett stort överskott i resultatet!
Vänsterpartiet yrkar att
Barn- och ungdomsnämnden avvisar kommunstyrelsens budgetramar.
Barn- och ungdomsnämnden anhåller om att bli tilldelat ytterligare 20 miljoner kronor i utökad rambudget för år 2014 till förskolan, grundskolan och ungdomarna.
Några tankar inför måndagens BUN
Tiden går fort när man har kul. Det är redan dags för ett nytt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden.
På måndag, den 15 april kl 13.15.
Ärendelistan är faktiskt ganska kort denna gång. Vilket är ovanligt. Dock, en mycket, mycket viktig fråga – Budget 2014.
Kommunstyrelsen har ju fastställt de budgetramar som gäller 2014 för de olika nämnderna. Det efter att socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister avstod från att delta i beslutet. (Se ”Det politiska spelet har börjat”.) Mini-alliansens förslag blev således kommunstyrelsens beslut. Det innebär att Barn- och Ungdomsnämnden ska spara 8,252 milj kr 2014.
Just det, besparingar på 8,252 miljoner kr!
Barn- och Ungdomsförvaltningen har arbetat fram och gett förslag på besparingar. De ska behandlas på nämndens sammanträde.
Besparingsförslagen redovisas i handlingarna under rubriken ”Verksamhetsförändringar och konsekvenser”. Här följer några av verksamhetsförändringarna och konsekvenserna:
”Grundskola/Förskoleklass/Fritidshem/Grundsärskola
Utökad undervisningstid (för lärarna)
Lägre personaltäthet per elev (ca 10 heltidstjänster; min anm)
Förskola
Lägre personaltäthet per barn (ca 5,5 heltidstjänster; min anm)
Arena och Fritid
Ytterligare färre isveckor
Lägre gradantal på konstgräset
Färre antal anläggningar (ta bort anläggningar)
Lägre personaltäthet (ca 1,5 heltidstjänst; min anm)
Musik och Ungdom
Mindre öppethållande ungdomshuset
Lägre personaltäthet (ca 0,5 heltidstjänst; min anm)”
De här besparingarna är vad mini-alliansens, dvs Moderaternas, Folkpartiets och Kristdemokraternas, budgetförslag leder till.
Det är inte mycket att kommentera egentligen. Det är totalt oacceptabelt! Vänsterpartiet kommer att rösta mot.
Men jag kan ändå inte låta bli att undra, hur tänker de borgerliga partierna? Hur tänker de när de vill att barnen och ungdomarna ska drabbas av nedskärningar – när pengar strömmar ut till bandy-VM, IFK Vänersborg, arenan, Resecentrum, hamnen i Vargön osv? Hur tänker de när grundskolan får 16 milj kr 2013 (vilket mini-alliansen i och för sig var emot), för att sedan, till stor del, ta tillbaka pengarna året därpå? Har de ingen känsla för skolornas behov av kontinuitet och planering?
Lyssnar de borgerliga partierna inte ens på sina företrädare i riksdag och regering?
Hallå Kerstin Andersson i Folkpartiet! Har du hört vad din partiledare och utbildningsminister Jan Björklund har sagt om skolan? Hallå Lena Eckerbom Wendel, Lisbeth Brodin och Jeanette Dahlbom i moderaterna! Har ni hört vad er skolpolitiske talesperson Tomas Tobé och er finansminister Anders Borg har sagt om skolan? Hallå Orvar Carlsson i Kristdemokraterna! Har du hört vad din partiledare Göran Hägglund har sagt om …? Förresten… Säger Hägglund något överhuvudtaget…?
Förra sammanträdet, för en månad sedan, diskuterade nämnden diverse mål för sin verksamhet. Målen och de förväntade resultaten ingår i den så kallade Mål- och Resursplanen som BUN ska besluta om på måndag, i samband med budgetbeslutet. Det är liksom ett och samma paket. I diskussionen var mini-alliansen på alerten och kom med det ena förslaget bättre än det andra. Några exempel på vad nämnden kom överens om:
För grundskolan:
- ”Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ska förbättras.
- Resultaten på de nationella proven ska förbättras.
- Alla elever uppnår minst godkänt i grundskolans samtliga ämnen.
- Andelen behöriga lärare ska öka.”
För förskolan:
- ”Barn och ungdomars trivsel, trygghet och arbetsro ska öka.” (gäller grundskolan också)
För Arena och Fritid:
- ”Det ska finnas fler ytor för spontanaktiviteter.”
För Musik och Ungdom:
- ”Flera evenemang och kulturaktiviteter för barn och ungdomar arrangeras.
- Den frivilliga musikskolan erbjuder minst 90% av de sökande deras förstahandsval inom ett år.
- Fler musikaktiviteter och större utbud för eleverna.”
Hur mini-alliansens ledamöter får det här att gå ihop med sitt budgetförslag övergår väl de flestas förstånd. Helt obegripligt. Det går inte ihop. Så enkelt är det.
Hur tänker de borgerliga partierna egentligen?
Bör det styrande gänget från mini-alliansen åtminstone inte vara ärliga och faktiskt tala om att besparingarna kommer att leda till en massa försämringar istället? Kan man inte kräva en viss ärlighet av politiker?
Vänsterpartiet säger nej till besparingar. Vi vill istället satsa på verksamheterna. Hur mycket och exakt vilka är fortfarande inte bestämt. Vi diskuterar inom partiet. (Och jag får ju inte svar på mina frågor om vad olika saker kostar förrän på måndag, se här.) Men det är väl inte helt uteslutet att Vänsterpartiet vill se en fortsatt satsning på grundskolan… Och, kanske ännu viktigare, en ordentlig satsning på förskolan! Personaltätheten är alldeles för låg!
Pengar?
Vänsterpartiet är beredda att finansiera skola, vård och omsorg genom att ta resultatutjämningsreserverna i anspråk. (Se här och här.) Vi är heller inte helt främmande för att ta till en mindre skattehöjning om det krävs.
Kommunens verksamheter är viktigare än ett stort överskott i resultatet!
Det är Socialdemokraterna och Centerpartiet som avgör om det ska sparas eller inte. De lade som bekant ner sina röster i kommunstyrelsen. Vi får se på måndag om de fortsätter att fega och undviker att ta ställning eller om de tar sitt förnuft till fånga. Om de låter mini-alliansens besparingsförslag få majoritet, så faller ett tungt ansvar på deras axlar. Om inte annat så saboterar de skolornas planering inför höstterminen. För även om skolorna skulle få pengar i ett senare skede, så är det nu som organisationen bestäms. Det är nu som pengarna behövs. Det är nu som rektorerna måste få veta om de får pengar – för att kunna skapa en så bra organisation som möjligt och utnyttja pengarna på ett riktigt och effektivt sätt.
Uthyrningen av arenan
Det var ”Superloppis” på arenan i helgen. Arrangerat av Vänersborgs Fotbollsklubb. Jag var där – som köpare alltså. Det blev inte så mycket köpt får jag erkänna, ett antal begagnade Knasen bara.
Det var en massa folk på plats. Fler än under en bandymatch. Det var trångt mellan stånden och det blev ett visst ”knöande”. Det var det också på bilarna utanför. I högtalarna upplystes om att flera bilar var felparkerade. Tror jag. Det var inte så lätt att höra. Akustiken är inte den bästa i arenan. Något som dock inte hindrar många att tro och hoppas på att melodifestivalen ska ordna en deltävling här.
Det blir en hel del arrangemang i arenan när isen är borta och temperaturen blir uthärdlig. Förra helgen var det dans och ”superbingo” och nästa blir det Bo-Mässa. Det drar in lite välbehövliga slantar till kommunkassan.
VFK betalade typ fyrtiotusen gånger mer för arenan under dessa två dagar än vad IFK gjorde för hela bandy-VM… (Om nu IFK hade betalat 1 kr istället för 0 kr. En gardering för de matematikbevandrade läsarna…) Det täcker inte på långa vägar kommunens
kostnader, som är ungefär 80.000 kr per dag för arenan. Men nu står ju arenan där den står… Men visst undrar man om den inte hade dragit in mer pengar om det aldrig hade varit is och kallt.
Det är fortfarande en hel del strul kring uthyrningen av arenan under bandy-VM. Barn- och Ungdomsnämnden (=BUN) fick ju löfte om att kommunstyrelsen skulle betala hyreskostnaderna under VM. Följaktligen skickade BUN en faktura till kommunstyrelsen på 360.000 kr. Den vägrade dock Gunnar Lidell (M) att betala. Lidell tyckte nog att fakturan var lite väl saftig. Kanske ”kryddad” också? Fakturan skickades tillbaka och nu ligger fakturan obetald hos Arena-Fritid. Det betyder att BUN har fått stå för kostnaderna…
Det tycks också vara en del strul kring den framtida uthyrningen av arenan. I varje fall när det gäller loger och kontorsytor. När det gäller café- och restaurangverksamheten är det ju löst. Det skrev ttela om förra veckan:
”Uppdraget att sköta restaurang och café har handlats upp och det blev Kanalhotellet i Vänersborg AB (Quality) som tog hem det nya avtalet.”
IFK Vänersborg har ju tidigare haft hand om café- och restaurangverksamheten i arenan. Det tycks dock som om verksamheten inte har gett IFK de inkomster som klubben hade hoppats, bland annat därför att antalet arrangemang i arenan blev färre än vad IFK hade trott. I varje fall så länge isen låg på betongpisten. Det torde vara svårt för IFK att kräva att isen tas bort så att fler tillställningar kan arrangeras i arenan… IFK lämnade följaktligen inget anbud. Nu ska IFK satsa på kärnverksamheten istället. Det torde vara bandyn.
Det var bara ett företag från Trollhättan som hade lagt anbud på café- och restaurangverksamheten förutom Kanalhotellet. Trots att hyran bara är 150.000 kr per år. Arenan är tydligen inte så attraktiv. När det är is och kallt och bara ett fåtal arrangemang.
Kommunen och IFK Vänersborg har haft ett möte om uthyrningen av logerna och kontorslokalerna. Men parterna kom tydligen inte överens. Kanske är det för att kommunen vill att IFK ska betala högre hyror än tidigare och IFK motsätter sig detta?
IFK Vänersborg har alltså fortfarande inte skrivit kontrakt på logerna och kontorslokalerna i arenan. Det föreligger med andra ord att slags avtalslöst tillstånd just nu. Det handlar den här gången dock inte om att IFK istället ska ägna sig åt kärnverksamheten.
Eller?
”Bollen ligger hos kommunen.”
Det säger IFK:s klubbchef, Roland Olin, till TTELA. Det bådar inte gott. Kommunen är ju inte direkt känd för att ha bra bollsinne (det har gjorts många självmål i samband med arenan), även om Arena-Fritids chef Peter Nilson visade prov på det under sin aktiva tid som bandyspelare.
Undrar hur länge IFK kan ha kvar lokalerna utan hyresavtal? Och ska inte logerna ut på anbud?
Även frågan om biljettsystemet var uppe på mötet mellan kommunen och IFK. IFK ville diskutera också detta med kommunen. IFK vill nämligen att kommunen ska betala systemet. 455.627 kr. Det vill inte kommunen…
På måndag har Barn- och Ungdomsnämnden sammanträde. Då ska punkten ”Hyressättning för evenemang vid Arena Vänersborg som kräver is utanför ordinarie säsong” behandlas. Bakgrunden är att:
”…den tid som Arena Vänersborg kan hyras med is, kortas med tre veckor.”
Isen i arenan ska inte spolas upp förrän den 31 augusti. Det är för att Arena-Fritid ska spara pengar. Därför ska BUN fatta ett beslut om vad det ska kosta om IFK Vänersborg, eller någon annan klubb, vill hyra arenan med is fastän isen inte är uppspolad.
Det ska kosta, enligt förslaget, 200.000 kr i veckan.
Med tanke på att arenan kostar Vänersborg skattebetalare 80.000 kr om dagen, så får väl denna hyra betraktas som ganska låg i sammanhanget… Det även med tanke på att kommunstyrelsen krävs på 360.000 kr för bandy-VM. Under ordinarie issäsong.
.
PS. Kul kommentar på dagens TTELA-artikel om besparingarna i BUN.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer