Arkiv
BUN avslutar året (15/12)
Två dagar efter att Lucia har besökt vårt avlånga land avslutar barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt politiska verksamhetsår 2025.
Det har varit ett lugnt och konstruktivt år i nämnden med bra och givande diskussioner. Nämnden har oftast fattat sina beslut i samförstånd och enighet. Det har varit få meningsskiljaktigheter och därmed också få voteringar.
Det är ett resultat av ordförande Bo Carlssons (C) sätt att sköta sitt ordförandeskap. Carlsson lyssnar på ledamöterna och finns det olika uppfattningar lägger han tid på information och samtal för att ledamöterna ska få en fördjupad kunskap. Då ökar förutsättningarna att förstå varandra och förhoppningsvis komma överens. Vilket också oftast sker.
Jag kommer bara ihåg ett undantag under året. Det var när nämnden beslutade att skjuta uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola Mariedalskolan framåt i tiden. Jag tror att det var för tredje gången. Det reserverade sig Vänsterpartiet emot. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)
De flesta oenigheter när det gäller förskola, fritidshem, anpassad grundskola och skola finns ju på så att säga ett “högre plan”. Det är i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige det finns skiljaktigheter och det är där debatter och voteringar sker. Vid de tillfällena handlar det naturligtvis nästan alltid om pengar. Hur mycket ska kommunen satsa på barnen och ungdomarna? Efter de ekonomiska besluten i framför allt fullmäktige är det bara för nämnden att acceptera dem, och göra det bästa utifrån förutsättningarna.
Det är en ganska lång dagordning på måndagens sammanträde.
Ärendena är viktiga men inte särskilt upphetsande. Det är mestadels formella beslut som måste upp till politikerna i nämnden för att bli giltiga. Jag har faktiskt svårt att se att det ska bli några diskussioner överhuvudtaget. Däremot skulle jag kunna tänka mig att de sista informationspunkterna, 
förvaltningschefens och ordförandes information, skulle kunna ge upphov till diskussion. I tisdagens TTELA hittade vi t ex en insändare från en elev på Silvertärnan som efterlyste en skolgård. (Se “Vi på Silvertärnan i Vänersborg vill ha en skolgård”.)
“Många barn är vana att röra på sig mycket från när man gick på mellan- och lågstadiet då man var tvungen att gå ut. … Sen kommer de hit i sjuan och förväntas att sitta still i sex till åtta timmar utan att röra på sig och få frisk luft.”
Nämnden har hört om problemet med Silvertärnans skolgård tidigare, men jag trodde nog att det redan var löst. På måndag lämnar antagligen förvaltningen mer information i frågan. Det är för övrigt positivt att ungdomar engagerar sig och skriver t ex insändare.
Kommunstyrelsen har fattat beslut om att använda en så kallad befolkningsbaserad resursfördelningsmodell i arbetet med budgeten för kommande år. (Se “KS: Ny resursfördelningsmodell”.) Om en sådan modell skulle få genomslag i budgetarbetet skulle det vara till stor nackdel för BUN, eftersom antalet barn och unga minskar de närmaste åren. Kanske tar förvaltningschefen upp denna fråga.
Det ska väl inte heller stickas under stol med att de kommande årens elevminskning antagligen kommer att ge upphov till både mer engagerade och uppslitande debatter både bland politiker och allmänhet. Det finns 17 kommunala grundskolor och två fristående aktörer (Fridaskolan och Vänersnäs skola). Det krävs ingen “rocket science” för att inse att det kommer att bli svårt eller omöjligt för kommuner som Vänersborg att behålla alla kommunala skolor…
Det blir som vanligt en hel del information på sammanträdet. Och det första ärendet handlar just om förvaltningens arbete med att se över förskole- och grundskoleorganisationen. Utredningen är inte klar men nämndens politiker ska få reda på hur arbetet fortskrider.
Det är två ärenden om arbetet med budgeten för 2027. Jo, det ska vara 2027. Budgeten för nästa år, 2026, är nämligen redan klar och alla nödvändiga beslut är fattade. Nämnden ska få information om upplägget av budgetarbetet och också information om den omvärldsanalys som ger de ekonomiska förutsättningarna för kommunens budgetarbete – och de kommande diskussionerna.
Förvaltningen har även arbetat med ett uppdrag gällande kamerabevakning På måndag ska tjänstepersonerna informera politikerna om nuläget.
Förvaltningen ska vidare informera om:
“det nationella professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer samt konsekvenser för barn- och utbildningsförvaltningen.”
Riksdagen har beslutat om ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer. Det trädde i kraft den 1 september i år. På sin webbplats skriver Skolverket (se här):
“Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och öka skolyrkenas attraktionskraft, för att i förlängningen bidra till att öka likvärdigheten i utbildningen för barn och elever.”
Det är nästan så att man får intrycket att regeringens förtroende för rektorers, förskole- och skollärares kompetens inte är det största. Men visst behöver pedagogerna, som alla andra yrkesgrupper, fortlöpande kompetensutveckling. Hur den ska utformas verkar det emellertid finnas en del oklarheter kring. Men som vanligt kan man misstänka att det blir kommunerna som får stå för den största delen av kostnaderna för statens reformer…
Revisorerna har granskat nämnden för att se om den har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning för att minska sjukfrånvaron. Och det har nämnden i stort sett gjort, och dessutom håller åtgärder redan på att vidtas för att göra arbetet ännu bättre. BUN liksom kommunen i stort arbetar mycket med att minska sjukfrånvaron.
Några riktlinjer ska revideras som en följd av att BUN har beslutat om att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola om 25 timmar i veckan, istället för som tidigare 15 timmar, för barn i åldern 3-5 år. (Det förutsätter dock att kommunfullmäktige fattar samma beslut nästa onsdag som BUN tidigare har gjort – se BUN 15/9.)
BUN ska också revidera och fastställa avgifter i förskola och fritidshem utifrån de beräkningar som Skolverket har kommit fram till för de kommuner som tillämpar maxtaxa.
Nämnden ska även fastställa bidragsnivåerna för 2026 till den fristående utbildningsverksamheten i kommunen, t ex Fridaskolan. Staten har även på detta område bestämt reglerna för hur mycket pengar som BUN ska avsätta.
Månadsuppföljningen för november visar att det ekonomiska resultatet uppgår till 0,8 milj kr och att prognosen för 2025 är en budget i balans.
Nämnden ska vidare fatta beslut om att utse barn- och elevhälsochef Magnus Henriksson till verksamhetschef för barn- och elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. Det är nog ingen som har något att erinra kring detta trots att Henriksson är en stor supporter till Gripen… 😁
Till sist ska förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informera nämnden om vad de har gjort sedan sist – och kanske om annat som kan vara till nytta för nämndsledamöterna att känna till. Det finns självklart också möjligheter att ställa frågor.
Nästa gång som BUN sammanträder är det ett nytt år.
I morgon sammanträder BUN
Efter att tillsammans med dottern bevistat en fantastisk konsert i Scandinavium med det australiensiska metalcorebandet Parkway Drive så är det dags att förbereda sig inför årets nästa sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Imorgon måndag kl 08.30 kommer nämndens eminente ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban distinkt i pulpeten och proklamera mötet öppnat.
Dagordningen denna novemberdag är relativt kort:
Det kommer som vanligt att presenteras en mängd viktig information för nämnden, men det finns inga ärenden som, som jag kan se, kommer att leda till oenigheter eller voteringar. Det blir på sin höjd frågor och diskussioner. Som det brukar bli.
Barn- och utbildningsförvaltningen fick förra året ett uppdrag av nämnden att göra en utredning om den anpassade grundskolan. Bakgrunden var de senaste årens ökning av elever i den anpassade grundskolan. Denna ökning får nämligen både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. Imorgon ska utredningen redovisas.
Den anpassade grundskolan är till för elever mellan 7 och 16 år (årskurs 1 till årskurs 9) som har en intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever bedöms:
“inte ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i grundskolan.”
I den anpassade grundskolan är utbildningen anpassad för att möta varje elevs förutsättningar och behov.
I Vänersborgs kommun är den anpassade grundskolan för årskurs 1-6 lokaliserad vid Mariedalskolan och årskurs 7-9 vid Torpaskolan. Under vårterminen 2025 så hade Mariedalskolan mellan 53 och 56 elever inskrivna och Torpaskolan hade 33 elever inskrivna. Det är också möjligt för elever att läsa integrerat. Det innebär att eleven kan gå i grundskolan och ändå läsa enligt de kursplaner som gäller för den anpassade grundskolan.
Ökningen av elever i den anpassade grundskolan kan ses i hela landet, men den är större i Vänersborg. Det har också inneburit att kostnaderna för anpassad grundskola har ökat kraftigt – från 32,5 milj kr år 2022 till 54,4 miljoner kronor år 2025. En elev i den anpassade grundskolan kostar omkring fyra gånger så mycket som en elev i grundskolan. Elevökningen kommer att fortsätta. Nästa år beräknas 113 elever gå i den anpassade grundskolan jämfört med 101 i år (inkl integrerade elever och elever som går i annan kommun).
På Mariedalskolan används externt hyrda lokaler till 85%. Det finns möjlighet att ta emot fler elever, men utemiljön har vissa brister. Kommunen hyr av Hemsö. Lokalerna på Torpaskolan är kommunens, men de är i behov av verksamhetsanpassningar. Verksamheten upplever också att lokalerna är trånga, särskilt för de elever som läser ämnesområden. Inför läsåret 2025/2026 blir ämnesområdeseleverna fler, vilket ytterligare kommer att göra lokalerna trångbodda
En tanke i utredningen är möjligheten att minska långa skolresor för elever i Dalslandsdelen. Det bedöms att det skulle gå att starta upp en anpassad grundskola i Frändefors sett till den överkapacitet i yta som finns på Frändeskolan och Dalboskolan. En anpassning beräknas kosta cirka 6 milj kr. För att gå vidare krävs dock en fördjupad utredning.
Under ärendet “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation” får nämnden uppdaterad information om nuläget i uppdraget. Det finns inga handlingar utskickade i ärendet.
BUN ska sedan godkänna en upprättad rapport angående internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika att det begås allvarliga fel. Det är mycket som granskas, och det är viktigt. 
Men det kanske inte är det mest intressanta för nämndens politiker… Vi politiker får i hög grad lita på förvaltningen i ett sådant här ärende – och sedan får revisorerna avgöra om vi gjorde rätt eller inte.
Kontrollområdet “Elevers rätt till särskilt stöd” är emellertid intressant. EY (Ernst & Young) gjorde förra hösten en fördjupad granskning av det särskilda stödet och kom fram till att BUN (se “BUN får skarp kritik från revisorerna”):
“inte har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan.”
Under vårterminen 2025 genomfördes en omfattande kartläggning av hela processen kring särskilt stöd. Samtliga skolenheter deltog. Utifrån kartläggningen arbetar nu enheterna med analys av processen för särskilt stöd på den egna skolenheten. I april 2026 kommer BUN att få en redovisning av kartläggningen och:
“det uppföljande arbetet som sker på samtliga enheter årskurs 1–9 för att säkerställa alla elevers rätt till särskilt stöd.”
Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet kring det särskilda stödet.
Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Denna gång har uppföljningen rubriken “Hälsa i fokus”. Det är ett mycket viktigt område. Det finns inget underlag utskickat i förväg.
BUN ska få besök av stadsarkitekten som ska prata om, och förhoppningsvis få synpunkter på, den Arkitekturpolicy som kommunen ska ta fram.
Som vanligt presenteras en månadsuppföljning. Den visar att det ekonomiska resultatet uppgår till +2,4 milj kr för oktober. Prognosen för 2025 är en budget i balans. Man kan också konstatera att barn- och elevminskningen fortsätter.
Måndagens “tunga” ärende är ärende 7: “Budget 2026, Mål- och resursplan 2026-2028; Verksamhetsplan 2026-2028”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.
Förvaltningen beskriver nämndens verksamhetsplan så här:
“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2026- 2028. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”
Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns emellertid ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 86,0% nästa år och 86,4% år 2028. Det är en ambitionshöjning.
Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel…
Barn- och utbildningsnämnden har satt upp tre förväntade resultat som är kopplade till detta inriktningsmål. Ett av resultaten är, återigen, behörighet till yrkesprogram. BUN har lägre ambitionsnivåer än fullmäktige, men det kan bero på att fullmäktige ser till kommunen som helhet – nämnden ser bara till de kommunala skolorna. Och BUN är mer realistisk, utifrån t ex tilldelade ekonomiska medel. Det är intressant att kommunfullmäktige har större tilltro till Fridaskolans utveckling än till de kommunala skolornas.
Nämndens två andra förväntade resultat är “Elever i åk 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt” och “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, kommunala skolor”. Förväntningarna är höga på att båda resultaten ska bli bättre. Det känns inte riktigt som nämnden har tänkt rätt. De tre förväntade resultaten är lite motsägelsefulla.
Ett annat förväntat resultat är att “Barn 1-5 år inskrivna i förskola, hemkommun, andel (%)” ska fortsätta öka. Det kommer säkerligen att uppnås med tanke på att kommunfullmäktige gav klartecken till BUN att fatta beslut om att utöka den avgiftsfria vistelsetiden i allmän förskola för barn 3-5 år från 15 till 25 timmar. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)
Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en uppföljning genomföras av kvaliteten i undervisningen i fritidshemmet.
Enligt beslut om Mål- och resursplan 2026–2028 fastställde kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 till 1.027,1 milj kr, alltså drygt 1 miljard. Efter detta beslut har nämndens ram justerats upp med 28,3 milj kr för lönerevision vilket ger en total budgetram för 2026 om 1.055,4 milj kr.
De ekonomiska medlen fördelas på följande vis:
Det kan nämnas att nämnden tillämpar en resursfördelningsmodell där 95% av verksamhetsbidraget i förskola, förskoleklass, grundskola samt fritidshem fördelas ut till de olika enheterna per barn och elev medan återstående 5% fördelas enligt social struktur utifrån vårdnadshavares utbildningsbakgrund.
I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:
“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut.”
Tyvärr klingar denna vädjan oftast ohörd. Det skulle kunna behövas modiga beslut med tanke på att barn- och utbildningsförvaltningen framåt ser:
“ett fortsatt behov av ett intensivt arbete för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd vilket innefattar både språkliga och psykosociala behov. Över tid har även behoven av extraordinärt stöd ökat … Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.”
Och till sist ytterligare några utmaningar för barn- och utbildningsnämnden:
“Kopplat till barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat finns fortsatt utmaningar kopplat till sjukfrånvaro, bemanning samt krav och resurser.”
Och med de orden hoppas jag att jag är tillräckligt förberedd inför morgondagens sammanträde.
==
James Bucci (V) publicerade idag del 15 i bloggserien om Dalbobron – ”Time to bring in The Police”.
Imorgon BUN: Stora lokalproblem
Det är bara att konstatera, tiden går fort. Det är återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Imorgon kl 08.30 kommer ordförande Carlsson (C) att slå klubban i bordet och öppna mötet.
Dagordningen har följande utseende:
Det första ärendet är ett medborgarförslag. Det ligger först på dagordningen därför att det är möjligt att förslagsställaren kommer att närvara och presentera förslaget.
Det konstateras i förslaget att Frändeskolan F-6 ligger närmast den hårt trafikerade E45:an, medan Dalboskolan åk 7-9 ligger några hundratals meter bort. 
Det finns risk att yngre elever rymmer och förivrar sig ut på vägen med de risker det innebär.
“Mitt förslag är att Dalbo och Frändeskolan byter plats.”
Skriver förslagsställaren.
Sammanträdet imorgon kommer att handla mycket om lokaler för förskolor och skolor och då tas även Frände- och Dalboskolan upp. Nämnden kommer senare på mötet att stöta på samma formulering som finns i förslaget till svar på medborgarförslaget:
“Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för närvarande med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.”
Ett led i denna översyn är att en utredning behöver genomföras av Dalboskolans och Frändeskolans:
“framtida dimensionering och utformning … med hänsyn till de stora underhållsbehoven och lokalernas bristande ändamålsenlighet.”
I en sådan utredning ska förvaltningen bland annat titta på frågan om att byta plats på verksamheterna i Dalboskolan och Frändeskolan.
Det kommer att ske förändringar – och de förändringarna kommer att kosta stora pengar. Det gör nästa ärende också.
Öxnereds förskola har stängts. Det var fukt i bottenplattan och det var förhöjda värden av mögelsporer. Det var hälsofarligt för barn och personal att vistas i
förskolans lokaler. BUN beslutade därför att genomföra en totalrenovering. Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen dock upptäckt att fuktproblematiken var mer omfattande än beräknat och anser därför att det inte längre är:
“ekonomiskt försvarbart att renovera förskolan.”
En ny förskola med 6 avdelningar på samma plats inklusive rivning av gamla förskolan bedöms kosta 65 milj kr. BUN har inget val, det finns behov av en förskola med sex avdelningar i Öxnered.
I ärende 7 “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2027-2036” ska nämnden titta över och revidera lokalbehovet för samtliga områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, anpassad grundskola, årskurs F-6 och årskurs 7-9. Det är ett arbete som måste göras och planen ska lämnas till kommunstyrelsen som underlag för det kommungemensamma lokalförsörjningsunderlaget. Syftet med förskole- och grundskoleplanen är:
“inte att presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov. När behoven har belysts kan fördjupade utredningar genomföras av barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen för att konkreta och prissatta förslag på hur behoven kan lösas ska kunna presenteras.”
Och det finns behov… Samtidigt som den förväntade barn- och elevminskningen under kommande år leder till att det i vissa områden och enheter i kommunen finns ett överskott av lokalytor. Nämnd och framför allt förvaltningen ska försöka “pussla ihop” detta. Men inte nog med det…
Det blir inte heller lättare av att flera lokaler måste lämnas. Det finns mängder av paviljonger som borde och måste lämnas. Dalaborgs förskola och Equmeniakyrkans lokaler vid Frändefors förskola måste lämnas på grund av förelägganden från miljö- och hälsoskyddsnämnden. 
Öxnereds förskola måste rivas och byggas på nytt. Tärnanskolan håller på att renoveras på grund av omfattande fuktskador. Skördegatans förskola på Onsjö renoveras och byggs ut med två avdelningar. Brålanda skola, Frändeskolan och tydligen även Dalboskolan har stora underhållsbehov. Beräknade kostnader är 55-60 mnkr för Brålanda (skolan skulle också behöva byggas ut, +34 mnkr), 60-90 mnkr Frändeskolan och Dalboskolan 100-150 mnkr. Och det finns andra förskole- och skollokaler med eftersatt underhåll…
Det blir allt fler elever i den anpassade grundskolan och det är troligt att det inom en inte alltför lång framtid behövs fler lokaler och lokalanpassningar på Mariedalskolan respektive Torpaskolan. (Den anpassade grundskolan är förlagd till dessa två skolor.) Det behövs dessutom fler förskoleplatser i Brålanda, Öxnered/Blåsut och eventuellt fler i Frändefors,
Och högst upp på listan över BUN:s prioriterade investeringar återfinns en ny idrottshall på Mariedalskolan… Det behövs en ny idrottshall för ca 50 mnkr som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Det här skrev jag mycket om i blogginlägget “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”. Men trots alla argument för att sätta igång med den nya idrottshallen så snabbt som möjligt beslutade BUN i september att:
“en ny idrottshall vid Mariedalskolan bör senareläggas”
Det blev dock ett tillägg till beslutet, kanske för att Vänsterpartiet argumenterade mot ovanstående skrivning, att:
“Barn- och utbildningsnämnden fattar omgående beslut om ny idrottshall vid Mariedalskolan när översyn av förskole- och grundskoleorganisation är färdigställd”
Vid voteringen var det bara Vänsterpartiet som röstade mot. Jag reserverade mig även till förmån för mitt eget yrkande. (Yrkandet kan laddas ner här.)
Så trots två nybyggda F-6-skolor, Öxnereds skola och Holmängenskolan, så kan lokalsituationen ge alla politiker mardrömmar. Och då har jag ändå inte nämnt att ett innertak på Holmängenskolan rasade ner under sommarlovet, vilket är åtgärdat nu. Men det är inte vattenläckaget från taken…. Det sistnämnda hade inte någon hört talas om på det förra sammanträdet, men det har bekräftats från annat trovärdigt håll. Och byggherren Serneke har gått i konkurs…
Det är emellertid inte bara lokalfrågor som nämnden ska avhandla imorgon. BUN ska få information om den nya socialtjänstlagen, och en månadsuppföljning. Det ekonomiska resultatet uppgick i september till 5,5 mnkr. Prognosen för 2025 är en budget i balans. Det blir också en verksamhetsuppföljning om:
“uppföljning av kunskapsresultat samt ges information om behörigheter.”
Det är inget underlag utskickat på denna punkt och det är det inte heller i ärendet “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen”.
BUN ska vidare yttra sig om en ändring av detaljplanen för del av Holmängen 1:1, väster om Östra vägen. Det handlar om att ta bort planbestämmelsen om bullerskydd längs östra sidan av järnvägen. Bullerskyddet behövs helt enkelt inte.
Nämnden ska också lämna ett svar på remissen om att “utreda möjligheterna att införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”. Förslaget till svar är genomtänkt. (Här kan BUN:s yttrande laddas ner.) Vänsterpartiet är emellertid mot förslaget om att införa E-förslag i stället för nuvarande system med medborgarförslag. Själva syftet med E-förslag är att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring. Det anser V är fel väg att gå. (Vänsterpartiet tänker lägga en protokollsanteckning i ärendet. Den kan laddas ner här.)
BUN avslutar nämndsmötet med en workshop om “förväntade resultat – genomföra”. Det är en del i arbetet med att ta fram en verksamhetsplan för 2026-2028. Planen är tänkt att antas på nästa sammanträde i november.
Naturligtvis ska både förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för vad som har hänt sedan förra mötet.
BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?
Det är och har varit mycket Brålanda och Sörbygårdens vara eller inte vara den senaste veckan. (Se “Rädda Sörbygården!”.) Men imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) och det är också värt att notera…
Det är en ganska fullspäckad dagordning och i kallelsen flaggar man för att mötet ska ta hela dagen. Dagordningen har följande utseende:
Barn- och utbildningsnämnden börjar med ett medborgarförslag om att införa inrymningsövningar i skolorna. Det är, tyvärr, en mycket angelägen åtgärd och därmed ett viktigt förslag. 
Statsmakterna har emellertid redan tänkt i samma banor. Förvaltningen skriver i underlaget:
“Från och med 1 juli 2025 gäller ett nytt kapitel i skollagen om skolornas brottsförebyggande arbete som i delar berör arbetet gällande hot och våld. Den nya lagstiftningen berör beredskapsplaner och det löpande säkerhetsarbetet.”
Det görs mycket i skolorna just nu kring dessa frågor och därför kommer nämnden att besluta att medborgarförslaget ska anses färdigbehandlat.
Det är återigen dags för lokalinformation. Det får nämnden regelbundet. Det finns inget underlag utskickat i ärendet utan all information ges på sammanträdet. Det gäller även nästa ärende, “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation”. All information lämnas på mötet – och inget i det utskickade underlaget.
Och faktiskt, även i ärende 4, “Verksamhetsplan 2026-2028: information om Mål- och resursplan 2026-2028”, lämnas informationen på sammanträdet. Ärendet är ett led i kommunens budgetarbete. BUN ska, utifrån den budget som kommunfullmäktige antog i juni, ta fram en verksamhetsplan för 2026 med förväntade resultat att uppnå. Det ska bli en workshop i detta ämne. Beslut fattas senare i höst.
Delårsrapport
Självklart ska nämnden på sitt septembermöte behandla ytterligare en delårsrapport. Och som vanligt redovisas BUN:s “förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”. Nämndens bidrag till inriktningsmålen beräknas bli följande när innevarande år är slut:
Jag ska inte kommentera alla förväntade resultat utan bara några av de resultat som har med förskolans och skolans statliga uppdrag att göra.
BUN:s ambitionsnivå är att öka andelen barn som är inskrivna i förskolan till 91,0%. Det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Andelen elever i årskurs 1 som når kriterierna för bedömning av “godtagbara kunskaper i läsförståelse” uppgick efter vårterminen till 88,7%. Det var betydligt högre än nämndens ambitionsnivå på 83,0%. De här två resultaten är viktiga för barnens och elevernas fortsatta lärande.
Andelen elever i årskurs 5 och 8 som är nöjda med sin skola är glädjande nog högre än vad BUN hade förväntat sig. 79,5% av eleverna i åk 5 och 67,1% i åk 8 är nöjda. Det är också betydligt bättre resultat än i riket som helhet.
På frågan ”Tycker du att du får den hjälp du behöver från skolan för att klara skolarbetet?” svarar 71,7% av eleverna i årskurs 8 ”helt och hållet” eller ”till stor del”. Det är högre än nämndens ambitionsnivå och bättre än riket. Eleverna i årskurs 5 var som väntat mer positiva, 81,0%, men inte lika positiva som BUN hade hoppats på, 86,5%. I riket var denna siffra 79,6%. Trivseln i Vänersborgs skolor är hög, vilket naturligtvis är en förutsättning för lärande och bättre studieresultat.
Av eleverna i åk 9, som lämnade den kommunala grundskolan i våras, var 84,8% efter genomförd lovskola behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Nämndens förhoppning (ambitionsnivå) på 85,6% uppnåddes därmed inte. Men resultaten var dock ändå positiva. Behörigheten, sett till betygen i åk 6 jämfört med åk 9, ökade med ungefär 19 procentenheter under högstadietiden. Det är ett fantastiskt resultat. Skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) är liten, samtidigt som:
“elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.”
Det är en utmaning för skolorna – och politikerna. (Jag måste nog fråga varför skillnaderna mellan flickor och pojkar minskar. Är det som i övriga Sverige? Se Skolverket “Oroande trend i skolan: Flickors skolresultat sjunker”.) Det finns fler utmaningar…
Meritvärdet för de elever som lämnade åk 9 i våras var 210 poäng. Det är lägre än vad nämnden hoppats på (ambitionsnivån). Enligt det så kallade “modellberäknade värdet”, dvs elevernas resultat vägs mot bland annat föräldrars utbildningsnivå, födelseland, kön och socioekonomiska faktorer, borde Vänersborg ligga på 221.
Andelen elever i åk 9 som uppnått minst betyget E i alla ämnen uppgick till 69,0%. Det var lägre än BUN:s ambitionsnivå på 71,0%. Här kommenterar förvaltningen:
“Stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet vilket innebär minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ytterligare ämnen (valfria).”
Satsningen på gymnasiebehörigheten tycks alltså gå ut över de andra ämnena. Det är lätt att förstå, och försvara, att skolorna gör den här prioriteringen, men det bäddar samtidigt för svårigheter att få examen på gymnasiet.
De två senaste “måtten” visar tydligt att Vänersborgs kommun inte kan slå sig för bröstet och hävda att kommunen har fullgoda resultat… Som flera företrädare för de styrande partierna har en tendens att göra…
Närvaron i förskola och skola är viktig. Det är en förutsättning för lärande. I åk F-6 har 3,2% av eleverna en frånvaro på mer än 25%. I åk 7-9 är motsvarande siffra 15,1%. Skolnärvaron är en utmaning.
Det är viktigt att komma ihåg att de ambitionsnivåer som nämnden har satt upp som mål egentligen inte är annat än förhoppningar. De höga eller högre mål som sätts upp av nämnden har oftast inget som helst att göra med t ex förstärkta ekonomiska resurser, ökad personaltäthet, fler speciallärare eller minskade klasstorlekar att göra. Men det är också lika viktigt att komma ihåg att all personal inom förskola och skola gör allt för att eleverna ska lyckas och att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det tycks som om barn- och utbildningsnämndens kostnader ökar på varje område. Antalet heltidsplaceringar i förskolan ökar, ökat personalbehov i förskolan, fler elever i anpassad grundskola och i fritidshem, högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och prisökningar på varor och tjänster på grund av inflationen. Trots detta är prognosen för budgetåret 2025 ett nollresultat.
Delårsrapporten avslutas för förskolans och den pedagogiska omsorgens 1-5 år del med:
“Kostnaderna för barn med särskilda stödbehov är fortsatt höga och innebär en fortsatt utmaning.”
Och för förskoleklass, grundskola åk 1-9, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år:
“Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt när det gäller psykosociala och språkliga behov, vilket fortsatt är en betydande utmaning.”
Avslutningen av detta avsnitt blir dock en positiv nyhet:
“Under perioden januari-juli 2025 var den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningen 7,2%. Motsvarande siffra för 2024 var 7,9%.”
Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) var högre än föregående år medan långtidssjukfrånvaron (dag 15 och framåt) var lägre.
Avgiftsfri allmän förskola
I budgetbeslutet i juni bestämde kommunfullmäktige på BUN:s förslag att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.
Det ska nämnden fatta beslut om imorgon.
Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande partierna, liksom BUN, räknar då med att medel ska frigöras i grundskolan. Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Om det t ex blir en elev mindre i 5 olika klasser på Tärnan och samma minskning på Dalboskolan, summa 10 elever, så sparar nämnden i stort sett ingenting. Nämnden skrev också, vilket återges i de styrande partiernas budgetförslag:
“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Utökningen av vistelsetiden från 15 till 25 timmar är jättebra, men det ska inte ske på bekostnad av eleverna i grundskolan…
Mariedalskolans idrottshall och diskriminering
Ärende 7, “Svar på remiss av lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan” ger mig oerhört dåliga “vibbar”… Anledningen till ärendet är att:
“Kommunstyrelsen beslutade 2025-04-16 att remittera lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan till barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden.”
Beslutet måste ha fattats på delegation, kommunstyrelsen hade inte ens sammanträde då och ärendet har inte varit uppe i KS överhuvudtaget. Men vissa beslut får tas på delegation, så är det.
Det föreslås att nämnden imorgon ska lämna ett yttrande som säger:
“Förvaltningen bedömer att projektering och genomförande av en ny idrottshall vid Mariedalskolan bör senareläggas för att invänta en tydligare bild av hur förskolorna och grundskolorna i Vänersborgs kommun ska organiseras för att möta ett (prognostiserat) minskat barn- och elevantal utifrån den översyn som nu pågår.”
Jag begriper inte. Det finns egentligen ingen motivering till detta svar. Det skulle i så fall vara:
“Befolkningsprognoserna från våren 2025 visar minskade barn- och elevantal kommande 10 år. … För delområdet centrala Vänersborg ser antalet barn i åldern 6-12 år ut att minska med 3% på 5 års sikt och 8% på 10 års sikt, vilket är cirka 35-100 barn.”
Men Mariedalskolan är en av de största skolorna, om inte den största, i hela kommunen. Mariedalskolan kommer inte att läggas ner. Den är dessutom populär och skolledningen får varje år säga nej till vårdnadshavare som söker plats till sina barn i förskoleklassen. De senaste två åren har dessutom 10-tal elever från Fridaskolan velat börja på Mariedal. Och så länge det finns elever på skolan, så måste det byggas en ny idrottshall. Förvaltningen ger själv motiveringen:
“…den befintliga idrottssalen som är lokaliserad i källarplan med bristande utrymningsvägar innebär att undervisning inte kan bedrivas i idrottssalen för alla elever på Mariedalskolan. Elever i anpassad grundskola kan på grund av bristande utrymningsvägar idag inte ha sin undervisning i idrottssalen. Lokalbrist leder till att alla klasser inte får lektioner i idrottshallen utifrån behov och det faktum att hallytan är för liten innebär att det inte är möjligt med en allsidig undervisning. Få och icke ändamålsenliga omklädningsrum och duschar innebär idag minskad trygghet och bristande integritet för eleverna samt schemaläggningsproblematik för personal. Mariedalskolans elever i årskurs 6 har under läsåret 2024/2025 haft idrott på sportcentrum.”
Behövs det fler skäl för att en ny idrottshall är absolut nödvändig? Ok, förvaltningen ger fler skäl, ett axplock:
“Undervisningen i idrott och hälsa kommer fortsatt inte att kunna genomföras i enlighet med läroplanens krav, då nuvarande idrottshall är för liten och inte anpassad för dagens krav undervisning”
- “Elever i rullstol utestängs från undervisning på lika villkor, vilket kan leda till att kommunen bryter mot diskrimineringslagen och FN:s barnkonvention”
- “Elevernas rätt till fullständig undervisning i idrott och hälsa äventyras långsiktigt, vilket kan påverka deras måluppfyllelse, betyg, motivation och hälsa.”
- “Elever i anpassad grundskola missgynnas och ges ett begränsat idrottsutbud, vilket kan påverka både deras fysiska utveckling och delaktighet i skolan.”
- “Skolan förblir utan en gemensam samlingssal, vilket skapar hinder för större skolgemensamma aktiviteter, avslutningar, kulturevenemang och trygghetsskapande insatser.”
En av de skolgemensamma aktiviteterna är talangtävlingen på Mariedalskolan, M-Factor. Det är:
“årets höjdpunkt på Mariedalskolan.”
Det står på kommunens Facebook-sida den 20 maj (Klicka här.) Texten fortsatte:
“Artisterna bjöd på inspirerande framträdanden inför 600 personer. Tillsammans med personalen såg elevrådet till att evenemanget planerades och genomfördes på ett fantastiskt sätt! En minnesvärd dag fylld av mod, värme och samhörighet över alla årskurser.”
Idrottssalen rymmer dock inte alla utan uppträdena fick göras i 4-5 omgångar. Den anpassade grundskolan kunde inte delta eftersom de inte kunde komma till idrottshallen, särskilt inte de med rullstol. Dessa elever utestängdes alltså från skolans populäraste arrangemang…
Det behövs knappast några fler argument. Allt står att läsa i underlaget, och hur förvaltningen och Bo Carlsson (C), som har undertecknat yttrandet, kan komma till slutsatsen att byggnationen kan senareläggas är för mig en gåta.
Övrigt
Sverigedemokraternas motion om att införa fler vuxna i skolan ska anses färdigbehandlad. Det tycks som om svaret bara lyfter upp och betonar svårigheterna och bortser från möjligheterna med fler vuxna i skolan. Å andra sidan är det en annan värld än när jag var lärare. Nu för tiden ska man helst inte släppa in mer eller mindre okända personer på skolorna.
Och som vanligt ska förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informera om vad som har hänt sedan sist.
På måndag avslutar BUN terminen
På måndag, den 9 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Det är relativt många sidor i underlaget, 409 sidor, men det är ’”bara” 11 ärenden:
Det blir som framgår av dagordningen ett tämligen stillsamt möte. Ordförande Bo Carlsson (C) kommer inte ha något större besvär med att leda diskussionerna. Inte denna gång heller får jag väl tillägga. Det brukar gå lugnt till på BUN:s sammanträden.
Det är som vanligt en månadsuppföljning. Denna gång får vi lära oss att ”överskottet” för januari-maj ligger på drygt 8 milj kr, men det är så det brukar vara. Årsprognosen för 2025 ligger på “plus/minus noll”. Det kommer större kostnader senare som t ex semesterlöner.
Det märks att kommunen, liksom övriga Sverige, är inne i en barn- och elevminskning.
“Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 2.223 barn. Det är 17 färre än i maj förra året. BUN har budgeterat för 2.093 barn på helåret, men det brukar alltid vara fler barn på våren.
“Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 1.658 elever. Det är faktiskt samma som i maj förra året. Det beräknas att genomsnittet 
för året ska hamna på 1.635 elever.
Det gick i maj 4.656 elever i förskoleklass och grundskola, “finansierade av Vänersborgs kommun”. Det var 73 elever färre än maj förra året. Budgeteringen ligger på i snitt 4.679 elever.
I den anpassade grundskolan gick det 97 elever. Det är 14 elever fler än maj förra året. Budgeten för året ligger på 101 elever. Den anpassade grundskolan ökar alltså i antal elever.
BUN ska lämna ett svar i samrådet om en “Ändring av detaljplan för Vänerparken”. Det är ingen större ändring av planen och byggnadsförvaltningen har tagit hänsyn till nämndens behov. Inom detaljplanens område ligger 
nämligen, just nu, tre förskolor – förskolorna Vänerparken 23, Vänerparken 25 och även Vänerparken 21 som tillfälligt används eftersom Skördegatans förskola är evakuerad till följd av pågående tillbyggnadsprojekt.
Den nya detaljplanen tar hänsyn till utemiljön som grönytor och parkmiljöer (det ser till och med ut som om det kan bli större ytor) och antalet parkeringsplatser för hämtning och lämning. Svaret från BUN blir därför:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra mot planförslaget som fortsatt möjliggör förskoleverksamhet i planområdet.”
BUN har uppdragit åt förvaltningen att genomföra en förstudie angående förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Förslaget är att förstudien avslutas eftersom:
“behovet av förskoleplatser vidare utreds som del i förvaltningens översyn av förskol- och grundskolorganisationen.”
Detta förklaras mot bakgrund av prognoser om minskade barn- och elevantal. Förvaltningen behöver utreda behovet av förskoleplatser i en helhet. Det har också en viss betydelse att samhällsbyggnadsnämnden inte har gått vidare med användningen av lokalerna på Norra skolan.
BUN ska också svara på en remiss om “långsiktig strategi för kommunens simhallar”. Bakgrunden är att Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)
BUN ska enbart svara utifrån sitt eget intresse och behov:
“Barn- och utbildningsnämnden anser att den föreslagna inriktningen att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid Vattenpalatset och Brålandabadet skulle vara gynnsam för nämndens verksamheter och de elever som får simundervisning där.”
Förvaltningen återger dock i underlaget för en del av synpunkterna som lämnades i en enkät om vad stängningen av Hallevibadet har medfört.
“Förändringen påverkade dock verksamheterna negativt genom att skolans simundervisning krävde mer planeringstid och tillgänglighet försämrades genom att fler busstransporter krävdes för att transportera elever till Vattenpalatset. Det medförde högre kostnader för simundervisning för de skolor som tidigare nyttjade Hallevibadet. Verksamheter lyfte också fram farhågor gällande minskad säkerhet då överblicken över eleverna upplevdes minska i Vattenpalatset jämfört med Hallevibadet. Mindre mängdträning för eleverna framhölls också som en konsekvens av förändringen, med risk för minskad simkunskap hos eleverna.”
Förvaltningens svar på enkäten ifråga redogjorde jag för i ett inlägg för ett tag sedan – se “Följder av Hallevibadets stängning”. Det ska dock sägas tydligt, att Vattenpalatset har gjort allt de har kunnat för att ta emot alla elever och gett dem bra simundervisning. Utan Vattenpalatset vet jag inte hur simundervisningen i skolorna skulle ha lösts. Men visst är saknaden av Hallevibadet stort…
BUN ska också svara på en remiss om en informationshanteringsplan. Planen ska revideras på kommunstyrelseförvaltningens initiativ.
Underlaget består av över hundra sidor tabeller och jag måste erkänna att jag inte har en aning om vad ärendet egentligen handlar om… Och undrar lite stillsamt hur vi politiker ska kunna fatta beslut om en sådan här plan. Det ser ut som om det är en ren förvaltningsangelägenhet.
Nämnden ska också få information om “anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier”. Det har nämnden efterfrågat och det ska bli en intressant föredragning. 
Det har dock inte skickats ut något underlag i ärendet.
Som vanligt avslutas mötet med förvaltningschefens och ordförandes information. Vad som ska tas upp får inte nämnden reda på förrän på sammanträdet.
Sedan ska BUN ta ett välförtjänt sommarlov.
Igår BUN, imorgon KF
Det var ett kort möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår måndag. Bo Carlsson (C) avslutade mötet redan efter 2 timmar. (För dagordning och fakta kring ärendena, se “Vårens sista sammanträde med BUN?”.)
Det var nog inte bara jag som hade sett fram emot ett besök i BUN av en “vanlig” kommuninvånare med synpunkter på politikerna i nämnden. Anledningen till det planerade besöket var att invånaren hade lämnat in ett medborgarförslag. Men tyvärr hade förslagsställaren fått förhinder. Hennes förslag avslogs därför efter föredragningen utan diskussion. Det var dock flera av politikerna som tyckte att lagar och regler ibland kunde slå fel för enskilda.
Det ärende som tog mest tid var “Delårsrapport april 2025 med helårsprognos”. Det var som vanligt några olikfärgade ploppar i rapporten, men denna gång var det bara de uppdrag som kommunfullmäktige har riktat till BUN som redovisades. I augusti är det dags för de förväntade resultaten att redovisas. Och då blir det betydligt fler ploppar att skärskåda för politikerna…
BUN har liksom kommunens andra nämnder fått uppdraget “Bättre utnyttjande av lokaler och anläggningar”. Det blev några frågor på det. BUN jobbar med uppdraget men det är inte helt lätt. BUN inväntar nämligen:
“beslut om nya riktlinjer för internhyressystemet i Vänersborgs kommun för att kunna arbeta vidare med frågan om andrahandsuthyrning”
Henrik Josten (M) ställde frågor om skolbiblioteken. Ska det vara ambulerande bibliotekarier, hur ser det ut lokalmässigt? osv. Josten var lite besviken på att det inte fanns något riktigt bibliotek på den nybyggda Holmängenskolan. Förvaltningen svarade att det har gjorts en kartläggning i kommunen, men inga beslut är tagna än. Det har också påbörjats en rekrytering av två skolbibliotekarier, eventuellt kan det bli tre.
Jag frågade om den miljon extra som BUN har fått i år räcker till alla insatser för att öka gymnasiebehörigheten. Den hjälpte naturligtvis till, men resurser avsattes också från den “ordinarie prioriteringen” svarade tjänstepersonerna. Det är viktigt att resurser inte tas från de elever som har behov av stöd – i alla årskurser.
Det blev också några frågor om barn- och elevminskningen. Jag uttryckte mina farhågor om att förvaltningen inte kommer att klara av att spara de pengar som BUN hoppas på grund av det minskade barn- och elevantalet. Egentligen hoppas jag att inte förvaltningen gör det, eventuella besparingar sker nämligen med personalminskningar. 
Och det måste undvikas… Tycker jag.
“Kraven kanske ökar på personalen.”
Sa Bo Carlsson (C)… Det lät inte hoppfullt, och det tyckte nog inte Carlsson heller.
Det var svårt att få en klar bild över hur barn- och elevminskningen fördelade sig över kommunens delområden. Några områden och skolor nämndes där elevantalet ser ut att minska, t ex Frändefors, Tärnan och Vargön… Det är viktig kunskap eftersom de geografiska skillnaderna kan få betydelse för skolstrukturen. Men det är en känslig fråga och ordförande tyckte att vi kunde spara den. Det pågår en utredning om hur förskole- och skolstrukturen ska se ut de närmaste åren.
Slutligen fick vi svar på frågan om gårdagens sammanträde var “vårterminens” sista. Det var det inte. Det fanns åtminstone ett ärende som BUN måste avhandla innan sommarsemestrarna – ett yttrande på en remiss angående strategisk inriktning för kommunens bad- och simhallsanläggningar. Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är nämligen klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)
Idag tisdag är det inte något sammanträde. Det är tur för då hinns det med ett blogginlägg och en genomläsning av handlingarna ytterligare en gång inför morgondagen. Imorgon onsdag är det nämligen sammanträde med kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:
Det blir som synes ett ganska kort möte. Underlaget är dessutom på endast 170 sidor. Det är till och med få medborgarförslag som ska presenteras imorgon, bara två.
Det första medborgarförslaget handlar om trafiken på Nygatan och framför allt i korsningen Nygatan och Östergatan. Medborgarförslaget vill att kommunen gör något åt denna farliga korsning. Jag kan inte hjälpa att jag blir ganska förvånad. 
Jag åker ofta i korsningen och ser inga problem med den. Men kanske är det problem under vissa tidpunkter, t ex på morgonen när alla skolbarn från Nordstan beger sig till Holmängenskolan och människor till sina arbetsplatser.
Victor Haglund från Frändefors har återigen lämnat in ett medborgarförslag. Han skriver att ungdomar inte känner sig välkomna i Frändefors:
“För det finns ingen plats för oss att samlas på. Vi går runt från plats till plats och blir bortkörda.”
Victor vill att kommunen fixar en multiarena i Frändefors! Punkt!
Peter Bryntesson har skrivit två medborgarförslag som har utretts/beretts i kommunen. Nu ska kommunfullmäktige avslå både förslaget om solpanelparker på parkeringsytor och en satsning på vertikala vindkraftverk. (Se “Kommunstyrelse 7 maj!!”.)
Göran Svensson (MBP) ska äntligen få en motion bifallen! Fullmäktige anser att det är helt riktigt att det införs digitala anslagstavlor i Brålanda, Vargön och Vänersborg. Kanske går Svensson upp och kompletterar med att yrka att även Frändefors ska få en tavla. Kanske i närheten av den framtida multiarenan…
Det finns några ärenden som är av mer formell karaktär och som antagligen inte leder till några diskussioner. Det handlar om investeringspengar. Kanske kan det dock vara på sin plats att påpeka att samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025, ärende 9, utökas med 3 milj kr för verksamhetsanpassning av Birger Sjöberggymnasiet. Kunskapsförbundets direktion har nämligen beslutat om att bilda ett estetiskt centrum på Birger Sjöberggymnasiet från och med höstterminen 2025. En glädjande nyhet!
Kommunfullmäktige ska godkänna” Årsredovisning för 2024” för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Förbundsdirektionen i NÄRF liksom de enskilda förtroendevalda ska också beviljas ansvarsfrihet för 2024. Som alla förhoppningsvis känner till vid det här laget finns inte NÄRF längre. NÄRF har slagits samman med räddningstjänstförbundet “Mitt Bohuslän” (Uddevalla, Munkedal och Lysekil) och heter nu “Räddningstjänsten Fyrbodal”.
Den sista ärendet är både unikt och intressant – “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”. Det handlar om Gunnar Lidells (M) avsägelse. Jag gissar att det blir några ledamöter som vill säga några ord i denna sak. Jag känner i varje fall till en… (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)
Sammantaget blir det nog ett kort och lugnt sammanträde imorgon. Sammanträdet kan följas på kommunens webb-TV. Eller via “Radio Trollhättan”.
Vårens sista sammanträde med BUN?
På måndag är det återigen dags för barn- och utbildningsnämnden (BUN) i Vänersborg att sammanträda. Det kan vara vårens sista, men vi får se. Det kan komma upp ärenden som måste avgöras innan sommaruppehållet. Ett möte i juni är i varje fall inbokat.
Dagordningen har följande utseende:
Det är en kort dagordning och underlaget är bara på 123 sidor.
Under det första ärendet ska nämnden behandla ett medborgarförslag om översyn av barnomsorgsavgift. Medborgaren som har skrivit förslaget ska delta i sammanträdet och får därigenom tillfälle att förklara och argumentera för sitt förslag. Det är första gången det har hänt i nämnden under mina år, och de är många…
Medborgarförslaget avslutas:
“Basera avgiften på antingen den vårdnadshavaren som utnyttjar barnomsorgens inkomst eller båda vårdnadshavarnas inkomst och skicka halva summan till respektive vårdnadshavaren. Ta bort systemet att basera avgiften på hushållets ekonomi. Det är föråldrat och säger en hel del om hur kommunen tror att familjer ska fungera.”
Barnets föräldrar är alltså skilda och modern är nu sammanboende med en annan man.
Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget. Nämnden har egentligen inga synpunkter på innehållet i medborgarförslaget, utan BUN följer “Förordning (2001:160)” om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan. I förordningen är det tydligt att det är hushåll som är den centrala enheten när det gäller avgiften för förskola. Och då avses även sammanboende som är folkbokförda på samma adress oavsett om barnet är gemensamt eller inte.
Medborgarförslaget borde egentligen ligga på riksdagens bord.
BUN ska fatta beslut om att fördela premier. Enligt några fonders stadgar ska avkastningen nämligen fördelas som premier. Det handlar om sammanlagt 16.000 kr som ska fördelas mellan högstadieskolorna i kommunen utifrån antalet elever.
Sedan är det egentligen bara delårsrapporten som nämnden ska fatta beslut om. Delårsrapporten innehåller en verksamhetsuppföljning till och med april och en prognos för hela året.
Rapporten innehåller som vanligt några ploppar i olika färg, men det skiljer sig ändå från motsvarande rapport förra året. Kommunfullmäktige har riktat flera uppdrag till BUN. Nu får nämnden en redovisning av hur det går med dessa uppdrag.
Ett handlingsprogram för förebyggande arbete bland barn och unga ska arbetas fram tillsammans med andra nämnder och aktörer. BUN konstaterar att arbetet med uppdraget går enligt plan. Det betyder en grön plopp.
Ett annat uppdrag är att öka gymnasiebehörigheten. Den får en gul plopp, uppdraget uppnås delvis. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar, naturligtvis, för att öka gymnasiebehörigheten. Det görs bland annat genom att:
“bemanna hälften av matematiklektionerna med dubbla legitimerade lärare, rikta del av lärartjänst med stöd mot årskurs 9, undervisa elever i behov av stöd i mindre grupp om 5-6 elever, rikta extra resurspedagog med inriktning engelska och svenska, utöka studie- och yrkesvägledning samt rikta en lärartjänst mot de ej behöriga eleverna.”
Som vanligt kommer jag att ställa frågan hur omfördelningen av resurser ser ut för att möjliggöra detta arbete, även om jag vet att BUN i år har fått en miljon extra för arbetet.
Förvaltningen bedömer att BUN ändå inte kommer att nå den satta ambitionsnivån. Det beror på att de elever som går ur åk 9 nu i juni hade, skriver förvaltningen, “ett historiskt lågt ingångsvärde” när de började 7:an. Det ska noteras att bedömningen är att årskullen kommer att öka gymnasiebehörigheten med 15 procentenheter under de tre åren i högstadiet. Vilket i sig är en historisk hög ökning (för Vänersborg).
Elevantalet minskar i de kommunala utbildningsverksamheterna. Förvaltningens prognos är att “antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun, genomsnitt per år” under 2025 minskar med 45 barn i “förskola och pedagogisk omsorg”, 26 elever i “fritidshem och pedagogisk omsorg” samt 51 elever i “förskoleklass och grundskola åk 1-9”. I anpassad grundskola ökar antalet elever med 15. 
Förvaltningen påpekar att antalet heltidsplaceringar i förskolan ökar.
Jag hoppas att nämnden får en liten redogörelse för hur barn- och elevminskningen fördelar sig geografiskt i kommunen. Är elevminskningen jämnt fördelad över alla kommundelar eller är det någon del som ”sticker ut”? Det kan om inte annat få betydelse för hur den framtida skol- och förskolestrukturen bör se ut.
Barn- och utbildningsnämnden uppvisar den 30 april ett överskott på 6,7 milj kr. Prognosen för budgetåret 2025 visar dock ett nollresultat.
I övrigt noterar jag att det i delårsrapporten står följande om förskolan:
“Kostnaderna för barn med särskilda stödbehov är fortsatt höga och är en fortsatt utmaning.”
Och motsvarande för grundskolan:
“Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt när det gäller psykosociala och språkliga behov, vilket fortsatt är en betydande utmaning.”
Det är alltså stödbehov som finns här och nu. Och det tycks vara något som de flesta politiker glömmer bort i tider av budgetbeslut.
Förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) ska naturligtvis också berätta för ledamöter och ersättare i nämnden vad de har haft för sig sedan sist. Ibland kan denna information leda både till frågor och diskussioner.
Nästa sammanträde är bokat till den 9 juni. Det återstår att se om det blir av som planerat.
Anm. Hur gick det på sammanträdet? Kolla på inlägget ”Igår BUN, imorgon KF”.
BUN (11/4): Budget 2026
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan (se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”) och budgeten för 2026. 
Jag skrev två längre blogginlägg innan sammanträdet där jag noggrant redogjorde för innehållet i de så kallade budgetanvisningarna, som kommunstyrelsen beslutade om den 26 februari (se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”), och förvaltningens förslag till budget för BUN utifrån dessa. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)
KS lämnade följande uppdrag till BUN och de andra nämnderna:
”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Barn- och utbildningsförvaltningen menade att volymminskningen på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren frigjorde budgetmedel. Det skulle möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. 
Men samtidigt skulle förskole- och grundskoleenheternas budget minska, och:
“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan ska minskas med motsvarande ungefär 8,8 milj kr.
Jag skrev i blogginlägget “BUN: Budget 2026 (2/2)” att det torde vara omöjligt att minska antalet klasser på en skola. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Men jag förbisåg att det sker två val under elevernas skoltid – till förskoleklassen och till åk 7. När elevantalet minskar i blivande åk 7 kan ju en hel klass tas bort på t ex Silvertärnan. 
Det kan bli 4 klasser i stället för 5. De kanske 20 eleverna som “blir över” kan placeras ut i klasser, inte bara på Silvertärnan som jag tidigare antog, utan också användas för att öka klasstorlekarna bland blivande 7:or på både Torpaskolan och Vänerparkens skola. Och motsvarande i förskoleklasserna… Färre klasser – till priset av att de blir fler elever i varje klass.
I förvaltningens förslag ingick fler besparingar t ex en neddragning av centrala tjänster. En sådan neddragning skulle spara 3,1 milj kr. Sammanlagt skulle de frigjorda medlen på grund av volymförändringarna innebära en besparing på 13,244 milj kr. Dessa pengar skulle alltså satsas på förskolan – se ovan. Och till ökade IT-kostnader på 4,544 milj kr.
Förvaltningens budgetförslag anammades av de styrande partierna, S+C+KD+MP. Ordförande Bo Carlsson (C) hade varit tvungen att lämna sammanträdet så ordet fördes av 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S), som ersatte Carlsson som mötesordförande.
Slättmyr ansåg inte att personaltätheten skulle sjunka eller att det skulle bli sämre i grundskolan. Hon förlitade sig på att rektorerna skulle fixa detta.
Vänsterpartiet var det enda partiet som ifrågasatte och argumenterade mot neddragningarna av personalen. Och det känns knappast rättvist att lämna över bördan att göra nedskärningar på rektorerna. 
De har en lag att följa och neddragningarna kan göra det svårt eller omöjligt att följa Skollagen. Jag är också övertygad om att nedskärningar av personal krockar med den ambition rektorerna har med skolans verksamhet. Om politikerna beslutar att personal ska friställas för att “klara budgeten” borde de också ta ansvar för nedskärningarna och de konsekvenser som dessa för med sig.
Besparingarna på grundskolan skulle medföra större klasser. Det ifrågasattes inte av någon. Ingen kommenterade, mer än Vänsterpartiet. Större klasser skulle ge en stor effekt både på arbetsbördan (det är en enorm skillnad mellan att ha 25 eller 30 elever i en klass) och på arbetsmiljön. Trivseln skulle minska och otryggheten öka. Risken skulle bli större att personalens mående försämras och att sjukfrånvaron ökar.
Fackförbunden skrev i förhandlingarna med arbetsgivaren:
“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”
Vänsterpartiet höll med fackförbunden. Även tjänstepersonerna i förvaltningen skulle vilja ha mer resurser för att behålla all personal… Men jag tror att de ansåg att det vet politikerna redan – och det är vi politiker som bestämmer budgeten.
Bo Carlsson deltog inte under budgetärendet i BUN, men på onsdagen veckan efter, den 16 april, var det kommunfullmäktige. Under ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2024” gick Carlsson upp i talarstolen, och sa (fetstilen är min):
“Vi hanterar våra pengar inom den budgeten vi har fått oss tilldelad. Det sker inte utan smärta ute i verksamheten. Vi pressar vår personal hårdare och hårdare för dom ska hinna med dom arbetsuppgifter som vi vill ha uträttat och ni i fullmäktige har bett oss uträtta på våra verksamhetsområde. Vi måste komma till någon förändring här då. En av dom förändringarna är att vi måste se till att dom som, lärare och dom som aktivt jobbar i skolan måste få mer tid för barn och elever. Och mindre tid för att sköta en massa byråkrati som vi inte begriper användningen av i alla lägen, i varje fall inte jag. 
Det kanske är nån annan som är bättre på det. Men nånstans måste vi se till så personalen får lite tid att andas och det är den viktigaste slutsatsen. Men vi försöker alltid att hålla oss inom de, vi håller oss inom de budgetramar vi har till vårt förfogande och då får det konsekvenser. Och det är personalen som får ta smällen och det tycker jag är viktigt att framföra här i talarstolen.”
Det är sant det Bo Carlsson säger, men försöker han sitta på två stolar samtidigt? Centerpartiet tillhör ju de styrande sedan lång tid tillbaka och är medansvarigt för den urholkning av resurser som har skett i förskola och grundskola under de senaste 10 åren. Eller vill Carlsson på detta sätt markera för sina kollegor i de styrande partierna att de måste slå in på en annan väg?
Det blev en del diskussion kring det särskilda stödet. Vänsterpartiet, återigen, menade att det behövdes betydligt mer resurser till elever i behov av stöd av olika slag. Ingen sa emot, alla tyckte nog det, i varje fall “i teorin”… 
Jag läste upp vad det stod i verksamhetsberättelsen för 2024 (se “BUN: Budget 2026 (2/2)”):
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”
Det gällde fortfarande sa förvaltningen…
Jag anser inte att det var “taktiskt riktigt” att förvaltningen lade ett sådant här budgetförslag till nämnden utan att vara tydlig med de konsekvenser neddragningarna skulle föra med sig för personal och elever… Och jag är inte heller säker på att förvaltningens prioriteringar var riktiga.
Förvaltningens budgetförslag klubbades igenom. Alla ledamöter från de styrande partierna röstade för, alla ledamöter i opposition, dvs V+M+L+SD, avstod från att rösta.
Vänsterpartiet lämnade en protokollsanteckning:
“Vänsterpartiet anser att barn- och utbildningsnämnden behöver ytterligare budgetmedel.
Det är viktigt med en satsning på tidiga insatser i förskolan, att vistelsetiden utökas med 10 timmar och att tjänsten som insatskoordinator permanentas. Men det får inte ske till priset av personalneddragningar eller att alla elevers rätt till särskilt stöd inte kan tillgodoses.
Vänsterpartiet kan i detta läge inte precisera en summa. Det är viktigt att först få en samlad bild över de olika nämndernas behov inför 2026. Därför avstår Vänsterpartiet från att delta i beslutet.”
Kommunfullmäktige ska fatta det slutgiltiga budgetbeslutet för år 2026 den 18 juni.
BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan och budgeten för 2026. I detta inlägg tänkte jag redovisa beslutet om Norra skolan. (Jag skrev ett blogginlägg om Norra skolan före sammanträdet, “Företagscentrum på Norra skolan?”. Informationen från det inlägget upprepar jag inte här.)
Norra skolan är som bekant bara en skola till namnet. Sedan höstterminen 2024 finns det inga elever kvar i byggnaderna längre. Den 13 mars 2024 beslutade nämligen kommunfullmäktige att flytta alla elever till den nybyggda Holmängenskolan. 
Norra skolan lades ner som skola. (Se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”.) På sammanträdet nu i april 2025 skulle BUN “bara” yttra sig om “Slottet”, dvs huvudbyggnaden på Norra skolan. Ärendet handlade om – skulle “Slottet” göras om till en förskola? Inget annat skulle diskuteras.
Politikerna i nämnden hade fått en utredning av förvaltningen om möjligheten och lämpligheten av att bygga om “Slottet” till en förskola. Det var en bra utredning med argument för och emot. Utredningen började:
“Utredningen som genomförts konstaterar att det ytmässigt är möjligt att bedriva förskola i byggnaden Slottet och att det är möjligt att få plats med sex avdelningar.”
För att bygga om Slottet krävdes det att alla fyra våningar togs i anspråk. Den 4:e våningen skulle användas till personalutrymmen.
Det skulle också vara möjligt att, mellan Slottet och sjön:
“tillskapa en utemiljö på 4800 m². Det ger en friyta om 40 m² per barn (beräknat på 120 barn) vilket är i linje med Boverkets rekommendation.”
Rent teoretiskt skulle det alltså vara möjligt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Slottet till en förskola. Kostnaden för detta beräknades till 56,9 milj kr. Hyreskostnaden för BUN skulle då uppgå till drygt 4 milj per år. Det är lika mycket pengar som en ny förskola skulle kosta. Och då skulle ändå “Fängelset” (byggnaden mellan Slottet och idrottshallen) finnas kvar med ett renoveringsbehov på beräknade 77 milj kr. 
Det handlade således om mycket pengar, vilket i och för sig inte var någon nyhet. Det skulle naturligtvis kommunen ha haft med i beräkningarna och planerna när det någonstans i kommunhusets korridorer, någon gång för flera år sedan, bestämdes att Norra skolan skulle läggas ner…
Det var uteslutet ansåg en enig nämnd, inklusive Henrik Josten (M) och jag (V), att ha förskoleverksamhet på Slottet. Det var i första hand dock inte kostnaderna som omöjliggjorde det, i varje fall inte som jag såg det. Det var att det inte passade att ha en förskola i 3-4 plan. Det skulle bli för mycket vertikal rörelse. Det skulle ställa stora organisatoriska krav på verksamheten och också vara mer personalkrävande. Jag tänker t ex på morgonen när vårdnadshavarna lämnar barnen i kapputrymmena vid ingångarna. Då skulle pedagogerna ta med barnen till deras avdelningar på våning 2 eller 3, med hiss eller i trapporna, varpå pedagogen sedan snabbt skulle tillbaka och ta emot ett nytt barn i entrén på bottenvåningen… Det torde även bli tämligen “rörigt” när barnen ska in och ut från utevistelser…
Det skulle överlag bli stora avstånd mellan olika delar i förskolan och det kräver mer tid för barnen att transportera sig mellan aktiviteter och avdelningar. Det skulle bli svårare med tillgängligheten vilket kan vara en särskild utmaning för barn med särskilda behov. Flera våningar skulle också innebära problem ur säkerhetssynpunkt som t ex vid en brandutrymning.
Det är inte heller oväsentligt att det inte behövs fler barnomsorgsplatser just nu. Prognosen är att antalet 1-5 åringar kommer att minska i kommunen med över 200 barn från 2024 till 2029. (Hur stor en eventuell minskning blir i Vänersborgs centrala delar är dock inte beräknat än.)
Hela historien om Norra skolan har, som jag har skrivit många gånger tidigare, skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. Det är trots allt de som är ytterst ansvariga. Men de har, tillsammans med ledande tjänstepersoner, aldrig velat att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Det påpekades av vissa i nämnden, som så många gånger förr, och även en del annan kritik kring hanteringen av ärendet fördes fram.
Men det var historia. Beslutet blev denna gång enhälligt – det skulle helt enkelt inte fungera med en förskola på Norra skolan. Norra skolan byggdes 1899 som en skola, och byggnaderna var fortfarande mest lämpliga för skolverksamhet.
Vad som ska hända med byggnaderna vet ingen just nu. Att skapa ett företagscentrum för småföretag, som sossarna har föreslagit i sitt kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026 (se “Företagscentrum på Norra skolan?”), tror jag inte på. 
Min gissning är att Norra skolan avyttras och att det blir exklusiva bostäder.
Vänersborgs kommun sköter inte sina gamla anrika byggnader särskilt väl… (Se även “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.)
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet om nästa års budget – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
BUN: Budget 2026 (2/2)
I mitt förra blogginlägg beskrev jag det budgetförslag som barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat och föreslagit politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att anta på fredagens sammanträde. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)”.)
Barn- och utbildningsförvaltningen skriver att volymminskningen, på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren, frigör budgetmedel. Det är den avgörande utgångspunkten för hela budgetförslaget. Dessa “frigjorda” budgetmedel ska möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. Samtidigt skriver förvaltningen att enheternas budget minskar, och:
“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Det ger upphov till flera frågor. Särskilt kanske med tanke på att förvaltningen inför innevarande år (2025) skrev att det krävdes en generell besparing motsvarande en neddragning av 16 tjänster (10,4 milj) för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram. Vilket i sin tur skulle betyda:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Och nu ska personalstyrkan minskas år 2026 i både förskola och grundskola med motsvarande ungefär 8,8 milj kr på grund av det minskade antalet barn och elever.
Jag har väldigt svårt att se hur denna ekvation ska gå ihop och i synnerhet hur besparingen i grundskolan ska gå till. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Antagligen kommer de 90 färre eleverna i F-9 mellan 2025 till 2028, dvs 30 elever färre per år, att vara utspridda i alla årskurser och i de flesta av kommunens delområden. 
Hur ska BUN kunna spara några pengar om det blir två elever färre på Mulltorp, Skerrud respektive Rösebo? Eller hur ska nämnden spara på personal om det blir en elev mindre i varje klass i de tre årskurserna på en högstadieskola? Det skulle innebära 28 elever i varje klass i stället för 29. Det torde vara omöjligt att slå ihop de tre klasserna i en årskurs till två…
Hade det varit tvärtom, dvs 30 fler elever varje år, är det självklart att det inte skulle kunna skapas en ny klass på en viss skola med dessa elever. Eleverna skulle placeras ut, någon elev här och någon annan där – i den här klassen blir det 27 elever istället för 25, i en annan 29 istället för 28. Alla skulle beredas plats i befintliga klasser. Nu gäller det dock en minskning med 90 elever. Vilka HELA klasser vid vilken skola kan vi minska?
Om det går att slå ihop klasser på någon mindre skolenhet så är det en tämligen ingripande åtgärd, dels för elever och vårdnadshavare men också för de lärare, som arbetar kvar, att få fler elever i sina klasser. Det är stor skillnad på arbetsbörda med t ex 25 elever i en klass istället för 20.
De fem fackförbunden i skolan, Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet, har lämnat ett yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG). I yttrandet står det att det är viktigt:
“att utifrån den nämnda demografiska utmaningen prioritera att inte minska på personaltätheten. En eventuell neddragning av personal skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.”
Gapet mellan behov och resurser blir än större med det liggande budgetförslaget – och personalen riskerar att må sämre. Större klasser och minskad personaltäthet ger en stor effekt, inte bara på arbetsbördan, utan också på arbetsmiljön. Trivseln minskar och otryggheten ökar, både för elever och personal. Minskad personaltäthet betyder också att varje elev får mindre individuell lärartid – och stöd, samtidigt som behovet av särskilt stöd ökar i större klasser.
Fackförbunden skriver:
“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”
Jag har svårt att se att det skulle kunna minskas på andra yrkeskategorier i skolans värld. Det har redan gjorts stora besparingar på resurspersoner med visstidsanställning under de senaste 2-3 åren.
De fem fackförbunden i skolan uttrycker det så här:
“Den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, skapar betydande bekymmer. Detta innebär att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet.”
Befolkningsprognosen visar att från 2025 till 2028 kommer antalet barn i åldern 1-5 år att minska med cirka 150, dvs 50 barn om året. Precis som i grundskolan kommer denna minskning inte att uppstå på en enda avdelning eller på enbart en förskola. En besparing av personal skulle då innebära att personal får gå ner i tjänst eller att barnen flyttas om till andra avdelningar eller förskolor så att någon förskola, avdelning eller modul kan avvecklas. Det kan innebära omställningar för barnen med nya kamrater, nya lärare, ny miljö etc. Det kan också finnas risk för större barngrupper och minskad personaltäthet.
Jag har svårt att förstå att pengar ska kunna frigöras i grundskolan. Det är snarare så att det skärs ner på resurserna till eleverna i grundskolan och flyttas till en satsning på förskolan. Och hur rektorerna på kommunens grundskolenheter ska klara detta kan jag inte förstå. Det måste ju som minimum finnas en lärare i varje klass!
Elevantalet minskar men samtidigt ser vi en stor ökning av elevernas behov av stöd. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd, extraordinärt stöd (=insatser utöver det särskilda stödet, se Skolverket) och elever i anpassad grundskola.
Fackförbunden skriver:
“Vi ser ett växande problem eftersom elevantalet minskar samtidigt som elevernas behov ökar markant. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd och elever i anpassad grundskola.”
Det här är något som rektorer och förvaltningen har påpekat i flera år. I motsvarande budgetförslag förra året skrev förvaltningen att besparingsåtgärderna skulle innebära:
“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
I årets underlag står det ingenting om hur det ska gå med elever i behov av stöd om personalstyrkan minskas. Det enda som nämns om särskilt stöd är att det utreds och att en kartläggning pågår…
Som inledning till den långa verksamhetsberättelsen för 2024, som behandlades på sammanträdet i februari, skrev förvaltningen:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet. Fullföljda studier genom grundskolan och gymnasieskolan är avgörande för att komma vidare till högre studier eller ut på arbetsmarknaden.”
Jag ser inte att budgetförslaget för 2026 med neddragningarna på personalen kommer att bromsa upp eller bryta denna utveckling…
Till sist två frågor om budgetförslaget:
- Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. Räcker två bibliotekarier till alla skolenheter?
- Det planeras en neddragning av centrala tjänster på barn- och utbildningsförvaltningens stödfunktioner nästa år med 3,1 milj kr. Vad innebär det för rektorernas arbetssituation och rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare?
Det är lätt för Vänsterpartiet att hålla med fackförbunden när de avslutar sitt yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG):
“Under förutsättning att tidiga insatser i förskolan finansieras fullt ut utan personalminskningar och barngruppsförtätningar samt att rektorer får möjlighet att leva upp till även det statliga uppdraget gällande att kunna tillgodose det stöd som alla elever har rätt till ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet eniga till Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för 2026.”
Anm. Det går att ladda ner fackförbundens yttrande här.
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer