Arkiv
Medborgardialog: Hyror för skollokalerna
Det finns lögner, förbannade lögner och statistik. Det finns också missuppfattningar och bristande kunskap.
Efter min blogg igår, där jag redogjorde för ”felaktigheter” med ett diagram, så kom följande rättelse upp på kommunens hemsida (här) i morse:
”På informationsmötet i Torpaskolan tisdagen den 14 februari diskuterades diagrammet som visar elev- och kostnadsutveckling under perioden 2003-2011. Tyvärr påstod föredragande tjänsteman att kostnader avsåg kostnaden per elev, vilket är felaktigt.
Sifferunderlaget bakom diagrammet är den nominella kostnadsökningen totalt. Vi beklagar misstaget!”
Diagrammet visar alltså den ”nominella kostnadsökningen” för Vänersborgs skolor, inte kostnader per elev. (Jag är faktiskt lite osäker på vad som menas med ”nominell kostnadsökning”, men jag antar att hänsyn då inte tas till inflationen. Inflationen mellan 2003 och 2011 uppgick till 13,4 procentenheter. I så fall blir den reella ökningen betydligt mindre…)
För att bli ännu tydligare kan man nu också ladda hem de exakta siffrorna från hemsidan.
Anm. Notera att alla procentuella ökningar räknas med 2003 som basår. Ex. 2007 är ökningen 21%. Det är jämfört med 2003, inte jämfört med 2006.
2003 kostade lokalerna 46.541.104 kr. 2011 hade hyrorna ökat till 61.113.921 kr. Hyrorna för Vänersborgs skolor har alltså ökat med 31% (nominellt) från 2003 till 2011. (Samtidigt som personalkostnaderna har minskat…)
I diagrammet ser vi å andra sidan att det har skett en minskning av hyreskostnaderna under de två senaste åren, med drygt 2 miljoner! Samtidigt har personalkostnaderna minskat med 13 miljoner kr dessa år! Detta slår väl egentligen omedelbart hål på påståendena i broschyren att det är lokalkostnadernas fel att antalet lärare i Vänersborg har minskat.
Behövs det egentligen skrivas något mer?
Men ok, vi skriver lite mer. Vi gör en liten återblick.
I diagrammet ser vi att det skedde en kraftig ökning av lokalkostnaderna 2005, 2006 och 2008. I procent räknat alltså, för jag vet inte hur kraftig en ökning på t ex 4 miljoner, 2005 jämfört med 2003, egentligen är. Är det mycket för en kommun som Vänersborg? (Dessutom flyttas ju bara pengar runt, eftersom det är kommunen själv som äger fastigheterna……)
År 2005 färdigställdes Granås i Vargön, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2006. År 2007 färdigställdes Rånnum, vilket resulterade i “helårskostnader” för 2008. Under 2009 hade kommunen också kostnader för både Huvudnäs och Trenova. När vi gick in i 2010 sedan, så tillkom kostnader för Vänerparken. Kostnaderna för Trenova och Huvudnäs försvann dock, men först under hösten.
Vänersborg har haft lokalkostnader i onödan! Kommunen betalade år 2009 lokalkostnader för två skolor (Huvudnäs och Trenova) fast bara en av dem användes! Så var fallet på våren 2010 också. (Och hur är det, har inte nämnden betalat hyra för Trenova efter det att eleverna flyttat därifrån?) Med bättre planering skulle alltså kommunen ha sluppit en del lokalkostnader.
Kommunen har renoverat och byggt ut Granås och Rånnum. (Hallebergsskolan lades ned.) När man gör sådana omfattande och dyra renoveringar, är det inte rimligt att hyreskostnaderna ökar då? Kan man prata om höga lokalkostnader rent allmänt när vi bygger nytt? Jag tycker att ”skriken” på höga lokalkostnader låter falska under sådana här omständigheter. Det är väl klart att lokalerna i en nyrenoverad och fräsch skola är dyrare än i en gammal och sliten?
Och tycker man att renoveringarna leder till alltför höga lokalkostnader, är det väl ändå inte rimligt att eleverna i småskolorna, t ex Skerrud, Mulltorp och Norra skolan, ska betala de nya skolorna på Granås och Rånnum?
Många medborgare frågar sig, om hyreskostnaderna för skollokalerna avspeglar de verkliga kostnaderna. Flera som sitter inne med kunskap påstår det. Jag vet inte.
Jag har svårt att förstå att Mulltorp, som borde varit avskriven för åtskilliga decennier sedan, nästan betalar lika mycket i hyra per kvadratmeter som den nybyggda Torpaskolan. Eller att Frändeskolan, som är byggd ungefär vid samma tidpunkt som Dalboskolan, betalar mer än dubbelt så mycket som Dalbo. Eller att Rösebo skola betalar 745 kr per kvadratmeter, trots att skolan är gammal och alla eventuella lån är betalda.
Jag har också hört av en läsare av min blogg att en hyra ska ligga på ca 8 % av värdet av fastigheten. (Jag kan inte gå i god för detta, men han har haft rätt förr.) Om detta stämmer skulle Skerrud vara värd över 14 miljoner. Eller Mulltorp dryga 4 miljoner. Eller Frändeskolan, nästan 38 miljoner kr…
Den enda som kanske kan sälja skolan till det värdet borde vara Hammar Plugg! Fast då måste han förstås få köpa den av kommunen först, till en riktigt billig penning!
Fast nu är jag nog stygg. Både mot Hammar Plugg och kommunen. I hyrorna ingår vad jag förstår både el, värme, vatten etc. Och som sagt, flera som jag känner säger att hyrorna är ok.
En annan läsare av min blogg har för övrigt uppmärksammat några andra hyror. Han skriver:
”Förskolan på Gasverksgatan betalar 5.025 kr/m²år, vilket motsvarar hyran för en butik på Strandvägen i Stockholm. Lokalen på Kyrkogatan 22 kostar 8.423 kr/m²år vilket är ett oslagbart rekord.”
Det var hyrorna. Och min slutsats är: Hyrorna för skollokalerna är nog inget skäl till att lägga ner skolor. Undantagen skulle vara de skolor som är i behov av stora renoveringar för att det överhuvudtaget ska gå att fortsätta att bedriva verksamhet där. Och det finns kanske några sådana skolor… Jag tror, för att sticka ut hakan, att t ex Rösebo skola är en av dem.
Å andra sidan, kanske är våra barn och ungdomar värda extra pengar? I synnerhet om man tänker på vad en stor del av pengarna går till i Vänersborg…
Problemet i Vänersborg är, och har varit i många år, att Vänersborgs styrande betongpartier inte anser att det är värt att satsa på våra elever.
För att visa det vill jag avsluta med lite statistik. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyråns sammanställning av kommunernas verksamhetsindelade bokslut för år 2010.
”Kostnad totalt per elev (kr)
Vänersborg 78 318 kr. (Plats 245 i Sverige.)
Sverige 86 865 kr”
Varje elev i Vänersborg får 8.547 kr mindre än genomsnittet i Sverige.
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr. (Plats 284 i Sverige.)
Sverige 43 277 kr”
Det finns 290 kommuner i Sverige…
Det nya läroplanen, som träder i kraft från och med detta läsår, ställer allt större krav på läromedel och utrustning, som t ex datorer och bibliotek.
”Kostnad per elev för läromedel/utrustning/skolbibliotek (kr)
Vänersborg 1 991 kr. (Plats 260 i Sverige.)
Sverige 3 337 kr”
Medborgardialog: Att ljuga med statistik
Lögner från politiker är vi vänersborgare vana vid. Det dåvarande kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren (S) anslog tonen, då han i en radiointervju den 22 juni 2005 slog fast följande om Huvudnässkolan:
”Det här innebär ju att nu har vi lagt fast för 20, 30, 40 år framåt att A-huset och aulan är utbildningslokaler för undervisning under den här tiden.”
Efter valet 2006 lade man ner Huvudnässkolan… Trots en stor demonstration i Vänersborg, den största i mannaminne. Och trots omkring 2.000 namnunderskrifter.
Lögnerna fortsatte med arenan. Inte ett ord om en ny bandyhall före valet. Några månader senare, efter valet, var planerna på en arena i full gång. Även här struntade betongpartierna med socialdemokrater och centerpartister i spetsen i opinionen, och man sa återigen nej till en folkomröstning efter ett par tusen namnunderskrifter.
Och sedan ljögs det om Toppfrys…
Nu är det som bekant ett nytt styre. Betongpartierna har ”bytt plats”. Nu är det moderater, folkpartister och kristdemokrater som styr.
Men lögnerna är kvar….
Sällan har väl en officiell skrift från Vänersborgs kommun innehållit så många förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som den nyligen utkomna broschyren ”framtidens skola”.
På sidorna 8 och 9 i broschyren visar författarna sin ”kreativitet” genom att manipulera en karta.
Det ser ju alla att det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan…
OK, det här påstår förvaltningen att det var ett misstag, ett slarvfel.
Men det här då? Är det också ett misstag?
Diagrammet är taget från sidan 3 i broschyren. Det visar en enorm ökning av lokalkostnaderna för skolorna i Vänersborg. Kostnaderna har ökat med 30% på 7 år!
Otrolig ökning!
Eller…?
På gårdagens informationsmöte (på Torpaskolan) fick utvecklingsledare Sven-Eric Sjöbergh, som väl är den som får anses vara huvudförfattare till broschyren, frågan om vad linjen (grafen) i diagrammet visade.
Linjen visade lokalkostnaderna per elev!
Per elev! Det framgår inte av diagrammet!
Broschyren vill ge en helt annan bild. En felaktig bild. En bild av en enorm ökning av lokalkostnaderna.
Elevantalet har minskat kraftigt under perioden. Det betyder att om samma kostnader divideras med färre elever fås – en ökning av kostnaderna per elev.
Är denna uppgift relevant?
Att presentera lokalkostnaderna per elev är inte relevant i sammanhanget! Det ger en skev bild av Barn- och Ungdomsnämndens kostnader för lokaler! Kostnaderna har inte ökat med 30%!
Lokalkostnaderna har i verkligheten ökat ganska marginellt, särskilt om man betänker att Granås och Rånnum har renoverats under perioden, nya Torpaskolan byggts och nya, dyra lokaler i Vänerparken hyrts.
Det finns lögner, förbannade lögner…
… och statistik.
.
PS. För övrigt är alla kostnaderna i diagrammet per elev.
Medborgardialog: Lokalytor
Medborgardialogen rullar vidare.
Det är mycket prat om fastigheter och lokalytor… Både på informationsmötena och i den utdelade broschyren. Och det är väl inte så konstigt, allt handlar ju om att sluta använda fastigheter och lokaler. Det handlar bara om att lägga ner skolor.
I broschyren ”framtidens skola” ger Barn- och Ungdomsförvaltningen i Vänersborg sin mycket subjektiva syn. (”Medborgardialog: Broschyren ‘framtidens skola’”) Eller är det månne politikerna i Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD), som har denna syn? (”Medborgardialog: Styrgruppen”)
Jag har i några bloggar beskrivit en del av de förvrängda sanningar, misstolkade fakta och tvivelaktiga och tendentiösa tolkningar som presenteras. Jag har emellertid undvikit själva frågan om lokalytorna. I denna blogg tänker jag inte göra det.
Lokalytor, fastigheter… Några få större skolor eller flera mindre – det är den stora frågan. Fast inte för förvaltningen/presidiet. De vet redan vad som är bäst.
I broschyren och på informationen görs allt för att ”bevisa” att stora skolor och stora klasser är bra. På alla sätt. Små klasser och små skolor är bara elände. Ja, flera skolor är så himla små att de inte ens uppfyller Skollagens krav… Påstås det…
Tidigt i broschyren slås det fast att:
”För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”
Det här är naturligtvis taget ur luften. Är det i så fall inte detta som måste bevisas? …inte att klara Skollagens krav menar jag…Skollagen ställer inga krav på klass- eller skolstorlekar. Men bör inte förvaltningen/presidiet visa att stora skolor och stora klasser är bättre ur pedagogiskt synpunkt än små?
I citatet ovan skriver man att skolorna måste ha en viss storlek… Inte när det gäller antalet barn alltså, det kommer sedan. Nä, det står faktiskt att skolorna måste ha ”en viss storlek”. En viss fysisk storlek alltså. Märkligt.
Det står också i broschyren att det finns (s 5):
”lokaler som inte behövs ”
Och det finns (s 5):
”lokalytor som inte har betydelse för elevernas utveckling.”
Också märkligt. Vad tänker man då på för ytor?
De här lokalytorna har förekommit i debatten under en lång tid. De kallas ”överytor”. Socialdemokrater och centerpartister använde detta som argument för att stänga Huvudnässkolan! (Kommer ni ihåg?) Något som vi i centrum inte uppskattade för övrigt. Milt sagt.
De här lokalytorna, som inte behövs, ”överytorna”, är en av de obevisade utgångspunkterna i broschyren.
Det är den första utgångspunkten för förvaltningen/presidiet.
Det finns många aspekter av frågan om ”överytor”. För det första undrar jag: Vad är ”överytor”? Vad är det för ytor som inte behövs på småskolorna? Är det korridorer? Matsalar? ”Rastytor”? Toaletter? Lärarrum? Klassrum? Tänk. Jag tror att de menar klassrum!
Låt mig ta ett exempel.
Säg att det finns en skola som har en stor lektionssal där man undervisar en hel klass i taget. I direkt anslutning till denna sal finns det 6 mindre lokaler/salar som alltid är tomma, dvs det finns ingen schemalagd verksamhet där. De 6 lokalerna används bara vid behov, dvs när klassen i den stora salen ska delas upp, för att arbeta i mindre grupper.
Är de här 6 mindre salarna överytor ”som inte har betydelse för elevernas utveckling”? Eller – har de ett pedagogiskt värde för elever och lärare? Enligt broschyren bör de vara överytor – överytor som Barn- och Ungdomsnämnden snarast möjligt bör göra sig av med. I varje fall om de ligger i Skerrud, Mulltorp, Brålanda skola eller Dalboskolan.
Exemplet är för övrigt taget från den alldeles nybyggda Torpaskolan. Jag pratar om musiksalen, eller kanske snarare musiksalarna.
På Dalboskolan står ibland salar och grupprum tomma när undervisning pågår i en annan sal. Överytor? Ja, säger förvaltningen. Men, precis som i fallet med Torpaskolan, kan de användas vid enskilda arbeten, grupparbeten etc. Ur pedagogisk synvinkel är detta en stor fördel.
Så därför undrar jag: Vad är ”överytor” och var finns de? Finns det några riktlinjer från typ Skolverket eller SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) om detta? Kan förvaltningen visa några sådana riktlinjer? Och förresten, hur räknar man ut hur mycket yta en skolelev behöver?
En inte helt ointressant ”detalj” i sammanhanget är att Vänersborgs elever faktiskt har mindre lokalyta per elev än genomsnittet i Sverige! Det är sant… Statistiska Centralbyrån (SCB) visar i sin statistik för 2010 (de senaste siffrorna), som grundar sig på kommunernas verksamhetsindelade bokslut:
”Lokalyta per elev (kvadratmeter)
Vänersborg 15 kvm
Sverige 20 kvm”
Den andra utgångspunkten för broschyren är att stora skolor och framför allt stora klasser är pedagogiskt bättre än små. I broschyren skriver man:
”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”
Detta är ett intressant argument. Jag har tittat lite på några forskningsresultat på området. Det finns för övrigt, vad jag kan se, inte så mycket forskning på detta. De rapporter jag hittar är inte heller eniga. Någon säger att det ur kunskapssynvinkel inte är så bra med små skolor, andra säger tvärtom.
Den senaste forskningsrapporten jag har hittat är en studie, ”Long-Term Effects of Class Size” av Peter Fredriksson, Stockholm University, Björn Öckert, IFAU and UCLS, och Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam (källa). I den skriver forskarna:
”Smaller classes in the last three years of primary school (age 10 to 13) are not only beneficial for cognitive test scores at age 13 but also for non-cognitive scores at that age, for cognitive test scores at ages 16 and 18, and for completed education and wages at age 27 to 42.”
(Studien är på engelska och dessutom full av statistiska formler, med andra ord, inte helt lättläst…)
Studien visar alltså att mindre klasser är fördelaktigt på både kognitiva och icke-kognitiva tester och att de bättre resultaten är bestående. Jämfört med stora klasser. Och inte nog med det, elever som har gått i mindre klasser fullgör ofta sina studier i äldre år och har högre löner i vuxen ålder.
Tänk om det är så! Nu säger jag inte att just den här forskningsrapporten har rätt. Men, tänk om? Vad stödjer sig förvaltningen/presidiet på när de säger tvärtom?
Stödjer de sig på resultaten i Vänersborgs skolor?
Nä, det gör de inte. I så fall hade det stått i broschyren. Garanterat. I Frändefors fick utvecklingsledare Sjöbergh denna fråga. Sjöbergh menade att det var omöjligt att få fram fakta på området. Jaha? Vad stödjer man sig då på?
För övrigt skulle det väl vara enkelt att plocka fram resultaten från de Nationella proven i åk 5 och kolla. Och jämföra. Har de små skolorna, Mulltorp, Skerrud, Norra skolan mm, sämre resultat än de stora skolorna, som typ Tärnan, Onsjö och Mariedal?
Det gjorde jag. Det finns en sammanställning av Nationella prov i åk 5. Från 15 juli 2010. Från Vänersborg. Och visst, i flera fall ligger skolorna i Dalsland under snittet i Vänersborg. Beror det på att de är små? Nä, litenheten har ingen betydelse vad jag kan se. De större skolorna i Dalslandsdelen (det finns faktiskt några sådana) har också i flera fall sämre resultat. Samtidigt som de andra småskolorna i kommunen har bättre resultat. I många fall bättre än de stora skolorna.
Påstår man att små skolor har sämre resultat, just för att de är små, då måste detta bevisas. Notera förresten att det enbart handlar om kunskapsresultat på nationella prov i svenska, matte och engelska. Små skolor har andra fördelar, t ex sociala. Det här tycker förvaltningen/presidiet är ointressant. Det här tas inte upp överhuvudtaget i broschyren! Inga synpunkter som utgår från elevers och föräldrars positiva erfarenheter av mindre skolor redovisas. Inte heller redovisas några nackdelar med förvaltningens egna förslag.
Den tredje utgångspunkten för förvaltningen/presidiet är att småskolorna är för dyra.
Det är för dyrt att ha mindre skolor och mindre klasser. I broschyren menar man att pengarna på något sätt inte kommer till effektiv användning då. Och därför vill förvaltningen/presidiet frigöra pengar genom att lägga ner små och ”onödiga” enheter och göra klasserna större på ett färre antal skolenheter.
Dyrt i förhållande till vad kan man undra. Förutom att förvaltningen menar att mindre skolor och små klasser i sig är sämre, så förs argumentet fram att 1,5 lärare på 30 elever betyder mer lärartid per elev än 1 lärare per 20 elever. Typ.
Jag fattar inte. Har vi si och så många elever och si och så många lärare, så har vi. Det blir lika mycket lärartid per elev hur vi än vrider och vänder på det! Det enda sätt som en elev kan få mer lärartid, det är att någon annan får mindre. Elev ställs mot elev.
Förvaltningen menar också att lokalerna och fastigheterna i sig är för dyra. På sidan 5 i broschyren kommer ett av de mest häpnadsväckande uttalanden i hela broschyren (vilket inte vill säga lite):
”Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.”
40 lärartjänster? Då pratar vi upp mot 20 miljoner kr!
Här är siffrorna för vad Barn- och Ungdomsnämnden betalar i hyra för varje skolenhet.
Anm. I mitt material kostade också Silvertärnan 2.798.000 kr per år, men här var ingen yta angiven. Silvertärnan finns därför inte med i tabellen.
Summan av skolornas hyra är knappt 43 miljoner kronor. För att få ihop 20 miljoner kronor till 40 lärartjänster får ganska många skolor läggas ner. Läggs Blåsut, Norra skolan, Brålanda, Skerrud, Rösebo, Sundals Ryr, Mulltorp och Väne Ryr ner får vi ihop 9 miljoner. Klipper vi dessutom Dalboskolan så blir det 11,6 miljoner. Hmmm… Vilka ska mer läggas ner?
Besparingarna för att lägga ner småskolorna är minimal. Det är inga stora pengar det handlar om. Ska man spara på lokaler så finns det andra att lägga ner…
Det handlar om hyra per kvadratmeter tänker någon. Men gör det det? Det är ju de faktiska kostnaderna som är de viktiga. Det kostar nämnden t ex 231.000 kr att hyra Väne Ryr, oavsett om det går 50 elever eller inga. (Som nu.)
Men visst är kvadratmeterhyran intressant. Men vilka ska då läggas ner? Just det, Vänerparken, Rånnum, Granås…
Förresten. SCB har lite mer statistik:
”Lokalkostnad per elev (kr)
Vänersborg 16 452 kr
Sverige 17 250 kr”
Det är också intressant att titta på hyrorna ur aspekten – är lokalerna verkligen värda det pris som orsakar dessa hyror?
Skollokalerna ägs av AB Vänersborgsbostäder. AB Vänersborgsbostäder ägs av Vänersborgs kommun. Kommunen byter pengar, liksom.
Tar Vänersborgsbostäder rimliga hyror av Barn- och Ungdomsnämnden? 2,7 miljoner i hyra per år för Dalboskolan – byggd 1979. Över 30 år gammal. Kan man överhuvudtaget sälja den för 2,7 milj? Kanske det, men 2,7 milj i hyra. Per år. 3 miljoner för Frändeskolan? Per år. 1,1 miljoner per år för Skerrud?
På något sätt får man en känsla av att någon tjänar stora pengar på våra skollokaler… På elevernas bekostnad… Men jag vet inte. Det kanske är rimliga hyror. Det kanske behövs pengar till underhåll.
En lång blogg går mot sitt slut. Dags för en sammanfattning… Kort och gott:
Vad blir kvar av förvaltningens/presidiets lokalargument? Som jag ser det – ingenting!
Det finns bara en lokal som har överytor i Vänersborgs kommun… Gökungen… Arena Vänersborg!
Tänk om lite pengar kunde tas därifrån. Så slapp Vänersborg ligga i bott – en sista tabell:
”Kostnad per elev för undervisning (kr)
Vänersborg 36 113 kr
Sverige 43 277 kr”
Med denna summa pengar hamnade Vänersborg på plats 284 i Sverige! Det finns 290 kommuner…
.
PS. Det känns som det här blev lite rörigt. Men det speglar kanske verkligheten…
Medborgardialog: Styrgruppen
I oktober 2011 beslutade Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) att en medborgardialog skulle genomföras om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Hela BUN stod bakom detta. Syftet med projektet var att:
“… genom medborgardialog ta fram ett väl förankrat beslutsunderlag för en långsiktigt hållbar struktur för Vänersborgs kommuns förskolor och skolor.”
I min (vår?) enfald trodde jag att hela nämnden skulle vara delaktig i medborgardialogens utformning, den information som medborgarna skulle få och, framför allt, i de alternativ som skulle presenteras. Det blev inte så. Vi (jag?) missade det i de direktiv som antogs. Det stod faktiskt inte att BUN skulle delta. Å andra sidan stod det i direktiven:
“För att detta projekt skall nå uppsatta mål är det viktigt att Barn- och ungdomsnämndens ledamöter och förvaltningsledning prioriterar och aktivt leder projektet.”
Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte lett något projekt. Barn- och ungdomsnämndens ledamöter har inte ens fått lämna några synpunkter på informationsbroschyrens utformning och innehåll.
När BUN hade sammanträde den 23 jan så sa ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) enligt mina minnesanteckningar ungefär så här:
”Förvaltningen har tagit fram förslag. Politikerna har inte lagt sig i. Vi ska lyssna på dialogen. Den politiska processen ska hanteras efteråt. Det som kommer är en informationsdel, sedan kommer dialogen. Och politiken.”
Lena Eckerbom Wendel var tydlig med att politikerna inte hade lagt sig i. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) var mindre tydlig.
“Jag är inte bekväm med allt i materialet.”
Jag tror att Orvars tunga slant… Men så var det… Presidiets politiker deltog…
Faktum är att denna fråga är känslig. James Bucci skriver i sin blogg idag (här):
”2 februari deltog jag på ett möte där vi i budgetberedningen träffade barn- och ungdomsnämndens presidium. Under mötet, när ett par av politikerna i presidiet var oeniga över deras roller i framtagningen av underlaget för medborgardialogen, blev det klart för mig att Orvar Carlsson (KD), Joakim Sjöling (S) och Lena Eckerbom-Wendel (M) har haft möjligheter att påverka produkten som handlar om framtidens skola. Och en sak som blev mycket tydlig var att tidningen hade inte gått ut om inte dessa tre politiker hade varit överens.”
I veckan har styrgruppens minnesanteckningar/protokoll (här) lagts upp på kommunens hemsida. BUN utsåg nämligen en styrgrupp. Den bestod av nämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Dessutom ingick Samhällsbyggnadsnämndens presidium, dvs Christer Thobiasson (M), Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C).
Med andra ord, bara representanter för de gamla etablerade betongpartierna. (Trots att Vänsterpartiet med sina 8 mandat i fullmäktige är kommunens 3:e största parti.)
Styrgruppens minnesanteckningar/protokoll är en intressant läsning, i synnerhet för oss som sitter i BUN. Jag tror att många andra vänersborgare också är intresserade…
Redan på det första mötet, den 25 nov, beslutades
”Nuvarande befintliga struktur skall finnas med bland de alternativ som projektgruppen utarbetar. Styrgruppen diskuterar om det skall rubriceras som valbart alternativ eller som referensmaterial då alternativen offentliggörs.”
Politikerna diskuterade alltså alternativen redan på det första mötet!
På nästa möte, den 12 dec, diskuterade styrgruppen, med alla politiker, återigen både innehållet och alternativen. De drog sig inte för att ta upp den minsta lilla detalj i den information som skulle gå ut. Styrgruppen ändrade t ex ett ”mm” i texten till ett ”etc”! Och, som sagt, alternativen diskuterades. Så klart.
”Sven-Eric (Sjöbergh; min anm) gick igenom alternativ A och B.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Styrgruppen beslutade redan här att ta bort alternativet som innebar att ha kvar ”nuvarande befintliga struktur”. Medborgarna skulle alltså inte få det alternativet… Styrgruppen beslutade istället att bara ha med två alternativ. Det skulle nämligen bli svårt för medborgarna att ”ta till sig” och ”analysera” (citat från styrgruppens minnesanteckningar) fler än två alternativ. (Det ändrade man på senare.)
Någon på mötet frågade också:
”Kan vi tona ner ordet ‘Medborgardialog’?”
Kanske en fråga som speglade stämningen inför projektet och deltagarnas inställning till detsamma? Vem som frågade och vilket svar som personen fick går inte att utläsa.
På det första mötet under det nya året (17 jan) diskuterades också layouten på den tidning som skulle skickas ut till medborgarna. Det diskuterades också fler detaljer, och det togs fler beslut:
”I broschyren skall det på ett enkelt sätt framgå hur mycket undervisningsresurs (lärare/läromedel) som frigörs med de olika alternativen.”
Politikerna i styrgruppen fattade också beslut om de alternativ som:
”…skall kunna väljas av medborgarna.”
Vad då politiker inte lagt sig i?
Vad kom styrgruppen fram till då?
”Resultatet blev att följande tre frågeställningar skall utgöra grunden för presentationsmaterialet och för enkäten.”
Och så kommer de alternativ, som vi nu har sett i den färdiga broschyren.
Vad då politiker inte lagt sig i?
I minnesanteckningarna från nästkommande styrgruppsmöte, den 30 jan, står det på punkt 2:
”Tidningen. Gick till tryck måndag morgon kl 07.00. Tidningen är klar till mötet med nämnden fredagen den 3 februari.”
Eftersom mötet var på en måndag kan man undra lite om ”måndag morgon” betyder samma måndag eller måndagen före? Visst är det ett konstigt sätt att uttrycka sig om det är samma måndag? Men säg att det var samma måndag. Det spelar inte så stor roll, tidningen skulle ju ändå vara klar till på fredag. På fredagen var nämligen Barn- och Ungdomsnämnden kallad till ett extra sammanträde om medborgardialogen.
Orvar Carlsson frågade på styrgruppsmötet:
”kan vi dela ut tidningen på fredag? Kopierade med ”Arbetsmaterial'”
Ur minnesanteckningarna framgår det inte om Orvar fick något svar…
Hur blev det då, fick BUN se tidningen på sitt extra sammanträde? Naturligtvis inte. Beskedet som jag minns, var att den inte var tryckt…
Ljög presidiet? Eller hade något oförutsett inträffat? Själv är jag beredd att tro det värsta…
På det sista styrgruppsmötet (hittills), den 30 jan, diskuterades också upplägget på själva presentationen/informationen på de offentliga möten som skulle hållas med medborgarna.
”Utveckling medelmeritvärden – Ta bort bakgrunden i grått och gör vit istället
Hattie – ange att han är forskare! Alt stryk det på bilden och bara berätta”
Diskussion in i minsta detalj… Vad då politiker inte lagt sig i?
Utformningen av kommunens hemsida angående medborgardialogen diskuterades också. Så klart. (Nu var ju tidningen redan i tryckpressarna, alternativt redan tryckt och färdig…)
Här ger styrgruppen, och Sjöbergh(?), prov på sina pedagogiska insikter. På hemsidan ska det finnas en:
”Referens till Hattie. Klasstorleken spelar ingen roll”
Det är nog inte bara jag, som reagerar på att Hattie tas till intäkt för större klasser och större skolor. Styrgruppen, och Sjöbergh(?), läser Hattie som en viss person läser Bibeln. (Den 3 dec skrev jag om Hattie i en ganska lång blogg, Synligt lärande. Läs gärna den om du är intresserad av Hatties forskning.)
Den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat. Hattie ställer upp flera framgångsfaktorer för elevers studieresultat. Tittar man på de 12 viktigaste, som Hattie ställer upp, så ser man att dessa framgångsfaktorer kräver att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev. Vilket leder till större möjligheter för formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har.
När Hattie i en bisats talar om stora skolor är det ingen stor grej för honom. Dessutom förutsätter han då att en massa annat, som t ex tillräckligt med lärarresurser, också infrias!
Att på detta sätt använda Hattie som referens för argument i ett specifikt syfte på det här sättet är kränkande mot Hatties forskningsresultat och oetiskt i ett material som utger sig för att vara information till kommuninnevånarna.
På det senaste mötet tar styrgruppen också upp ämnet ”Bloggar”… Det överraskade till och med mig, som är ganska luttrad i det klimat som råder, och har rått, i politikens Vänersborg. I minnesanteckningarna/protokollet kan man läsa:
”Bloggar är igång och det har kommit fyra stycken i helgen.”
Tänk, jag undrar varför en styrgrupp tar upp bloggar. Det skulle också vara intressant att veta vad mötesdeltagarna hade för synpunkter om de fyra bloggarna… Var de uppskattade? Lärde man sig något?
När flera ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden den 23 jan reagerade på att inte nämnden fick vara med och utforma materialet och alternativen inför medborgardialogen, så sa alltså ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) att det var förvaltningen som hade tagit fram förslagen och att politikerna inte hade lagt sig i. Är det någon som fortfarande tror att det är så?
Det syns tydligt av styrgruppens minnesanteckningar/protokoll att vissa politiker är med hela vägen, i allt som har med planeringen och utformningen av medborgardialogen att göra. Man kan fråga sig varför styrgruppen inte vill (vågar?) ta ansvar för detta? Varför allt hymlande? Varför låter de istället tjänstemännen få stå med ”hundhuvudet” och ta skulden för eventuella felaktigheter och misslyckanden?
James Bucci skriver i sin blogg idag:
”…med tanke på vad minnesanteckningarna visar kan jag tänka mig att det är deltagande tjänstemän och inte politiker som är mest glad över publiceringen.”
Det finns många frågor. Massor med frågor. Jag känner mig lurad. Andra ledamöter i Barn- och Ungdomsnämnden känner sig lurade. Medborgare i Vänersborg känner sig lurade.
Men hur den sk medborgardialogen än fortlöper, så har vi alla, medborgare som politiker (i varje fall vissa) lärt oss något. Och 2014 är det val igen…
Till sist vill jag slå fast. Det finns ingen “billig” genväg till bättre studieresultat. Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Det behövs mer resurser till skolorna i Vänersborg.
IFK och hyresavtalen: Demokrati eller komedi?
Förra måndagen hade Barn- och Ungdomsnämnden sitt januarisammanträde. I januari ska också avtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg angående kommunens uthyrning av loger, restaurang, kontorslokaler etc i arenan till IFK omförhandlas.
Då är det lätt att tro, ja man tar det väl nästan för givet, att nämnden fick information om förhandlingarna med IFK förra måndagen… Men se där – det fick inte nämnden! Kanske berodde det på att förhandlingarna skjutits upp? Någon har kanske blivit sjuk?
Två dagar efter BUN-sammanträdet, på onsdagen, träffas nämndens presidium, dvs ordförande Lena Eckerbom Wendel (M), 1:e vice ordf Joakim Sjöling (S) och 2:e vice ordf Orvar Carlsson (KD). Och informeras och diskuterar om – förhandlingarna med IFK!
Varför blev inte nämnden informerad två dagar tidigare? Vibbarna från förra mandatperiodens hemlighetsmakeri börjar kännas i kroppen… Ingen bra känsla.
I diariet hittar vi en anteckning från det extrainsatta presidiemötet. Den slutar så här:
”Ordförande uppdrar till förvaltningen att genomföra förhandlingar utifrån dialogen.”
Vilken dialog? Den som presidieledamöterna höll sinsemellan?
Vad kom presidiet fram till då?
Ingen utanför presidiemötet vet. Ingen information i protokollet – mer än att det har förts en dialog.
Nu på fredag ska nämnden ha ett extrainsatt sammanträde om medborgardialog – ett sammanträde som är så hemligt att vi ledamöter inte får använda telefoner (se här). När det gäller förhandlingarna med IFK Vänersborg, så får vi i nämnden inte ens tillfälle att använda öronen…
När det gäller omständigheterna kring sakfrågan, så skrev jag om dem för några veckor sedan (se här). IFK hyr 11 loger för sammanlagt 450.000 kr per år. Det är ungefär 41.000 kr per loge. IFK hyr i sin tur ut dem för 120.000 kr. Det blir en nätt liten vinst på 79.000 kr per loge, sammanlagt 869.000 kr. Det är pengar som rinner rakt ner i IFK:s fickor. Från kommunen.
IFK tjänar också pengar på att hyra ut restaurangen. IFK hyr restaurangen och cafét av kommunen för ungefär 150.000 kr per år. När hyresavtalen behandlades i nämnden i december 2009 reserverade jag mig mot avtalen (se här). Jag skrev så här, efter att ha haft kontakt med en expert på området:
”Vid en enkel uppmätning på ritning, förefaller restauranglokalen ha en yta av ca 360 m². Cafeterialokalen har en yta av ca 320 m². Enligt uppgift ska liknande lokaler kosta ca 1000 kr/m² och år, vilket innebär att lokaler för restaurang och cafeteria har en normalhyra av 680.000 kr/år.”
IFK betalar alltså 150.000 kr per år…
Dessutom hyr IFK också kontorslokaler i arenan. IFK betalar 168.000 kr per år till kommunen. Då ingår allt i denna hyra, värme och varmvatten, el, VA, sophämtning och snöröjning. Samme expert som jag hänvisade till ovan skrev till mig gällande kontors- och kanslilokalerna som IFK hyr:
”Den verkliga hyran blir alltså 414 kr/m² och år. Det motsvarar ungefär hyran för ett kallförråd. En korrekt hyra för kontoren är 900 kr/m² per år.”
Med andra ord så sponsrar Vänersborgs skattebetalare IFK med en nätt liten summa varje år. Och då är de 100.000 kr som kommunen betalar för att IFK ska ha stadsvapnet på sina matchdräkter oräknade…
Och nu vill IFK Vänersborg omförhandla hyrorna. IFK vill betala mindre…
Då det begav sig 2009, när de nuvarande avtalen skrevs, var S Anders Larsson ordförande i BUN. Då beslutades hyresavtalen i nämnden! Vad händer 2012? Avtalen kommer inte ens upp i nämnden! Nämnden får inte heller någon som helst information om att avtalen ska skrivas om!
Ansvaret för detta ligger naturligtvis hos ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Lena Eckerbom Wendel satt med i BUN även 2009. Hur agerade hon och moderaterna då? Det kan väl vara intressant att rekapitulera. Då i opposition, nu vid makten.
Eckerbom Wendel tillsammans med sin partikollega Christer Thobiasson (numera ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden) föreslog BUN att besluta:
”att under förutsättning att nya kontrakt upprättas där det klart framgår:
- förhyrda ytor
- Barn- och Ungdomsnämnden är avtalspart
- att kontrakten indexregleras med början 2010-10-01
samt att övriga påpekanden från kommunjurist Andreas Billock beaktas
uppdraga till ordföranden att underteckna kontrakten.”
(Jo, det stämmer. Hyrorna i avtalen med IFK har inte ens varit indexreglerade.)
Vi kan notera att moderaterna anser att ordförande i nämnden, dvs en politiker, ska underteckna kontrakten. Nu verkar det som om Eckerbom Wendel har svängt och anser att det är en tjänstemannafråga…
Sedan hänvisar moderaterna till kommunjurist Billock. Vad skrev han då?
Andreas Billock lämnade ett skriftligt utlåtande till nämnden inför beslutet. Han påpekade att BUN var avtalspart (inte Arena-Fritid) och att ytan på de lokaler som IFK skulle hyra inte var uppmätta (otroligt!). Billock noterade också att indexregleringen av hyran inte skulle starta förrän 2012-10-01, dvs i samband med att avtalet gick ut. Det här nämner moderaterna i punkterna i sitt yrkande. Vad påpekade Billock mer? Han skriver:
”I bilagorna som avser kontors- och kanslilokaler och restaurang och café finns punkter med innebörden att IFK kostnadsfritt ska få disponera vissa konferenslokaler och förrådsytor.”
Notera, ”kostnadsfritt”!
Kommunjurist Billock påpekar också:
”Inom kommunalrätten finns en likabehandlingsprincip innebärande att kommunmedlemmar i likvärdiga situationer inte får behandlas olika utan att
sakliga skäl för detta föreligger. Denna princip omfattar inte föreningar. Med detta sagt bör det framhållas att det givetvis är önskvärt att principen så långt möjligt beaktas.”
Ja, får IFK hyra lokaler ”kostnadsfritt”(se ovan) och det bör råda likställighet, så bör ju alla få disponera kommunens lokaler gratis… Och det får ju vissa… Inte helt oväntat just – IFK Vänersborg! IFK slipper att helt betala hyra för arenan om bandy-VM arrangeras i Sverige nästa år…
Billock skriver också:
”Med detta sagt stannar jag vid att erinra om att det inte är uteslutet att subventionerade hyror kan komma att bedömas som ett otillåtet understöd till enskild.”
Vad var det Eckerbom Wendel och Christer Thobiasson skrev i sitt yrkande?
”att övriga påpekanden från kommunjurist Andreas Billock beaktas.”
Då var Lena Eckerbom Wendel (M) i opposition, nu sitter hon vid makten. Har hon kvar samma syn som för två år sedan? Om hon har det, så kan alla, t ex barn och ungdomar, äldre, skattebetalare, vara lugna. Utom IFK Vänersborg! Hyrorna kommer att höjas så att IFK får hyra för marknadsvärdet! Och dessutom får klubben inga kostnadsfria lokaler.
Och om Lena Eckerbom Wendel inte har kvar samma åsikt…?
Men hyresavtalen verkar ju inte ens komma upp i nämnden… Det verkar inte heller som om ordförande ska underteckna… Det stod ju:
”Ordförande uppdrar till förvaltningen att genomföra förhandlingar utifrån dialogen.”
Vågar inte mini-alliansen ta i denna fråga heller? Överlåter de den helt till tjänstemännen? Men vad betyder då ”utifrån dialogen”? Har tjänstemännen fått några förhållningsregler? Vilka då i så fall?
För skojs skull. Eller för fullständighetens skull. Kerstin Andersson från Folkpartiet sitter också med i BUN. Det gjorde hon även 2009. Då i opposition, nu som en del av den styrande mini-alliansen…
Kerstin Andersson var på stridshumör 2009 och yrkade:
”Avtalen borde göras mer affärsmässiga då de också ger möjlighet till goda inkomster.
Hyressubventionen är alldeles för omfattande.
I första hand yrkar jag på återremiss och omarbetning av avtalen med mindre hyresrabatter samt specificerade lokalytor inskrivna i avtalet.
Om mitt förslag faller yrkar jag på avslag.”
Även när det gäller Kerstin Andersson, så ska det bli intressant att se hur hon agerar.
…om frågan någonsin kommer upp på Barn- och Ungdomsnämndens bord..
2009 röstade 8 ledamöter på S Anders Larssons förslag till subventionerade hyror till IFK Vänersborg, 5 ledamöter röstade nej.
Till sist. På onsdag är det sammanträde med kommunfullmäktige. Då kan man som ledamot få ställa frågor till ordförande i nämnder. Jag tror att jag ska passa på tillfället att fråga Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M). Kanske följande:
- Varför informerades inte BUN-ledamöterna den 23 januari om att hyresavtalen med IFK Vänersborg skulle omförhandlas?
- Vilka resultat har förhandlingarna med IFK Vänersborg lett till?
- Har alla påpekanden från dåvarande kommunjurist Andreas Billock beaktats denna gång?
Bör jag ställa ytterligare någon fråga?
Till sist.
Häromdagen skrev jag en blogg om kommunalt huvudmannaskap i praktiken (se här). I mitt inlägg redogjorde jag för hur hur kommunerna struntar i att följa de krav som Skollagen ställer, hur kommunerna ser skolans mål som visioner som de inte behöver bry sig om. Det här förhållande gäller Vänersborg i högsta grad. Pengarna går inte bara till Arena Vänersborg, det vet alla, pengar går också till bandyklubben IFK Vänersborg, det vet många.
Men inte till eleverna! Det vet elever, föräldrar och skolpersonal.
Borde inte någon anmäla Vänersborgs kommun?
Dialog: Demokrati eller komedi?
Vänersborg driver, som regelbundna läsare av denna blogg vet, ett nytt fräscht demokratiprojekt i kommunen. Barn- och Ungdomsnämnden ska genomföra en medborgardialog om framtidens lokalisering av förskole- och grundskoleenheterna. Förhoppningarna på projektet är, och har varit, stora, åtminstone från min sida. Vänersborgs kommuninvånare har ju inte direkt varit bortskämda med demokrati och inflytande under den förra mandatperiodens styre med betongpolitikerna Ljunggren (S) och Carlsson (C) i ledningen.
Demokratiprojektet blev kanske inte helt som många hade tänkt, när det på senaste sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden visade sig att nämndledamöterna själva visste väldigt lite om sitt eget projekt. Nämnden fick inte bestämma vilka de alternativ skulle vara, som invånarna skulle diskutera utifrån. Ja, nämnden fick inte ens veta vilka alternativen var.
Demokratin för nämnden själv försvann tydligen på vägen. Liksom.
Det blev en ganska livlig diskussion på nämndens sammanträde om detta (se här). Den ledde till att det ska bli ett extra nämndmöte nu på fredag. Då ska nämnden få information om alternativen och också om den tidning som ska skickas ut till medborgarna.
När extramöten bestäms med kort varsel kan det ibland bli så att de krockar med andra åtaganden för ledamöterna. Det visar sig att så är fallet med båda de centerpartistiska representanterna i Barn- och Ungdomsnämnden. Ingen av dem kan närvara på fredag.
I dessa tider av tekniska landvinningar och nymodigheter skriver Annalena Levin ett mail till förvaltningen och frågar:
”Jag är inte i hemma då men undrar om jag kan få vara med via datorn och telefon? Det är ju bara ett infoärende?”
Tekniska landvinningar och nymodigheter förresten. Det räcker ju med två telefoner för att genomföra nåt sånt här… Och telefoner har ju funnits ett tag… Men se, det här var för
enkelt för Vänersborgs kommun. Eller för svårt? Eller?
Svaret som Annalena Levin fick stämdes av med Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel och kanslichefen. Därför utgår jag från att det är dessa två som ansvarar för formuleringen av svaret:
”All information som ges på mötet är under stängda dörrar, ingen information är offentlig förrän materialet presenteras den 7 februari. Då ej tillförlitlig och säker uppkoppling kan garanteras, kan Ni tyvärr inte erbjudas möjligheten att deltaga via dator och/ eller telefon.”
”ej tillförlitlig och säker uppkoppling”? Vem skulle lyssna av telefonerna? Misstänker kommunen att polisen eller SÄPO avlyssnar kommunen? Eller Annalena Levin? Eller skulle CIA var intresserade av medborgardialogen i Vänersborg?
Näää!! Visst är allt möjligt med de nya FRA-lagarna… Men det finns väl gränser?!
Annalena Levin själv är något förvånad, snäll uttryckt, eftersom hon har varit med om att skicka konfidentiell information inom GM och Saab på det här sättet…
En annan sak som jag inte förstår, förutom att någon utomstående myndighet skulle vara intresserad av vad BUN i Vänersborg sysslar med: Är informationsmötet för Barn- och Ungdomsnämnden hemligt, är allt som avhandlas under mötet belagt med sekretess?
Det talas ju i svaret om ”stängda dörrar” och lite senare i svaret så står det:
”Om det skulle delas ut något material under mötet, så kommer detta återigen att samlas in vid mötets slut, därav kan jag ej heller per mail sända ut något material till Er.”
Är vi med i en dokusåpa? Eller en komedi?
Eller…?
Undrar vad som händer om jag bloggar om fredagens nämndmöte?
Det ger sig… Kolla gärna in här på bloggen på fredag…
Snart dags för medborgardialog – eller nåt…
Medborgardialogen om den framtida skolsituationen i Vänersborg rullar vidare. Barn- och Ungdomsnämnden har ju beslutat att medborgarnas åsikter ska efterfrågas innan nämnden tar något som helst beslut i skolfrågan. Och det är ju bra. Att det tas hänsyn till vänersborgarnas åsikter är vi ju inte bortskämda med i Vänersborg…
Idag kan vi läsa på kommunens hemsida (här) att en tidning ska delas ut den 8 februari till alla hushåll. Där ska medborgarna kunna läsa om de olika alternativen som det ska hållas medborgardialog kring.
Tänk, jag sitter i Barn- och Ungdomsnämnden och vet inte vilka de olika alternativen är! På måndagens sammanträde ska vi dock få information i nämnden. Tror jag. I de handlingar som har skickats ut inför mötet finns inga alternativ med! Jag förmodar att vi får reda på de olika alternativen på sammanträdet… Men är det inte lite sent…? Kan nämnden ändra i alternativen då?
Det viktigaste är dock – nämnden ska inte besluta något på måndag. Nämnden ska bara få information. Det betyder att politikerna i nämnden inte ska få vara med och utforma eller besluta om alternativen!
Det känns fel. Väldigt fel.
Det känns besynnerligt, särskilt som ryktena säger att alla de olika alternativen innebär nedläggningar av skol- och förskoleenheter. Att frågan bara är vilka.
Och så ska inte politikerna få besluta om alternativen. Tänk om en majoritet i nämnden inte vill lägga ner några skolor? Och tänk om medborgarna inte vill lägga ned några skolor eller förskolor?
Det skulle se ut om alla alternativ innebar nedläggningar. Medborgarna skulle få välja mellan pest och kolera. Ska ”din” skola läggas ned? Ska ”min” skola läggas ned? Ska Mulltorp lägga ned? Eller ska Brålanda skola läggas ned? Skerrud? Rössebo? Dalboskolan?
Demokrati?
Det tycks som om inte bara medborgarna utan också politikerna trängs in i ett hörn, där det inte finns en reell chans att vara med och påverka och utforma framtidens skolsituation. Politiker och medborgare får välja mellan tjänstemännens alternativ… (Vill tjänstemännen ha den här rollen?) Eller? Är det så att politikerna i Barn- och Ungdomsnämndens presidium ”spelar under bordet”? Har den styrande mini-alliansen av moderater, folkpartister och kristdemokrater tillsammans med socialdemokraterna redan har kommit överens – mellan skål och vägg? Kommit överens om att skolenheter ska läggas ned? Vad alla andra än tycker…
Det är värt att notera att ryktena faktiskt berättar att dalslandsdelens enda högstadieskola ska läggas ned, åtminstone i ett av alternativen. Det sägs att det är för få elever på skolan. Tärnan har ett 20-tal fler elever än Dalboskolan, likaså Vänerparken. Det finns inga förslag, sägs det, på att Tärnan och Vänerparken ska läggas ned… Och det trots att Vänerparken är den i särklass dyraste skolan…
Det tycks alltså som om kommuninvånarna i de olika delarna ska ställas mot varandra… Starkast vinner? Ska invånarna i resten av kommunen kunna rösta bort Dalboskolan? Eller Brålanda skola? Eller Skerrud? Eller Mulltorp? Eller Blåsut…?
…därför att de är fler?
Det gäller för föräldrar och elever att vara på sin vakt.
Till sist vill jag betona, igen, att jag alltså inte har sett de olika alternativen – att jag spekulerar. Ryktena kanske inte berättar hela sanningen.
Svaret får alla i tidningen som kommer den 8 februari. Dessutom kommer det att hållas informationsmöten ”för att räta ut eventuella frågetecken”, som det står på kommunens hemsida.
Det är dock märkligt att det första mötet för att räta ut frågetecknen i tidningen hålls dagen innan den delas ut… Och mötet i Dalsland hålls samma dag.
Informationsmötet i dalslandsdelen hålls förresten i Frändefors kyrka(!) kl 18.00. Inget möte hålls i Brålanda…
Skolornas budget och resursfördelningsmodellen
Den 18 april i år beslutade Barn- och Ungdomsnämnden att anta en ny resursfördelningsmodell för grundskola och fritidshem. Syftet var:
”att modellen ska ge enheterna likvärdiga förutsättningar samt tydliga ekonomiska styrprinciper.”
Förvaltningschefen sa att det fanns vissa problem med modellen. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) tyckte att modellen var något diffus. Men samtliga röstade ändå ja till den nya modellen. Ja nästan…
Vänsterpartiet reserverade sig. Vi vände oss framför allt emot att styrprinciperna var allt annat än tydliga. Om enheterna därför fick lika förutsättningar var totalt omöjligt att se.
De andra partierna röstade som sagt igenom modellen. (Socialdemokraten Jenny Brycker tyckte inte att man behövde lyssna på Vänsterpartiet, V skulle ju ändå bli nedröstat…)
Beslutet till ny resursfördelningsmodell bestod av två delar, en löpande text som följdes av en sammanfattning i punkter. Den löpande texten och sammanfattningen motsade varandra på flera punkter. Det var i praktiken två olika modeller. Och ”båda” modellerna var lika otydliga… (Vill du veta mer om resursfördelningsmodellen, kan du klicka här, där du också kan ladda ner V:s reservation och själva resursfördelningsmodellen.)
För att få veta hur resursfördelningsmodellen har slagit ut i praktiken, så ställde jag en fråga på BUN:s novembermöte. Jag fick ett ”goddag-yxskaft-svar”. Det händer inte så sällan för övrigt.
Svaret blev att utfallet av resursfördelningsmodellen blev som BUN bestämt. Men om vi inte vet vad vi har bestämt, så säger det knappast någonting. Jag fick dock beskedet att utfallet inte var särskilt annorlunda mot den tidigare fördelningen.
Hur som helst, nu har resursfördelningsmodellen använts. Rektorerna har fått ut ”sina” pengar för 2012. Strax före jul alltså. För vissa var det en riktig julafton. För andra inte. Några skolenheter fick mer pengar än tidigare, andra fick mindre.
Några rektorer blev glada, några rektorer blev bedrövade.
Vad jag förstår så har inte rektorerna fått vara med och utvärdera förra årets budget och därmed inte heller deltagit i några diskussioner kring årets. Budgeten bara dimper ner på deras skrivbord.
Det finns något som heter social resurs i den beslutade resursfördelningsmodellen.
”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”
I en del av nämndens beslut, i den löpande texten, står det:
”Av kvarvarande resurs föreslås 10 % sättas av till social resurs.”
Varför det är just 10% framgår inte. Vad som är ”kvarvarande resurs” framgår inte heller. I beslutet var inte ens detta tydligt, skulle den sociala resursen dras av före eller efter det att elevpengen fördelats…?
En social resurs måste det dock finnas. Det finns t ex elever i behov av särskilt stöd. Dessutom har elever med utländsk bakgrund eller med föräldrar med låg utbildningsbakgrund genomsnittligt sämre studieresultat i den svenska skolan. För dessa måste skolan fungera kompensatorisk. Därav nödvändigheten med en social resurs. Den ska styras till de skolenheter där den behövs. Så klart.
Forskning visar för övrigt att det är föräldrarnas utbildningsbakgrund som är det viktigaste när det gäller elevers skolresultat. Det betyder t ex att elever som har föräldrar med utländsk bakgrund men där föräldrarna är akademiker, har ungefär samma skolresultat som svenska elever.
Den sociala resursen har enligt uppgift fördelats väldigt annorlunda jämfört med tidigare i Vänersborg. Skolenheter som har haft en stor andel av den sociala resursen har fått en mindre, skolenheter som överhuvudtaget inte har haft någon social resurs, har nu fått. Och ibland en stor andel.
Tärnan har som vanligt fått mest av den sociala resursen. Hur förvaltningen har räknat på hur mycket Tärnan ska ha av denna resurs vet jag inte. Jag vet inte ens hur förvaltningen vet vilka elever som har utomnordisk bakgrund. När betygsresultaten för elever med utländsk bakgrund skulle redovisa i höstas, hade Sven-Eric Sjöbergh enbart gått på elevernas namn(!) för att se vilka som hade utländsk bakgrund… Nationaliteten är nämligen inte registrerad! Visst kan man då undra hur fördelningen av den sociala resursen görs…
Sedan är det ju så att Tärnan just nu, vårterminen 2011, är den kommunala skola med absolut högst meritpoäng när det gäller slutbetyg. Eleverna på Tärnan har alltså bättre betyg än alla de övriga kommunal 7-9-skolorna.
Tittar man på fördelningen av den sociala resursen så ser fördelningen ut så här:
- Tärnan 7-9 – 2.918 Tkr
- Tärnan 1-6 – 2.227 Tkr
- Mariedalskolan – 1.394 Tkr
- Onsjöskolan – 782 Tkr
- Norra skolan – 736 Tkr
- Dalboskolan – 678 Tkr
- Frändeskolan – 605 Tkr
- Rånnum – 576 Tkr
- Granås – 560 Tkr
- Brålanda – 557 Tkr
- Blåsut – 389 Tkr
- Öxnered – 281 Tkr
- Skerrud – 197 Tkr
- Rösebo – 94 Tkr
- Mulltorp – 73 Tkr
Ser det ut som om fördelningen motsvarar ”andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands”? Ja, hur ska man veta det? Det framgår ju inte av modellen vilka faktorer som används. Rent spontant, när man utifrån lokal kännedom och faktiskt också viss statistisk insikt, är man lite frågande…
Det kan konstateras att finns skolor ovan som aldrig tidigare har haft ett extra tillskott i form av del i den sociala resursen men som nästa år får det. Det får en också att undra om något har förändrats, och i så fall vad. Det kan nästan tyckas som om den sociala resursen används som ett generellt påslag på elevpengen…
Det finns, som sagt, rektorer som inte är nöjda med tilldelningen av pengar. Naturligtvis är det antagligen främst de som har fått mindre tilldelning än förut. I vissa fall pratar en del rektorer om att budgeten kanske är lagd så för att vissa rektorer ska bli tvungna att ta beslut om att lägga ner enheter…
Men det kan jag väl inte tro. Inte ska det väl bli som med Väne Ryrs skola? Ska någon skolenhet läggas ner, så är det minsta elever och föräldrar kan begära, att det blir ett politiskt beslut…
Missnöjet består dock inte bara i själva fördelningen av den social resursen. Flera rektorer tycker också att resursfördelningsmodellen är svårförståelig och ”ogenomskinlig”. De kan inte se och förstå den. Och så får det inte vara. Det får inte vara så att resursfördelningsmodellen är så oklar att inte bara politiker, utan också rektorer, inte förstår den. Den måste, om inte ändras helt och hållet, så i varje fall göras tydlig!
Ytterligare en viktig aspekt när det gäller resursfördelning är det minskade elevantalet på grundskolan. En del skolenheter drabbas mer, andra mindre. Men jag tror att den modell som BUN tog beslut om har missat det här förhållandet (också).
Säg att en skolenhet med tre paralleller, dvs tre klasser i samma årskurs, minskar med 10 elever i höst. Då innebär det ett minskat ”anslag” till skolan med nästan 400.000 kr (elevpengen är 39.189 kr). Det innebär att en lärare måste avskedas, vilket leder till att hela skolans organisation måste göras om. Det betyder att klasser får slås ihop – med all vad det innebär för eleverna med nya lärare, nya klasskamrater och en större klass. Det kan också innebära att klasserna blir fler än 30… Vad gör skolan då? Ska den läggas ner?
En fungerande resursfördelningsmodell måste ta hänsyn till följderna av elevminskningen, så att inte en skolenhet drabbas på ett orimligt sätt.
Det finns fler frågor som handlar om skolenheterna i Vänersborg – och pengar.
På novembersammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden ställde jag en fråga om skolors likvärdighet. Det gjorde jag med anledning av att t ex den nybyggda Torpaskolan har fått ny utrustning för undervisning – betald av kommunens investeringspengar. Andra skolor har inte fått motsvarande utrustning. Kommunen behandlar alltså inte alla skolor lika. Det skriftliga svaret på min fråga löd:
”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”
Det finns inte längre investeringsanslag till skolorna. Hur likvärdigheten med den fördelning som rektorerna nu har fått i sina händer garanteras har jag inte den ringaste aning om. Jag kan inte se någon likvärdighet. Jag tror inte att den finns.
Det ser ut som om även 2012 kommer att innebära att vissa skolor i kommunen har moderna datorer, medan andra får köra vidare med sina 5-6 år gamla burkar…
Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte rektorerna förstår och som tycks bädda för ett mer eller mindre stort mått av godtycke? Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte garanterar likvärdigheten?
Och, finns det någon dold agenda som vissa tror? Är det tänkt att fördelningen av resurser ska innebära att skolenheter måste läggas ner, liksom ”i smyg”, utan politiska beslut?
Vem vet, jag kanske kan få några bra svar på dessa frågor senare i år…
Vill moderaterna sälja Arena Vänersborg?
Dagen efter ett besök i arenan, där jag för övrigt såg Gripen Trollhättan besegra Blåsut i bandy, så viker jag upp TTELA och får syn på rubriken ”Vill sälja Arena Vänersborg”.
Tre ledande moderater, Gunnar Lidell, Lena Eckerbom Wendel och Henrik Josten, har en debattartikel införd. Dessutom är kommunalrådet Lidell intervjuad i tidningen.
Det är intressant att notera att det är just de här tre som undertecknat det ”nya” styrets vision inför framtiden. Kommunfullmäktiges och PFU:s ordförande Anders Forsström tillhör inte de ledande. Vilket i och för sig inte många sörjer. Inte heller några folkpartister eller kristdemokrater har skrivit under debattartikeln…
Debattartikeln tecknar en ganska förvirrad bild över moderata tankar inför framtiden. Klyschor som ”vi ska ha en skola i toppklass”, ”förenkla för företagande” och ”Vänersborg ska ha ett levande centrum” varvas med innehållslösa beskrivningar som ”Vänersborg har en sund blandning av driftsformer” och ”dåligt utnyttjade skollokaler”.
Men. I några meningar beskriver moderaterna sina tankar om arenan. Så här står det i debattartikeln:
”Först, låt oss avsluta arenahistorien. Viss rättslig prövning återstår men historien har lärt oss vad politiker ska och inte ska göra. nu blir arenan färdig och funktionsduglig. Sedan vill vi undersöka möjligheten att låta en extern aktör ta över driften. Vi tror att andra kan driva arenan bättre än kommunen.”
Kanon! Jättebra! Det här har Vänsterpartiet pratat om länge. Vi lade fram detta förslag för flera år sedan. Nu senast som förslag i budgetdebatten (juni 2011). Då skrev vi så här i vårt yrkande:
- ”Är Arena Vänersborg den lyckade satsningen som det sades och fortfarande sägs så borde det vara möjligt att överväga en försäljning eller en annan driftsform där kapital utifrån tillkommer till projektet.
- Är det uteslutet att söka eller att hitta en sådan lösning måste det på allvar ställas frågan om inte Arena Vänersborg kan vara till större nytta och utgöra en mindre finansiell belastning för vår kommun om användningen av hallen omprövas från grunden.”
I vår valbroschyr finns kravet med och jag har personligen tagit upp detta vid åtskilliga tillfällen i Barn- och Ungdomsnämnden. Och tar något annat parti över Vänsterpartiets förslag, är det bara att applådera. Det innebär att det är bra förslag!
Fast…
Vad säger de tre moderaterna egentligen? ”Ta över driften”? Vänsterpartiet vill sälja arenan. Är det vad moderaterna vill? Vill moderaterna sälja arenan? Kanske, men inte kan man vara säker.
En annan sak som utsår tvivel om vad moderaterna egentligen vill, det är tidsramen.
I intervjun säger Lidell:
”Men vi kommer inte att jobba aktivt med att ta fram förslag förrän efter slutbesiktningen och när alla brister har åtgärdats. Och så måste den juridiska processen vara klar.”
Den juridiska processen blir inte klar på länge. Nästa gång som parterna, dvs kommunen och WSP, ska träffas i tingsrätten är inte förrän i oktober 2012. Och vem vet när slutbesiktningen ska vara. För att inte tala om när alla brister har åtgärdats… (Går det överhuvudtaget att åtgärda alla brister?)
Och först då ska ”vi” (moderaterna? kommunen?) börja jobba aktivt. Först då ska alltså någon typ av utredning komma igång.
Den 19 september i år (2011), så tog Barn- och Ungdomsnämnden följande beslut, efter förslag från Vänsterpartiet:
”* Barn- och ungdomsnämnden föreslår kommunstyrelsen att starta en utredning/ genomlysning över ägandestrukturen av Arena Vänersborg.
* Barn- och ungdomsförvaltningen ges i uppdrag att göra en utredning/ genomlysning av användningen av Arena Vänersborg. Utredningen beräknas vara klar våren 2012.”
Ordförande Lena Eckerbom Wendel röstade för detta.
Eftersom kommunstyrelsen anser att bandy-VM bör arrangeras i arenan 2013, så är det väl inte så svårt att gissa vad utredningen kommer fram till på den andra punkten… Nu kan vi slå fast att inte heller den första punkten kommer att verkställas inom överskådlig tid.
Det tycks mig som om moderaterna inte tänker göra något den här mandatperioden. De vill använda arenan som valfråga 2014…
Och 2018…?
Att vara moderat är att vara kluven.
Med andra ord, moderaterna verkar gå i samma fotspår som tidigare… ”Vi vill, men senare!” ”Kanske…”, ”Vi får se…”
Så här skrev Vänsterpartiet i en reservation i BUN i februari i år:
”NEJ till mer pengar till Arena Vänersborg, Alla papper på bordet – lyft alla sekretesstämplar kring arenan och offentliggör allt, En förutsättningslös utredning om arenans framtida användning och En förutsättningslös utredning om arenans framtida ägandestruktur.”
Det känns fortfarande aktuellt.
Trots dagens moderata utspel…
Rapport 2 från årets sista BUN-sammanträde
Mitt förra inlägg tog upp socialdemokraternas något märkvärdiga agerande under sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden (se här). Men det hände lite mer under sammanträdet, och då tänker jag inte bara på den skönsång som nämnden bjöds på av musikskolans Luciatåg. Eller den jultallrik som serverades. Och som gick i LCHF-stil… (Som nästan all fet och proteinrik julmat gör för övrigt.)
BUN informerades om det ekonomiska läget för 2011. För första gången fick nämnden också information om detaljbudgeten för 2012, dvs resultatet av det arbete som förvaltningen har gjort utifrån den rambudget som kommunfullmäktige beslutade. Nämnden fick reda på att arenan behöver mer pengar nästa år också… Inte särskilt förvånande… Kommunfullmäktige lär väl besluta om tilläggsanslag vad det lider. Gökungen ska ha sitt. Nästa år också. Och nästa. Och…
Idag handlade det dock inte om några beslut, idag handlade det bara om information.
BUN behandlade vidare en ”gammal” MP-motion (från dec 2008) om försöksverksamhet med kommunal friskola. Motionen hade blivit återremitterad från fullmäktige. Det var Mariedalskolan, med dess rektor Tomas Granat, som en gång i tiden ville starta en försöksverksamhet. Nu har rektor Granat blivit rektor i Trollhättan istället…
Förvaltningen hade därför gjort en undersökning om det fanns någon annan rektor som var intresserad – av kommunal friskola eller förändrad delegationsordning. Ingen annan rektor i kommunen var intresserad av detta.
Därmed föll den frågan av sig själv.
Förvaltningschef Kent Javette informerade kort om de nyligen avslutade förhandlingarna i Arbetsdomstolen. Det var Lärarförbundet som hade stämt Vänersborgs kommun för bland annat brott mot kollektivavtalet. Dom faller den 8 feb. Förvaltningschefen hade gott hopp om att kommunen skulle få domen med sig… Om det nu är något bra… Vi avvaktar domen med spänning.
Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) berättade att hon och vice ordförande Joakim Sjöling (S) hade träffat föräldraföreningen på Blåsut. Och det var väl bra. Antar jag. Men jag förstår inte varför de träffar föräldrarna i Blåsut, när de samtidigt tackar nej till föräldrarna i Mulltorp…
Jag hade ställt några frågor också… (På varje fråga gjorde jag en kort redogörelse för bakgrunden. Om du vill läsa de fullständiga frågorna, så klicka här.) Idag fick jag inte svaren skriftligt, så jag försökte hänga med med tangenterna…
Fråga 1. Arena Vänersborg
Hur står det till med arenan? Har felen blivit åtgärdade? När ska felen åtgärdas? Hur mycket kommer reparationerna att kosta och vem betalar?
SVAR:
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Det finns olika sorters fel på arenan. Takreparationen är uppskjuten. Smågrejerna kanske inte behöver åtgärdas. De som byggt får stå för en del. Konstruktionssaker är inte mycket att göra åt. Förvaltningen sköter frågan. Om det krävs mer pengar så återkommer frågan till Barn- och Ungdomsnämnden.
Slutbesiktningen ska ske fortast möjligt och det är den som gäller. Jag vet inte när den kommer att ske.
Fråga 2. Kammarrätten
”Dom kammarrätten GBG, upphävande av BUN beslut samt handlingen återlämnas till BUN för ny sekretessbedömning.”
Har en ny sekretessbedömning gjorts och vad blev i så fall beslutet?
SVAR:
Förvaltningschef Javette: Sekretessen har hävts på handlingen. Den handlade om arenataket.
Fråga 3. Fridaskolans förskola
Tänker Barn- och Ungdomsnämnden följa upp om Fridaskolans förskola tar ut avgifter som enligt Skollagen inte är tillåtna? I så fall, hur och när?
SVAR:
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Det ska göras en tillsyn på Fridaskolans förskola. Som grund för tillsynen ligger en tillsynsplan med en checklista. Vi skickar med denna fråga i checklistan.
Fråga 4. Rektorsorganisationen
Skollagens 2 kap 9§:
”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”
Den Centrala skolenheten är en enhet men har tre rektorer.
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på rektorsorganisationen, strider den mot Skollagen? Vilka konsekvenser får det för den nuvarande rektorsorganisationen?
SVAR:
Förvaltningschef Javette: Vi tolkar det som att ingen kan svara på den här frågan. Den måste prövas. Vi gör inget så länge.
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Vi förutsätter att Skollagen följs. Vi förväntar oss en redovisning av hur Skollagen följs.
Förvaltningschef Javette: Vi tolkar det som att det är ok. Är det bra eller inte att ha det så här?
Ordf Lena Eckerbom Wendel: Skolstrukturen ska ut på medborgardialog och beslut ska tas därefter. Innan beslut, så ska frågan om den nya skolstrukturen stämmer med Skollagen prövas.
5. Skolans val
Hur ser förvaltningschefen och ordförande på de här uppgifterna att Skolans val inte får ta någon tid från Elevens val? Vad blir konsekvenserna av förvaltningschefens/ordförandes syn på de profilklasser som finns i Vänersborg?
Förvaltningschef Javette: Vi ska titta på lagstiftningen och återkomma.
Det var de svar som jag fick. Och jag tänker fortsätta att bevaka dessa frågor – och andra. (Har några av mina läsare frågor, så är det helt ok att ta kontakt med mig.)
Jag tänker dock inte anmäla Vänersborg, varken till Skolverket eller till Skolinspektionen, angående rektorsorganisation eller profileringen – även om jag tycker att det vore i högsta grad intressant att få reda på vad som gäller. (Kanske skulle kommunen anmäla sig själv?) Allt ska gå rätt till. Skollagen, och andra lagar, ska följas.
Till sist måste jag få göra ett avslöjande. Ett stort avslöjande!
Ursands Camping har fått en ny arrendator. Det är ett företag som kallas Dream World som ska ta över. Företaget har en inte helt okänd delägare, som heter Bert Karlsson. Han ska visst komma från Skara…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer