Arkiv
Sjöling (S) vill att arenans kostnader göms och glöms
Det här inlägget har jag skickat till TTELA som svar på Joakim Sjölings (S) senaste debattartikel (”Politiken i Vänersborg är mer än arenan”). Såvida inte Sjöling svarar med något väldigt speciellt, så avslutar jag härmed diskussionen.
Joakim Sjöling (S) vill fortsätta att diskutera yttrandefriheten. Han tycks inte förstå att rätten att skriva och säga vad man vill är grundlagsskyddad. Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen gäller, oavsett vad han och andra makthavare tycker. Jag, liksom Sjöling, får skriva här i TTELA och på min blogg vad jag vill. Det är demokrati!
Sjöling vill få vänersborgarna att glömma arenabygget. Han vill att vi ska glömma att kostnaderna ökade från 140 till 286 milj kr (för övrigt i underkant). Han vill få oss att glömma den inkompetens och de hemliga beslut som låg bakom. Några, sannolikt personer med samma partibok som Sjöling, tog mellan skål och vägg t ex ett beslut om att bygga en restaurang och ett entréplan på andra våningen. Och detta efter att kommunfullmäktige hade beslutat om arenan utifrån helt andra ritningar.
Sjöling anser att jag ”gräver ner mig” och att vi ska glömma och gå vidare. Jag vill ”gräva upp” problemet Arenan, och försöka lösa det, inte gömma det så att det inte syns – för det finns där ändå!
Problemet är att arenan kostar pengar – hela tiden. Detta går inte att nonchalera och likt strutsen stoppa huvudet i sanden, även om ordet ”arena” egentligen betyder ”en sandig plats”(!). 2010 kostade arenan 31 milj och nu i år ca 30 miljoner. Arenapengarna tas och kommer att tas från kommunens andra verksamheter – från barnen och ungdomarna, från de gamla och sjuka. 30 år framåt. Det blir 900 miljoner om inget görs. Nästan en miljard…
Dessutom är inte arenan färdigbyggd än. Gökungen vill ha mer pengar, taket har inte åtgärdats, problemet med kylan är inte löst, det läcker både här och där osv. Sjöling pratar om olika mässor i arenan. Han har glömt att det är så kallt att det inte kommer att ordnas några sådana i vinter!
Visst, arenan står där den står. Vi i Vänsterpartiet vill utreda arenans användning och ägandestruktur. Vi vill att kommunens kostnader för arenan ska minimeras. Det är inte acceptabelt att arenan ska sluka dessa pengar. Sjöling vill att alla ska låtsas som om arenan inte tar pengar från annat.
Som vänersborgare kan man inte glömma alla miljoner som går till arenan, istället för till alla de som behöver pengarna mycket bättre.
.
PS. Följande är inte med i debattartikeln till TTELA.
Landshövding Lars Bäckström sa i sitt tal när arenan invigdes:
”Arena. Det betyder egentligen en sandig plats, en plats fylld med sand – och vad är det? Jo, det är en lekplats, en sandlåda, där vi kan bygga drömmar och förverkliga vår längtan. Det är den sanna arenan.”
Joakim Sjöling (S) och demokratin
Joakim Sjöling (S) hade en debattartikel införd i TTELA den 2 nov. (Klicka här.) Den argumenterade mot en debattartikel som jag hade fått publicerad några dagar innan. (Se här.) Detta är mitt svar till Joakim Sjöling. Svaret kommer i TTELA på måndag.
Av din debattartikel att döma, Joakim Sjöling (S), så tror du tydligen att du och andra politiker kan inskränka min och andras yttrandefrihet. Tänk Joakim, det kan du inte! Hur mycket du än vill. Yttrandefriheten är nämligen grundlagsskyddad. Vilket du och dina politikerkollegor vill eller ej! Sorry.
Det jag reagerar mot, det är att ni överhuvudtaget har kommit på tanken att diskutera denna grundlagsskyddade demokratiska rättighet!
Du ger också vänersborgarna en bild av att Vänsterpartiet ägnar sig åt personliga påhopp i fullmäktige. Du talar helt enkelt inte sanning. Du vet att det är dina partivänner som har sysslat med personangrepp. Ett litet axplock.
S Anders Larsson:
”Så den historiebeskrivning som Stefan började med är bland det falskaste man kan dra i denna talarstolen. … börja kalla Stefan Kärvling för ohederlig… Han får aldrig min respekt.”
S Anders igen:
”Jag funderar ju väldigt mycket när jag lyssnar på Lutz och på Stefan och på andra kommunister. Dom är ju bara bäst. I allt.”
Ljunggren (S):
”Svårt att hitta några som är så korrekta och perfekta.” (om Lutz och James)
Giaever (S):
”Fan, skriv en bok!” (till Bucci)
När ovanstående yttrades sa ordf Nyberg (S) ingenting.
Samtidigt som du har åsikter om andra Joakim, så raljerar du och slår ner på mig genom att skriva att jag ”ältar” om ”en viss fritidsfastighet”. (Tänk att du inte ens kan stå upp och kalla ditt och sossarnas skötebarn, arenan, vid sitt rätta namn! Skäms du?) Du använder det nedsättande ordet ”ältar”. Och det därför att jag påpekar att något måste göras åt problemet med arenan, som kostar skattebetalarna 30 milj per år! Vill du att alla miljoner ska rulla in i arenan i tysthet?
Visar du respekt för andra åsikter?
Du skriver om medborgardialog. Det tycker jag är bra också. Men varför tycker du att det är så aktuellt och bra just nu? Du satt ju i KF för några år sedan och röstade NEJ till folkomröstningar om både Huvudnäs och arenan. Du protesterade inte när kommunen bröt mot lagen och fälldes fyra gånger av JO för att ha smusslat undan arenahandlingar från diarieföring. Du var med i myglet för att få bort V från ordförandeposterna efter valet. Du struntade i att lyssna på grannarnas protester mot bygget i Blåsut för några månader sedan. Du ville inte prata med föräldrarna i Mulltorp för några veckor sedan.
Är demokrati bara bra, om andra tycker som du Joakim?
Du är 1:e vice ordf i Demokratiberedningen Joakim Sjöling (S), är det i den egenskapen som du hämtar dina argument?
Betongpolitikerna ifrågasätter yttrandefriheten
Idag har jag en debattartikel i TTELA. Debattartikeln är en förkortad variant av en tidigare blogg.
Modeorden bland betongpolitikerna i Vänersborgs kommunhus är just nu varumärke och medborgardialog.
Det är inget fel på medborgardialog. Tvärtom. Det handlar om att medborgarna ska få mer inflytande i politiken. Men för att bedriva medborgardialog krävs yttrandefrihet. Och när det gäller yttrandefrihet tycks flera betongpolitiker ha sina egna uppfattningar.
För någon vecka sedan samlades gruppledarna till ett möte. Det var nog tänkt att mötet skulle handla om varumärket Vänersborg, men det kom att handla mer om yttrandefrihetsfrågor. Det är mycket intressant som yttras under mötet. Det mest intressanta är väl egentligen att flera personer faktiskt sitter och ifrågasätter yttrandefriheten, eller åtminstone följderna av den. Och det är enligt min mening – precis samma sak!
Enligt minnesanteckningar så sa politiker:
”Egentligen ska man inte behöva säga till utan var och en ska tänka till innan man uttalar sig – kan detta missgynna Vänersborg”.
”Vi har en skyldighet att tänka på kommunens rykte kan inte uppföra mig hur som helst… Om jag inte kan hålla mig inom rimliga gränser får jag kanske ta mitt uppdrag under omprövning… Arenan – man får väl någon gång lägga saker och ting bakom sig”.
”Bra om vi inte grälar för mycket på fullmäktige eftersom det sänds i etern”
”Ingen ska behöva stå ut med att bli illa behandlad vid vare sig ett sammanträde eller i blogginlägg dagen efter. Den som skriver på en blogg har större ansvar för det där skrivna ordet!”
Betongpolitikerna menar uppenbarligen att Vänersborgs makthavare inte ska kritiseras. Det kan ju svärta ner varumärket Vänersborg. Självklart finns det olika åsikter om hur Vänersborg ska styras. Det är väl bland annat därför som det finns olika partier. Att dra ner 35-40 miljoner kronor på grundskolepersonalen de senaste tre åren och förtäta barngrupperna på förskolan – det är ingen lek. Skulle till exempel Vänsterpartiet inte ha rätt att basunera ut sina åsikter om denna orättvisa? Eller skulle vi hålla tyst om de skandaler som omgärdat denna kommun, till exempel arenabygget och Toppfrysaffären – som kommer att kosta vänersborgarna åtskilliga miljoner lång tid framöver?
Sällan! Sällan ska vi glömma hur ni satt Vänersborg på kartan genom era fatala och landsberömda felsatsningar.
Att kalla till ett möte för att ta upp yttrandefriheten måste tolkas som påtryckning för att stoppa den!
Svårslaget rekord i Vänersborg
Idag har jag en debattartikel i TTELA. Debattartikeln är en förkortad variant av en tidigare blogg. Dock är poängen i slutet av artikeln ny.
De styrande betongpolitikerna i Vänersborg har under de senaste åren dragit ner kraftigt på skolans resurser. I spåren av dessa nedskärningar har alla siffror och mått på elevernas kunskapsutveckling, till exempel andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde och så vidare sjunkit dramatiskt.
I mars i år kom SKL:s rapport om att Vänersborg låg på plats 213 bland Sveriges 290 skolkommuner. Nu visar det sig att SKL:s rankning var en överskattning.
I Lärarförbundets rankning, som för övrigt uppmärksammas nationellt, hamnade Vänersborg på plats 264. Bland 290 kommuner kom Vänersborg på plats 264. Vänersborg rasade nästan 100 placeringar på ett år. Det torde vara ett svårslaget rekord.
Tittar man på siffrorna över hur mycket resurser skolan får, så ligger Vänersborg till och med ännu sämre till. Här ligger Vänersborg på plats 274 bland Sveriges kommuner. Vänersborg är en av de få kommuner i Sverige, där anslagen till skolan var lägre 2010 än 2009. Som en följd av neddragningarna hamnar Vänersborg följaktligen på plats 277 när det gäller lärartäthet.
Den här utvecklingen har vi främst Socialdemokraterna och Centerpartiet att tacka för. Men vi ska inte heller glömma de andra betongpartierna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna – alla var rörande överens om de budgetar som lades den förra mandatperioden. Dessa partier är alla ansvariga för förhållandena i Vänersborgs skolor. I vilket annat land som helst, i vilken annan kommun som helst skulle sådana här resultat få till följd att ansvariga politiker sammankallade till krismöten. De skulle ta tag i frågan, analysera orsaker, leta ansvariga i ledningen, avskeda, anställa, planera, organisera, handla, satsa. Det är ju våra barn och ungdomar det handlar om. Det uppväxande släktet.
Men inte i Vänersborg. Inte händer det något, inte gör de ansvariga något. Inte lägger de två strån i kors. De letar bara efter fler områden i skolan att spara på, att dra ner på – och ålägger verksamheterna att effektivisera, exempelvis genom att öka gruppstorlekar så att Vänersborg kan investera 15 miljoner på Resecentrum, ett par hundra miljoner på en hamn i Vargön, någon miljon på några skulpturer, några miljoner ytterligare till arenan och så vidare.
I Vänersborgs vision står det: Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.
Och allt Lidell gör, det är att beklaga. Och ge kommundirektören i uppdrag att omarbeta visionen …
Dyra politiker
Vänersborg har områdets dyraste politiker. År 2010 betalade varje vänersborgare 880 kr för politiken.
Det kunde vi läsa i TTELA häromdagen.
”Politikkostnader” är bland annat kostnader för nämnder och styrelser, t ex arvoden till politiker, lokaler och utskick av handlingar. Det är också kostnader för allmänna val och ”politisk administration”.
Vänersborg ligger på plats 62 i Sverige när det gäller dessa kostnader. (Äntligen! ropar någon. Äntligen kommer Vänersborg högt i en kommunranking…) Det hör dock till saken att kostnaderna per skattebetalare har sjunkit de senaste åren.
”Det verkar gå åt rätt håll”
säger kommunalrådet Gunnar Lidell (M).
Det här är en viktig fråga för Gunnar Lidell och moderaterna. Moderaterna hade nämligen som vallöfte att dra ner på ”politikkostnaderna”. De talade bland annat om att slå ihop nämnder, minska antalet betalda politiker etc.
Väl vid makten glömdes detta löfte bort.
I moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas (ja, KD är faktiskt med och styr!) Vänersborg finns det fortfarande en heltidsanställd 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen, arvoderade 2:e vice ordförande i de stora nämnderna, Barn- och Ungdoms-, Samhällsbyggnads- och Socialnämnden.
Inte kunde man avskaffa dessa poster nu när man vann valet och de egna representanterna skulle få ta hand om dem! Och eftersom styret kom att bestå av hela tre partier, så måste ju alla de ”högre” representanterna i varje parti få några välbetalda poster… Då kunde man ju inte avskaffa dessa. Så klart! Vallöftena glömdes bort.
Det var ju också helt ok för socialdemokraterna. De fick ju sin beskärda del i form av 1:e vice ordförandeposterna. Att lilla (fast efter valet, lite större) Vänsterpartiet hade andra tankar och idéer var väl inget att bry sig om…
Fast man ska inte vara orättvis. ”Mini-alliansen” har visat vilja och handlingskraft… Nämndpolitikerna får inte längre gratis fikabröd till kaffet…
.
PS. Inlägget publicerades i TTELA 11 aug som debattartikel.
Ett rent och skärt övergrepp
(Debattartikel i dagens TTELA skriven av mig.)
Det vi just nu är med om i Vänersborgs politiska värld handlar inte om smarta politiker eller politisk smarthet. Det är ett rent och skärt övergrepp på den politiska demokratin.
Det började i december när 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de tre stora nämnderna Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden skulle väljas.
De styrande, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, ingick en (hemlig) överenskommelse med Socialdemokraterna och Centerpartiet om att hålla Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet borta.
Man skulle inte låtsas om att 6 330 personer i Vänersborg (27 procent) röstade på något av dessa partier För att nå detta mål behövde Moderaterna plus Socialdemokraterna tumma på de demokratiska principerna. Det var inga problem.
De avlönade och arvoderade tjänsterna som 2:e vice tog borgarna hand om.
Summa summarum alltså, borgarna tar alla ordförandeposter plus 2:e vice. Sossarna tar alla vice ordförande respektive 1:e vice. Vänsterpartiet med sina 8 mandat fick ingen post, inte heller Miljöpartiet eller Välfärdspartiet.
Rävspelet fortsatte i Socialnämnden, där borgarna återigen ingick en ”allians” med S och röstade fram en extra sosse till Socialutskottet.
Nu ligger ett förslag på ny sammansättning till det Hälsopolitiska rådet. Rådet ser till att folkhälsofrågor finns med i bakgrunden i den kommunala beslutsprocessen.
Tidigare har ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott varit med i rådet. I nuvarande politiska läge hade det inneburit att en vänsterpartist, James Bucci (namnet Bucci togs bort av ttela av någon anledning!), hade fått vara med. Det kan ju inte gå för sig. Alltså läggs ett nytt förslag. Förslaget innebär att endast presidierna i de olika nämnderna ska vara med, dvs alla som är någon typ av ordförande.
Det betyder att i det Hälsopolitiska rådet hittar vi följande: 5 Moderater, 2 Folkpartister, 2 Kristdemokrater, 1 Centerpartist och 6 Socialdemokrater. Inga personer från Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Välfärdspartiet.
Jämför det med valresultatet: M 24,5%, FP 9,8%, KD 4,5%, C 5,9%, S 23,5%, V 15,0%, MP 6,8%, VfP 5,1% och SD 4,7%.
Samtliga gamla betongpartier samarbetar för att stänga ute valets verkliga vinnare, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet.
Är det så här ni vill ha det Gunnar Lidell (M) och Marie Dahlin (S)? Att ni kommer överens i sakfrågor är en sak, det har ni gjort i varenda fråga hittills på den nya mandatperioden, (denna bisats tog ttela också bort av någon anledning!) men att använda sin makt för att stänga ute oppositionella personer och partier är inget annat än ett rent och skärt övergrepp på den politiska demokratin.
Det är skamligt!
========================
Kommentar på TTELA av signaturen Bebop:
”Ja de som låg bakom alla omtalade fadäser
är nu helt eniga om att stängsla in dumheten
och låtsas som om ingenting har hänt som har skadat
tilltron till demokratin och då finns det inte plats
för de med avvikande åsikter.
En uppvisning i väljarförakt sällan skådad!
Lågintensivt gerillakrig får bli svaret på den taktiken
från den organiserade dumheten.”
Äntligen …. men var är skillnaden?
Insändare i TTELA idag från Vänsterpartiet Vänersborg.
På onsdag skrider ”nya” fullmäktige i Vänersborg till handling. Fyra år styrde S+C i Vänersborg. Den borgerliga oppositionen gjorde inte mycket väsen av sig, anslöt sig till S+C nästan undantagslöst i alla stora beslut.
Väljarnas dom blev tydlig: S+C gick från 26 till 15 mandat, M+FP+KD från 17 till måttliga 20.
Rösterna gick till V och MP som fördubblade sina mandat, från 4 till 8 resp 2 till 4. Uppkäftiga VfP fick 2 mandat. Partierna utanför den ”stora familjen Vänersborg” gick från 6 till 16 mandat.
Nu ska platser i nämnder och styrelser fördelas. Goda idéer från det ”tredje blocket” bör finnas med tidigt i beslutsprocessen, vi bör få plats i presidierna.
Men det blir tvärstopp. Den borgerliga gruppen gör allt för att ”familjen” hålls intakt.
Stora famnen öppnas och valets förlorare släpps in. M anger takten och S får lulla med. Som förut – fast lite tvärtom.
Vad menas med ”förnyelsen”, för det var väl ropet om förnyelse som hördes innan valdagen?
Två insändare
Satt här och tänkte lite på vad bloggen ska innehålla. Naturligtvis måste de insändare och debattartiklar jag skriver vara med. Och så måste man kunna kategorisera mina inlägg. Då kan man t ex inför nästa val lätt(are) få fram typ vad jag har skrivit. Så här kommer i efterhand två insändare jag har haft i Vänersborg.Just.Nu efter valet.
Varför röstade vänersborgarna som de gjorde?
Varför röstade vänersborgarna som de gjorde?
Socialdemokraterna har tillsatt en analysgrupp för att få reda på svaret. ”Man kan ju inte analysera sig själv” säger Marie Dahlin. Hon har tydligen glömt att S Anders Larsson kan det.
I Centerpartiet har Per Olov Blom sin analys av valet klar.
Eftersom, skriver han, Vänsterpartiet är ett utpräglat missnöjesparti med destruktiv kritiklust och Välfärdspartiet ett populistiskt parti med en ansvarslös överbudspolitik och när dessutom Ljunggren och Carlsson har satsat på långsiktigt kloka lösningar kan hans svar bara bli ett:
Vänersborgarna har inte levt upp till sina medborgerliga skyldigheter utan bara sett till sina egna kortsiktiga vinster.
Tänk att vuxna människor inte ska kunna vara det minsta självkritiska! Tänk att Blom finner sig och sina gelikar i (C) och (S) så ofelbara att han istället anklagar vänersborgarna.
Brecht undrade en gång om det inte trots allt var bättre om regeringen avskedade folket och valde ett annat. Blom har gett sin syn.
Man kan få kalla kårar längs ryggen för mindre.
Valanalyserna fortsätter.
I torsdagens Vänersborgaren gjorde oraklet Håkan Lind sin analys av valet.
Håkan Lind skriver ironiskt att det har varit enkelt att vara i opposition i valrörelsen, att det i princip har ”räckt att nämna A-ordet och att rota lite i kommunens diarium för att få mandaten att smälta bort för S.”
”A-ordet.” Håkan Lind följer i PO Bloms fotspår i sitt förakt för hur vänersborgarna har valt att rösta. De otacksamma vänersborgarna har inte fattat hur de ska rösta. De har inte förstått Arenans storhet.
Det menar Håkan Lind som blivit gödd med stora annonspengar från kompisarna i arena-ledningen.
När Håkan Lind vidare skriver i sin självgodhet att James Bucci och Vänsterpartiet har ”rotat lite i kommunens diarium” visar han också ett förakt för det oerhörda arbete som lagts ner för att avslöja de olagligheter som kommunens ledande politiker och tjänstemän begått.
Och varför göra sig lustig över att Bucci inte accepterar att kommunen begår lagbrott? Menar Håkan Lind att vi ska strunta i dessa brott? Vad ska vi mer strunta i för brott? Är det svårt för Håkan Lind att förstå att Bucci är en ärlig politiker som inte lever i en värld där man gynnar vänner, släktingar och bekanta?
Lutz Rininsland
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Insändare om skolpengen och ett uttalande av Ljunggren
Publicerade i TTELA 4 mars, dock hade inledningen klippts bort av TTELA.
I Radio Väst 11 feb 2010 fick Lars-Göran Ljunggren (S) frågan: ”Tror du inte man kan känna då att det var onödigt att strama åt så här mycket?”
Ljunggren svarar: ”Nu vågar jag nog påstå att så inte har skett utan basverksamheterna har fått sina delar. … Skolan har ett strukturellt problem i och med att vi har ett mindre antal elever”.
Siffrorna visar något annat. Skolpengen per elev för F-5 (förskoleklass till år 5) har minskat från 29.827 år 2008, till 27.898 år 2009 för att år 2010 hamna på 27.259. För år 6-9 ser siffrorna ut så här:
38.179 år 2008, 36.267 år 2009 och 35.426 år 2010.
I tisdags talar Ljunggren i TTELA om ”fortsatta satsningar
på basverksamhet som skolor”. Satsningar brukar vara plus, inte minus.
Vad dessa siffror betyder i verkligheten, det vet lärarna, det vet föräldrarna och det vet eleverna. Den ende som vägrar att se sanningen är Ljunggren.
Vänersborgare – visa i valet vad ni tycker om en politiker som ideligen kommer med felaktiga uppgifter!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer