Arkiv

Archive for the ‘revisor’ Category

Nyhet: Revisorn avgår!

25 juli, 2025 Lämna en kommentar

TTELA skriver idag om ordförande för Sverigedemokraterna i Trollhättan. (Se “SD-ordförande delade film på brittiska högerextremister”.) Hon har delat material på Facebook från ett engelskt parti som många kallar fascistiskt.

“På min Facebook-sida är jag privat, helt privat.”

Säger hon till TTELA.

Terje Skaarnes, distriktsordförande i Sverigedemokraterna, skriver i en kommentar till TTELA om händelsen:

”TTELA har en tradition av att vinkla och kraftigt överdriva händelser kopplade till Sverigedemokraterna…”

TTELA avslöjade i augusti 2022 (se TTELA “SD-politiker gjorde olämpliga närmanden mot patient”) en annan SD-politiker som privat, helt privat på sin arbetsplats bland annat skickat:

“ett kärleksbrev till patienten och berört patienten på ett icke professionellt vis.”

Så skrev en avdelningschef i NU-sjukvården i en avvikelserapport.

I mars 2024 följde TTELA upp händelsen efter att Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) hade behandlat ärendet. (Se “Ivo kritiserar SD-politiker – olämpliga närmanden mot patient”.) I Ivos beslut stod det:

”Mentalskötaren Jan Appelqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.”

Ivo skev också att Jan Palmqvist agerat på ett sätt som var oförenligt med patientsäkerhetslagen.

Efter avslöjandena lämnade Jan Palmqvist alla sina politiska uppdrag både i regionen och Vänersborgs kommun. Men det visade sig bara vara tillfälligt. Han gjorde ganska snart come-back i regionen, självklart med det sverigedemokratiska distriktets och distriktsordförande Terje Skaarnes goda minne. TTELA hade antagligen enligt deras förmenande vinklat och kraftigt överdrivet händelsen och innehållet i Ivos beslut…

Den 11 december 2024 återinträdde Jan Palmqvist (SD) i den vänersborgska politiken. SD hade föreslagit Palmqvist till förtroendevald revisor i Vänersborgs kommun. Kommunfullmäktige beslutade att välja honom… (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.)

Det här var ett av de stora skälen till att revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) avgick som revisor. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.) I sin “Begäran om entledigande från revisorsuppdrag” skrev Lidell den 25 april 2025:

“SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.”

Det blev en stor turbulens kring Gunnar Lidells avgång som revisor. Och jag tror inte att efterdyningarna har ebbat ut än…

Idag när jag tittade i kommunens diarium så såg jag att kommunens kanslichef fick ett mail den 25 juni. Det stod kort och gott:

“Jag vill bara meddela att jag avsäger mej uppdraget som lekmannarevisor inom Vänersborgs kommun.”

Mailet var underskrivet av – Jan Palmqvist.

==

Blogginlägg om ”revisorsaffären”:

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:revisor, SD, ttela

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (5)

6 juli, 2025 2 kommentarer

Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.

Kommunens chef för juridik och säkerhet ger ett tredje skäl till varför det är olämpligt att ge revisorerna tillgång till Netpublicator. Det sker under rubriken “Om Netpublicator och olämpligheten i förhandsåtkomst”:

“Skapande av allmän handling”

Förklaringen till att detta, enligt kommunen, är ett av de avgörande skälen förklaras i direkt anslutning:

“Om revisorer hämtar dokument från t.ex. Netpublicator för intern granskning, kan detta skapa nya allmänna handlingar hos revisionsmyndigheten, vilket innebär krav på hantering av begäran om utlämnande enligt offentlighetsprincipen.”

Jag har skrivit det några gånger, det gäller för kommunen att hitta argument för det som den redan har bestämt sig för. Det här tycks vara ytterligare ett sådant argument.

Argumentet är i sak helt korrekt. Det är bara det att detta är inget skäl för att neka revisorerna insyn i kommunens handlingar eller att neka dem tillgång till Netpublicator. Revisorerna är en myndighet som bedriver sin verksamhet under allmänhetens insyn. (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.) Revisorerna ansvarar redan idag för sina handlingar – och är därför skyldiga att hantera handlingar enligt offentlighetsprincipen och andra lagar. Det är inget konstigt med det. Tvärtom, det vore konstigt om Vänersborgs revisorer inte hanterade handlingar på detta sätt.

Och att en handling blir diarieförd innebär inte att den per automatik blir offentlig. Sekretessprövning sker vid begäran om utlämnande. Som alltid. Prövningen måste naturligtvis ske på korrekt sätt, men det är en rutin som jag tror att alla myndigheter är vana vid. Om handlingarna innehåller sekretessbelagda uppgifter, kommer de att fortsätta vara sekretessbelagda även hos revisionsmyndigheten och kan därmed nekas allmänheten med stöd av sekretesslagen.

Jag kan inte se att detta skulle vara något som helst problem.

Hanteringen av handlingar är med andra ord ett administrativt ansvar, inte ett argument för att begränsa rätten till information. Kommunen kan alltså inte undanhålla en handling med hänvisning till att den sedan blir allmän hos revisorerna.

Svaret från kommunen på min fråga om varför Gunnar Lidell och de andra revisorerna förvägrades tillgång till Netpublicator avslutas med ett avsnitt med rubriken “Personuppgiftsansvar och krav på myndighetsutövning”.

Det räknas upp fem saker som revisorerna måste tänka på som myndighet. De är ju, påpekas det, personuppgiftsansvariga enligt dataskyddsförordningen (GDPR) för de personuppgifter som behandlas inom revisionsverksamheten. Eftersom revisorerna är en myndighet sedan flera år tillbaka förstår jag inte riktigt vad dessa påpekanden har med Netpublicator och tillgången till handlingar att göra. (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.)

Efter uppräkningen avslutar kommunen hela dokumentet med följande avsnitt:

“Att få tillgång till Netpublicator – där obearbetat material, utkast och individärenden kan förekomma – innebär därför ett utökat ansvar och ökad risk för felhantering av personuppgifter. Det kräver avancerad och dokumenterad hantering, vilket inte är förenligt med revisionens uppdrag och roll. Även om man tekniskt kan styra tillgång i systemet Netpublicator så ska man beakta uppdrag, ansvar och lämplighet i sitt uppdrag utifrån det som ovan sammanställts.”

Texten tycks vara ett skri från kommunhuset – “Vi vill inte! Vi vill inte! VI VILL INTE!!”.

Kommunen skriver att det inte är “förenligt med revisionens uppdrag och roll”. Inte heller denna gång hänvisas till någon lag eller annan källa… För det kan väl ändå inte vara ett personligt tyckande från Vänersborgs kommun…? Jag vill fortfarande påstå att en “avancerad och dokumenterad hantering” fortfarande är ett administrativt ansvar och inte ett argument för att begränsa revisorernas rätt till information.

Hela avsnittet verkar vara ett sätt att försöka flytta fokus från den lagstadgade rätten till handlingar till en mer subjektiv bedömning av ”lämplighet”. Problemet är att den ”lämplighet” som kommunen hänvisar till inte utgör någon rättslig grund för att neka revisionen insyn. Den leder dessutom till en inskränkning av den lagstadgade insynsrätten… 

Men visst har revisorerna ett stort ansvar. Det är ett lagstadgat ansvar som revisorerna har redan nu och som de måste hantera. Det är en del av den professionella revisionsverksamheten. Och det är självklart “förenligt med revisionens uppdrag och roll” att hantera känslig information och sekretessregler. Fattas bara! En revision som inte kan hantera sådana uppgifter skulle helt enkelt inte kunna fullgöra sitt uppdrag. 

Att argumentera för att revisorer inte ska få tillgång till information på grund av risken för felhantering av personuppgifter är att ifrågasätta själva grunden för revisorernas lagstadgade uppdrag och deras förmåga att utföra det. De eventuella svårigheter som finns är det kommunens skyldighet och ansvar att ordna.

Sedan kan man notera att kommunen gör ett litet, eller kanske stort, självmål när den faktiskt skriver att “även om man tekniskt kan styra tillgång i systemet Netpublicator”… Ja, men gör det då – om det nu skulle finnas några lagliga möjligheter att begränsa revisorernas tillgång till information vill säga…

Gunnar Lidell har alltså avgått som förtroendevald revisor i Vänersborgs kommun. Lidell var inte bara ledamot i revisionen, han var dess ordförande. En av orsakerna till hans avgång var att revisorerna inte fick tillgång till verktyget Netpublicator – Netpublicator som är en digital, molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution. Lidells uppfattning är att kommunen genom detta:

“visar sänkt förtroende och respekt för sina förtroendevalda revisorer”

Det svar och den motivering som kommunen har gett till att revisorerna inte får tillgång till Netpublicator har jag redogjort för i dessa fem blogginlägg. För mig råder ingen tvekan…

Kommunen har genom att neka revisorerna tillgång till Netpublicator, där många centrala handlingar lagras, i praktiken begränsat revisorernas möjligheter att utöva sitt uppdrag på ett självständigt, effektivt och rättssäkert sätt. Det kan inte bara påverka allmänhetens förtroende för den kommunala revisionens oberoende. Det står i strid med kommunallagen och lagens anda och intention.

Det är allvarligt och måste ändras. Jag hoppas att det kan ske utan att rättsväsendet behöver kopplas in.

Till sist, här kan du ladda ner hela svaret från Vänersborgs kommun om varför inte revisorerna får tillgång till Netpublicator.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Se också ”Nyhet: Revisorn avgår!” – 25 juli 2025.

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)

1 juli, 2025 1 kommentar

Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (3)”.

Kommunens chef för juridik och säkerhet ger under rubriken “Om Netpublicator och olämpligheten i förhandsåtkomst” tre skäl till varför det är olämpligt att ge revisorerna tillgång till Netpublicator:

  • “Förhandsgranskning strider mot uppdraget”
  • “Individuella ärenden och sekretess”
  • “Skapande av allmän handling”

Det första skälet är avhandlat i de föregående inläggen. Detta blogginlägg ska ta upp det andra skälet.

Som motivering till varför “Individuella ärenden och sekretess” gör det olämpligt att revisorerna får tillgång till de handlingar de anser sig behöva via Netpublicator skriver kommunen:

“I Netpublicator kan handlingar innehålla individuppgifter och känsliga personuppgifter innan de är slutligt beslutade. Detta kan medföra att revisorerna får tillgång till material som enligt lag endast ska hanteras av sakkunniga revisorer vid särskild granskning enligt 12 kap. 3 § kommunallagen.”

Ja, det gäller att hitta argument för en förutbestämd ståndpunkt… Men det är intressant att det faktiskt hänvisas till en lagparagraf, äntligen. Jag citerar paragrafen i sin helhet, Kommunallagen 12 kap 3 §:

“Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än

  1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller regionen ekonomisk förlust,
  2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2025:400),
  3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller
  4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.”

Det är onekligen en del undantag… Man kan undra vem som ska avgöra om ett ärende faller under revisorernas granskning och vilka som faller under denna undantagsparagraf. Är det de som ska granskas av revisorerna, eller är det revisorerna själva?

Självklart är det revisorerna som bestämmer vilka ärenden de ska granska eller inte. De har rätt att ta del av alla handlingar, även sekretessbelagda sådana – de omfattas ju själva av sekretess. Och vilka andra än revisorerna själva kan avgöra om ”granskningen sker från allmänna synpunkter”? Ser revisorerna att ett ärende inte omfattas av deras granskning, då lägger de det åt sidan helt enkelt.

Det står inget i den av kommunen anförda paragrafen om “sakkunniga revisorer vid särskild granskning”. Så jag förstår inte varför kommunen hänvisar till denna paragraf i detta sammanhang. I paragrafen står ju inte det som ska “bevisas”, som ska underbygga kommunens motivering… 

Var hänvisningen till denna paragraf fel? Jag letade i Kommunallagen om det stod om sakkunniga revisorsbiträden på något annat ställe. Och visst, det finns en paragraf i Kommunallagen som handlar om sakkunniga revisorsbiträden, 12 kap 8 §:

“Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.”

Denna paragraf begränsar i varje fall inte revisorernas eller de sakkunnigas rätt att ta del av handlingar… Det finns inte heller något i Kommunallagen om “särskild granskning”. Det kanske finns i någon annan lag, men då borde en jurist hänvisa till rätt lag och lagrum vid ett officiellt svar – kan man tycka…

Finns det då någon annan lag eller lagparagraf som talar för att revisorerna genom Netpublicator kan få “tillgång till material” som de “enligt lag” inte har rätt till?

Jag tror inte det.

Tidigare i svaret till undertecknad skriver kommunen att revisorerna har rätt att få de upplysningar de behöver (se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)):

“även när det gäller sekretessbelagd information.”

Det kallas “överförd sekretess”, sekretessen överförs till revisionen. Det står ingenstans i Kommunallagen att sekretess skulle vara ett skäl till att neka revisorerna insyn. Jag kan alltså tycka att kommunen talar emot sig själv i sekretessfrågan.

Revisorerna omfattas av Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och har personuppgiftsansvar enligt GDPR. Dessa lagar måste revisorerna hantera redan nu, t ex när de granskar individ- och familjeomsorgen. 

Enligt 10 kap 17 § i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) kan sekretessbelagda uppgifter lämnas till revisionen:

“Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.”

Det överensstämmer, naturligtvis, med skrivningarna i Kommunallagen. Och då gäller, för att vara fullständig, OSL 11 kap 1 §:

“Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.”

Det kan vara av intresse att känna till att SKR kommenterar denna lagparagraf (se “Revisionens rätt att ta del av handlingar”). SKR skriver följande om OSL 11 kap 1 §:

“Denna regel är bra att hänvisa till om det finns tveksamhet inom en myndighet och förvaltning att lämna ut uppgifter och handlingar till revisorerna.”

Det är en mycket intressant synpunkt och kommentar från SKR. Den slår faktiskt hål på kommunens argumentation…

Som jag ser det, om det nu finns några som helst hinder för revisorerna att ta del av information, så kan det ändå inte vara ett skäl att neka tillgång till t ex Netpublicator. Det är snarare skäl att säkerställa korrekt hantering av information. Och det är revisorerna fullt ansvariga för – som myndighet.

En liten “sidotråd” med anledning av en fråga från en läsare.

Det diskuteras ibland om revisorerna verkligen är en myndighet. På SKR:s webbplats står det:

”Revisorerna är en myndighet som bedriver sin verksamhet under allmänhetens insyn. Revisorerna ansvarar för sina handlingar och sitt arkiv.”

Information är publicerad den 28 april 2025, men jag ställde också frågan direkt till SKR för att vara riktigt säker. Svaret kom snabbt:

“Ja de är en myndighet.
Om frågan handlar om de ev. skulle vara var sin myndighet så fastställs det i en prop. SOU 2004:107 (s.146-147)”

I propositionen som det hänvisas till står det:

“Mot bakgrund av ovanstående gör utredningen bedömningen att revisorerna i såväl granskningsarbetet som när de fattar förvaltningsbeslut bör ses som en enda myndighet.”

Även i svaret från kommunen till mig står det:

“Eftersom revisorerna tillsammans utgör en myndighet…”

Slut på “sidotråden”.

Det som kommunen anför i den andra punkten om “Individuella ärenden och sekretess” är alltså inte ett hinder för revisionen – det är ett förvaltningsansvar. Om, om…, det finns hinder eller “krockar” så måste det vara fullt möjligt att reglera tillgången, t ex genom olika behörigheter eller någon typ av filtrering av ärenden i Netpublicator.

I Kommunallagens 12 kap, som handlar om revisionen, kan jag inte annat än att dra den bestämda slutsatsen att lagstiftningen utgår från att revisorerna har tillgång till känslig information – och att de kan hantera den rättssäkert. Jag tror också att Dan Nyberg (S) håller med, eller om det är jag som håller med honom. På fullmäktige den 21 maj (se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”) sa Nyberg nämligen att han inte förstod varför revisorerna var utestängda från Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Och Nyberg slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Fortsättning följer – “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (5)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (3)

29 juni, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.

Juridik och säkerhetschefen i Vänersborgs kommun liksom kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) anser att det inte är lämpligt att ge kommunens revisorer tillgång till plattformen Netpublicator. Kommunen skriver:

“Kommunal revision är en efterhandsgranskning. Revisorerna granskar inte arbetsmaterial eller utkast till beslut innan dessa har slutligt beslutats och dokumenterats.”

Kommunallagen (12 kap 9 §), som är den paragraf som reglerar revisorernas rätt till information, säger helt emot påståendet om att revisionen är en efterhandsgranskning. (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.)

Den andra delen av citatet ovan, om arbetsmaterial och utkast, är en tolkning som är mycket tveksam både utifrån lagens syfte och gällande praxis. Jag förstår uppriktigt sagt inte varifrån denna tanke har kommit.

Jag tar det från början…

Enligt Offentlighetsprincipen är en handling allmän, och offentlig, om (se regeringens hemsida “Offentlighetsprincipen”):

“den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten.”

Det finns även handlingar som inte har expedierats som anses vara upprättade, Tryckfrihetsförordningen 2 kap 10 §:

“[när handlingen har] färdigställts på annat sätt”

Det betyder att t ex en handling som ligger till grund för ett beslut på ett nämndsmöte mycket väl kan anses vara en sådan handling som är ”upprättad” – och därmed offentlig. Och detta enligt offentlighetsprincipen. Då ska man komma ihåg att revisorernas rätt till handlingar är ännu mer omfattande än enskildas rätt enligt offentlighetsprincipen. Kommunallagen 12 kap. 9 § ger nämligen revisorerna rätt till “de upplysningar som behövs”, oavsett om dessa är allmänna handlingar eller inte. Revisorerna har enligt lagparagrafen rätt att när som helst inventera handlingar som rör deras verksamhet, även handlingar som ännu inte är beslutade. Att hävda något annat är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Gunnar Lidell uttryckte det.

Det handlar alltså om åtkomst till handlingar som ett revisionsverktyg – inte offentlighet för allmänheten. Och det är upp till revisorerna att avgöra om de anser att något är motiverat utifrån revisionssyftet. Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Tvärtom, revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.

För att vara rak – att inskränka revisorernas rätt på det sätt som Vänersborgs kommun gör skulle med all säkerhet kunna ses som ett hinder av revisionens arbete och därför strida mot syftet med revisionsbestämmelserna i Kommunallagen. Det gäller bara att någon anmäler Vänersborgs kommun.

Juridik och säkerhetschefen i Vänersborgs kommun anger tre skäl för att det är olämpligt att ge kommunens revisorer tillgång till plattformen Netpublicator.

Det första skälet är:

“Förhandsgranskning strider mot uppdraget”

Detta skäl har jag egentligen argumenterat mot, och uttömt, i det förra inlägget (se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”) och även i detta inlägg, men här i slutet av svaret går kommunen ett steg längre:

Det är inte bara “olämpligt”, menar kommunen, att revisorerna granskar underlag och processer inför beslut – det “strider mot uppdraget”. Huruvida “strider mot” ska uppfattas som att det strider mot lagen eller mot någon slags “sedvänja” framgår inte. Det finns inte heller här någon hänvisning till något lagrum. Vilket kan tyckas både märkligt och talande… Det är ju naturligtvis lagen som gäller…

Faktum är att det inte finns någon begränsning i kommunallagen som säger att revisorerna bara får granska “slutligt upprättade handlingar”, tvärtom. (Se ovan, KL 12 kap 9 §.) Men om påståendet signalerar bestämdhet och säkerhet så gör inte den efterföljande förklaringen det.

Kommunen skriver:

“Revisorernas uppdrag gäller granskning av redan avslutade processer. Att ta del av pågående ärenden kan ge intryck av förhandsgranskning, vilket riskerar att underminera revisionens oberoende.”

Som jag tidigare har konstaterat finns det ingen lag eller förordning som styrker påståendet att revisorerna enbart ska granska ”avslutade processer”. Det är alltså precis motsatsen. Därför anlägger kommunen ett annat perspektiv på argumentet:

“…kan ge intryck … riskerar att underminera…”

Det är lätt att få intrycket att kommunen, av någon anledning, först har bestämt en sak. Därefter letar kommunen argument som talar för det ställningstagande som redan gjorts – och bortser medvetet från allt som talar mot det. (Det har många politiker i opposition i kommunen varit med om… Se “Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.) Men osäkerheten i argumentet ovan lyser igenom, det finns ju varken lagparagrafer eller praxis som stödjer påståendet.

Med andra ord, det finns inget i kommunallagen som förbjuder revisorer från att ta del av information i realtid eller löpande. Revisorerna bestämmer själva vad de behöver granska och när. Och att revisorer har kontinuerlig insyn i handlingar under processens gång är naturligtvis inte lika med otillbörlig påverkan. Det är lika självklart att det inte heller är förhandsgranskning så länge revisorerna inte ingriper i beslutsprocessen eller påverkar beslutsfattandet.

Av svaret kan man nästan få uppfattningen att kommunen misstänker revisorerna för att inte vilja göra sitt jobb utan bara snoka och kontrollera enskilda befattningshavare.

Det finns inget i kommunallagen som ger stöd för att insyn i ett system som Netpublicator strider mot god revisionssed.

Punkt!

Fortsättning följer i inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)

26 juni, 2025 Lämna en kommentar

 Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)”.

Juridik och säkerhetschefens skriftliga svar på min fråga om varför inte revisorerna får tillgång till den digitala plattformen Netpublicator är daterat den 12 juni. Jag kan inte annat än att betrakta svaret som kommunens formella förklaring och motivering till varför revisorerna utestängs från plattformen. Svaret är emellertid inget beslut, det finns inga formella beslut i ärendet…

Kommunens svar börjar med en kort historik. Den visar att Gunnar Lidell redan i början av februari 2023 frågade om Netpublicator. Och redan här vill jag upplysa om en viktig förutsättning som gäller revisionen.

Kommunallagen 12 kap 7 § slår fast att:

“Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.”

Det betyder att varje enskild revisor har ett personligt ansvar. Varje revisor ansvarar för att uppdraget fullgörs på ett professionellt och objektivt sätt. Det innebär t ex att en enskild revisor kan kräva tillgång till Netpublicator även om de andra revisorerna inte gör det. Rätten att ta del av handlingar och få tillgång till information tillkommer alltså varje enskild revisor, inte bara revisionskollegiet som helhet.

Efter historiken följer en beskrivning av hur revisorerna arbetar:

“Revisionen kan i nuläget ta del av de handlingar som är offentliga via kommunens hemsida, men ska de kunna följa respektive verksamheter på ett smidigt sätt utan att be nämnds kanslierna om handlingar som inte är tillgängliga via hemsidan är Netpublicator mer eller mindre en förutsättning.”

Om det är kommunen själv som står för beskrivningen eller om det är Lidells ord som återges framgår inte av skrivelsen. Det verkar emellertid vara Lidells önskan som beskrivs. Kommunen vill ju inte ge revisorerna tillgång till Netpublicator. Och det medför att revisorerna är tvungna att be nämndernas kanslier om handlingar. Det innebär, precis som Henrik Harlitz (M) pedagogiskt försökte förklara i kommunfullmäktige, att en revisor som arbetar hemifrån (revisorerna har ju inga egna rum i kommunhuset) är tvungen att ringa till kommunen och begära ut handlingar. Det försvårar naturligtvis både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete. Och är det efter arbetsdagens slut eller under en helg så får naturligtvis revisorn vänta tills tjänstepersonerna är på plats… (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

Kommunen (chefsjuristen) fortsätter svaret:

“Som en följd av frågeställningar deltog Chefsjurist och Kommunjurist vid ett av revisionens möten där vi gav information och hade dialog kring revisionens uppdrag, regelverk samt önskan om tillgång till systemet Netpublicator.”

Beskrivningen som följer har följande rubriker: “Kommunal revision – uppdrag, ansvar och arbetssätt”, “God revisionssed”, “Revisorernas arbete och ansvar” och “Resurser och styrning”. Det är mycket formella avsnitt som på ett kortfattat sätt beskriver revisorernas uppgift och ansvar.

Under nästföljande rubrik, “Tillgång till information”, fick jag veta (skrivelsen är ju ett svar till mig personligen), att revisorerna:

“har rätt att få de upplysningar de behöver från styrelser, nämnder, aktiebolag och enskilda förtroendevalda – även när det gäller sekretessbelagd information.”

Det kallas “överförd sekretess”, sekretessen överförs till revisionen.

Jag reagerar på att kommunen skriver “har rätt att få”. Redan här antyder kommunen att revisorerna är, och ska vara, beroende av andra för att få upplysningar och information. Kanske speglar min reaktion det faktum att jag som ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen har varit tvungen att “blanda in” kommundirektören för att få svar på mina frågor till kommunen… (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)”.)

Senare i svaret utvecklar kommunen denna aspekt om rätten till information. Jag återkommer till det.

Nästa avsnitt,”Begränsningar vid myndighetsutövning”, är också av formell karaktär. Det handlar om myndighetsutövning mot enskild. Det har egentligen inte heller någon bärighet på den aktuella frågeställningen om Netpublicator.

Men sedan börjar det brännas… Kommunen skriver:

“Kommunal revision är en efterhandsgranskning. Revisorerna granskar inte arbetsmaterial eller utkast till beslut innan dessa har slutligt beslutats och dokumenterats.”

Det här är ett tungt och mycket viktigt påstående från kommunen. Det kan uppfattas som att det är det faktiska svaret och slutgiltiga argumentet för att neka Gunnar Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Är det ett korrekt argument? Det tyckte i varje fall Benny Augustsson (S) som upprepade argumentet i TTELA och Mats Andersson (C) som gjorde detsamma i kommunfullmäktige.

Kommunen hänvisar inte till någon lag eller lagparagraf som stödjer påståendet om “efterhandsgranskning”. Det skulle, och borde, naturligtvis ha varit på sin plats. Men det är klart, det går inte att hänvisa till en lagparagraf som inte finns…

Däremot finns det faktiskt en oerhört central paragraf i Kommunallagen (KL) som handlar om “Revisorernas rätt till information”. Den paragrafen beskriver motsatsen till kommunens påstående. Jag tänker på KL 12 kap, 9 § (fetstilen är min):

“Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.

De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Det fetstilta är i detta sammanhang, enligt min mening, nyckelformuleringar i lagtexten. Och jag kan inte tolka lagen på annat sätt än att revisorerna har rätt att när som helst gå igenom, granska och kontrollera, dvs inventera, handlingar som rör deras verksamhet.

Jag tog också det säkra före det osäkra och rådfrågade tre olika AI-verktyg, Chat GPT, Google Gemini och Copilot. Så här svarade Chat GPT:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Chat GPT är tydlig i sin förklaring om vad lagparagrafen innebär.

Det egentligen mest intressanta är dock att denna oerhört centrala lagparagraf överhuvudtaget inte nämns i kommunens svar. Och det är synnerligen anmärkningsvärt. Det är för mig en gåta att kommunen kan underlåta att nämna den paragraf i Kommunallagen som reglerar revisorernas rätt till information. Och det är nog fler än jag som undrar – utelämnas paragrafen medvetet…? Och i så fall – varför?

Bestämmelsen i KL 12 kap 9 § är mycket brett formulerad. Det är medvetet. Orsaken är att revisorernas rätt till handlingar är mycket vidsträckt, ännu mer omfattande än t ex enskildas rätt enligt offentlighetsprincipen. 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver:

“Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen.” 

Tillgång till fakta och information är självklart en förutsättning och garanti för att revisorerna ska ha möjlighet att kunna fullgöra sina uppdrag. De måste ha tillgång till alla handlingar som är relevanta för granskningen, “när som helst”. Och det är logiskt. Syftet med revisionen är ju att kommunens verksamhet ska granskas. Den ska skötas på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Jag kan inte förstå annat än att för att kunna uppfylla denna uppgift måste revisorerna rent logiskt ha tillgång till underlag som ligger till grund för beslut, inte bara de färdiga besluten.

Kommunen håller dock inte med.

Fortsättning följer i inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (3)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)

24 juni, 2025 Lämna en kommentar

I kommunfullmäktige den 16 april släppte de förtroendevalda revisorernas ordförande Gunnar Lidell en politisk bomb. Han meddelade församlingen (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”):

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. … Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde…”

Det blåste upp en mindre storm kring revisorerna i allmänhet och Gunnar Lidell i synnerhet. Spekulationernas vågor gick höga, vad var det som hade hänt?

Några dagar senare kom svaret. Lidell uppgav enligt TTELA att det fanns två skäl till att han begärde entledigande från uppdraget som revisor. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”.) Det första skälet var ett missnöje över att Jan Appelqvist Palmqvist (SD) hade valts till revisor. Jan Palmqvist hade ju tidigare lämnat alla sina politiska uppdrag efter att TTELA hade avslöjat att han gjort närmanden mot en patient under sitt arbete inom psykiatrin. (Se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”.)

Gunnar Lidell nämnde emellertid inte Palmqvist vid namn i sin begäran om entledigande. Lidell skrev:

”SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen.”

Anders Strand (SD) har vad jag vet inte kommenterat SD:s utnämning av Palmqvist. Det är anmärkningsvärt men kanske inte förvånande. Det är inte första gången som SD och SD-ledamöter har visat bristande omdöme.

Det andra skälet för Gunnar Lidell, och enligt min mening på sätt och vis det principiellt viktigaste, var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator.

Netpublicator är en digital, molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution. Netpublicator är särskilt anpassad för offentlig sektor med behov av att hantera känslig information. Samtliga ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder har tillgång till plattformen. Men alltså inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer.

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Under de diskussioner som utspelade sig efter Lidells avgång gavs inga besked om orsakerna till varför inte revisorerna fick tillgång till Netpublicator. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttalade sig i TTELA (se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”):

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla.”

Augustsson var bestämd i sin åsikt – Vänersborgs revisorer ska nöja sig med precis samma möjligheter att ta del av kommunens handlingar som vilken kommuninvånare som helst, eller rättare sagt, som vilken person i denna värld som helst. Vem som helst med en internetuppkoppling kan nämligen få tag i kommunala beslut.

1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Mats Andersson (C) sa på fullmäktigesammanträdet den 21 maj

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Hur nu Andersson kan vara säker på att inget undanhålls… Och sedan redogjorde Andersson för revisorernas uppgifter och rättigheter. Vilket knappast var Anderssons uppgift att upplysa fullmäktige och revisorerna om. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

På samma sammanträde sa kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C):

“Jag har aldrig sagt att dom (=revisorerna; min anm) inte får tillgång till nånting som de begär.”

Ordförande Levin pratade alltså i jag-form. Det förstår jag fortfarande inte.

Det kan också tilläggas att Dan Nyberg (S) ansåg att det var fullständigt obegripligt att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator, och Nyberg slog kraftfullt fast:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Inför sammanträdet den 21 maj hade jag skrivit till chefsjuristen på kommunstyrelseförvaltningen och bett om en skriftlig motivering till varför revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag fick inget svar. Det förvånade mig inte, det hade hänt tidigare. (Se “KF: Sponsring och donationer 2”.) Med tanke på Mats Anderssons försäkran om att ingenting undanhålls alltså… Men som förra gången blandades kommundirektören in i mina förfrågningar. Och då liksom nu fick jag ett snabbt svar … 

Svaret från kommunens “Juridik och säkerhetschef” betraktar jag som ett officiellt och formellt svar från Vänersborgs kommun. Det gör jag trots att svaret uttryckligen enbart är ett svar på min fråga. Dokumentet avslutas nämligen med:

“2025-06-12, svar till frågeställare Stefan Kärvling via mail”

Jag har emellertid svårt att se att någon annan ska få ett annorlunda svar om de undrar varför Vänersborgs kommuns revisorer inte ska få tillgång till Netpublicator. Det ska även noteras att juridikchefen inte hänvisar till något formellt beslut. Det kan bara betyda att det inte finns något sådant. Och det är värt att uppmärksamma – det finns inget formellt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till Netpublicator. Varken av tjänstepersoner eller politiker…

Slutsatsen kan bara bli att det är kommunens “Juridik och säkerhetschef” som har bestämt eller i varje fall är ytterst ansvarig för de villkor som revisorerna ska arbeta efter. Det är en tjänsteperson som har beslutat, inte politikerna. Och det finns ingen annan motivering till detta beslut, som snarare tycks vara en beskrivning av vad som anses vara rätt hantering, än det dokument som jag har fått mig tillskickat.

Fortsättning följer i blogginlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor, ttela

KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse

25 maj, 2025 1 kommentar

Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.

Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.

Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:

“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”

Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:

“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”

Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…

Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.

“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”

Hmmm…

“Jag har aldrig…”

Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.

Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:

“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”

Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.

Sedan var det min tur.

De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:

“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”

Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….

Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…

Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…

“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”

Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.

Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:

”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”

Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.

Sedan var det jag igen…

Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Och fortsatte:

“Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.

Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”

Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:

“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”

Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.

Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.

Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).

Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:

“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”

Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Dan Nyberg (S) slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.

Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.

Det blir en spännande fortsättning i kommunen.

PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Kommunfullmäktige 2025, M, revisor

Lidells begäran om entledigande som revisor

4 maj, 2025 1 kommentar

På fullmäktiges sammanträde den 16 april släppte Gunnar Lidell (M) en politisk bomb. Han meddelade att han på nästa fullmäktigemöte i maj skulle begära entledigande från sitt uppdrag som revisor. Med andra ord, Gunnar Lidell skulle avgå som förtroendevald revisor, och då självklart också som ordförande för dem.

Det skrev jag om i ett blogginlägg (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”) och TTELA hade självklart också en artikel (se “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”).

Lidell angav två skäl till sin avsägelse. Det principiellt viktigaste skälet var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator. Netpublicator är en digital plattform som möjliggör en säker hantering av dokument. Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har det, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Trots att de har tystnadsplikt, något som inte politikerna har…

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Efter att TTELA publicerade sin artikel, och jag skrivit mitt blogginlägg, uppdaterades TTELA:s artikel. Den kompletterades med ett uttalande av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). TTELA skrev att Augustsson inte förstod Gunnar Lidell (M) – och sedan citerades Benny Augustsson:

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla. Alla handlingar vi får tillgång till inför möten är de som finns på anslagstavlan. Revisorerna ska granska de beslut som tagits och handlingarna i Netpublicator är inför besluten.”

Det finns inget politiskt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till plattformen Netpublicator och alla de handlingar och dokument som ingår i systemet. Benny Augustsson (S) försvarar dock något som kommunens tjänstepersoner/jurister har bestämt. Man kan väl tycka att Augustsson åtminstone borde ha problematiserat frågan för att sedan ha lyft upp den till den politiska nivån. Det finns nämligen inga juridiska hinder för att ge revisorerna tillgång till Netpublicator.

Benny Augustsson och kommunens jurister anser alltså att kommunens förtroendevalda revisorer ska behandlas som vilka kommuninvånare som helst. Alla kommuninvånare, och egentligen alla människor i hela världen, kan nämligen gå in och ladda ner handlingar från kommunens webbplats. Att behandla revisorerna som vem som helst är definitivt att devalvera uppdraget, som Lidell uttryckte det, som revisor. Det verkar som om Augustsson och juristerna inte har läst på kommunens egen webbplats (se “Revisorer”): 

“Revisorernas uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Överhuvudtaget förstår jag inte varför kommunstyrelsens ordförande ska ifrågasätta revisorernas ordförande Lidell. Det kan inte vara Augustssons uppgift att ta någon som helst diskussion med revisorerna och tala om för Lidell vad han behöver för sitt uppdrag, och inte. Det är självklart revisor Lidell själv som måste få avgöra vad han behöver för verktyg för att fullgöra sitt viktiga demokratiska uppdrag i kommunen.

I Kommunallagens 12 kap 9 § står det:

”Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Kommunallagen är mycket tydlig, men för säkerhets skull frågade jag Chat GPT vad lagen innebär. Chat GPT förklarade:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Gemini, Googles AI, håller med och utvecklar faktiskt vad revisorerna ska ha tillgång till:

”Revisorn behöver obehindrad tillgång till alla relevanta handlingar, protokoll, avtal, fakturor, budgetar, redovisningsrapporter och annan dokumentation som rör kommunens verksamhet och ekonomi. Detta inkluderar både fysiska och digitala dokument. Revisorn ska också ha tillgång till system och register för att kunna granska hur information hanteras och kontrolleras. Revisorn behöver tillgång till kommunens olika IT-system, ekonomisystem, personalregister och andra relevanta register.”

Jag har kontrollerat dessa AI-uppgifter. De stämmer. I SKR:s skrift ”God revisionssed” står det i 5 kap:

”Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen. Revisorerna, lekmannarevisorerna och deras sakkunniga har rätt att få de upplysningar de behöver … Det gäller även sekretessbelagd information.”

Och nu, den ursprungliga anledningen till varför jag publicerar ytterligare ett blogginlägg om Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande. Här kommer Gunnar Lidells (M) egen begäran om entledigande som revisor – i sin helhet.

===

Begäran om entledigande från revisorsuppdrag,
Vänersborg 25 april -25

Undertecknad önskar att bli entledigad från uppdraget som ordförande/ledamot i kommunrevisionen från o med KF i maj -25. Detsamma gäller givetvis uppdragen kopplade till revisionen såsom Vattenpalatset, Halle-Hunneberg AB, Fyrbodals kommunalförbund samt Mediapoolen AB.

Bakgrund:

När revisionsarbetet för verksamhetsåret 2024 är lagt till handlingarna, tackar jag för mig av 2 anledningar, båda är enligt min uppfattning devalverande för uppdraget i kommunens revision.

1:

SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.

2:

Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, styrelse och nämnder i Vänersborgs kommun har tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt. Fyrbodals kommunalförbund däremot, och ett stort antal andra kommuner Sverige är generösa och underlättar för sina revisorer genom att ge dem access, men inte Vänersborg. Min uppfattning är att kommunen även i detta ärende visar sänkt förtroende och respekt för sina förtroendevalda revisorer, detta är mitt skäl nr 2.

Med hopp om framtida högre förtroende för kommunala revisorer i Vänersborgs kommun tackar jag således för mig, det har varit 2 (drygt) intressanta år som granskare av kommunens räkenskaper och verksamheter. Lycka till!

Dag som ovan!

Gunnar Lidell (M)

===

Kommunen tycks ha begått ett stort fel när den nekat Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Kategorier:Juridik, M, revisor, S

Gunnar Lidell slutar som revisor!

25 april, 2025 1 kommentar

Vänersborgs kommun har 7 förtroendevalda revisorer. De är valda av kommunfullmäktige. På kommunens webbplats (se “Revisorer”) står det:

“Ordföranden i revisionen väljs från oppositionen. De är oberoende och opartiska, bedriver revisionsarbetet självständigt och omfattas av reglerna för tystnadsplikt. Till sin hjälp har de sakkunniga biträden (yrkesrevisorer).”

Kommunen fortsätter att förklara de förtroendevalda revisorernas uppgift:

“Revisorerna uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Revisorerna har med andra ord en oerhört viktig roll i den kommunala demokratin.

På kommunfullmäktiges senaste sammanträde, den 16 april, var ett av de första ärendena på dagordningen “Information från revisionen: ”’Granskning av IT – och informationssäkerhet i praktiken’”.

Revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) redogjorde för en granskning av kommunens IT-säkerhet i praktiken. De förtroendevalda revisorerna hade låtit Ernst & Young (EY) göra en massiv, fingerad phisherattack. Ett fejkat mail gick ut till samtliga kommunens drygt 4.600 användare. Revisorerna var nyfikna på hur många av medarbetarna som skulle lämna ut sina användaruppgifter, dvs e-postadress och lösenord. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp” och “Phishing med bottennapp”.)

IT-enheten och EY var överens att man skulle sänka “garden” så att EY kom innanför skyddsnätet och kunde utföra sitt fejkade attack. Det visade sig emellertid att kommunens personal blev förvarnade om phishingattacken. De förtroendevalda revisorerna skriver i ett missiv till rapporten från EY:

“Vi revisorer noterar att IT-avdelningen, trots överenskommelse om att inte förvarna om det simulerade angreppet, valt att på eget initiativ på förhand publicera information om e-postutskicket på intranätet.”

I talarstolen för 1,5 vecka sedan var revisor Lidell lite mer “diplomatisk”:

“Sedan råder det olika uppfattningar om det var överenskommet att skicka ut det vanliga meddelandet att ‘nu är vi satta under attack’. Det säger IT-enheten att det var det men det hävdar då vår sakkunniga att så var inte fallet. Man var överens om att man skulle inte tipsa om det.”

Det var hur som helst alltför många som klickade på länken och lämnade ut sina personliga uppgifter inklusive lösenord.

Men så avslutade Gunnar Lidell sitt anförande med en veritabel bomb. Lidell sa att det här var sannolikt den sista gången som han stod i talarstolen. Och Lidell fortsatte:

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. Så tackar jag för det. Jag kommer med mitt entledigandebegäran, kommer jag förtydliga exakt varför jag slutar men jag kan… Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde och det kommer jag att förtydliga i mitt entledigande.”

Det var en cliffhanger som heter duga… Tills idag.

TTELA skriver idag på sin webbplats om Gunnar Lidells begäran om entledigande. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”)

TTELA skriver att det första skälet till Lidells avsägelse är att:

“Jan Appelqvist Palmqvist (SD) valts till revisor.”

Jag tvivlar dock på att Gunnar Lidell skriver ut namn i sin avsägelse, men uppenbarligen är det Jan Palmqvist (som är hans namn numer) som Lidell avser.

Palmqvist blev omskriven av TTELA den 13 mars 2024 (se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”):

“Palmqvist [har] fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Kritiken bestod i att han i sitt jobb som skötare inom psykiatrin agerat mycket olämpligt mot en tvångsvårdad patient. I Ivos beslut står följande:

‘Mentalskötaren Jan Appelqvist Palmqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.’

Enligt beslutet ska politikern ha skickat kärleksbrev och sms med ett olämpligt innehåll till sin patient. Han ska även ha berört henne på ett oprofessionellt sätt.”

Gunnar Lidell skriver i sin avsägelse, enligt TTELA, att SD:s nominering av Palmqvist och fullmäktiges godkännande av den:

“har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer”.

Det stämmer att kommunfullmäktige godkände nomineringen och därmed valde Palmqvist till revisor.

Partierna i kommunfullmäktige får rätt till ett antal poster och uppdrag i kommunen, och ju större partiet är desto fler uppdrag får det. Det handlar framför allt om vilka personer som ska sitta i de olika nämnderna, men också om revisorsuppdraget. Av “födsel och ohejdad vana“ lägger sig de andra partierna inte i vilka personer de olika partierna nominerar. Det är upp till varje parti. Det är naturligtvis också känsligt att opponera sig mot ett annat partis nominering av den anledning att då ifrågasätts personens heder och vandel i ett offentligt forum. Det är inte enkelt och knappast heller rättvist.

Det är en förklaring men inget försvar. Jag borde åtminstone ha begärt ordet och meddelat att jag inte deltog i beslutet…

Det andra skälet till Gunnar Lidells avsägelse är, fortfarande enligt TTELA:

“kommunens förtroendevalda revisorer [har inte] tillgång till det digitala ärendesystemet Netpublicator. Ett verktyg andra förtroendevalda i kommunen har tillgång till.”

TTELA skriver inte mer om detta. Själv anser jag att det är ett betydligt viktigare skäl till en avsägelse. Revisorernas uppgift är att vara “medborgarnas förlängda arm” in i kommunens verksamhet. De ska genom granskning och kontroll mm se till att allt går rätt till i kommunen. Revisorernas uppgifter anges i Kommunallagen och revisionen har till och med ett eget kapitel. (Se “Revision”.)

Revisorernas roll kräver naturligtvis tillgång till kommunens alla dokument, som utredningar, beslut, protokoll osv. Det är i det närmaste både upprörande och skandalöst att kommunen hindrar revisorerna från att ta del av dessa. Det är ett sätt, som jag ser det, att hindra revisorernas arbete och demokratiska uppgift.

Jag vet inte vem som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till ärendesystemet Netpublicator. Det är i varje fall inte kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.

Jag håller med revisor Gunnar Lidell (M) om att Vänersborgs kommun har devalverat revisorernas värde. Kommunen måste ändra uppfattning. Tyvärr tycks det dock vara för sent att få Lidell att dra tillbaka sin begäran.

Gunnar Lidells avsägelse är en stor förlust för Vänersborgs kommun.

Anm. Läs vidare i blogginlägget: ”Lidells begäran om entledigande som revisor”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2025, M, revisor, SD, ttela

Votering i dagens BUN!

17 mars, 2025 1 kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) höll på i nästan 4,5 timmar. Kl 12.48 vandrade ledamöterna iväg från kommunhuset efter bland annat en sällsynt votering.

De flesta av nämndens ärenden redogjorde jag för i fredagens inlägg, “Dags igen för BUN”. Och allt gick som det var tänkt. Nästan.

Verksamhetschef Grundskola F-6 Liselott Svedjeland och rektor Linda Forssén på Öxnered skola informerade om ”rektors ledning mot bättre undervisning och bättre resultat”. Det var en bra, intressant och lärorik föredragning. Rektor Forssén fick förhållandevis gott med tid att redogöra för arbetet i Öxnered och utveckla de tankar som låg bakom. Det händer nämligen inte sällan vid informationer i kommunens organ att alltför kort tid är avsatt och att föredragningar därför blir alltför “rumphuggna”.

Det ställdes även en del frågor. På frågan om vad nämnden kan göra för att undervisningen och resultaten ska bli bättre kom svaret snabbt. Nämnden ska inte peta i detaljer utan istället ge förutsättningar för skolan att fullgöra sitt uppdrag. Det behövs mer resurser till särskilt stöd och till förebyggande arbete, särskilt för de yngre eleverna. Det behövs mer personal och planeringstid i fritidshemmen. Rektor Forssén ville även se fler vuxna från andra yrkesgrupper i skolan. Hon menade också att det fanns tid för rektorerna att fullfölja sitt pedagogiska uppdrag – om tiden användes effektivt. Alla möten måste t ex vara meningsfulla och ge något. Forssén tyckte slutligen att rektorerna fick mycket stöd och hjälp från den centrala förvaltningen, och det frigjorde tid för dem.

Månadsuppföljningen för februari varslade om att det blir ett tufft 2025 för verksamheterna. Särskilt under höstterminen, eftersom det inte går att ändra och anpassa organisationen mitt under innevarande läsår (ht 2024-vt 2025).

BUN fick information om de budgetanvisningar (“budgetramar”) som kommunstyrelsen beslutade i februari. (Se “Dags igen för BUN”.) Kommunens nyligen framtagna befolkningsprognos presenterades också. Prognosen har skrivits ner. Det betyder att Vänersborgs kommun inte kommer att se någon ökning av barn och elever de närmaste åren, utan tvärtom – kullarna kommer att minska mer än man kunde ana.

BUN beslutade att anta förslaget till “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys 2025”. Den stora granskningen kommer att läggas på “Elevers rätt till särskilt stöd”. Det är en helt riktig prioritering.

Nämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om:

“att anställa personal på varje mellanstadieskola som arbetar med att förebygga och förhindra rekrytering av barn och ungdomar till kriminella gäng.”

Det är ett bra förslag men i dessa kärva ekonomiska tider så måste verksamheterna i första hand satsa sina resurser på undervisning inklusive särskilt stöd. Det i sig är ett sätt att förebygga gängrekrytering.

På TTELA:s webbplats (se TTELA “Miljonbidrag till kommunerna – ska minska organiserad brottslighet”) ser jag i skrivande stund att Vänersborg ska få 643.815 kr i statligt bidrag för att stärka det förebyggande arbetet med barn som dras in i organiserad brottslighet. Det är en droppe i havet men det visar att det problem som formuleras i medborgarförslaget är allvarligt.

Och så var det då svaret som BUN skulle lämna till revisorerna. Nämnden fick ju en ganska omfattande kritik i EY:s granskning av det särskilda stödet. (Även här hänvisar jag till “Dags igen för BUN”.)

Det var ett bra svar och de åtgärder som nämnden/förvaltningen ska vidta utifrån kritiken är mycket omfattande. Men så avslutades yttrandet med en kritik, ett bemötande, av revisorernas sätt att utföra sitt uppdrag. Det stod bland annat:

“Barn- och utbildningsnämnden ifrågasätter det elevunderlag som revisionsrapporten grundar sig på då det inte i rapporten är utrett om alla elever i underlaget verkligen är i behov av utredning om särskilt stöd. Därmed är omfattningen av de brister som framkommer av stickproven oklara.”

Min uppfattning var att avsnittet skulle strykas. Kritiken mot revisorernas sätt att utföra sin revision hade, som jag såg det, inget stöd i Skollagen. Tvärtom, jag ansåg att det var revisorerna som följde Skollagen.

Det blev diskussion och argument framfördes som att det inte var viktigt att följa lagen, att det tog för lång tid och för mycket resurser att göra som revisorerna sa etc. Det förvånar faktiskt att en nämndledamot från ett av de styrande partierna inte tyckte att Skollagen skulle följas… Det var bara två personer som uttryckligen stödde och argumenterade för min uppfattning, Peter Lénberg (V) och Gunnar Henriksson (L).

Mitt förslag till ändringsyrkande blev:

“Jag yrkar att bemötandet av revisorerna för urvalet av de 20 eleverna ska strykas, dvs det sista avsnittet i yttrandet bör utgå. Yttrandets tolkning av när utredning ska utföras har inte stöd i Skollagen.”

Det blev votering. Partierna i opposition (V+M+SD+L) fick med sina 6 röster majoritet för ändringsförslaget mot de styrande partiernas (S+C+KD+MP) 5 röster.

Det blev en votering i ett av BUN:s ärenden till slut. Det händer inte ofta. Och de styrande partierna förlorade… 

På de kvarvarande ärenden blev det emellertid enhälliga beslut enligt de beslutsförslag som låg på bordet.

Både ordförande Bo Carlsson (C) och skolchef/förvaltningschef Sofia Bråberg hade en hel del viktig och intressant information att förmedla. 

På min fråga om Silvertärnans “skolgård” fick jag beskedet att det pågår en dialog med samhällsbyggnadsnämnden om den. Och nämnden ska yttra sig om framtiden för Norra skolan på nästa nämndsmöte. BUN har fått dispens att svara senare. (Se TTELA “Beslut om Norra skolans framtid i Vänersborg väntas i höst”.)

Och sedan lämnade ledamöterna kommunhuset, och i varje fall en av dem kände att han hade lärt sig något nytt – om hur lagar kan betraktas…

Kategorier:BUN 2025, revisor