Stefan Kärvlings blogg

En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas.

Alla rektorer och lärare måste följa läroplanen. I läroplanen beskrivs lärarens och skolans uppdrag. Där beskrivs också målen och riktlinjerna för arbetet samt den värdegrund som verksamheten ska vila på. (Om du vill veta mer om rektorns specifika uppdrag kan du läsa mer här.)

Från och med höstterminen börjar en ny läroplan att gälla. I grundskolan kallas den LGR 11. På samma gång träder en ny Skollag och Skolförordning i kraft.

Det är stora förändringar. Det är viktiga förändringar.

I Härnösand tycker man att förändringarna är så viktiga att alla som verkar inom skolan, även t ex vaktmästaren, ska vara väl bekanta med skolans värdegrund och uppdrag.

På skolkontoret i Härnösand säger man:

”Mycket annan skolutveckling får stå tillbaka till förmån för arbetet med skollag och läroplaner just nu. Men så får det vara – det här är grunden för verksamheten och vi vet att läroplanerna inte har styrt vårt arbete tillräckligt. Nu står det klart för alla vad det är som gäller, fokus ligger inte på vad vi vill och brukar göra utan på vad läroplanerna säger att vi ska göra.”

(Läs gärna citatet ovan en gång till innan du läser vidare.)

Vad gör Barn- och utbildningsförvaltningen i Vänersborg för att implementera den nya läroplanen, och hur kvalitetssäkras denna implementering?

Barn- och Ungdomsförvaltningen har skickat rektorerna på en endagskurs om de nya styrdokumenten. Några utvalda lärare på varje skola, så kallade nyckelpersoner, har också varit på en endagskurs, som Skolverket höll i.

Dessa nyckelpersoner ska sen utbilda sina kollegor. Bäst de vill höll jag på att säga. Barn- och ungdomsförvaltningens chefer följer inte upp eller kvalitetssäkrar något av det här.

I Vänersborgs Barn- och ungdomsförvaltning anser man nämligen att det finns viktigare saker än implementeringen av LGR 11. I Vänersborg har förvaltningen bestämt och ålagt lärarna att

• lära sig att använda skolans nya webbaserade tjänst för administration av elever, betyg etc – den sk lärplattformen
• utbildas i praktisk IT- och mediekompetens (PIM)
• gå en arbetslagsutbildning, FIRO (en utbildning grundad på en teori som utarbetades med utgångspunkt från grupper inom den amerikanska marinen i Koreakriget…)
• alla klassföreståndare i åk 7 ska gå en utbildning i EFFEKT-modellen (som går ut på att skapa ett nätverk mellan föräldrar i varje högstadieklass för att förhindra att deras ungdomar röker eller dricker).

Läroplanen då? Ja, det kanske blir tid över. Läroplanen får väl rektorer och lärare ordna på egen hand, det är väl inte Barn- och ungdomsförvaltningens sak. Eller?

Naturligtvis ska det vara tvärtom. Först ska resurser och tid avsättas till implementeringen av LGR 11 – sedan får vi se om det blir någon tid över till annat.

I Vänersborgs Barn- och utbildningsförvaltning frågas det sällan efter rektorernas eller lärarnas behov.  I Vänersborgs Barn- och utbildningsförvaltning frågar man inte – man bestämmer. Sedan ålägger man alla att följa det som man har bestämt. (…trots att man ibland till och med saknar mandat att bestämma det man har bestämt…)

Det finns flera exempel på denna inställning, inte bara när det gäller prioriteringar av andra uppgifter än implementering av LGR 11.

Ett förslag på en ny rektorsorganisation har utarbetats. Rektorerna har inte deltagit i detta arbete, så inte heller lärarna. Barn- och ungdomsförvaltningen har helt på egen hand bestämt organisationen. Vem som ska sedan ska bli rektor på vilken skola, enligt förslaget från förvaltningen – det vet inte ens rektorerna själva. Naturligtvis vet inte heller lärarna det. Förvaltningen har inte frågat vilka synpunkter lärarna har. Och om lärarna ändå framför sina synpunkter, oombedda, så struntar man i dem. Förvaltningen har knappt frågat ens rektorerna. Och har de det, och inte fått ”rätt svar ” – då struntar förvaltningen i det. Också.

När det gäller rektorsorganisationen ska tre rektorer gemensamt leda den så kallade Centrala skolenheten 7-10. Hela Vänersborg, utom Dalslandsdelen, ingår i detta rektorsområde. Rektorsområdet är alltså en skolenhet men med lokaler på tre ställen (Torpa, Tärnan och Vänerparken). Jag vet inte hur detta går ihop med Skollagens 2 kap, 9§:

”Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

”En rektor”. ”En”. En petitess kanske… Men ändå.

Förvaltningen utarbetade förra läsåret en elevtidsfördelning, dvs hur många timmar man ska ha i varje ämne på respektive stadie. Den utarbetades utan att man tittade på den (då kommande) nya läroplanen. En stor nyhet i LGR 11 är nämligen att staten har definierat ett centralt innehåll, dvs ett innehåll som måste tas upp i varje ämne. Det är svårt att bedöma hur många timmar varje ämne behöver på varje stadie om man inte tittar på det centrala innehållet. I Vänersborg kan man dock… Och gör detta, utan att ta hänsyn till det antagande om tid som Skolverket använt vid skrivningen av kursplanerna – och publicerat.

En annan stor nyhet i kommunen och på skolorna är att ett ”elektroniskt stämpelur” införs. Facken har inte ens fått reda på vem som beslutat om att införa detta kontrollsystem. Anledningen är nog inte heller, kan man anta, att måluppfyllelsen i skola och förskola ska öka…

I samband med det ”elektroniska stämpeluret” har rektorerna faktiskt fått en ny uppgift av förvaltningen. Det är rektorerna som ska kontrollera att tiderna för ”stämplingen” stämmer överens med de avtalade tiderna. Och gör de inte det, så ska så klart rektorerna hantera rättelser etc.

I stället för att bestämma en massa saker som ingen på skolorna efterfrågar eller har behov av borde Barn- och utbildningsförvaltningen ställa frågan till kommunens lärare och rektorer: Vad behöver ni för att kunna fullgöra ert uppdrag?

Det tror jag aldrig kommer att hända. Förvaltningen utgår i stort sett uteslutande utifrån administrativa och kortsiktiga ekonomiska utgångspunkter. (En av cheferna föreslog till exempel förra året, på fullt allvar, att eleverna i vår skola kunde undervisas i språk genom att se på en TV-utsändning från stan. Då kunde man spara in på lärare, det behövdes bara någon som ”vaktade” eleverna…)

Kommunens uppgift är att se till att rektorn och pedagogerna kan sköta sina jobb, dvs sina uppdrag från riksdag och regering. Kommunen måste se till att på alla sätt ge rektorer och pedagoger de nödvändiga verktygen för detta jobb.

I söndags skrev jag om profilklasserna i Vänersborgs skolor. (Det inlägget kan du läsa här.) Profilklasser innebär att eleverna har ett visst ämne på Elevens-val-tid under hela högstadiet. Skolan kan också besluta om att göra avsteg från timplanen så att eleverna i profilklassen får mindre tid i andra ämnen för att få ytterligare tid till profilämnet. På Tärnan har idrottsklassen bara Elevens val och timmarna i Idrott till profilämnet. På Vänerparken har de estetiska profilerna tagit tid från andra ämnen för att skapa mer tid för musik, dans eller bild.

Många föräldrar har de senaste veckorna engagerat sig i frågor kring profilklasserna och då särskilt uttagningen av elever till dem.

Sedan mitt senaste inlägg har jag tagit reda på mer fakta.

Eleverna i åk 6 kan välja på fyra profiler. På Tärnan finns det idrott (inte längre fotboll alltså). På Vänerparken finns det tre olika estetiska profiler. Det är musik, bild och dans.

Över 50% av alla elever i åk 6 i ”stan” sökte till någon av profilklasserna. Detta innebar att alla som sökte inte fick plats. Det fanns nämligen fler sökande än platser. Med ett undantag. Till dansprofilen fick alla 27 som sökte också plats.

Till musikprofilen sökte 60 elever. Det fanns 28 platser. 40 sökte bild, men bara 28 fick plats.

Till Tärnans idrottsklass sökte 14 elever ”för mycket”.

Detta fick till följd att ett urval måste göras. Några elever måste ”gallras bort”.

På Tärnan gjordes urvalet genom att varje sökande blev intervjuad, mellan 30-45 min. Med sig till intervjun hade varje elev svar på 3 frågor som de hade fått i förväg och som skulle besvaras skriftligt.

Efter intervjuerna ”gallrades” 14 bort.

När det gäller Tärnan var det första gången som inte alla sökande till profilen fick plats. Det var inget bra. Föräldrar hörde av sig och hade åsikter om bland annat urvalsprocessen. Ttela publicerade insändare. I tisdags ändrade sig någon i ”ledningen”, någon chef eller grupp av chefer tog beslut om att alla sökande skulle bli antagna!

Detta innebar alltså att alla som sökt Tärnans idrottsprofil till hösten också fick plats. Hur den extra klassen, eller gruppen, ska organiseras – och finansieras! – vet inte Tärnan just nu. 14 elever i en klass är inget optimalt antal ur ekonomisk synvinkel…

Det är väl bra att man kan ändra beslut som blir ifrågasatta. Å andra sidan undrar man hur genomtänkta sådana beslut är – när de som ropar högst kan få makthavare att ändra sig. De som inte kan ropa alls då?

På Vänerparken fick alla som sökte musik göra ett sångprov. Om eleven ifråga spelade ett instrument fick de även spela på detta. Det var dock mindre viktigt för uttagningen, ingen blev ”bortvald” på grund av att han/hon inte spelade ett instrument. Eleverna fick också göra diverse test som gick ut på att ta reda på elevens rytmkänsla, musiköra osv. De olika testerna bedömdes på en skala. Resultaten räknades ihop och de med högst poäng antogs till musikklassen. Inte de andra.

Till Bildklassen lottade man helt enkelt.

Hur ska man ställa sig till detta? Själv tycker jag att det är väldigt tidigt att välja profiler när man går i 6:an med tanke på risken att bli ”bortvald”. Grundskolan är obligatorisk och att då försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger tycker jag är förkastligt.

Det är ju inte bara ett ämne som man inte får, det vore kanske inte så himla farligt. Men det är ju faktiskt så att när de inte får sitt profilval tvingas de kanske till en skola de inte valt och risken finns också att de blir ”ensamma” där om alla gamla kompisar kommer in på sitt val. Det är en ganska stor sak för en 12-åring. Jag tror inte att många vuxna skulle acceptera en sådan behandling.

Nu tillåter den nya Skollagen profilklasser med urval (i och för sig definierat som ett ”undantag”). Vad man än tycker om detta. Som jag har skrivit tidigare så reglerar den nya Skolförordningen hur urvalet får gå till. Och den anger bara färdighetsprov som grund för urval. Förordningen träder i kraft 15 april och ska börja tillämpas 1 juli. Utifrån detta tolkar jag det som att det är dessa bestämmelser som gäller för höstens organisation. Jag tror inte att man kan anföra att urvalet skedde före 15 april och därför hänvisa till den gamla Grundskoleförordningen. Administrativa skäl kan vad jag förstår inte vara ett skäl för att förordningar inte ska följas. Men det är väl som vanligt, kommunala beslut är lagliga så länge ingen överklagar. (Toppaffären lärde oss att även olagliga kommunala beslut blir lagliga om ingen överklagar inom tre veckor…)

Men det finns fler och ännu starkare skäl till att se över förvaltningsledningens policy och riktlinjer för profilklasserna.

Över 50% av alla 6:or har alltså sökt till en profilklass. Betyder det då att eleverna i Vänersborg har ett unikt intresse för estetiska ämnen? Ett intresse som saknar motsvarighet i landet?

Jag tror inte att det är så.

Fundera en stund på följande frågor innan du läser vidare. Varför sökte inte en enda elev från Tärnan till någon av profilklasserna på Vänerparken? Var alla elever i åk 6 på Tärnan ointresserade av musik, bild och dans?

Fundera även på följande frågor: Vilka elever sökte till Vänerparken? Och varför?

Elever väljer skola i första hand. Eleverna ville gå på Vänerparken. Det är framför allt eleverna som tidigare tillhörde Huvudnässkolans upptagningsområde som helt enkelt inte vill gå på nya Torpa eller Tärnan.

Ett skäl som fördes fram, både av förvaltningen och av politiker (framför allt av socialdemokrater, men även av de borgerliga) i samband med diskussionerna om att bygga den nya Torpaskolan, var att en sådan skolenhet skulle leda till ökad integration. Utifrån vad vi kan se nu har det i verkligheten blivit precis det motsatta. Vi har fått en segregering av sällan skådat slag. Och det handlar inte om friskolor – det är kommunen själv som är ansvarig för den.

Hur har det kunna gå så här? Vem är ansvarig? Var har dessa beslut tagits?

Det kan man faktiskt fråga sig. Det är inte rektorerna som fattat besluten. De har tidigt befarat en sådan här utveckling. De har exempelvis föreslagit att dansklassen i stället skulle förläggas till Tärnan. Likadant med bildklassen. Varför inte ha den på Tärnan som till skillnad från Vänerparken dessutom har välutrustade lokaler för bildundervisning? Eller musikklassen till nya Torpa som utrustats med 6-7 lokaler för undervisning i musik! Detta kunde kanske ha fått positiva effekter för integrationen?

Rektorerna är inte ansvariga.

Rektorerna har fått höra att de estetiska profilerna ska ligga på Vänerparken. Det är bara så. Det har politikerna bestämt. ”Det är politiken.”

Nu kan inte politiken ta sådana beslut. Och har inte heller gjort det. Politiker har bestämt att lägga ner Huvudnässkolan och att bygga en ny Torpaskola. Sådana beslut fattas av politiker. Men att bestämma om profilering, nej. Barn- och ungdomsnämnden har inte fattat några beslut om profilklasser. Sådana beslut kan bara fattas av rektorer. Enligt Skollagen.

Har rektorerna fattat dessa beslut? Eller har man fått ”direktiv” från någon annan?

I onsdags hade kommunfullmäktige sammanträde.

Första timmen ägnades åt information. Förvaltningschefer berättade om verksamheterna för alla nya ledamöter. Och gamla.

Först ut var Barn- och Ungdomsförvaltningens chef. Han beskrev verksamheten. Det blev mycket ekonomi. Väldigt mycket ekonomi. Han sa också:

”Vi jobbar med teambuilding för att stärka arbetslagen ute i våra verksamheter.”

Jag funderade på det.

”Arbetslag”? Med arbetslag menas i skolans värld en organisation som byggs utifrån att lärare som undervisar i olika ämnen i en klass samarbetar kring klassen.

Det kan ju vara ett sätt att organisera en skola. Det finns andra sätt. Vår regering med Jan Björklund i spetsen vill ha en organisation som utgår mer från ämnena, att lärare som undervisar i samma ämnen samarbetar oberoende vilken klass de undervisar i.

Vilken ”organisationsmodell” som förespråkas i det moderna pedagogiska Sverige är alltså tydliggjort av Björklund.

Ordet ”arbetslag” förekommer heller inte i varken Skollagen, Skolförordningen – eller i Läroplanen!

Lena Eckerbom Wendel, Barn- och ungdomsnämndens ordförande, har ett favorituttryck.

”HALLÅ ELLER!!??”

Det håller jag helt med om. I det här sammanhanget.

Jag undrar vem som har bestämt att skolorna i Vänersborg ska vara organiserade utifrån en gammal tanke om ”arbetslag”. I Skollagen står det: ”Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation”. Är det så i Vänersborg? Det verkar inte så.

Att från förvaltningsnivå styra det lilla utrymme som finns för kompetensutveckling av pedagogisk personal mot att jobba med teambuilding för att stärka arbetslag måste ses som ett ”dubbelfel”.

Även den nya Torpaskolan är planerad och byggs utifrån idén om att det ”traditionella” arbetslaget ska vara utgångspunkten för organisationen. Den nya Torpaskolan, ni vet, den skolan som kommunen just nu bygger på Idrottsgatan – den där skolan som beslutades av både Barn- och ungdomsnämnden och kommunfullmäktige, utan att någon enda av ledamöterna hade sett ritningarna? Och som inget parti tyckte var anmärkningsvärt eller konstigt. Utom Vänsterpartiet då, men det räknas väl inte?

Att förskolan och grundskolan får nya styrdokument nämndes för övrigt inte på fullmäktigeinformationen. Det kanske inte är så viktigt…

När gymnasieförvaltningens chef presenterade sin verksamhet började han med att säga att han var chef över en verksamhet som stod inför stora förändringar.

”Till hösten får vi en ny Skollag och en ny Läroplan.”

Det var det första han sa. Dessutom fortsatte han att berätta att en lärarlegitimation ska införas.

Han hade förstått vad som är viktigt för verksamheten i skolan framöver och därför bör prioriteras. Att rektorer och personal i grundskolan hellre skulle se kompetensutveckling inom andra områden än teambuilding är nog inte att betrakta som en djärv gissning nu när skolan får en ny Läroplan, en ny Skolförordning och en ny Skollag.

Vad vet förvaltningschefen för Barn och Ungdom om detta?

Gymnasiechefen är som sagt väldigt insatt i verksamheten. Som tack sägs det att han ska flytta till Kommunhuset – bort från verksamheten. I varje fall den verksamhet som han är satt att förvalta. Närhet till verksamheten kanske skapar insikter som kan betraktas som oviktiga eller kanske till och med hotfulla?

På tal om något helt annat.

Häromveckan läste vi att Vänersborgs kommun ska skapa en ny grafisk profil som ska användas i all marknadsföring.

”Vi vill fräscha upp vår nuvarande profil som är mer än tio år gammal.”

Säger informationssekreterare Thomas Fridén.

Det känns väl, tyvärr, som att Vänersborg redan har en ny grafisk profil… vilket vi vill eller ej… Som bara är ett år gammal. I varje fall i den meningen att väldigt många i Sverige får något speciellt på näthinnan när de hör namnet Vänersborg…

Kanske kommunens nya slogan skulle kunna bli, något i stil med – ”kommunen – där allt finns”. Varför inte ”ALLT-I-ETT”?

Och så ska det väl vara internationellt? På engelska blir det väl då…

Whole-in-one!

Reklambyrån som tog hem upphandlingen för att utarbeta den nya grafiska profilen heter Mid Marketing (till företagets hemsida). Det är samma företag som hade uppdraget att jobba med arenan… Och som producerar Vänersborgaren…

Ibland är världen bra liten…