Arkiv
KF: Hur gick det 2016? (2)
Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.
Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.
Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:
”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”
Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.
Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.
Det gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:
”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”
Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.
Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till 
verksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.
Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…
Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?
Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:
”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”
Det är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)
Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…
Det finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.
Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.
Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…
Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…
Hur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.
Dessa mål uppnåddes under 2016:
- ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
- ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
- ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
- ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
- ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
- ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
- ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”
Målet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.
Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:
”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…
Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.
Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:
”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”
Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…
Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…
KF: BUN:s verksamhetsberättelse
Veckans sammanträde med kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, handlar till stor del om gångna tider, om år 2015.
Jag har tidigare skrivit om revisorernas rapporter (se ”Revisorsrapporter”) och årsredovisningen (se ”År 2015 till handlingarna”). Idag tänkte jag skriva några ord om Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse.
Delar av verksamhetsberättelsen finns med i årsredovisningen, således under ärende 3, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende (ärende 4 på dagordningen).
I årsredovisningen finns själva resultatavstämningen med. Och resultatet är väl inte speciellt 
upplyftande för barn- och utbildningsnämndens del, kan man nog konstatera.
Det finns 20 mål. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2015. De är symboliskt och ytterst pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 11 mål har således inte uppnåtts. De är markerade med röda ploppar.
Målet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet och arbetsro ska vara hög får en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle politikerna kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.
Barns och ungas psykiska hälsa har förbättrats under året enligt målavstämningen. Det verkar dock vara mer en känsla grundad på det arbete som utförts än med fakta om resultatet. Det finns anledning till att vara lite skeptisk. Stora barngrupper i förskolan, stora klasser, för få speciallärare, ett betygssystem som bidrar till stor stress bland eleverna etc gör, även här, att förutsättningarna skulle kunna vara, och bli, bättre. Vi hoppas dock att den psykiska hälsan verkligen har förbättrats.
Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter sitt arbete med att öka skolnärvaron. Och det ger resultat.
Det finns vidare gröna ploppar på samverkan mellan hem och barnomsorg (jag undrar om Nattugglans föräldrar var med i undersökningen?) och med andra myndigheter. Fast jag blir lite tveksam till den gröna ploppen för målet:
”hög kvalitet inom förskola och grundskola ska synliggöras”
Vilken hög kvalitet? Hög kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…
Det finns många mål som inte uppnås…
Trots att medelmeritvärdet i åk 9 ökade, så sjönk andelen elever som var behöriga till ett yrkesprogram. 21% av eleverna uppnådde inte heller godkända resultat i samtliga ämnen. Dessutom finns det en del i övrigt att önska när det gäller likvärdigheten mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor.
BUN lyckades inte med att tillgodose föräldrarnas förstahandsval inom barnomsorgen inom fyra månader. Detta är för övrigt ett lagbrott… Det blev inte heller någon utökning av öppettiderna i förskola och fritidshem.
Det finns fler mål som inte uppnåddes.
Men så är det. Vänersborg har den förskola och den grundskola som kommunen förtjänar. Vill inte politikerna ge de nödvändiga förutsättningarna till pedagogerna, så blir resultatet så här. Att Vänersborg inte följer Skollagen tycks inte heller vara särskilt viktigt för många politiker. Eller att kommunen kom på plats 199 i SKL:s skolranking ”Öppna jämförelser” för 2015. (På plats 159 om de fristående skolorna räknas med.) (Skolrankingen kom för övrigt idag, rapporten laddar du ner här och statistik här.)
Det var verksamheten under ärendet om årsredovisningen. Sedan kommer ”ytterligare” en verksamhetsberättelse under ärende 4. Den här berättelsen är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.
Jag gör några nedslag i BUN:s berättelse.
- BUN redovisar att överskott på 10,4 milj kr.
- Antalet elever i grundskolan har ökat med 217.
Här tycker jag att nämnden skulle ha varit mycket tydligare med att förklara varför nämnden kan gå med överskott samtidigt som det finns för lite pengar överallt i verksamheterna. (Jag återkommer till det, om inte annat i ett anförande på onsdagens sammanträde.)
- Det är brist på legitimerade lärare.
- I förvaltningen arbetar 71 obehöriga pedagoger.
- Personalomsättningen har ökat till 9,2%.
- Det är för många barn och personal på varje förskoleavdelning.
- Det finns brister i likvärdigheten mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor.
På fyra rader sammanfattar verksamhetsberättelsen vad det är fråga om:
”De ökade barn- och elevtalen löser verksamheterna med att förtäta, utöka med tillfälliga lokaler, titta över sina verksamheter och hitta nya sätt att organisera sina verksamheter på. Konsekvenserna i verksamheterna blir bland annat en ökad arbetsbelastning för personalen, högre sjukskrivningstal, ökat tryck på öppettider för förskola och fritidshem samt försämrade lärmiljöer.”
Kan man också gissa att kunskapsresultaten blir sämre och att barnen och ungdomarna mår sämre?
Det här var vad det står i verksamhetsberättelsen om barn- och utbildningsnämnden. Det finns naturligtvis motsvarande texter för kommunens alla andra nämnder också. (Men det hinner jag inte med att redogöra för.) Det är sammanlagt en tung läsning att ta sig igenom alla sidor, men det är också väldigt givande. I varje fall om man är politiker… Eller en intresserad kommuninvånare. Man kanske till exempel undrar vad det blir av alla skattepengar…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer