KF: Hur gick det 2016? (2)

arsredovisning2016Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.

Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.

Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:

”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”bygga_bostad

Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.

Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.

resultatDet gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:

”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”

Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.

Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till i_was_wrongverksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.

Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…

Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?

Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:

”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”

fortroende_litetDet är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)

Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…

bunDet finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.

Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.

Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…

LGR11_2Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…

plopp_yellowHur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.

plopp_greenDessa mål uppnåddes under 2016:

  • ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
  • ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
  • ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
  • ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
  • ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
  • ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
  • ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”

trygghetMålet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.

eyes2Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:

”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”

Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…

elever2Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.

Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:pengar5

”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”

Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…

investering4Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: