KF: Hur gick det 2016? (3)

2016_I två bloggar (”Hur gick det 2016? (1)” och ”Hur gick det 2016? (2)”) har jag försökt att beskriva kommunens mål i allmänhet och Barn- och Utbildningsnämndens i synnerhet. Dessa mål ska tas upp som fullmäktiges två första ärenden på morgondagens sammanträde. Men tro det eller inte, på ärende 3 ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp – med ännu fler mål. Igen typ. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att riktigt förstå logiken bakom uppdelningen i de olika ärendena. Delar av BUN:s verksamhetsberättelse finns alltså med i årsredovisningen, således under ärende 2, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende, ärende 3.

verkberVerksamhetsberättelsen i det här ärendet är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr, vilket är en avvikelse mot budget med 0,2 %. Det är i stort sett ingenting.

Både kostnader och intäkter översteg de budgeterade nivåerna. Förutom de extra 16 miljonerna som nämnden erhöll i april, i samband med att budgetbeslutet för 2016 fick göras om, fick nämnden mer bidrag och intäkter än beräknat från bland annat Skolverket och Migrationsverket.

teacher_bunDen största avvikelsen mot kostnadsbudgeten var personalkostnader. 276 fler elever under året (700 sedan 2013) krävde naturligtvis mer personal. Sedan har lönerna drivits upp bland annat för Lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om legitimerade pedagoger. Så var personalkostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass och skolbarnomsorg) 60,8 milj kr högre än budgeterat. Även övriga omkostnaderna som kostnader för lokaler, läromedel, måltider mm har ökat till följd av elevökningen.

sparaOch ändå lägger Vänersborgs kommun mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…

underverkBarn- och utbildningsförvaltningen har gjort ett fantastiskt arbete, ja det är lite åt det mirakulösa, när de har lyckats att få in alla barn och elever i verksamheterna. Dessutom har förvaltningen också byggt upp, och driver, en mottagningsenhet, en första skola, för elever som är nya i den svenska skolan, Välkomsten Vänersborg. Och Kumlienskolan på Restad Gård inte heller att förglömma.

Det kan vara bra att ha detta i minnet när man tittar på den målavstämning som också ingår i nämndens verksamhetsberättelse.

Det finns 11 mål, av dem har 5 uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts.

plopp_greenDe mål som har uppnåtts är markerade med gröna ploppar och är:

  1. Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och
    föreningsliv
  2. Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare,
    företag och föreningar
  3. Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig
    förvaltning, utbildning, kultur och turism
  4. Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas
    och utvecklas
  5. Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare

plopp_yellowDe mål som uppnåddes delvis är:

  1. Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet
  2. Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och
    förväntningar tillgodoses
  3. Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt, så
    att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter
    som kommunfullmäktige delegerat till dem
  4. Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All
    verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i
    enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar
  5. Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla

plopp_redOch slutligen det mål som inte har uppnåtts:

  1. Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen

skollagen

Jag kan väl inte säga att dessa mål är ”prio 1” i verksamheten ute på golvet, i förskolorna och skolorna. I synnerhet inte det mål som inte har uppnåtts. I verksamheten är det Läroplanerna och Skollagen som gäller. Men naturligtvis är målen i verksamhetsberättelsen anpassade till förskola och skola, som att barn, elever och föräldrar ska vara nöjda, att de ska uppleva att de blir lyssnade på, att de uppskattar det förlängda öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen, osv.

Verksamhetsberättelsen innehåller fler saker, och viktiga sådana.

konkurrens2Det råder brist på legitimerade lärare och konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal har ökat kraftigt. På kommunens högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade just nu. Förutom eventuella konsekvenser för barnen och eleverna så tog, och tar, arbetet med rekrytering mycket tid.

För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet (kommunens vision, ni vet), som människor vill både bo i och flytta till spelar bra förskolor och skolor med behörig personal en avgörande roll. Det var också något som barn- och utbildningsnämnden uttalade på sitt senaste möte i en skrivelse till kommunstyrelsen.

tired_teacherDet är för övrigt inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske ännu viktigare än lönerna. Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Kanske skulle BUN kunna anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike och tydligen också en skola i Trollhättan…

Det är också nödvändigt att förändra och förbättra förskolechefernas och rektorernas arbetssituation. Jag anser att deras uppdrag borde renodlas så att de enbart ska sköta det statliga, pedagogiska uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.

rektor5Dessutom har Vänersborgs förskolechefer och rektorer alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.)

Det är också viktigt att barn och utbildning arbetar vidare med att öka likvärdigheten inom och mellan enheter. Det kanske är läge att se över resursfördelningsmodellen.

I en artikel i Dagens Samhälle publicerades nyligen en lista över landets mest segregerade skolor. Och att segregationen är extra tydlig i 18 kommuner. Vänersborg finns med på listan…

I Vänersborg finns en skola med minst 75% elever med utländsk bakgrund och en skola med högst 5% elever med utländsk bakgrund. (Se ”Här är de mest segregerade skolorna”.) Och då vet jag inte om landsbygdsskolorna har beaktats i statistiken.

Detta är ytterligare en utmaning för Vänersborg.

investering4Barn- och utbildningsnämnden står inför stor investeringar de närmaste åren. Det måste byggas nya förskolor och skolor, inklusive idrottshallar. Det måste skapas plats för alla elever, men också miljöer som stimulerar, stödjer och stärker

”verksamheternas utveckling så att barn och elever når sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplaner och kursplaner.”

Till sist.

Det står inte i verksamhetsberättelsen, men jag tar upp det kort ändå. Det brukar stå…

betyg3Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vårterminen 2016 var 221,8 poäng för hela kommunen. Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng. Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.

nervous2Även andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet sjönk något. År 2016 var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Det betydde att nästan var 5:e elev som lämnade en kommunal grundskola inte var behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande.

Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust.

fridolinUtbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:

”att hamna i ett livslångt utanförskap.”

Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.

Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att göra rätt val och ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan också locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.

LODet är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för ett tag sedan skrev i en debattartikel i DN:

”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”

sossarEller varför inte också citera ur en socialdemokratisk debattartikel i dagens TTELA (se här):

”Det bästa vaccinet mot brottslighet och kriminalitet är en trygg uppväxt och en bra utbildning. Den som kan se en ljus framtid med möjligheter framför sig kommer med största sannolikhet att välja den lagliga vägen före den kriminella.”

viktigDet är kommunens viktigaste uppgift som huvudman att ge förskolan och skolan de förutsättningar som behövs för att de ska kunna förverkliga Läroplanernas uppdrag och Skollagens krav. Och ska förskolorna och skolorna dessutom uppnå de kommunala målen så måste kommunen också ge verksamheten de förutsättningar som krävs för detta.

Kommunen kan ju inte ställa upp mål utan att samtidigt ge medel för verksamheten att kunna arbeta med och uppnå dessa?

.

Dessa bloggar handlar om morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:

Och så tänkte jag publicera en kortare blogg imorgon vid lunchtid om några av de andra ärendena på fullmäktige, t ex NÄRF, kommunhuset och en sverigedemokratisk motion.

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: