Stefan Kärvlings blogg

Gårdagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden blev en långkörare. Mötet började redan kl 08.30 och slutade inte förrän kl 17.45 (efter en workshop om föreningsbidrag). Den första ”riktiga” punkten på ärendelistan, verksamhetsuppföljning om grundskolan, tog ganska mycket tid i anspråk (2,5 timmar). Det berodde framför allt på att nämndens ledamöter var ovanligt intresserade och på hugget…

Det blev en hel del information och diskussion kring de nationella proven. (Proven genomförs i åk 3, åk 6 och åk 9.)  Nämnden fick t ex reda på att flickor genomgående har bättre resultat på de nationella proven än killarna. Tjejer har ju också genomgående bättre betyg än killarna i högstadiet. Det här tål att tänka på. I synnerhet som det inte behöver vara så – om man t ex jämför med andra länder.

Resultaten, i Vänersborg, på de nationella proven i matte är med några få undantag relativt bra i åk 3. Resultaten i 9:an är dock långt ifrån bra. I åk 9 var det bara 70% av eleverna som fick minst G.

Vad är det som händer på vägen mellan åk 3 och åk 9? Inte är det, som t ex Jan Björklund och andra tror, att eleverna har för lite matte. Tvärtom, elever i den svenska skolan har massor med matte. Det är definitivt inte ett kvantitativt problem. Det måste handla om själva undervisningen. I Vänersborg pågår det dock en hel del jobb kring matteundervisningen. Kanske ger det resultat så småningom.

I engelska och i synnerhet i svenska är resultaten på de nationella proven betydligt bättre.

Det diskuterades en hel del i nämnden om orsakerna till provresultaten och vad vi ska göra åt dem. Det råder t ex brist på behöriga mattelärare i Vänersborg, precis som i Sverige. Sedan är det nog så, anser jag, att det måste till fler lärare. Det är viktigt att eleverna får mycket tid med en lärare.

Men, det ligger ett ännu större problem i detta. Det saknas, och det kommer att saknas, inte bara lärare i allmänhet, utan lärare i matte och NO i synnerhet. I hela landet. Det utbildas helt enkelt alldeles för få lärare. Och de som utbildas är inte heller de med bäst betyg och förutsättningar. Våra studenter visar i praktisk handling att lärarjobbet inte är ”något att ha”. Lönerna är för låga och arbetsförhållandena för dåliga. Så är det. De som borde ha blivit lärare väljer andra studievägar och yrkesbanor.

Två exempel för att visa allvaret. En lärarhögskola ordnade nyligen stödundervisning i grammatik för blivande svensklärare… I år utbildades enligt uppgift bara 3 lärare i fysik/matte…

Ska Vänersborg kunna konkurrera om de behöriga, duktiga lärarna, så måste både löner och arbetsförhållandena förbättras. Det här kommer att bli, och är faktiskt redan, ett stort problem. Är Vänersborg villiga att anta utmaningen?

Informationen fortsatte. Och diskussionerna…

Vårens medelmeritvärde presenterades. Någon av tjänstemännen hade räknat ut vad vårens avgångsklasser, 9:orna, hade för meritvärde. (De officiella från Skolverket kommer senare i höst.)

Och här hände det saker jämfört med förra året.

Det är stora förändringar jämfört med året innan. År 2011 hade Tärnan högst meritvärde av alla 7-9-skolor i kommunen. Tärnan fick till och med en utmärkelse av ordförande Eckerbom Wendel. Ska Vänerparken få en utmärkelse i år? Det borde väl i konsekvensens namn bli så.

Som särskilt intresserad av Dalboskolan, så ser jag att Dalbos resultat förbättrades mycket i våras jämfört med året innan, och det under den organisation som rektor Inger Carlsson sjösatte innan hon fick sluta. Hon dög ju som bekant inte. Varför förvaltningen ansåg att hon inte gjorde det, det vet ingen. Men det kan i varje fall inte bero på dåliga resultat för 9:orna…

Informationen om grundskolan fortsatte. Även skolmåltiderna togs upp! Och även här blev det en livlig diskussion. Lena Eckerbom Wendel (M) tyckte att nämnden skulle ställa upp målet:

”Vi vill ha mätta ungar.”

Själv har jag ju som bekant ”snöat in” på det här med mat utan kolhydrat (oj, det rimmade). Därför tog jag upp elevernas matvanor som leder till att deras blodsocker åker berg-och-dalbana under en skoldag. Före en måltid är det lågt och eleverna är trötta. Efter en måltid är det högt, så att eleverna är mycket livliga. För att strax bli trötta igen när blodsockret sjunker.

Det beror på två saker. Tror jag då som LCHF:are. Det största problemet är att väldigt många elever, framför allt på högstadierna, dricker stora mängder läskedryck, typ coca-cola, och äter väldigt mycket godis. Det blir socker, socker, socker…

Det andra är att eleverna inte alltid serveras riktig, naturlig och fet mat… Mat som är mättande och inte får blodsockret att åka berg-och-dalbana. Och som lockar eleverna till att äta i matsalarna – och inte gå till kiosken eller affären.

Jag föreslog att nämnden skulle verka för att skolbespisningarna i kommunen serverar en alternativ rätt varje dag. Så att det alltid finns något som eleverna tycker om.

Det blev också nämndens beslut.

Sommarens sommarskola i matte var en stor succé. 17 elever deltog och samtliga förbättrade sina resultat med minst 50%. Fyra elever fick ett godkänt betyg från att ha varit ”underkända” under vårterminen.

Vad förklaringen är till dessa framgångar? Eleverna verkar ju faktiskt kunna lära sig matte! Tja, det var väl inte helt oviktigt att lärartätheten var åtminstone tre gånger så hög som i den vanliga skolundervisningen… Tre lärare på 17 elever…

Fanns det inte de i nämnden som ansåg att lärartätheten var oviktig för elevernas resultat? Igår verkade det inte vara så…

Vänersborg måste fortsätta den satsning som startades med fullmäktigebeslutet i juni, som innebar 16 miljoner kr mer till våra elever. Skolan måste under de kommande åren få de resurser som krävs för att elevernas resultat ska öka.