Stefan Kärvlings blogg

Kommunfullmäktige fattade sent ikväll inriktningsbeslutet att flytta hamnen till Vargön. Betongpartierna tillsammans med Kurt Karlsson i Sverigedemokraterna (en av SD:s två platser var tom) gjorde gemensam sak. Endast Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet ville, precis som kommunstyrelseförvaltningen som hade utrett frågan, utreda hamnflytten ytterligare innan något som helst beslut fattades.

Jag höll mitt längsta tal i fullmäktige under den här mandatperioden och återger här talet i sin helhet. Kommentarer och annat får jag återkomma till vid ett senare tillfälle.

Jag befarar att Vänersborg är på väg att få en ny ”arenaskandal”…

============

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska besluta följande:

”Kommunfullmäktige antar som en inriktning att hamnen i centrala Vänersborg flyttas till Vargön i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”

Jag vill uppmärksamma kommunfullmäktige på ordalydelsen:

”… i enlighet med i nuläget framtagna underlag.”

Det betyder i min värld att de som har lagt förslaget menar att underlagen är tillräckliga för att ta ett beslut om att flytta hamnen till Vargön. Detta trots att de tjänstemän, med kommundirektör Ove Thörnkvist ”i spetsen”, som har tagit fram de underlag som avses, anser att:

”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”

För bara några månader sedan fick hela fullmäktige läsa vad revisorerna och Ernst & Young skrev om underlaget inför arenabeslutet:

”vi vill påpeka vikten av att underlag inför beslut håller en tillräcklig kvalitet.”

”Ett otydligt eller inte tillräckligt underlag inför beslutsärenden innebär … en risk för att beslut tas på felaktiga grunder.”

Det finns så många uppenbara frågetecken och tveksamheter kring en hamnflytt att bygget av arenan närmast framstår som ett paradexempel på faktainsamling och förberedelsearbete…

Låt mig slå fast att Vänsterpartiet inte är motståndare till en hamn i Vargön. Det vore självklart bra om Vänersjöfarten har en framtid, om trafiken kan föras bort från landsvägarna, om det åter etableras verksamhet på området i Vargön och om det leder till fler arbetstillfällen. Däremot vill Vänsterpartiet grunda investeringsbeslut, i synnerhet när det handlar om flera hundra miljoner, på överväganden utifrån fakta. Vänersborgs kommun kan inte investera flera hundra miljoner på förhoppningar och önsketänkanden! Det har vi gjort en gång, det ska aldrig mer få hända.

Vänsterpartiet vill därför utreda frågan vidare, precis som kommunstyrelseförvaltningen. Vänsterpartiet vill därför få hamnfrågan återremitterad.

Det finns oerhört många saker som behöver besvaras och utredas vidare innan någon som helst beslut kan fattas. Jag ska räkna upp dem en och en.

1. Slussarna

I en utredning från Trafikverket ges slussarna i Trollhättan en teknisk livslängd fram till 2030 – därefter måste antingen nya slussar finnas på plats eller Vänersjöfarten upphöra. Men:

”I förslaget om nationell plan för transportsystem 2014-2025 finns inga investeringar för Göta Älv/Trollhätte kanal.”

Trollhätte kanal nämns på två ställen på var sin halv rad i utredningen.

Förvaltningen skriver i sitt underlag:

”Nya slussar är en grundförutsättning för flytt av hamn. Denna fråga avgörs av Sveriges regering.”

VBB VIAK gjorde redan år 2000 en samhällsekonomisk analys avseende utbyggnad av slussarna i Trollhätte kanal.

”Resultatet i denna jämförelse visar att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att bygga nya och större slussar i Trollhätte kanal.”

SWECO gjorde 2009 en samhällsekonomisk bedömning av utbyggnad av nya slussar i Trollhätte kanal. Den var inte positiv till en ombyggnad.

På hösten 2009 gjordes en samlad effektbedömning av utbyggnad av slussarna i Göta älv av Sjöfartsverket. På utredningen är följande myndigheters logotyper tryckta: Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen.

Den första meningen lyder:

”Utbyggnad av nya slussar i Trollhätte kanal bedöms inte vara samhällsekonomiskt lönsam.”

Utredningen menar att:

”De största negativa effekterna är budgeteffekterna och den stora investeringskostnaden.”

Vad jag vet finns det ingen utredning som har kommit till slutsatsen att en utbyggnad av slussarna är lönsam.

Det är möjligt att en majoritet vill bygga en hamn innan staten bestämmer vad den ska göra med slussarna. För Vänsterpartiet är det uteslutet. Vänersborg kan inte stå med en ny hamn i Vargön och sedan är sjöfart på Göta älv omöjlig.

Jag dristar mig till påståendet att både Alloys och Re:newcell resonerar på samma sätt när det gäller sina investeringar. Jag tror inte att dessa företag skulle fatta några avgörande investeringsbeslut innan företagen är säkra på att slussarna i Göta älv verkligen byggs om.

Med andra ord: Det finns ett stort antal utredningar och rapporter som alla berör frågan om slussarna, men ingen talar om slutsatsen att man kan räkna fram en samhällsekonomisk vinst.

2. Bron i Gbg

Det handlar också om att Göteborg vill ersätta Göta Älv-bron med en ny och lägre bro. En sådan bro kommer att bli ett trafikhinder med negativ påverkan på Vänersjöfarten, eftersom den inte ska öppnas ”vid behov” utan endast vid ett sparsamt antal tillfällen vid fastlagda tider. Jag tror dock inte att det här är ett avgörande argument. Även med en låg bro kommer sjöfarten att kunna fungera.

Enligt en artikel i GP den 10 juni tyder det mesta på att det blir en låg bro i Göteborg. Broärendet ligger just nu hos Mark- och miljödomstolen och det är osäkert både när domen kommer och naturligtvis vad den innebär.

3. EU-klassning

Det pratas om EU-klassning av Vänersjöfarten. I kommunstyrelseförvaltningens tjänsteutlåtande står det:

”Sjöfarten mellan Göteborg och Vänersborg samt vidare till Vänern har av EU inte samma klassning som t.ex. kanaltrafiken i Tyskland och Holland. För vår sjöfart innebär det högre personalkostnader samt att vi har begränsade möjligheter att få EU-stöd för utveckling av infrastruktur för sjöfarten. Ett arbete med omklassning pågår men frågan är inte i dagsläget klar. Denna fråga avgörs av EU i samråd med Sveriges regering.”

Det här också ett frågetecken men inte särskilt avgörande för Vänersborgs beslut just idag.

En utredning på uppdrag av Trafikverket, en utredning som för övrigt Gunnar Lidell satt i och där WSP var konsulter, har i en prognos förutspått att de framtida godsmängderna inom Vänersjöfarten kommer att öka från 1,9 miljoner ton 2010 till nära 3,9 miljoner ton fram till 2030 – förutsatt EU-klassning.

Men det finns väldigt många om och men i utredningen. Den utgår från:

”en möjlig framtidsbild av produktion och konsumtion givet att inga avgörande politiska förändringar genomförs.”

Utredningen antar att det sker ”en kraftig tillväxt av utrikeshandeln”. Redan denna förutsättning är mycket osäker.

Det ”förutspås” också:

”generellt en kraftigare utveckling för väg och sjöfart, och en mindre tillväxt för järnvägstransporter”

Det är också ett osäkert antagande. Två andra osäkra antaganden:

”Utredningen bedömer dessutom att införandet av inre vattenvägar kan öppna nya affärsmöjligheter för sjöfarten,”

”Utredningen bedömer att 2/3 av denna ökning kan ske genom ökningar hos dagens befintliga kunder, och att Vänersjöfartens aktörer därför även måste öka sin marknad.”

Utredningen själv redovisar ytterligare osäkerheter:

”…prognosmodellen inte till fullo kan hantera den begränsning av fartygsstorlekar som råder i Trollhätte kanal. Därför är det möjligt att modellen överskattar utvecklingen här. … Det bör också noteras att den … årliga tillväxttakten för Vänersjöfarten (2,1%) är högre än för efterfrågan på godstransporter generellt (1,5-1,7 %).”

Jag noterar också att en stor del av den gissade och mycket osäkra ökningen av båttrafiken, det pratas om containerskyttel och en bioenergiskyttel, inte kommer att angöra Vänersborg.

Kanske kan vi dock sätta denna utredning på ”pluskontot” för en hamnflytt. Hela utredningen gör dock osäkra antaganden. Och stämmer de, så är det ändå inte säkert att Vänersborg får del i trafikökningen. Här krävs det också ytterligare utredning.

4. Antalet båtar

Om prognoserna för Vänersjöfarten i stort är osäkra, så är de alltså ännu osäkrare för en hamn i Vänersborgs kommun.

År 2008 tillverkades det sista papperet på Holmens bruk. Det innebar en enorm nedgång i fartygsanlöp till hamnen i Vänersborg. Under de senaste åren har sjötrafiken återhämtat sig något. Men, som mest har i genomsnitt 2 fartyg i månaden anlöpt hamnen i Vänersborg under ett år! I genomsnitt under de senaste 5 åren däremot är siffran 1,7 fartyg i månaden, dvs det har anlöpt i snitt 20,4 fartyg om året… Det är alla fartygsanlöp, inte bara de till Alloys.

Det ser inte heller ut att öka i den närmaste framtiden.

Alloys:

”Det är ju så att Vargön Alloys fraktar det mesta på fartyg som går till Uddevalla (till viss del till Göteborg).”

Det beror ju på att fartygen till Uddevalla kan vara upp till 50.000 ton, medan fartygen uppför Göta älv är på max 4.000 ton. Nämnas kan att den största kunden för hamnen i Uddevalla redan nu är Alloys. (Hamnen i Uddevalla har 365 anlöp per år.)

Slussarna, bron i Göteborg och EU-klassningen är faktorer som ligger utanför Vänersborgs kommuns kontroll. Antalet båtar som anlöper Vänersborg är som det är. Det finns emellertid ett antal saker som Vänersborg ensamt måste hantera vid en hamnflytt.

5. Sanering

Det finns en mängd saker som bara angår Vänersborgs kommun som måste utredas.

På området i Vargön har det funnits tunga industrier i över 100 år. Det är inte vilka industrier som helst. De har lämnat efter sig enorma mängder föroreningar. Det kan handla om allt från PCB och tungmetaller till arsenik. Ramböll skriver:

”Förorenade massor kan komma fram i samband med schaktarbeten. Omfattningen osäker i dagsläget.”

Förvaltningschefen för Samhällsbyggnad har uppskattat kostnaderna:

”Åtgärder efter Holmenproduktionen, saneringskostnader och liknande har belöpts till 150 miljoner.”

150 miljoner kronor för enbart saneringsåtgärder! Räcker det? Vi vet inte.

6. Muddring

I ett tjänsteutlåtande skriver förvaltningschefen på Samhällsbyggnadsförvaltningen:

”Vattendjupet vid kajerna är närmaste tillräckligt för framtida hamnverksamhet, viss muddring måste göras.”

Och:

”Vattendjupen vid dessa kajer är i det främsta tillräcklig för ny hamnverk­samhet. På grund av dåligt underhåll måste viss muddring utföras.”

Ramböll skriver:

”Eftersatt muddring medför att muddring kommer att behövas, omfattningen är dock osäker i dagsläget.

Vad händer om man får upp förorenade massor när man muddrar? Vem vet vad som ligger på älvbottnen i Vargön? Med tanke på att industriell verksamhet, pappersbruk och smältverk, har pågått där i över 100 år kan man hitta vad som helst! Vågar man överhuvudtaget ens börja rota på bottnen?

7. Tre fartyg och en järnvägsvagn

Tre fartyg och en järnvägsvagn ligger på botten.

Jag vet inte om sådant här skrot ska ligga kvar eller om det ska tas bort. Men rent spontant känns det som ett problem. Som kan kosta pengar… Ännu mer pengar… Och det är inte utrett.

8. Grund/grynna

”ett grund ute i älven behöver sprängas bort med tanke på att redan idag är det svårt att navigera till/från kaj för fartygen.” (FC Samhällsbyggnadsnämnden, S)

Sprängas? För jag förutsätter att grundet, precis som fartygen och järnvägsvagnen, ligger kvar på sina platser på älvbottnen. Vad kostar detta? Och vad skulle en sprängning få för konsekvenser för alla förorenade massor?

9. Järnväg och gator

Förvaltningen skriver i sitt utlåtande över området i Vargön.

”de kvarvarande [järnvägs]spåren är i för dåligt skick för att kunna användas.”

”Infrastrukturen kring Vargöns station är inte utredd. Om järnvägen mellan hamnen i Vargön och stationen ska restaureras krävs studier av hur växling mellan dieseltåg från hamnen ska växla över godset till ett eldrivet godståg. Om Älvsborgsbanan ska utnyttjas för transporter för mer gods ökar transporterna av tåg genom Vänersborg.”

Ramböll skriver:

”Kostnaden för att iordningställa internvägen mellan hamnen och Vargön Alloys ingår inte i kalkylen. Bättre underlag krävs för att bedöma kostnaden för den.”

”Spåranläggning, inget beslut finns på utbyggnaden av järnvägen och eventuella etapper varför kostnaden inte tagits med här.”

”De gator som ligger utanför hamnområdet ingår inte i kalkylen.”

10. Avlopp

Ramböll skriver i sin utredning:

”Pumpstation för avloppsvatten, kostnaden för att flytta den ingår inte i kalkylen.”

Jag har nu räknat upp 10 saker som måste få ett svar och utredas ytterligare innan Vänsterpartiet anser att ett beslut om en hamnflytt kan tas.

Alloys

Några ord om Alloys. Kommunstyrelseförvaltningen skriver:

”De viktigaste skälen för investering i ny hamn är att förbättra förutsättningarna för Vargön Alloys…”

Det kan väl egentligen diskuteras hur stort det ekonomiska åtagandet från en kommun gentemot ett enskilt företag ska vara. Men bortsett från detta är hamnflyttens konsekvenser kontra Alloys inte färdigutredd.

Förvaltningen skriver om Alloys:

”Vargön Alloys behov måste klarläggas tydligt. Vilken är nyttan av de olika etapperna och vilken effekt har de olika etapperna på förutsättningarna för området i sin helhet, men även för Vargön Alloys mer specifikt? Denna fråga kan utredas av samhällsbyggnadsförvaltningen i samarbete med berörda förvaltningar.”

Vargön Alloys skriver (till mig):

”Det som avgör om gods kommer till Vänersborg eller Uddevalla är fartygsstorleken där slussarna sätter begränsningarna. Och ju längre avstånd ju större båt…”

Och som sagt, slussarnas framtid är inte avgjorda. Och fartygen till Uddevalla kan vara upp till 50.000 ton, medan fartygen uppför Göta älv är på max 4.000 ton. Om det nu överhuvudtaget kan komma upp några fartyg efter 2030…

Den nuvarande hamnen

Det går att bygga om hamnen i Vänersborg. För ca 20 milj kr kan vi i framtiden bedriva samma slags hamnverksamhet som idag.

Det finns en annan aspekt av detta också. Om nu inte slussarna i Trollhätte kanal/Göta älv byggs om, så är ett alternativ att använda hamnen i Uddevalla i ännu högre utsträckning. Det kräver järnväg. Godset från sjötrafiken i Vänern skulle då med fördel kunna lastas om i hamnen i Vänersborg och fraktas på en utbyggd järnväg till Uddevalla. Detta skulle vara omöjligt med en hamn i Vargön pga slussen i Brinkebergskulle.

Så det kan faktiskt bli så att en satsning på hamnen i Vänersborg har bättre framtidsutsikter för Vänersborgs kommun än en hamn i Vargön.

Det här sista var spekulationer, men det kanske också borde utredas…

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden för kompletteringar i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens skrivelse daterad 2014-05-21, samt att det genom kontakter med regeringen, bättre klargörs om och när regeringen avser att utreda och ta ställning till eventuella nya slussar i Göta älv.

Om kommunfullmäktige avvisar återremissyrkande föreslår undertecknad att kommunfullmäktige beslutar att en projektering av skredsäkring av området i Vargön ska påbörjas och i övrigt säger nej utifrån det här underlaget och avslår kommunstyrelsens förslag.