Stefan Kärvlings blogg

För drygt två år sedan sammanställde den nya zeeländske forskaren John Hattie  forskningen på skolområdet (i en så kallad meta-metasyntes). Han ville få fram vad forskningen säger om elevers studieprestationer och vad som påverkar dessa. Studien kallas för Synligt lärande (Visible Learning). Den grundar sig på forskningsrapporter på mer än 50.000 studier och över 80 miljoner elever.

Hatties rapport har fått ett stort genomslag. Den har fått mycket ros men också en del ris. Precis som alla forskningsrapporter.  I Sverige har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gett ut en sammanfattning av Hatties rapport gjord av fil.dr. Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik. Denna skrift kan hämtas här. Alla citat i detta inlägg är hämtade från denna skrift.

På den senaste sammanträdet med Barn- och ungdomsnämnden (BUN) fick vi en mycket bra redogörelse av Håkanssons rapport.

Hattie är i sin studie alltså intresserad av de faktorer som påverkar elevers studieresultat. De viktigaste faktorerna som påverkar studieresultatet i positiv riktning är följande (rangordningen är från Hattie, förklaringarna och kommentarerna från Håkansson):

1. Självskattning av betyg – innebär att elever har god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen.
2. Relationen mellan kognitiv utveckling enligt Piagets stadieteori och studieprestationer – tydligast i matematik.
3. Tillhandahålla formativ bedömning – generellt ger detta de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med formativ bedömning menas fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevens prestationer i relation till intentionerna för lärandet (målen).
4. Snabbare studiegång – jämfört med den gängse eller att eleven läser kurser avsedda för äldre elever.
5. Uppförande i klassrummet/studiero – ger mycket goda resultat på studieprestationerna. De mest kraftfulla skolfaktorerna finns inom skolor och kan relateras till klimatet i klassrummet.
   
6. Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd – särskilt kombinationer av så kallad direkt undervisning och träning av något mer avancerade studiestrategier i kombination med flexibla och interaktiva grupper.
7. Lärares tydlighet i undervisningen – lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande.
8. Kommunikativ/ömsesidig undervisning – kombinera undervisning av lärande/kognitiva strategier med stöd av dialog/kommunikation mellan lärare och elever. Eleverna övertar successivt lärarens roll i att leda användningen av strategierna.
9. Återkoppling på prestationer – en av de mest kraftfulla påverkansfaktorerna. Enligt Hattie kommer den viktigaste återkopplingen från eleven till läraren (och inte från läraren till eleven!) och bidrar till att synkronisera undervisning och lärande. Tre frågor bör vara vägledande när det gäller återkoppling enligt Hattie: Vart är jag på väg? (Feed Up) Hur går det för mig? (Feed Back) Vad är nästa steg?
   
10. Förtroendefulla relationer lärare – handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.
11. Utsträckt kontra komprimerad undervisning – analyserna visar också att längre tid behövs för att eleverna ska utveckla mer komplexa förmågor.
12. Tidigare kunskaper – betydelsefulla för att förutsäga senare skolprestationer. Hattie tillägger dock att mer än 50 procent av fallen beror på faktorer som inte har med tidigare kunskaper att göra, vilket innebär att skolan har stora möjligheter att påverka eleven utöver det han/hon bär med sig in i undervisningssituationen.

Det finns betydligt fler påverkansfaktorer som har stora effekter på elevernas studieresultat. Föräldrarnas socioekonomiska status är viktig, men nästan lika viktig är föräldrarnas förväntningar och strävan efter framgång. Att ge eleverna strategier i hur de lär sig och t ex undervisning om problemlösning är också viktigt. Naturligtvis är elevernas inställning betydelsefull. Det handlar om koncentration, envishet, engagemang och motivation.

En sak som förvånar mig är att Hattie visar att mängden och kvaliteten på tidiga insatser i förskoleaktiviteter är en nyckelfaktor för senare skolframgång. Förskoleprogram, särskilt för barn som kommer från missgynnande hemmiljöer, är viktigt.

Hatties studie visar också på en mängd faktorer som har, som han kallar det, försumbar påverkan på elevers studieresultat. Jag tar upp några som kan vara av särskilt intresse (utan rangordning). Kommentarerna är Håkanssons.

• Elevkontroll över lärandet – den påverkansfaktor som har allra minst effekter på elevernas studieprestation under området undervisning. Effekter av elevernas egna val i undervisningen och kontroll över lärandet sägs vara större i fråga om motivation än när det gäller studieprestationer.
• Åldersblandade klasser – eleverna samarbetar sällan för att lösa problem; de hjälper sällan andra elever som behöver hjälp och eleverna är mindre produktiva.
• Öppna i förhållande till traditionella klassrum – det kan dels handla om arkitektur och det fysiska rummet (open space), dels antaganden om barnets roll i lärandet, individualisering, laborativa material etc.
• Gruppering inom klassen – ger generellt inga eller försumbara effekter på elevernas studieprestationer.
• Klasstorlek – minskning av klasstorleken kan möjligen leda till högre arbetsrelaterade effekter för lärare och elever, vilka sedan möjligen kan (eller inte) leda till effekter på studieprestationer för eleverna. En annan slutsats är att en ökning av klasstorleken inte är att rekommendera.
• Kön – det finns enligt Hattie inga belägg för att skillnader mellan könen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det förekommer större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan könen. Därför frågar sig Hattie varför debatten om könsskillnader i studieresultat är och har varit så intensiv – de finns helt enkelt inte! Med andra ord beror skillnader i studieresultat mellan könen på helt andra saker såsom olika förväntningar och kulturer i fråga om pojkar och flickor snarare än kognitiva skillnader.
• Lärares närhet till eleverna – elevernas affektiva lärande påverkas mer än den kognitiva sidan med hjälp av strategier för empati och närhet. Studieprestationer tycks påverkas mer indirekt via ökad motivation.
• Webbaserat lärande – vid webbaserat lärande bortses ofta från viktiga pedagogiska grunder till exempel interaktion och tidsmässigt anpassad återkoppling.
• Hemläxor – den övergripande effekten av hemläxor sägs vara positiv, men det finns andra betydelsefulla variabler som påverkar sambandet mellan läxor och studieprestationer, bland annat visar sig större effekter om läxorna gäller basfärdigheter, äldre elever, och om lärarstöd ges till yngre elever.
• Lärares ämneskunskaper – en förklaring kan vara att lärare i allmänhet har acceptabla ämneskunskaper och därför visar sig mindre varians när ämneskunskaper sätts i samband med elevers prestationer.

Några av de faktorer med försumbar påverkan på elevers studieresultat är värt att fundera på. Elevinflytandet över undervisningen är t ex något som de svenska läroplanerna lyfter till skyarna. Skolor som läser B-form, dvs blandar årskullar, är enligt studien inget bra. Likaså ”öppna klassrum”, som många skolor anser vara modernt och progressivt, ger inga större positiva resultat. Hemläxor ger inte heller några större positiva resultat, men här är det väldigt olika mellan olika åldrar och stadier. Ju äldre eleverna är, ju bättre påverkan på elevernas studieresultat.

Sammanfattningsvis kan man säg att den absolut viktigaste slutsatsen i Hatties studie är att det är läraren och själva undervisningen som är absolut avgörande för elevernas studieresultat.

Det kanske verkar självklart, men min erfarenhet från politiken är att det inte är det… Några politiker drar speciella slutsatser av lärarens betydelse, nämligen att dåliga skolresultat kan förklaras med ”dåliga” lärare. Därför spelar de ekonomiska resurserna ingen större roll. Kan dessa politiker tycka… I dessa besparingstider…

Det kommer från att Håkansson skriver så här om Hatties studie:

”Det finns inga krav på att tillföra strukturella resurser, även om det är viktigt att inte hindras av brist på resurser. Det talas heller inte om klasstorlek, vilka elever som går i klassen eller om vilket ämne som undervisningen handlar om, även om en del av de positiva åtgärder som diskuteras förstås kan vara beroende av gruppstorlek, undervisningsämne och elevernas förutsättningar. Effektiv undervisning sker likartat för alla elever, alla etniciteter och i alla ämnen. Det handlar alltså heller inte om skillnader mellan skolor …, inte heller om arbetsförhållanden för lärare eller elever, även om vi naturligtvis inte ska göra arbetsvillkoren sämre.”

Det kan naturligtvis stämma i enskilda fall att det finns mer eller mindre oprofessionella och oskickliga yrkesutövare. Sådana finns överallt, inom alla yrken. Det vore emellertid orimligt, och också totalt oriktigt, att skylla sämre resultat på en hel skola, en hel kommun eller i hela landet på inkompetenta yrkesutövare.

I studien står det till exempel:

”För att utveckla effektiva undervisningsstrategier krävs, enligt Hattie mycket gemensam planering och diskussioner mellan lärare…”

Det är snarare så att knapert med resurser, dåligt med tid, alltför många arbetsuppgifter som inte har med undervisningen att göra, tar tid från lärarna så att de inte har möjlighet att arbeta så professionellt  som de skulle kunna – och vilja. I klassrummet – med eleverna…

Jag tror att bi-satsen i citatet ovan ”även om en del av de positiva åtgärder som diskuteras förstås kan vara beroende av gruppstorlek” är mycket viktig.

Tittar man på de 12 viktigaste framgångsfaktorerna för elevers studieresultat ovan, så inser man ganska lätt, att läraren behöver tid till den enskilde eleven. Ju färre elever, desto mer tid till varje elev, desto större möjligheter till formativ bedömning, återkoppling, förtroendefulla relationer osv. För att inte tala om vilken betydelse studieron i klassrummet har. 20 elever eller 30 i varje klass – det är skillnad.

Hattie visar också vikten av att lärare diskuterar och planerar tillsammans, dvs mer tid till förberedelser av undervisningen. I dagens svenska skola går det åt mycket tid till dokumentation, rastvakter, konferenser, föräldrakontakter etc.

”Historien om synlig undervisning – synligt lärande handlar, om kraften och skickligheten hos de lärare som fokuserar elevernas kognitiva engagemang för det innehåll som lärarna undervisar om. Det handlar om lärare som fokuserar sina färdigheter i att utveckla sätt att tänka, resonera och lösa problem kring det innehåll som de vill att eleverna ska lära. Uppföljning, bedömning och utvärdering av kunskapsutvecklingen är sedan det som leder till kraften i återkopplingen – det som är nästa steg i lärandets ekvation.”

Vänersborg hamnade på plats 264 i Lärarförbundets ranking över Sveriges bästa skolkommuner. Det finns ingen ”billig” genväg till bättre studieresultat. Det behövs mer resurser till skolorna i Vänersborg.