Arkiv

Archive for 21 januari, 2015

Juridik på BUN

21 januari, 2015 3 kommentarer

utbild_juridikPå en utbildningsdag för kommunfullmäktige i början på november förra året hänsköt kanslichef Katrin Siverby flera frågor till en fortsatt diskussion någon fredagskväll. (Se ”Utbildningsdag för KF”.) Tiden räckte helt enkelt inte till för att besvara och diskutera alla frågor som fullmäktigeledamöterna ställde.

I måndags besökte kanslichefen Barn- och Utbildningsnämndens sammanträde för att introducera ledamöterna i bland annat Kommunallagen och Förvaltningslagen. Nu gav kanslichefen svar på ytterligare några frågor. Andra frågor sparades dock även denna gång till ”någon fredagskväll”.

Här följer några axplock på vad nämnden fick lära sig.

paragrapheDet finns ett principiellt förbud i Kommunallagen mot att ge understöd till enskilda. Som enskild räknas även föreningar och organisationer.

ifkvbgDet här är ett intressant område. Det finns nämligen många ”gråzoner”. Det är t ex inte ok att ge en förening högre bidrag per medlem än till en annan. Det är ett solklart brott mot lagen. Men hur är det om kommunen i så kallat marknadsföringssyfte betalar 125.000 kr om året till en av kommunens idrottsföreningar, men inte till de andra? Eller att kommunen höjer planhyrorna med 15% för t ex fotbollsföreningar men ”bara” med 10% för ispisten i arenan? Eller att kommunen hyr ut en loge i arenan till en förening för 2.000 kr per match och föreningen i sin tur hyr ut den för kanske det dubbla?

Kanslichefen gav inget tydligt svar på frågorna – ”det beror på”. Ibland har kommunen vissa motprestationer på pengarna, vilket försvårar en lagtolkning. Men visst är det en gråzon. Det är i varje fall min tolkning. Det är som så mycket annat i juridikens underbara värld, att det enda sättet att få reda på hur lagarna ska tolkas, det är att överklaga beslut och låta en domstol pröva saken.

Eller så kanske Kultur- och Fritidsnämndens nye ordförande Marika Isetorp (MP) löser det på något annat sätt…

I det här sammanhanget kan väl också nämnas att Vänersborgs kommun häromåret topplogganmäldes till EU-kommissionen för Toppaffären. Anmälaren, stiftelsen ”Den Nya Välfärden”, ansåg att kommunen hade brutit mot Kommunallagen.

Kommunen köpte ju Toppfabriken, som kanske många vänersborgare fortfarande kommer ihåg (se t ex ”Lidell svarar EU om Topp-affären”), för 17 miljoner, för att därefter sälja samma fastighet till Hammar Nordic Plugg för 8 miljoner. Skattebetalarna betalade alltså 9 milj kr till ett privat fastighetsbolag.

Kanslichefen informerade ledamöterna om att Toppaffären fortfarande ligger hos Europadomstolen.

paragrapheFrågan om tjänstemännens/förvaltningarnas uppgifter och befogenheter kontra politikernas är och har ofta varit en omdiskuterad fråga. Många försöker definiera uppgifterna på ett mycket förenklat sätt genom att hävda att politikerna tar hand om ”vad-frågorna” medan tjänstemännen ”hur-frågorna”. Kanslichefen upplyste nämnden om att det inte står något i kommunallagen om tjänstemännens roll. Och det gör naturligtvis inte rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän lättare, eller tydligare.

Det är också viktigt för alla ledamöter i nämnder och styrelser att känna till att:

paragraphe”Ledamöter i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”

Så om någon ledamot får höra något av intresse ”på stan”, så är det bara att föra detta vidare till sin nämnd. Naturligtvis så måste kanske ärendet beredas först och tas upp på ett senare möte. Men det är som sagt fritt fram att väcka ärenden.ater

Det var en bra upplysning. På samma sätt kan det vara bra att veta för nämndsledamöter, och alla ordförande, att det inte finns någon motiveringsplikt i en nämnd när man begär återremiss. Som det gör i fullmäktige.

paragrapheKanslichefen uppehöll sig en del kring praktiska frågor vid sammanträden. Nämnden fick reda på att det inte finns någon automatisk rätt att få en protokollsanteckning till protokollet. Det kan en enskild ledamot ibland vilja ha för att lämna en upplysning till både politiker och allmänhet om varför vederbörande har resonerat som hen har gjort. Det är ordförande som bestämmer om protokollsanteckningar. Men. Om ordförande säger nej kan en ledamot begära att ställa ”nej:et” under proposition. Det betyder att nämnden får rösta om protokollsanteckningen ska godkännas eller inte.anteckna

Det här står dock inte i Kommunallagen. Det är enligt riktlinjer från SKL (=Sveriges Kommuner och Landsting) – en protokollsanteckning ska betraktas som en ordningsfråga och behandlas som en sådan.

paragrapheEn ledamot i en nämnd eller styrelse har rätten att reservera sig mot ett beslut. Av hävd brukar det göras i samband med att en ledamot inte ställer upp på det beslut som nämnden har fattat och vill markera det på ett tydligt sätt. I Kommunallagen står det:

”En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet.”

V_logga_mindreDet står faktiskt inte att ledamoten måste ha röstat nej till beslutet. Det här har Vänsterpartiet tagit fasta på några gånger och reserverat sig vid beslut som man har varit med om att fatta. Anledningen har varit att Vänsterpartiet inte har velat riskera att inte få en protokollsanteckning till protokollet.

I kanslichefens bildspel stod det:

”En reservation kan utnyttjas för att markera mening som avviker från majoriteten.”

Det blev en del diskussion kring detta i BUN. Kanslichefen berättade att det stod så i ”förarbetena” till Kommunallagen, men frågan har inte prövats juridiskt. Med andra ord, om en nämndsordförande säger nej till en reservation, fast personen deltagit i beslutet, så får ordförandes vägran att acceptera reservationen överklagas och prövas av domstol.

paragrapheI samband med diskussionen kring reservationer kom nämnden in på frågan om ledamöternas ansvar.

I samband med ”arena-affären” så beslutade ju fullmäktige att inte ge den dåvarande Barn- och Ungdomsnämnden ansvarsfrihet. Ledamöter som inte hade deltagit i besluten överhuvudtaget fick inte heller någon ansvarsfrihet. Men inte nog med det. En ledamot som hade röstat nej och reserverat sig, dvs undertecknad vänsterpartist, fick inte heller ansvarsfrihet. (Kommer ni ihåg? Det var ett tag sedan, men har du lust kan du läsa mer om min tröstlösa kamp mot Förvaltningsrätten och ett ”odemokratiskt” beslut i kommunfullmäktige: ”Moment 22”, ”Överklagan av Förvaltningsrättens dom” och ”Så är det. Sa Kammarrätten.”)sparkad

Kommunallagen tycks lite luddig här och olika domstolar har till viss del gjort olika tolkningar. Förvaltningsdomstolen i Göteborg gjorde ingen tolkning alls. Förvaltningsdomstolen i Göteborg tog inte ställning i sakfrågan överhuvudtaget. Den bara konstaterade att fullmäktige får fatta beslut om ansvarsfrihet. Vilket var ett ”goddag-yxskafts-svar”.

revisorVänersborgs revisorer, på den tiden det begav sig, sa att ledamöter måste avgå från nämnden för att slippa ansvar. Vilket också var ett ”goddag-yxskafts-svar”. Det förutsätter ju att ledamoten avgår innan beslutet. Avgår ledamoten efter beslutet har ju ledamoten deltagit i beslutet, även om hen har röstat nej och reserverat sig… Och är därmed ansvarig… Enligt Vänersborgs revisorer… På den tiden det begav sig…

Kanslichefen konstaterade att den mesta litteraturen säger att man inte är ansvarig om man reserverar sig.

paragrapheKanslichefen kom också in på diarieföring. Och även här har den gamla Barn- och Ungdomsnämnden ett ”mörkt” och ”dystert” förflutet… Vänsterpartiets James Bucci anmälde kommunen vid inte mindre än 5 tillfällen för att diarieföringen inte sköttes. Bucci fick rätt alla gångerna. (Här kan du se ett inslag om detta i TV4Nyheterna diarietVäst.)

I Offentlighets- och sekretesslagen står det:

”Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.”

På frågan om det inte vore på sin plats att alla nämnder och förvaltningar gjorde på samma sätt, dvs diarieförde alla handlingar, tyckte kanslichefen att det vore bra om alla gjorde på samma sätt. Men att det var upp till varje nämnd.

Till sist.

paragrapheBarn- och Utbildningsnämnden vill bygga en ny förskola på kv Hönan i Vänersborg. Det finns det beslut på. Men frågan dras i långbänk. (Se ”Den nya förskolan i kv Hönan”.) Det blev en del strul redan i Byggnadsnämnden och Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Sedan i Samhällsbyggnadsnämnden. För att till slut landa i kommunstyrelsens arbetsutskott – som gav en helt ny vinkling på hela frågan och beslutade att:honan

”remittera ärendet till Barn- och utbildningsnämnden. Nämnden har att, ur ett verksamhetsperspektiv, belysa en eventuell alternativ placering i kvarteret Kalkonen 1 av den planerade förskolan.”

Av någon anledning så var frågan inte uppe i måndagens BUN. Däremot riktade kanslichefen min, och nämndens, uppmärksamhet på att det kanske beror på att det står i Kommunallagen att kommunfullmäktige ska besluta (citerat från kanslichefens bildspel):

”i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.”

Jag vet inte om detta är den egentliga förklaringen till varför den nya förskolan dras i långbänk. Just detta skäl har inte angetts i några protokoll eller skrivelser. Kanske beror det bara på att det finns styrande politiker som är missnöjda med Barn- och Utbildningsnämnden… Den som lever får se.

inbjudanDet är alltid mycket intressant och lärorikt att lyssna på kanslichefen när hon försöker reda ut alla snåriga paragrafer i de olika lagarna. Det är också en nödvändig kunskap. Som ibland ger upphov till ännu fler frågor…

Kanske är det läge att bjuda in kanslichefen på en diskussionskväll? Det behöver inte vara en fredagskväll…

Kategorier:BUN 2015, Juridik
%d bloggare gillar detta: