Hem > BUN 2015, resursfördelning > Tankar om resursfördelning

Tankar om resursfördelning

osakerFör varje vecka som rullar på utan att det händer något, så ökar osäkerheten på kommunens skolor och förskolor. Hur många tjänster blir det på vår enhet? Hur stora klasser blir det? Hur stora blir barngrupperna? Hur många speciallärare kan vi anställa? Vad ska vi planera och organisera för? Vad tänker politikerna hitta på? Hur tänker politikerna?

Tänker politikerna…??

ttela21mars_2

Osäkerheten tycks vara stor också på politiskt håll. Det visas bland annat i den artikel som TTELA hade igår lördag (se här).

Det tycks som att inga politiker vill ta i resursfrågan. Barn- och Utbildningsnämnden sa i januari att den ville ha mer pengar för att klara verksamheten 2015 – och skickade sin begäran uppåt i hierarkin. Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) fick stora skälvan när de fick BUN:s krav på mer pengar och bollade tillbaka frågan till BUN – med ett knippe helt meningslösa frågor. Då fick en majoritet i BUN (inte alla) i sin tur en ännu större skälva – och vågade varken fatta ett eget beslut eller skicka tillbaka frågan till KSAU med ett bestämt krav på svarte_pettermer pengar. Alltså bollade nämnden frågan vidare till sina tjänstemän. Som, så att säga, får sitta med ”Svarte Petter”. (Se ”Spara? Spara! Spara?”.)

Och tiden går. Och höstterminen närmar sig. Med ett nytt läsår.

Fast jag vet inte om långbänken beror på osäkerhet egentligen. Det är nog så att många tongivande krafter i de styrande betongpartierna helt enkelt inte vill ge skolan mer pengar. Vad det beror på, det vet jag inte riktigt. Kanske okunskap?

För att belysa skolfrågan ytterligare (i onsdags redogjorde jag för skolresultaten, se här) tänkte jag idag redovisa vad kommunens revisorer har skrivit om Barn- och Utbildningsnämndens resursfördelningssystem. Även om det inte är särskilt mycket ”matnyttigt”… (Jag bör kanske tillägga, det är nog viktigt, att kommunens förtroendevalda revisorer anlitade professionella revisorer som skrev rapporten nedan. De litar på inköpt kompetens från PriceWaterhouseCooper (PWC).)

revrappBUN15Revisorerna lämnade i januari i år en rapport som heter ”Granskning av resursfördelning”. Den ska Barn- och Utbildningsnämnden svara på senast den 12 maj, men rapporten har ännu inte behandlats.

Resursfördelning handlar om hur kommunen fördelar de ekonomiska resurserna till de olika skolorna. Och här hittar vi direkt en avgörande svaghet i revisorernas granskning. Revisorerna tittar nämligen inte på den totala summa pengar som kommunen avsätter till grundskolan – revisorerna tittar bara på fördelningen av de pengar som finns. Men hur fördelar man resurserna på ett bra sätt, om resurserna är för små från början?

Det står ju faktiskt i Skollagen (2 kap 8a §):behov2

”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Och jag vill återigen betona, precis som jag har gjort så många gånger förr, att Skollagen är en lag – och lagar väljer man inte om man vill följa eller inte…

”…efter barnens och elevernas … behov.”

Och revisorerna skriver faktiskt själva i rapporten, dock utan att då gå vidare i resonemanget, att kommunen ansvarar för att målen kan nås:

”genom att tillföra de organisatoriska och ekonomiska resurser som krävs.”

eyrapportRevisionsföretaget Ernst & Young publicerade förra året en studie om den kommunala resursfördelningen till grundskolan, ”Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?”. (Kan laddas ner här.) Den här har tyvärr inte Vänersborgs revisorer med i sin källförteckning, vilket väl tyder på att de inte har läst den.

Ernst & Young är kritiska till kommunernas sätt att hantera resursfördelningen. Ernst & Young skriver:

”kommunfullmäktige utgår i sin resurstilldelning till ansvarig nämnd från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”

Det är bara att konstatera, det här känner vi igen från Vänersborg… Ekonomin först, eleverna sedan.

Ernst & Young är kritiska också mot de ansvariga skolnämnderna:

”först beräknas den tillgängliga resursramen och därefter fastställs vilka behov som kan hanteras inom den givna ramen. … nämnden utgår också från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”

revisor2Vänersborgs revisorer borde nog ha kollat upp den totala resurstilldelningen i sin rapport om resursfördelning tycker jag. Särskilt som det på ett ställe står i rapporten att:

”Under intervjuerna framkommer att behoven av resurspersoner och specialpedagoger är större än de resurser som fördelas centralt.”

Som sagt, Vänersborgs revisorer har bara studerat resursfördelningen utifrån de resurser som BUN är tilldelade. Men även i detta arbete så tycker jag inte riktigt att revisorerna når ”ända fram”. Revisorerna tycks inte riktigt ha Skollagen klar för sig.

Skollagens 3:e kapitel handlar om barns och elevers utveckling mot målen. Här står det tydligt vad som gäller – och som kan kopplas direkt till resurser och resursfördelning.

”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”lagbok2

Det här är också lag! Det är Skollagen som citeras. Även om Skolverket i rapporter har visat att de flesta kommunpolitiker uppfattar paragrafen som en önskan, en vision… Men det är fel. Det är, som sagt, en lag!

Vad denna lagparagraf har för återverkningar och konsekvenser på resurserna och resursfördelningen tar inte revisorerna upp.

kunskap2Det kan på olika sätt framkomma, för att använda Skollagens formuleringar, att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås… (31,7% på Dalboskolan och 28,8% på den Centrala skolenheten hade inte betyg i alla ämnen när de gick ur 9:an våren 2014.) Då säger Skollagen följande:

”5 a § …ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”

Det här är ”steg 1” och det ska elevens lärare göra inom ramen för sin ordinarie undervisning. Det kostar således inte kommunen något. Å andra sidan, om det går 26-30 elever i en klass så är det kanske inte så svårt att föreställa sig att detta inte är helt enkelt för den enskilde läraren. Om lärarnas arbetstid dessutom ska användas till rastvakter, föräldrakontakter, dokumentation, möten etc så ökar ju inte direkt förutsättningarna för lärarna att göra ett så bra arbete som Skollagen kräver.

StampelklockaOch när lärarna i Vänersborg i stället har en arbetsgivare som överhuvudtaget inte litar på att de lägger ner tid på sitt arbete utan måste kontrollera det med en stämpelklocka så blir naturligtvis förutsättningarna än sämre…

Det finns emellertid många kommuner i Sverige som är välvilliga och positiva och som ger pedagogerna så bra förutsättningar som möjligt för att klara denna uppgift. Det vore kanske något att tänka på i Vänersborg också…

Men. Om det ändå befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, så (8 §)

”ska detta anmälas till rektorn. … Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.”

orderNotera att paragrafen också talar om ”andra svårigheter” än i lärandet. Paragrafen avslutas med ett ytterst kraftfullt krav:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det här är Skollagen – fortfarande en lag! Det står inte typ ”om kommunen har råd”… Det står:

”… ska han eller hon ges sådant stöd.”

I paragrafen som följer (9 §) står det att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för varje elev som ska ges särskilt stöd.

Revisorerna för inga resonemang kring ovanstående.

slutsatsVad skriver kommunens revisorer om då? När revisorerna granskar resursfördelningen i Vänersborg så kommer de till slutsatsen att:

”Vår samlade bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att resursfördelningssystemet är ändamålsenligt.”

Det är ju en intressant slutsats. Revisorerna grundar sig på att granskningen:

”… inte har visat att kommunen tilldelar skolor med låg måluppfyllelse mer resurser baserat på socioekonomiska faktorer.”

Jag vet inte riktigt hur revisorerna tänker. Det är ju faktiskt så att Vänersborg fördelar den ”sociala resursen” utifrån just socioekonomiska faktorer. Det beskriver ju revisorerna själva i sin rapport. De skriver:

”Grunderna för resursfördelningen bedöms vara rimliga.”

Kanske tycker revisorerna att den sociala resursen helt enkelt är för liten. Revisorerna skriver:

”Det belopp som kommunen omfördelar via den socioekonomiska tilldelningen ligger runt ca 6 %, vilket är relativt lågt sett till ett nationellt perspektiv.”

Hur som helst, hela revisorsrapporten mynnar ut i två rekommendationer till kommunen:

  • ”Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att starkare kunna koppla resurserna till de mål som kommunen vill uppnå.
  • Kontinuerligt utvärdera och vid behov justera resursfördelningsmodellen för att på ett effektivt sätt rikta insatser för att stärka likvärdigheten”

”Mål som kommunen vill uppnå”? Kommunen? Det handlar ju om att uppfylla Skollagen!

Och detta är väl lättare sagt än gjort… Revisorerna ger inga exempel på konkreta metoder eller modeller varken på hur resurserna ska kopplas till målen eller hur insatserna ska bli effektivare.

skl_rapportDet har dock Sveriges Kommuner och Landsting (=SKL) gjort. SKL har gett ut en skrift om hur kommunerna, som alltså är skolans huvudmän, kan tackla problemet med resursfördelningen. Skriften heter ”Socioekonomisk resursfördelning till skolor” och kom ut i juni 2014. (Du kan hämta skriften här.) (Den finns inte heller med i revisorernas källförteckning.)

Det är en intressant och lärorik läsning om hur huvudmannen kan och bör tänka för att förbättra resursfördelningen och likvärdigheten mellan skolorna. Jag refererade till skriften i en blogg förra året (”Resursfördelningen i grundskolan”).

En resursfördelning måste naturligtvis utgå från antalet elever på varje skola. Och grunden är att det måste finnas resurser till en organisation där en lärare har en klass, på exempelvis max 25 elever. Om det är färre i en årskurs på en skola, t ex 20 elever, så måste ändå skolan få så mycket pengar att en lärare kan ha denna klass. Redan här så ser man att det inte går att ”dela lika” enbart genom att varje elev får en peng. Det måste också utgå resurser utifrån antalet klasser. Här bör nämnden, tycker jag, besluta om ett delningstal.

Och naturligtvis måste det finnas en social resurs på det sätt som Vänersborg redan har.

”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”

slacka_brandDet är nödvändigt med en social resurs. Elever med utländsk bakgrund eller med föräldrar med låg utbildningsbakgrund har genomsnittligt sämre studieresultat i den svenska skolan. För dessa måste skolan fungera kompensatorisk. Det handlar om att förebygga istället för att släcka bränder.

Skolinspektionen, E&Y, SKL och andra anser också att en skolas kunskapsresultat ska vara med som en variabel i resursfördelningen, dvs en skola med sämre resultat får mer resurs än en med bättre. Det tycker jag också, det är självklart. Och jag tror att det också är detta som revisorerna i Vänersborg menar, fast det inte uttrycks helt klart i rapporten. Revisorerna skriver att BUN ska:

”överväga att få med enheternas resultat i modellen.”

Det här med resursfördelning är således inte helt enkelt. Det finns massor med variabler. Och det är väl därför som det skrivs och granskas så mycket… Men det som jag saknar i samtliga granskningar, tips, riktlinjer och förslag om resursfördelningen – det är att ingen litar på professionen!

Men det kanske beror på att pedagogerna ser alla behov, och det blir dyrt för kommunerna. Alltför dyrt. De vill ju ibland använda pengarna till att sätta typ sin kommun på kartan. Genom att t ex bygga arenor…

teacherMin bestämda uppfattning är att det är pedagogerna själva som kan dessa frågor bäst.

Jag har en idé om att antalet åtgärdsprogram på varje skola skulle kunna vara den viktigaste variabeln vid resursfördelningen. Åtgärdsprogram upprättas ju, av professionen, om en elev är i behov av särskilt stöd – när extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen inte räcker till. Det är ju då skolan behöver sätta in särskilda åtgärder – som kostar ”extra” pengar. En skola som har många åtgärdsprogram behöver mer resurser än en skola med färre.

Sedan borde det naturligtvis finns en del pengar kvar för att ha till det särskilda stöd som beslutas under pågående läsår.

Tillsammans med en social resurs skulle detta bli som att både förebygga och släcka bränder.

Det här med resursfördelning är alltså både en komplicerad och svårlöst fråga, men jag tror att när man väl har upprättat en fungerande modell så går den att använda i ganska många år. Men som sagt, revisorsrapporten har fortfarande inte behandlats av nämnden, trots att rapporten kom i januari. Och det innebär att inga förändringar sker av resursfördelningsmodellen inför kommande läsår. Eller inom överskådlig tid.

Som det ser ut nu, så lär det inte heller finnas speciellt mycket resurser att fördela för Barn- och Utbildningsnämnden…

  1. kurt
    22 mars, 2015 kl. 20:44

    I valet mellan budget och skollagen/barnen väljer Vänersborg budgeten. Och bryter helt klart och medvetet mot skollagen.

  2. Kenneth Allblom
    22 mars, 2015 kl. 19:43

    Jag har förstått att i Vbg går budgetprocessen till som du beskriver – KS ger en summa som verksamheten sedan får se till att klara sig med. Det borde vara så att KS ger ett uppdrag till verksamheten. Därefter visar verksamheten hur man vill lösa uppdraget och vilka resurser det kräver. Så fungerar vanligen en styrd verksamhet riktigt bra.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: