Hem > BUN 2015, förskolan, resursfördelning > BUN: Öppettider och resursfördelning

BUN: Öppettider och resursfördelning

Kommande måndag, den 12 oktober, har barn- och utbildningsnämnden sammanträde. Jag har beskrivit ett antal ärenden tidigare (se ”Ny förskola – eller Vänerparken?” och ”BUN 12 okt”) och nu tänkte jag redogöra för de övriga – om öppettider och resursfördelning.

open2Öppettiderna i förskola och fritidshem har diskuterats en del de senaste åren. Och det är ett stort tryck på BUN och dess förvaltning att utöka öppettiderna i förskola och fritidshem. I kommunens mål- och resursplan står det också att öppettider i förskola och fritidshem i större utsträckning ska möta vårdnadshavares önskemål.

Många föräldrar har annorlunda arbetstider än tidigare och många reser dessutom allt längre till och från sitt arbete, eller sina studier. Dessutom hoppas ju Vänersborgs kommun att fler som till exempel arbetar på annan ort, som Göteborg, ska flytta till Vänersborg. En förutsättning för att människor ska kunna bo i Vänersborg och arbeta i Göteborg är att förskola och fritidshem har längre öppettider.

paragraphe2I Skollagen står det (8 kap, 5§), och det är ganska ”raka rör”:

”Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.”

Motsvarande paragraf finns också för fritidshem. (Se Skollagen 14 kap, 5§.)

Förvaltningen föreslår att öppettiderna i förskola och fritidshem utökas till 06.00-17.30, dvs 11 timmar och 30 minuter.

fundersamDet här är dock inte oproblematiskt. Jag citerar från nämndens underlag:

”En utökad service till vårdnadshavare får som konsekvens att personaltätheten under dagen då flest antal barn är i verksamheten blir lägre.”

Eftersom barn och elever inte ska ställas mot varandra, dvs andra barn och elever ska inte behöva betala för de andra barnen och eleverna med lägre service, så kostar detta förslag enligt beräkningarna 1 miljon kronor extra.

För Vänsterpartiet är detta en självklar ståndpunkt och därmed bör också beslutet om att utöka öppettiderna också följas av en begäran om mer pengar. Det här är en angelägenhet för hela Vänersborg och inte bara för BUN. Man skulle också kunna se det som att utökade öppettider förmodligen innebär att vårdnadshavare med långa resor kan behålla sina arbeten och att skatteintäkterna till kommunen därmed kan komma att öka.

Det är ett bra beslutsförslag som ligger framlagt för nämnden.

resursfordelningFrågan om hur ekonomiska resurser fördelas till förskolor och grundskolor är en oerhört väsentlig fråga för huvudmannen, dvs politikerna i barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige.

Det handlar alltså om resursfördelning.

Skollagen förutsätter att grundskolan och förskolan får de ekonomiska förutsättningar som krävs för att undervisningen kan organiseras och genomföras på ett sådant sätt så att varje elev får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Skollagen (2 kap 8a §):

”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

Det är i det här sammanhanget viktigt för huvudmannen att veta att eleverna har ”olika förutsättningar och behov” och att det därför är omöjligt att utgå från att varje elev, och därmed skola, ska få exakt lika mycket resurser. Det här är både en svårighet och en utmaning för huvudmannen.

pwcI våras granskade PWC, på uppdrag av de kommunala revisorerna, resursfördelningen inom grundskolan i Vänersborg. Nämnden behandlade granskningsrapporten i april.

Innan jag går vidare vill jag nämna att jag tidigare har skrivit en särskild blogg om PWC:s granskning (se ”Tankar om resursfördelning”). Då noterade jag att PWC inte hade med en studie av revisionsföretaget Ernst & Young om den kommunala resursfördelningen till grundskolan, ”Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?”, i sin källförteckning. Vilket antydde att PWC inte hade läst denna. Det hade jag gjort och jag hade också redogjort för den i en blogg på hösten 2014 (se ”Resursfördelningen i grundskolan”).

Nog om det.

Revisorerna i PWC kom i sin granskningsrapport fram till att:

”Vår samlade bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att resursfördelningssystemet är ändamålsenligt.”

PWC grundade sig på att granskningen:

”… inte har visat att kommunen tilldelar skolor med låg måluppfyllelse mer resurser baserat på socioekonomiska faktorer.”

revisor2Jag vet inte riktigt vad revisorerna menade i det här fallet. Det är ju faktiskt så att Vänersborg fördelar den ”sociala resursen” utifrån just socioekonomiska faktorer. Kanske tyckte revisorerna att det ”saknades” vissa faktorer i beräkningen. Kanske tyckte revisorerna att den sociala resursen helt enkelt var för liten. Revisorerna skrev:

”Det belopp som kommunen omfördelar via den socioekonomiska tilldelningen ligger runt ca 6 %, vilket är relativt lågt sett till ett nationellt perspektiv.”

Hur som helst så mynnade revisorsrapporten ut i två rekommendationer till kommunen:

  • ”Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att starkare kunna koppla resurserna till de mål som kommunen vill uppnå.”
  • ”Kontinuerligt utvärdera och vid behov justera resursfördelningsmodellen för att på ett effektivt sätt rikta insatser för att stärka likvärdigheten”

Det sistnämnda kan naturligtvis tolkas som att likvärdigheten inte var typ optimal.

handslagNär barn- och utbildningsnämnden behandlade granskningsrapporten så sa nämnden att den:

”instämmer i allt väsentligt som framförs i rapporten.”

Och sedan skulle också en arbetsgrupp tillsättas:

”för att göra en genomlysning av innevarande resursfördelningsmodell.”

På måndag ska BUN få en redovisning av denna genomlysning. Ärendet heter ”utvärdering av resursfördelningsmodell inom grundskolan åk 1-9”. (Hela underlaget för BUN:s sammanträde kan laddas ner här.)

En arbetsgrupp inom förvaltningen har alltså utvärderat resursfördelningsmodellen. Gruppen har också haft i uppdrag att titta på resurstilldelningen. Vilket är bra, eftersom det är en intressant fråga hur man fördelar resurser på ett bra sätt, särskilt om de är för små från början…

teacher_bunJag reagerar dock direkt på att arbetsgruppen ”bara” har bestått av förvaltningschef, verksamhetschef, utvecklingsledare samt ekonomer. Jag saknar naturligtvis rektorer i gruppen. Och kanske till och med folk från ”golvet”, dvs pedagoger.

När jag läser arbetsgruppens utvärdering, så måste jag säga att jag inte riktigt känner igen mig i frågeställningarna. Jag ser inte att utvärderingen tittar på det som PWC och revisorerna ville. Som jag ser det är inte heller utvärderingen någon egentlig genomlysning av resursfördelningsmodellen.

Det kan möjligtvis bero på att nämnden inte verkar ha fått allt det material som arbetsgruppen har arbetat fram. Jag vet inte säkert. Å andra sidan är ju resursfördelningen något som verkligen angår huvudmannen, dvs nämnden, och kommunfullmäktige, så det vore konstigt om inte allt fanns med.

genomlysaJag skrev till förvaltningen och frågade. Jag fick svaret att syftet med denna utvärdering är att genomlysa innevarande resursfördelningsmodell och att det är en första del i arbetet med översyn av resursfördelningsmodellen.

OK, då förstår jag. Men jag förstår ändå inte. Varför denna uppdelning?

I föreliggande genomlysning står det knappt ett ord om resurstilldelningen, som ju var ett av uppdragen. När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet som enligt revisorerna skulle utvecklas skriver arbetsgruppen bara:

”Genom det systematiska kvalitetsarbetet bör det vara möjligt att identifiera skolor, ämnen och kanske till och med lärare som behöver extra stöd för att eleverna ska få möjlighet att uppnå målen.”

Arbetsgruppen tar inte alls upp hur denna identifiering ska gå till eller hur resurserna kan kopplas till de mål som kommunen vill uppnå. Som revisorerna efterlyste. Eller till de statliga styrdokumenten…

Men detta kan ju i och för sig komma i nästa del.

När det gäller revisorernas önskan att ”justera resursfördelningsmodellen för att på ett effektivt sätt rikta insatser för att stärka likvärdigheten” så skriver arbetsgruppen endast:

”Arbetsgruppen har även belyst att man borde väga in mer analys av nuvarande resursfördelningsmodell innan förändringar genomförs”

Det låter nästan på skrivningen att det kanske kommer en del 1B… Innan del 2. Jag tror dock inte att revisorerna, eller nämnden, är helt tillfreds med detta ”svar”.

utvarderaMen visst tar utvärderingen upp en del viktiga aspekter. Även om det kanske inte var det som revisorerna efterlyste i sin granskning. Det står till exempel, och detta är den enda gång resurstilldelning nämns:

”Vänersborgs kommun har en budgettilldelning som avser kalenderår medan grundskolan organiserar sig och planerar utifrån läsåret, höstterminen och vårterminen.”

Det är naturligtvis en självklarhet, som kanske tål att upprepas. Dock inte för nämndens ledamöter som jag tror inser detta, men för kommunfullmäktiges. Det verkar ofta som att det är ett oöverstigligt problem för många i fullmäktige att förstå.

organisationI utvärderingen står det vidare:

”Organisationen på skolenheten är en avgörande faktor. Med organisation menas hur enheten har möjlighet att dela in sig i klasstorlekar, hur många paralleller skolenheten kan ha, d.v.s. antal klasser i samma årskurs.”

Utvärderingen ger några exempel på det här sistnämnda:

”Antal paralleller påverkar hur skolenheten kan organisera olika ämnen, som slöjd, hemkunskap o.d. Skolor som enbart har en klass per årskurs kostar mer att driva än de skolor som har 2-3 årskurser per klass. Likaså uppstår skillnad i kostnader för en enparallellig skolenhet med många elever i den enda klassen jämfört med den med få elever i den enda klassen.”

Det här är väl också tämligen självklart. Men vad leder detta till? Vad blir slutsatsen när det gäller Vänersborgs resursfördelningsmodell? Det svarar inte utvärderingen på.

reageraJag reagerar också för en liten detalj, när olika ämnen i skolan nämns i ett sådant här formellt sammanhang, så bör dessa ämnen benämnas med sina riktiga och fullständiga namn…

Resten av utvärderingen beskriver i stort sett hur det fungerar i Vänersborg. Den enda ”analysen” är väl egentligen bara när utvärderingen hänvisar till två rapporter om nödvändigheten i en resursfördelningsmodell att ta reda på vad ökade resurser resulterar i.

En rapport från Skolverket 2009 (se här) tar upp en annan aspekt, som Skolverket ser lite som den centrala ”missen” i kommunernas resursfördelning:

”Många kommuner har inte tagit reda på hur resurserna används och man har inte en modell för resursfördelningen grundad i uppföljnings- och utvärderingsresultat.”

Detta följs inte upp i analysen. Genomlysningen behandlar inte frågor som, hur ska resurserna användas effektivt?, hur ska elevresultat kontra tilldelade resurser utvärderas? eller hur ska elevresultaten infogas i Vänersborgs resursfördelningsmodell?1

Men så var det detta med att föreliggande utvärdering bara är första delen. Mina funderingar kanske besvaras i kommande del.

Sedan tycker jag att det är ganska anmärkningsvärt att det inte finns några referenser till Skollagen i arbetsgruppens utvärdering. Redan i denna del. Skollagen är ju den lag som ligger till grund för hela grundskolans verksamhet. Och det finns mängder av paragrafer som är av stor betydelse i en resursfördelningsmodell. Och då tänker jag inte bara på det som anfördes tidigare, att

”kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

skollagenJag tänker också på vad Skollagen säger om elevernas olika förutsättningar och behov (3 kap 3 §):

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Eller (3 kap 5a §):

”…[om] det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”

Och till sist, om det ändå befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (8 §):

”ska detta anmälas till rektorn. … Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.”

duDenna paragraf avslutas med ett ytterst kraftfullt krav:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Skollagen är ju som bekant en lag som ska följas. Och därför anser jag nog att den borde utgöra en utgångspunkt för en analys och diskussion kring resursfördelningen.

Resursfördelning är en oerhört viktig uppgift för barn- och utbildningsnämnden. Nämnden måste säkerställa att ”resursfördelningssystemet är ändamålsenligt” (för att citera revisorerna) och att det följer Skollagen. Resursfördelningen är ju också, faktiskt, det viktigaste instrumentet för huvudmannen att politiskt styra skolan.

Det är min bestämda övertygelse att resursfördelningsmodellen i Vänersborg är i behov av en översyn – och en ”uppdatering”. Resurserna måste kopplas starkare till målen och insatserna måste på ett effektivt sätt stärka likvärdigheten. Precis som revisorerna har påpekat.

Det är grannlaga uppgift att konstruera en bra resursfördelningsmodell. Men det finns inga genvägar. Jag väntar med spänning på fortsättningen.

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: