Arkiv

Archive for april, 2022

VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit

3 april, 2022 6 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “VA-debatten i KF (5): Blåplanen”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.

Det finns tre rekvisit, tre villkor, i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 6 § som ska vara uppfyllda för att kommunen ska vara tvungen att inrätta verksamhetsområden. Det är 1) människors hälsa, 2) miljön och 3) större sammanhang. De två förstnämnda flyter dock ofta in i varandra.

Advokaten som på fastighetsägarnas uppdrag gjorde en bedömning av kommunens underlag, det underlag som Dan Nyberg ansåg vara “gediget”, “trovärdigt” och “bra”, utarbetat av “professionella tjänstemän” (se “VA-debatten i KF (3): Objektivt underlag?”), dömde ut underlaget på dessa punkter. (Se “Jurist dömer ut VA-förslaget”.)

I regeringens lagrådsremiss, som nu behandlas av Lagrådet, definieras begreppet “större sammanhang”, ett av de nödvändiga rekvisiten:

“I praxis, det vill säga hur domstolar har tolkat lagen, är det fråga om ett större sammanhang vid en ansamling av 20 till 30 hus eller i vissa fall något färre.”

I Blåplanen arbetar kommunen med 6-8 fastigheter. Det tog Bucci (V) upp i ett inlägg (1.03.35):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Faktum är att de förslag på verksamhetsområden som låg på fullmäktiges bord gick ifrån även Blåplanens alltför snäva, och felaktiga, definition. Och blev ännu snävare och felaktigare… På Anundstorp handlade det om tre fastigheter, som låg långt från andra fastigheter (se “Öppet brev till samtliga politiker”), och i Grytet om fyra. (Se “VA – varför ingår Grytet?”.)

När lagen talar om större sammanhang, eller som man också brukar säga, sammanhållen bebyggelse, så handlar det alltså inte bara om antalet fastigheter utan naturligtvis också om avstånden mellan dem.

I Blåplanen har kommunen använt sig av avståndsgränsen 150 meter mellan husen i sin definition av större sammanhang, dvs ligger några hus 150 m ifrån varandra så är de liksom “samlade”… Det är en väldigt bred och vidlyftig definition. Det är svårt att se att hus som ligger 150 m från varandra ska kallas “sammanhållen bebyggelse”. Dessutom har avståndet 150 meter faktiskt i flera fall utökats ännu mer i Blåplanen. De tre fastigheterna på Anundstorp, för att ta ett exempel, har betydligt längre till närmaste granne.

Det räcker att titta på en karta så ser man att de två verksamhetsområdena inte uppfyller rekvisitet större sammanhang/samlad bebyggelse. (Till höger ser vi ett av verksamhetsområdena.)

Den egenhändigt skrivna definitionen av större sammanhang som Vänersborgs kommun använder är inte korrekt. Och det är allvarligt. Det innebär att varken Blåplanen eller, i synnerhet, beslutsunderlaget till kommunfullmäktige följer Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

Jag redogjorde i fullmäktige för advokatens sammanfattning av bedömningen av kommunens underlag. Tanken var att att de styrande partiernas ledamöter skulle få höra en kritik av underlagen till fullmäktige från en professionell jurist – som de inte kunde ifrågasätta. Vilket ingen heller gjorde. Men ingen höll heller med. Faktum är att inte någon från de styrande partierna (S+C+MP) överhuvudtaget kommenterade juristens slutsatser… Som jag alltså läste upp (33.05):

“De aktuella områdena kan enligt min bedömning inte ses som samlad bebyggelse och de hälso- och miljöskäl som lyfts fram är inte tillräckligt konkretiserade och utredda. Det saknas exempelvis helt utredning som visar på att enskilda avlopp i berörda områden skulle ha en sådan påverkan på recipienten Dättern i fråga om kväve och fosfor att det kan motivera behovet av inrättande av en allmän va-anläggning. En så vid tolkning av samlad bebyggelse som Samhällsbyggnadsnämnden har utgått från, vid avgränsningen av de föreslagna verksamhetsområdena, innebär att rekvisitet sammanhållen bebyggelse fråntas sin betydelse.”

Advokaten underkände alltså inte bara rekvisitet större sammanhang, utan samtliga de rekvisit som LAV 6 § krävde, även miljö- och hälsorekvisiten. Och jag fortsatte (34.16):

“Vi vet också, det ser vi underlagen, att väldigt många domar i detta har krävt av kommunerna att man faktiskt ska se på de enskilda anläggningarna. Här i Vänersborg har vi dömt ut anläggningar genom en så kallad skrivbordsbedömning och det tar ju juristen upp också, att det där är inte ok. Man kan inte döma ut VA, enskilda anläggningar, genom att titta på när dom är installerade. Man måste se på funktionen, och det har inte vi gjort i Vänersborg. Utan vi har bara suttit vid ett skrivbord och dömt ut alltihopa. Det där är inte ok. Och därmed så faller det som Dan Nyberg säger också om en gedigen professionell utredning. Det är det ju inte, man kan ju inte sitta och utreda enskilda avloppsanläggningar genom att titta på pärmar i kommunhuset. Man måste ju naturligtvis ut till fastigheterna och titta på dom. Självklart.”

Jag vet inte om miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) försvarade nämndens skrivbordstillsyn, eller inte. Jonasson sa (40.26):

“Sen vill jag säga, ja det är en skrivbordsprodukt, den yttrandet över dom avloppsanläggningar som det var fråga om i dom här områdena på Vänersnäs, som gjordes från miljö och hälsas skull … Det var det som efterfrågades också, vi skulle göra en genomlysning på vilka fastigheter som hade godkända avlopp eller inte. Sen är det så här. Vissa avlopp här och anläggningar är väldigt gamla och man ser ju då och har undersökt tidigare hur gammalt ett avlopp är, vad man kan tänka vad det har för livstid helt enkelt. Och det kanske man behöver i alla fall titta på, även om man inte har varit ute och tittat i brunnarna.”

Men hon avslutade anförandet med – en gardering?

“Men jag förstår att det är kanske en sån sak som vi kommer att behöva göra nu och lägga lite tid på helt enkelt.”

Jonasson menade att nämnden antagligen behöver lägga lite tid på att helt enkelt ge sig ut i verkligheten och titta på de enskilda avloppsanläggningarna. Ja Jonasson, precis! Det är vad mark- och miljödomstolarna kräver av kommunerna nu för tiden…

Här kommer några exempel på mycket aktuella domar, till skillnad från de rättsfall som fanns i underlaget som låg på fullmäktigeledamöternas bord (se “Vänersnäs: Aktuella VA-domar” och “KS: VA Vänersnäs”):

  • Dom i Mark- och miljödomstolen i Växjö den 21 december 2020. (Mål nr M 4660-20.) (Du kan ladda ner hela domen här.)
  • Dom i Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm den 15 april 2021. (Mål nr M 4447-20). (Du kan ladda ner domen här.)
  • Dom i Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm den 28 september 2021. (Mål nr M 5354-20). (Du kan ladda ner domen här.)

Domarna i dessa rättsfall säger i mångt och mycket samma sak, men för att konkretisera. I den förstnämnda domen står det:

“Även om anläggningen — som byggdes 1973 — uppnått en hög ålder så har nämnden inte pekat på några konkreta omständigheter som tyder på att reningsgraden i densamma skulle vara otillräcklig. Att markens reningsförmåga riskerar att avta med tiden, och att mer eller mindre omfattande ombyggnation eller upprustning av anläggningen kan behöva vidtas, innebär dock inte att tillsynsmyndigheten kan avstå från kravet att i varje enskilt fall göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen. … finns inget, utöver hög ålder, som tyder på att anläggningen är bristfällig på ett sådant sätt att den förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Det som gäller är alltså att åldern på en VA-anläggning inte har någon betydelse, det är funktionen som är det avgörande. Vidare ligger bevisbördan på kommunen. Det är kommunen som ska göra en individuell bedömning av den aktuella anläggningen.

I den sistnämnda domen från Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm står det:

“Det krävs således att det finns en tillräckligt konkretiserad och utredd problematik som en allmän va-anläggning skulle lösa.”

Som sagt, det är nog dags för tjänstepersonerna i miljö- och byggnadsförvaltningen att åka ut till Vänersnäs och också andra delar av kommunen där det planeras verksamhetsområden – med tvångsanslutning. Samtidigt skulle väl socialdemokraterna och de andra styrande partierna kunna ha en studiecirkel om Lagen om allmänna vattentjänster och rättsfall kopplade till den…

Tre rekvisit ska alltså vara uppfyllda för att kommunen ska vara tvungen att inrätta verksamhetsområden. Endast Vänsterpartiet genom James Bucci och jag själv tog upp denna avgörande aspekt. Inte Benny Augustsson (S), som inte verkade tycka att juridik överhuvudtaget hade något att göra med ärendet (det enda som gällde var Blåplanen och Mål- och resursplanen…), inte Dan Nyberg (S), inte Ann-Marie Jonasson (S), inte Mats Andersson (C), men inte inte heller någon från den borgerliga oppositionen som Magnus Ekström (KD) eller Gunnar Henriksson(L). Det var ingen annan i kommunfullmäktige som diskuterade om beslutsförslaget var i enlighet med vattentjänstlagen, den “gamla” eller den “nya”. Det var anmärkningsvärt.

Dan Nyberg (S) försökte, som framgått av tidigare bloggar, att framstå som kommunens miljökämpe nr 1. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Hade han rekvisitet om människors hälsa och miljön i tankarna? Jag tror inte det, han nämnde inget om LAV 6 § i varje fall. Nä, Nybergs fantasier om att fastighetsägarna på Vänersnäs skulle förgifta hela Vänern och göra det omöjligt för 800.000 personer att ta dricksvattnet därifrån hade inget med varken lagen eller verkligheten att göra.

Och det hade varit lätt för Nybergs partikamrat Ann-Marie Jonasson (S), om det funnits sådana misstankar, att säga till sina tjänstepersoner i miljö- och byggnadsförvaltningen att nu får ni åka till Vänersnäs och inspektera de enskilda avloppsanläggningarna – hela Vänern håller på att förgiftas! Men det har naturligtvis inte skett. Så klart… Det var ju inte sant.

Dämningsverket AB har däremot gjort en vattenteknisk bedömning av tre fastigheter vid Anundstorp, de tre fastigheterna i det föreslagna verksamhetsområdet som ligger närmast Dättern. Dämningsverket drog slutsatsen att det var ytterst osannolikt att dessa fastigheter kunde påverka Dätterns ekologiska status. (Se “Öppet brev till samtliga politiker”.)

Det verkade emellertid ha undgått Dan Nyberg (S). Och överhuvudtaget undrar jag vad som krävs för att få Dan Nyberg (S) att förstå att det inte är de enskilda avloppen på Vänersnäs som utgör en fara för Vänerns dricksvatten. Jag försökte under sammanträdet att förklara hur utsläppen från Holmängens avloppsreningsverk förorenade Vänerns och Göta älvs vatten. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Det var lönlöst. Jag försökte också förklara varför Dättern hade för stora halter av fosfor och kväve. Jag sa (48.13):

“Det finns ingenting i det här underlaget, ingenting som bevisar att det kommer nån fosfor eller kväve ut i Dättern ifrån dom enskilda avloppsanläggningarna på Vänersnäs. Inte nåt! Man bara tror och förutsätter … Kommunen har inte bevisat det på nåt sätt att det släpps ut och så istället blundar man för vad det är som rinner ut i Dättern och som gör att vattnet kanske inte är så miljömässigt bra som det borde vara. Jo, Nossan rinner ut där. Och vad ligger vid Nossan? För det första en massa jordbruksmark, för det andra ligger reningsverket i Grästorp vid Nossan och för det tredje ligger reningsverket i Nossebro vid Nossan. Och därifrån rinner det rakt ut i Vänern. De enskilda avloppen i Vänersnäs har, kan jag garantera, inte nånting med försurningen av Dättern att göra. Och är det nån som tycker annorlunda så måste miljö och hälsa bevisa det.”

Det var också lönlöst. Det syns på Dan Nybergs kommentar till en tidigare blogg. (Klicka här.) Dan Nyberg ville inte förstå, kunde inte förstå…

De tre rekvisiten i vattentjänstlagen är oerhört viktiga, lagar är viktiga…, men de kommenterades alltså inte med ett ord från några av de andra ledamöterna. Och det är inte bara anmärkningsvärt, det är för bedrövligt.

Det övergår mitt förstånd hur socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister väljer att bortse från vad lagen säger när de vill påtvinga avgifter på enskilda människor på omkring 200.000 kr per fastighet. Och det övergår också mitt förstånd att det finns liberaler, kristdemokrater och moderater som tvekar att avslå förslaget om tvångsanslutning på Vänersnäs när det kommer tillbaka till kommunfullmäktige…

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2022, miljö, VA, Vänersnäs

VA-debatten i KF (5): Blåplanen

2 april, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “VA-debatten i KF (4): Likställighetsprincipen”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.

I de tidigare bloggarna så får man kanske uppfattningen att det var Dan Nyberg (S) som anförde de socialdemokratiska styrkorna i förra veckans fullmäktigedebatt. Och visst pratade Nyberg en hel del, men det var ändå kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som var “ledaren”. 

Augustsson inledde debatten med att redogöra för Blåplanen. (Se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.) Han menade att kommunen hade följt Blåplanen sedan fullmäktiges beslut den 22 april 2015 – och investerat utifrån denna.

“Det är pengar uppemot en halv miljard som vi har investerat på grund av den här Blåplanen.”

Sa Benny Augustsson (17.15).

Det påpekades av flera, bland annat av undertecknad Kärvling, att Blåplanen inte var något juridiskt bindande dokument. Den var snarare att betrakta som ett politiskt dokument, som omfattade de planer och ambitioner som kommunen hade med VA-utbyggnaden. För varje verksamhetsområde som skulle införas, för varje investering som skulle göras, krävdes separata beslut.

Benny Augustsson gick i svaromål och utvecklade sin ståndpunkt (43.05):

“Sen blir jag väldigt, väldigt orolig när jag hör Stefan Kärvling prata om att Blåplanen inte är bindande. Och så pratar han juridik och så här. Som jag sa förut så har vi i investeringsplanen 152 miljoner i vårat avloppsreningsverk beslutat utifrån Blåplanen. Vi har byggt VA Vänerkusten, vi har byggt VA i Nordkroken, vi är på väg ut till Gardesanna, men vi har Skaven/Öxnered, vi har VA-taxan som fastställts utifrån planerna i Blåplanen, vi har dimensionerat alla rör och sånt som ska ut till Vänersnäs. Det är sanslöst stora pengar som ligger i det här och när i så fall blir nånting bindande? Om inte detta är bindande, då vet inte jag vad som ska vara bindande. Sen kan man prata juridik och annat, men utifrån det vi har bestämt utifrån den Blåplanen i den här kommunen så borde det i alla fall vara bindande.”

Augustsson upprepade detta argument vid ett flertal tillfällen denna kväll. Han såg hela ärendet utifrån kommunens perspektiv och ville absolut inte inse att det fanns lagar som styrde införandet av verksamhetsområden. Och även om det fanns lagar, så var kommunens Blåplan och Mål- och resursplan hur som helst betydligt viktigare.

Det var tre rekvisit (villkor) påpekade jag, som enligt LAV skulle vara uppfyllda (45.25):

“Jag läste upp det förut vilka rekvisit som krävs för att verksamhetsområden ska bildas i § 6 i den här lagen och det är det som gäller.”

Och i lagen finns inget villkor på att Blåplanen i Vänersborg måste följas… (Jag återkommer till LAV:s tre rekvisit i nästa blogg.)

Det hör väl också till saken, i varje fall till viss del, att LAV är på väg att ändras, så att flexibiliteten ska ökas. Det är bland annat beroende på en statlig reaktion mot att kommunerna tvångsansluter sina fastighetsägare alltför “lättvindigt”. Och det är ju faktiskt en socialdemokratisk regering som är i färd med att lägga fram lagförslaget på riksdagens bord… Det är samma parti som Benny Augustsson och Dan Nyberg representerar.

Det var dags (50.42) för min partikamrat James Bucci (V) att på allvar ge sig in i debatten… Han hade tunga synpunkter på Blåplanen:

“Blåplanen, det är ingen lag. Det är inte heller någon bibel. Det verkar vara en övertro på dokumentet. Den är inte bindande. Det är därför vi sitter här idag, med verksamhetsområdesärenden. För när vi fattar sådana beslut, då är dom bindande. Dagvattenplanen, den är inte heller bindande. Det är inte nån lag. Det är först när vi kommer att bryta ner den på verksamhetsområdesnivå, som vi gör idag med vatten och avlopp, som den kommer att vara bindande. Det finns ingenting som hindrar kommunen och dra sina stamledningar upp genom Vänersnäs om det bedöms som viktigt. Det finns ingenting som hindrar det om man vill driva den linjen. Det finns ingenting som hindrar den enskilde fastighetsägaren, som kanske bor efter vägen av en stamledning, att få genom avtal koppla sig på en sådan ledning. Finns ingenting som hindrar det.”

Bucci passade på att också ta upp en demokratisk och moralisk aspekt:

“Jag tror, men det verkar inte hjälpa vissa, vissa verkar väldigt låsta i sin syn på att ta beslut. Vi som har makten Dan Nyberg, vi ska inte förtrycka enskilda. Det räcker att det är en som hamnar på fel sida lagtolkningen, då utövar du ett förtryck mot den enskilde. Det ska vi inte syssla med.”

Benny Augustsson (S) gick omedelbart i svaromål (53.10):

“Jag hör dig James Bucci, att Blåplanen inte är bindande. Men alla beslut som har fattats på grund av Blåplanen måste väl ändå vara bindande?”

Sedan upprepade Augustsson de argument som han redan hade framfört några gånger. Och några minuter senare återkom faktiskt Augustsson till samma ämne, igen, dvs Blåplanen (1.01.58):

“Ja, det är lite spännande det här för att jag går i alla fall tillbaka till den Blåplanen som togs där både Stefan och James och Anders Strand och som var med och tog den rätt av utan votering, ingenting, där det finns 13 kriterier som man faktiskt utser i den här VA-planen som ska gälla för utbyggnaden av VA Vänersnäs.”

Då fick Bucci (V) nog och slog symboliskt näven i bordet, hårt – väldigt hårt… (1.03.35):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder. Så att fortsätta hänvisa till den Blåplanen är på tok uppåt väggarna. Den behöver jobbas om, för lagen har visat vad som gäller. Att stå och stampa med 2015 års Blåplan och slänga det i ansiktet på vissa utav ledamöterna här Benny, det är oförtjänt dig. Jag tycker inte att du ska fortsätta med det. Gå vidare, lämna Blåplanen, jobba om, omarbeta den. Lägg ut den till förvaltningen så att den blir rätt och lever upp till, ja, den kommande lagstiftningen då, om det kommer att bli ändrat i den delen. Men se till att den blir en tidsenlig dokument. Då kan man lyfta och vara stolt över den. Här leder den till förtryck av enskilda i dagsläget, det ska vi inte vara stolta över.”

Det var ord och inga visor. Alla som lyssnade på dessa ord från James Bucci insåg givetvis att han hade helt rätt. (Ja, kanske inte ledamöterna från de styrande partierna då…) Nu fick det vara slut, menade Bucci, med att komma dragandes med en gammal Blåplan som hade 7 år på nacken. Den var inte juridiskt bindande, den var inte aktuell och den var dessutom felaktig och därmed inte laglig.

Henrik Harlitz (M) kunde inte annat än att hålla med Bucci och tillade (1.06.12):

“Jag kan väl också säga det att den här Blåplanen, som det hänvisas till hela tiden, det var väl i beslutet också att den skall uppdateras en gång per mandatperiod och den här mandatperioden är snart slut och jag har inte sett någon uppdatering av den än.”

Och det hade Harlitz helt rätt i (naturligtvis). I protokollet från 2015 står det:

“Kommunfullmäktige beslutar anta Blåplan del 2, ”Vatten och Avlopp”.
Kommunfullmäktige beslutar vidare ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att för varje mandatperiod revidera Blåplanen, del 2, som därefter ska antas av Kommunfullmäktige.”

Det var, enligt min mening, “dödsstöten” för Benny Augustssons tyngsta argument i debatten. Blåplanen har inte reviderats under denna mandatperiod, inte överhuvudtaget… Kommunfullmäktiges beslut hade inte följts…

Regeringens kommande förslag till ändring av Lagen om allmänna vattentjänster kommer med all sannolikhet att innehålla ett krav på kommunerna att ha aktuella vattentjänstplaner, ungefär som Blåplanen. Inte heller i regeringens förslag ska dessa vattentjänstplaner vara juridiskt bindande.

Det kan vara så att de styrande partierna under ledning av Benny Augustsson (S) har gått för fort fram med planer, kontrakt, avtal, investeringar och kostnader. De kan ha glömt nödvändiga omarbetningar, uppdateringar och beslut, jag vet inte. Men om det är så att Benny Augustsson och de styrande har låst fast och bundit kommunen vid diverse åtaganden och avtal, som Augustsson faktiskt hävdade vid ett flertal tillfällen, så ska det inte drabba enskilda fastighetsägare på Vänersnäs. De ska inte tvingas ta konsekvenserna av dåliga eller felaktiga beslut – de ska behandlas enligt lagen.

Juridiska, demokratiska eller moraliska aspekter tycks dock inte intressera socialdemokratins företrädare i Vänersborg i särskilt hög grad…

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2022, miljö, VA, Vänersnäs

VA-debatten i KF (4): Likställighetsprincipen

1 april, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “KF: VA-debatten (3): Objektivt underlag?”. Kom ihåg att du kan se och höra debatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här för att komma till kommunens webb-TV.

Dan Nyberg (S) framförde ett fjärde argument för att inrätta verksamhetsområden, och tvångsanluta fastighetsägarna (14.55):

“… och jag tycker dessutom en annan princip är väldigt väsentlig och det är det att det finns en massa andra fastighetsägare i Vänersborgs kommun runt Vänern som har fått acceptera den här typen utav villkor som vi nu ställer på Vänersnäs. Men moderaternas förslag att inte våga fatta beslut, då kan man säga, det strider emot den likställighetsprincip som jag tycker vänersborgarna ska hanteras under. Här har vi hanterat en väldigt massa vänersborgare på ett sätt, men så ska det vara 25 stycken fastighetsägare på Vänersnäs som ska hanteras på ett helt annat sätt. Jag tycker att det är väldigt felaktigt och jag tycker det är nånting som inte hör hemma i den här typen utav församling.”

Nyberg menade att kommunen måste behandla alla sina invånare lika, den så kallade likställighetsprincipen. Det var några andra talare från de styrande partierna, som höll med Nyberg, t ex Mats Andersson (C) (19.17):

“Jag har varit i kontakt med våra tjänstepersoner i det här ärendet och förvissat mig om att samma premisser som var kring VA Vänerkusten och Dalslandsdelen tillämpas även på Vänersnäs.”

Likställighetsprincipen är inte mycket att diskutera, den ska gälla. Principen slås fast i Kommunallagen 2 kap 3 §:

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Det innebär att kommunmedlemmar i samma situation ska behandlas lika och att särbehandling endast får ske på saklig och objektiv grund.

Även miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) använde argumentet (39.53):

“Fastighetsägarna på Vänerkusten, vi hade protester där också i vissa områden. Vissa fastighetsägare som inte alls tyckte det här var nåt bra eller tyckte att det här blev väldigt dyrt osv. Där var det ingen som gick in och tog det här och gav dom försvar på det sätt som det görs idag och då får jag en liten fundering varför det var så. Är det en hänsyn som ska tas till fastighetsägare i ett område men inte i ett annat område?”

Jonasson gick faktiskt ett steg längre än till och med Dan Nyberg. Hon ansåg nämligen inte bara att de som var mot tvångsanslutning bröt mot likställighetsprincipen – nä, Jonasson såg till och med en möjlig konspiration! Jag tror aldrig att jag har varit med om denna typ av misstänkliggöranden av andra fullmäktigeledamöter förut.

Men Ann-Marie Jonasson (S) pratade mot bättre vetande. Det var visst någon “som gick in” när det gällde Dalslandskusten “och tog det här och gav dom försvar”.

Inför beslutet att inrätta verksamhetsområden i Timmervik (del av Dalslandskusten) i november 2017, så skrev jag en blogg inför kommunfullmäktige där jag redovisade mina synpunkter. (Se “Tvångsanslutning till VA”.) Några dagar senare argumenterade jag i kommunfullmäktige mot tvångsanslutning och yrkade på återremiss av ärendet. Kommunfullmäktige beslutade om återremiss den 22 nov 2017. (Se “VA: Återremiss på tvångsanslutningen”.) När ärendet återkom till fullmäktige efter återremissen, den 25 april 2018, argumenterade jag återigen mot tvångsanslutning. Det var bara en dåligt påläst Benny Augustsson (S), som då var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, som argumenterade för tvångsanslutning. I den slutliga omröstningen så var det emellertid en stor majoritet som röstade för att tvångsansluta fastigheterna i Timmervik till det kommunala VA-nätet. (Se “KF (25/4): Ja till tvångsanslutning”.)

Det här hade jag bara i ganska vagt minne under fullmäktigedebatten, tyvärr. Jag har däremot nu i efterhand fräschat upp minnet. Det står helt klart att miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) inte visste vad hon pratade om. Och därmed faller väl också hennes funderingar kring en konspiration. Men det är anmärkningsvärt och vårdslöst att behandla fakta på det här sättet. Tyvärr verkar det dock vara något som inte är alltför ovanligt i socialdemokratiska kretsar i Vänersborg…

Henrik Harlitz (M) visste att Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) var på väg att ändras, dvs den lag som styrde det aktuella ärendet, och sa (41.30):

“Att använda likabehandlingspricipen Ann-Marie … utifrån Dalslandskusten. Ja, likabehandlingspricipen är en väldigt tung del i kommunallagen, men när lagarna ändrar sig så måste även Vänersborgs kommun ändra sitt sätt att arbeta. Vänersborgs kommun måste följa lagen, ändrar sig lagen så måste även vi göra det.”

En ändring i LAV betraktas sannolikt av Kommunallagen som ett sakligt skäl till att behandla kommunmedlemmar olika…

Jag berättade för kommunfullmäktige om alla skyltar med “Till salu” som stod uppställda längs Gestadvägen när kommunens VA-ledningar drogs fram längs Dalslandskusten. Det hade säkert många i församlingen också sett. Och jag avslutade med (45.03):

“Bara för att vi gör fel där, så innebär ju inte det att vi måste fortsätta att göra fel.”

Även James Bucci (V) kommenterade Ann-Marie Jonassons (S) inlägg (52.05):

“Varför var det olika på Vänersnäs? Ja, mitt svar på den frågan skulle vara att idag är jag bättre påläst. Jag tror att det är många andra med mig som är bättre pålästa. Tack vare också inlagor som kommer från bättre pålästa invånare, så hjälper det oss i våra beslutsprocessärenden.”

Jag anser nog att de svar som Dan Nyberg (S), Mats Andersson (C) och Ann-Marie Jonasson (S) fick kring likställighetsprincipen vederlade deras argument.

För övrigt bör Jonassons ord om att kommunen måste behandla alla lika få varenda fastighetsägare i kommunen att bli ängslig och knäsvag… Med tanke på hennes mycket negativa inställning till Solvarms “helt fantastiska” (Nyberg, 37.05) VA-anläggning, så måste ju det innebära att hon tänker avslå varenda framtida ansökan om enskilda VA-anläggningar… Hur bra och godkända de än är… Om Jonasson nu blir ordförande i miljö och hälsa även nästa mandatperiod.

Till sist kan jag inte riktigt förstå hur en återremiss skulle kunna bryta mot likställighetsprincipen… En återremiss är ju inget beslut i sakfrågan.

Anm. Fortsättning följer i bloggen: ”VA-debatten i KF (5): Blåplanen” – 2 april 2022.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2022, miljö, VA, Vänersnäs