Stefan Kärvlings blogg

Den 22 juni 2022 beslutade riksdagen om en ändring i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

På riksdagens hemsida sammanfattas förändringarna i lagen (se “Vägar till hållbara vattentjänster”):

“Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.”

Jag har i tidigare beskrivit och utvecklat vad lagändringarna i vattentjänstlagen (LAV) betyder – se vidare “Riksdagen ändrar i VA-lagen”. Förändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanerna ska börja gälla först efter den 31 december 2023.

I torsdags, den 10 november, fick samhällsbyggnadsnämndens ledamöter information om lagändringarna. Det var kommunjurist Roy Svensson och VA-chefen Daniel Larsson som informerade.

Informationen och frågorna från ledamöterna handlade till stor del om vattentjänstplanen. Den är en nyhet i lagstiftningen.

Det är kommunfullmäktige som ska besluta om en vattentjänstplan i kommunen. Planen ska innehålla en långsiktig planering och tydligen anser statsmakterna att 12 år är en lämplig tidsperiod. Planen, som blir vägledande och inte bindande, ska utarbetas i samråd med fastighetsägarna. Och det blir onekligen en del samråd om planen ska utarbetas för 12 år framåt och det ska samrådas med alla som berörs…

Vattentjänstplanen ska omprövas vart 4:e år och om något ska ändras blir det ett nytt samråd med de berörda. Det ska dock noteras att om det sker samråd om planen när den utarbetas så behövs det tydligen inget mer samråd längre fram i tiden. Och 12 år är en lång tid i dessa sammanhang. Hur många fastigheter byter t ex inte ägare under en så lång period.

Vänersborgs kommun har en Blåplan och ligger därför ganska bra till. Blåplanen måste dock omarbetas och det är ett omfattande jobb som kommer att ta tid. Vad jag förstår på den information jag har fått från ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden så kommer Kretslopp och Vatten att ägna hela 2023 åt detta arbete. Det innebär med all sannolikhet att all utbyggnad mm, som inte redan är beslutad och “på gång”, läggs i malpåse under hela året – ett slags “byggstopp” med andra ord.

Det var förutom vattentjänstplanen tämligen små förändringar i LAV. Den berömda, eller ibland kanske “ökända”, 6 § får den 1 januari 2023 en liten men viktig uppdatering. Paragrafen har för närvarande följande lydelse:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

Vid årsskiftet kompletteras 6 § med:

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kompletteringen av paragrafen innebär att miljöaspekten betonas hårdare än förut. Samtidigt har det tidigare talats om att enskilda VA-anläggningar ska ha “motsvarande skydd” som det kommunala VA-systemet. Nu slår riksdagen fast att det räcker med att de enskilda anläggningarna kan “godtas”.

Betoningen av miljöaspekten borde betyda att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden får en betydligt större roll i arbetena inför och besluten av framtida verksamhetsområden i Vänersborgs kommun. Det fördes också fram under samhällsbyggnadsnämndens sammanträde har jag fått berättas.

Det fanns farhågor i nämnden att miljö och hälsa inte har kapaciteten att kontrollera avloppssystem. Och det stämmer med all sannolikhet. Å andra sidan ansåg ju både styrande politiker och tjänstepersoner i miljö och hälsa, och senare också i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, att det var helt på sin plats att genom en “skrivbordstillsyn” döma ut enskilda avlopp på Vänersnäs – enbart på uppgifter om hur gammal en enskild avloppsanläggning var… Och handläggningen från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen när det gällde familjen Solvarms naturhus och egenutvecklade kretsloppssystem ska vi inte tala om. (Se “Solvarm vann!”.)

Men det är självklart att det måste tillföras tillräckligt med resurser för att trygga objektiviteten och rättssäkerheten för kommuninvånarna.

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”Aktuellt i VA-frågan (2/2)”.