Stefan Kärvlings blogg

Sverige går enligt alla prognoser mot ekonomiskt bistrare tider. Så gör också kommunerna. Det blir inte heller bättre av att den nya regeringen inte vill kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna…

Ekonomikontoret i Vänersborg har gjort en sammanställning av de samhällsekonomiska förutsättningarna inför 2023-2025. Ekonomerna skriver:

• “Inflations-och räntechock kyler av global och svensk ekonomi, framför allt 2023 – Efterfråge-och utbudsstörningar samt postpandemianpassning”
• ”BNP minskar 5 kvartal i rad under loppet av 2022 och 2023”
• ”Tudelning av arbetsmarknaden som försvagas men med fördröjning; arbetskraftsbrist samtidigt som vissa sektorer drabbas hårdare”
• ”Höga prisökningar drabbar alla sektorer”
• ”Prognosen för lönesumma och skatteunderlaget nedreviderad i nominella termer. – Varaktigt lägre real skatteutvecklingsprognos”

Ekonomer har en tendens att alltid måla framtiden i mörka färger. Men frågan är om det inte ligger mer i de dystra prognoserna än vanligt, i varje fall för 2023 och sannolikt också 2024. Ekonomikontoret konstaterar för Vänersborgs del att vi har följande ekonomiska förutsättningar inför 2023-2025:

• “Hög inflation med ökade energipriser och höjda räntor.”
• ”Svagare utveckling av samhällsekonomin under kommande år påverkar skatteintäkterna”
• ”Kraftigt ökade pensionskostnader fr.o.m. 2023 och en mer dämpad utveckling av skatteintäkterna gör att resultatet faller”
• ”Fortsatt hög investeringsnivå – ofinansierade investeringar”

Det finns anledning att återkomma till dessa förutsättningar och vad de får för konsekvenser för budgeten i kommunen. Budgeten, som ska antas i december, har nu börjat diskuteras på allvar.

Denna blogg ska belysa den ekonomiska situationen för Kunskapsförbundet Väst.

Kunskapsförbundet Väst är som bekant ett eget kommunalförbund vars medlemmar är Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundet har ansvar för gymnasieskolan och vuxenundervisningen i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet har övertagit dessa uppgifter från ägarkommunerna och är huvudman för verksamheten.

Kunskapsförbundet Väst har till stor del samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun och har egen budget och räkenskaper. En stor skillnad mellan KFV och ägarkommunerna är att förbundet inte har någon beskattningsrätt. Det är Trollhättan och Vänersborg som genom ett förbundsbidrag finansierar gymnasieskolan. Förbundsbidraget är beräknat utifrån bland annat antalet ungdomar i de aktuella åldersintervallerna. (Vuxenutbildningen finansieras enligt andra principer och det ska jag inte ta upp i denna blogg.)

Den mörkare ekonomiska framtiden kommer även, naturligtvis, att drabba KFV:s gymnasieverksamhet. Prognoserna visar ett stort underskott. Det saknas mycket pengar…

Kostnaderna för gymnasiesärskolan beräknas öka. Det skulle behövas ytterligare 9,4 milj kr för att finansiera det ökade antalet elever nästa år. I år fick förbundet ett extra tillfälligt tillskott till Gysär på 5,7 milj kr, men det gällde alltså bara för 2022.

Kommunernas pensionskostnader ökar kraftigt nästa år. Så gör också Kunskapsförbundets. Pensionsprognosen för förbundet är att kostnaderna kommer att öka med 16,7 miljoner.

På Skolverkets hemsida (se Skolverket) står det:

“Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan.”

Jag ska inte gå in på hur detta är tänkt, utan helt enkelt konstatera att det innebär en ökad kostnad för Kunskapsförbundet nästa år med 600.000 kr.

De här tre posterna ger ett underskott för gymnasieskolan på 26,7 milj kr år 2023. Det motsvarar 10% av av gymnasiets personalstyrka eller 41 tjänster. 83% av Kunskapsförbundets personalkostnader ligger på lärare och stödpersonal. En besparing på pedagogisk personal skulle leda till att lärartätheten, lärare per 100 elever, sjunker från 8,1 år 2022 till 6,8 år 2023.

Diagrammet nedan visar lärartätheten bland de kommuner i Sverige som har kommunala gymnasieskolor 2022 och var Kunskapsförbundet hamnar i en jämförelse 2023.

Kunskapsförbundet, som ligger dåligt till i rankingen redan nu, skulle hamna i det absoluta bottenskiktet. Den röda stapeln visar lärartätheten i Uddevallas kommunala gymnasieskolor.

Den uppmärksamme läsaren noterar att jag ännu inte har nämnt något om inflationen… 

Inflationen beräknas fördyra gymnasieskolans verksamhet med upp mot 10 miljoner… Det är kostnader för lokalhyra, el, läromedel (jfr yrkesförberedande program), skolmåltider och elevbidrag.

I Vänersborgs kommun, och också i Trollhättan, täcks de ökade kostnaderna för pensionerna centralt, dvs nämnder och styrelser behöver inte skära ner på verksamheterna för att finansiera dem. Det var Vänersborg villig att göra för Kunskapsförbundet också. KFV är ju i samma situation som kommunens egna nämnder och styrelser och bör behandlas på samma sätt. KFV bedriver ju verksamhet för Vänersborgs ungdomar.

Det visade sig på ägarsamrådet i oktober, då kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg mötte presidiet i Kunskapsförbundet, att politikerna från Trollhättan inte ville behandla Kunskapsförbundet på samma sätt som kommunens egna nämnder och styrelser. De ville att KFV själv skulle stå för en stor del av de ökade pensionskostnaderna. På det senaste ägarsamrådet i november hade Trollhättan fortfarande inte ändrat uppfattning. “Staden” sa egentligen varken “bu eller bä”…

I både Trollhättan och Vänersborg ökar antalet elever i grundsärskolan, och behoven hos de enskilda eleverna har också en tendens att öka. I Vänersborg får barn- och utbildningsnämnden ekonomisk kompensation för ökningen, och jag förmodar att det är så i Trollhättan också. Nu är inte detta klart för 2023 än, men signalerna om hur Gysär-eleverna på Kunskapsförbundet ska behandlas är “luddiga”. Det känns väl som kommunalråden, i varje fall från Trollhättan, kan ha vissa tveksamheter för att kompensera KFV. Det är märkligt, det är ju samma elever vi pratar om – på våren går de ur 9:an, på hösten börjar de på gymnasiet.

KFV får i nu-läget en inflationskompensation på 1,8%. Det räcker inte långt, men det är ungefär vad kommunernas egna nämnder och styrelser får. Men som sagt, i dagsläget har varken Vänersborg eller Trollhättan antagit några (nya) budgetar för nästa år. Så vi får avvakta och se. Men det är naturligtvis inte mer än rättvist att Kunskapsförbundet får lika stor inflationskompensation som nämnderna och styrelserna i ägarkommunerna.

Kunskapsförbundet vet alltså fortfarande inte vilka pengar ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan tänker tillskjuta förbundet. Signaler från det nya borgerliga styret i Trollhättan tyder väl på att det ska sparas…

Det tråkiga är att Vänersborg ofta tvingas göra som Trollhättan. Det ligger ju i sakens natur att de båda kommunerna måste behandla Kunskapsförbundet på samma sätt. Och Trollhättan är ju större än Vänersborg… Tyvärr får vissa vänersborgare “vatten på sin kvarn” av Trollhättans attityder och beteenden. Det finns nämligen en del politiker som är tämligen negativa till kommunalförbundet som idé och som anser att Vänersborg ska sköta gymnasieutbildningen på egen hand. Jag tillhör inte den kategorin, i varje fall inte i nu-läget.

Det måste nämnas att Kunskapsförbundet är i en svår situation när det gäller besparingar och nedskärningar. Förbundets tre gymnasieskolor, Nils Ericson och Magnus Åberg i Trollhättan samt Birger Sjöberg i Vänersborg, är extremt konkurrensutsatta. Det finns alldeles för många fristående gymnasieskolor i Trollhättan och Uddevalla som lockar till sig studenter från Vänersborg och Trollhättan. Även Göteborg drar till sig en hel del. Och om kvaliteten på undervisningen sjunker på grund av lägre lärartäthet så är risken stor att studenterna väljer bort KFV. Men det är likt förbaskat Kunskapsförbundet Väst som får betala fakturorna för dessa studenters skolgång på friskolorna. Vilka inte helt sällan uppvisar högre belopp än om de hade gått på någon av förbundets skolor. Och så blir det i praktiken ingen som helst besparing för Kunskapsförbundet, utan en – fördyring…

Det andra sättet att spara är att lägga ner hela program. Och då tror jag att t ex Estetprogrammen ligger risigt till. De är dyra och de lockar till sig förhållandevis få elever. Även på detta område finns det friskolor som skulle ta emot intresserade elever med öppna armar – och skicka fakturorna till Kunskapsförbundet…

Det minsta Kunskapsförbundet kan begära av ägarkommunerna, det är att behandlas lika i ekonomiskt hänseende som Vänersborgs och Trollhättans egna nämnder och styrelser. Det andra är, anser jag, att ägarkommunerna måste ta särskild hänsyn till den konkurrenssituation som KFV befinner sig i.