Stefan Kärvlings blogg

Taket på arenan har läckt ända sedan den togs i bruk 2009 och det har egentligen bara blivit värre och värre. Och arenataket läcker fortfarande, det regnar in lite överallt. (Se ”Augustsson om Arena Vänersborg”.) Det kan med ett visst mått av säkerhet konstateras att det konstanta takläckaget är ett tydligt bevis på att hela arenabygget är en felkonstruktion… Om nu inte takraset var bevis nog.

Det är tyvärr inget att göra något åt. De felbeslut som togs av S Anders Larsson och gänget när Arena Vänersborg uppfördes är oåterkalleliga. Och nu står arenan där den står. Några uttrycker i vredesmod åsikten att den borde rivas. Det är en tämligen meningslös idé, eftersom de stora kostnaderna för arenan inte skulle påverkas. Det är amorteringar och räntor som kostar, och de ska betalas oavsett om det finns en arena eller inte.

Kommunen har tänkt att åtgärda arenans tak nästa år, år 2024. Det ska enligt planerna avsättas 20,8 milj kr för ändamålet. Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. Tjänstepersoner i kommunen säger emellertid att de 20 miljonerna som är avsatta till arenataket inte räcker. Men ingen säger var de tror kostnaderna kommer att hamna.

Kommunstyrelsen behandlade den 3 maj en begäran från kultur- och fritidsnämnden om att få 500.000 kr till en utredning av arenan. Utredningen skulle ge underlag för att kunna svara på en hel del frågor om både arenataket och annat. Kommunstyrelsen avslog dock kultur- och fritidsnämndens begäran. Det vände sig Vänsterpartiet mot och reserverade sig mot beslutet. Det skrev jag om i bloggen “KS: Inga pengar till arenautredning”.

De åtgärder som planeras för arenataket beräknas hålla i ca 10 år. Sedan är det sannolikt att allt måste göras om igen, dvs det kostar 20-30 milj kr igen…

Det låter inte särskilt klokt. Det blir till att laga och lappa för att hålla den felkonstruerade arenan under armarna. Och sedan måste samma dyra procedur göras om för att den ska kunna nyttjas ytterligare några år osv. Allt detta för att behålla den “gamla” arenan med dess traditionella användningsområden. Den fortsätter att vara en bandyhall. Och förhoppningen om att någon privat aktör skulle vilja satsa pengar i arenan i detta “traditionella” skick är i det närmaste obefintlig.

Jag kontaktades av en byggtekniker som har helt andra idéer om arenan och takreparationen. Huruvida han har helt eller delvis rätt, eller inte alls, är utanför min kompetens att bedöma. Men han har stor erfarenhet och var faktiskt på sätt och vis inblandad i arenabygget då det begav sig. Det företag han arbetade för vid den tiden fick dock inte anbudet att bygga arenan. Vilket antagligen var synd, i varje fall när man tittar i backspegeln. Det hade blivit en annorlunda arena, och billigare…

Denne byggtekniker anser att man ska behålla befintliga stålbalkar på arenan. De ska bli kvar på höjden som en konstruktion likt O2-arenan i London. Sedan gör man en horisontell konstruktion med en sänkt takhöjd.

Byggteknikern skriver:

“Detta tak läggs med trapetsplåt som man sedan isolerar med cellplast (möglar inte). Utvändigt blir det ett par lager med takpapp (Nordsvenska Tak) och över ytpappen blir det underhållsfri bandplåt. På så vis får man en hållbar lösning utan takduk.”

Genom att man sänker taket så får arenan stora fördelar genom att värmen som stiger då kan fläktas ner igen med en “evo x ventilation”. Det kommer att innebära att användningsområdet på arenan blir betydligt större med ett bra ”klimat” inomhus. 

Tänkt lösning av ett låglutande tak med diffusionsspärren NR3. Den kondens som blir tas om hand om av en exoair, en luftcirkulant som ventilerar ev kondens. Det låglutande taket börjar vid den 3:e raden med lysrör på båda sidor.

Byggteknikern menar vidare att man kan använda samma typ av golv i arenan som t ex Scandinavium använder sig av. Den är av en slags cellplast med luftspalt mellan nederdel och överdel:

“Vikten är hanterbar med rätt verktyg. Platsen den tar är ca 3×3 meter (går att ställa en container på utsidan).”

Det finns tydligen skickliga konstruktörer på t ex Stålab i Trollhättan som kan hjälpa till med sådant här. (Byggteknikern arbetar inte på Stålab.)

Problemet är att en sådan här genomgripande ombyggnad skulle bli ganska dyr, kanske upp mot 50 milj kr. Men då skulle arenan också få en mycket längre livslängd och fler användningsområden, särskilt när isen ligger.

En utredning skulle kunna få svar på frågan om tankarna som framförs av byggteknikern är realistiska och om det i så fall skulle vara en kostnadseffektiv lösning på sikt. Även om det inte är riktigt den utredning som kultur- och fritidsnämnden efterlyste och föreslog. En möjlighet skulle också kunna vara att kommunen helt enkelt går ut och begär in offerter på olika lösningar för arenan…

Byggteknikern tillägger att det är ett stort problem att kommunen inte tar tillvara på värmen från kylanläggningen. Det finns system som kan göra det. Avslutningsvis föreslår byggteknikern att kommunen, efter ombyggnad av taket, kikar på möjligheten att montera solceller på arenan.

Avsikten med att jag återger dessa synpunkter är att jag vill ge ett annat perspektiv på arenan och vad som kan göras för att förlänga dess livstid – och även få andra användningsområden för den.

Mötet med byggteknikern fick mig att fundera över och börja omvärdera mina egna uppfattningar om arenan. Det blev ett tillfälle att tänka några steg längre… Kanske kan byggnadsteknikerns idéer också få andra att fundera några varv till, både om arenans tak och framtid. Möjligtvis kan även kommunens sakkunniga, och andra externa experter, få en annan vinkling på “arena-utmaningen”. Och vem vet, kanske finns det med ett annorlunda tänk privata aktörer som är villiga att satsa på en “ny” arena.