Arkiv
Kommunfullmäktige 18/10
På onsdag är det kommunfullmäktige. Kl 18.00 samlas 51 ledamöter från 9 olika partier. Det är även en hel del ersättare på plats, utom för Sverigedemokraterna. SD hade 5 ersättare när mandatperioden började men på grund av 5 avhopp så finns det inga ersättare kvar. Länsstyrelsen skriver om SD i Vänersborg:
“Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Eftersom det inte finns någon ny ersättare att utse avskriver Länsstyrelsen ärendet utan ytterligare åtgärd.”
Sammanträdet börjar, efter viss inledande formalia, med flera medborgarförslag. Det framgår av dagordningen:
De fyra första medborgarförslagen, om att försköna el- och teleskåp (ärendet har bytt namn efter utskickad kallelse), införa “Vägg av vänlighet”, skyltar med positiva meddelanden och hundrastgård i 
Onsjö, lämnas in till fullmäktige på onsdag. Det innebär att det inte fattas några beslut om dem denna gång utan de ska behandlas i kommunens kvarnar. Däremot ska två av förslagen presenteras muntligt, från talarstolen, av förslagsställarna själva. Denna möjlighet är en nyhet som börjar gälla från och med onsdag.
Sedan ska tre medborgarförslag, som har varit i kommunens kvarnar, avgöras av fullmäktige. Det är förslagen om belysning vid rugbyplan på Sportcentrum, minnessten för att ”hedra våra Veteraner i fredens tjänst” och ökad tillgänglighet till biblioteket i Vänersborg. 
Jag har skrivit en del om förslagen tidigare, i bloggen “Vad hände på gårdagens KS?”. Kommunstyrelsens förslag till beslut är att kommunen ska undersöka kostnaden för uppsättning av belysning vid rugbyplanen, men frågan om att sätta upp belysningen får tas upp vid ett senare tillfälle. Det blir ingen minnessten men när ekonomin tillåter ska en minnesplats utses och iordningställas. Det tredje förslaget om biblioteket avslås. Det blir med all sannolikhet på det sättet att fullmäktige följer kommunstyrelsens beslutsförslag.
Ärende 9, “Svar på motion om framtida förslag om utökning verksamhetsområde” kommer sannolikt att skapa debatt. (Jag skrev om motionen i bloggen “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.)
Tor Wendel (M) föreslår i sin motion:
“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Och det är en naturlig och logisk slutsats utifrån 6 § i Vattentjänstlagen:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas 
vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Paragrafen fortsätter, men det är denna inledning som är intressant. Det står ju faktiskt att själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde, är skyddet för människors hälsa eller miljön.
Varken samhällsbyggnads- eller miljö- och hälsoskyddsförvaltningen håller med motionären, men det gjorde oppositionen i kommunstyrelsen. Röstar partierna som i KS så kommer kommunfullmäktige att bifalla motionen. Det innebär i så fall att frågan ska utredas.
Torbjörn Moqvist (SD) lämnar in en motion om att “undersöka möjligheten att få information om vissa historiska och/eller kända platser via QR-kod”. Det är sannolikt många som har besökt t ex historiska platser och som använt QR-koder på platsen för att få mer information. Det har jag gjort i t ex Husaby. 
Det här är ju egentligen något som kommunen borde ha tänkt på för länge sedan. Kommunen är bra på presentationer och att göra filmer. Det finns många på YouTube. Det är ju egentligen bara att fixa några skyltar med en QR-kod som länkar till dessa.
Kommunfullmäktige ska notera informationen i delårsrapporten för augusti. I budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, var prognosen att årets resultat skulle hamna på +5 milj kr. Nu är siffrorna i delårsrapporten väldigt annorlunda:
“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”
Det här beräknade resultatet borde få konsekvenser för kommunens verksamhet. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Jag hoppas att det blir en diskussion kring det på onsdag.
Det blir nya taxor för sotning och brandskyddskontroll. I kommunstyrelsen undrade jag om hur mycket taxorna skulle höjas, men ingen visste. Jag frågade i veckan en som visste, nämligen förvaltningschef Sandin:
“Det blir faktiskt en sänkning med 11,6% på timpriset gällande sotningen och en sänkning med 4% på timpriset gällande brandskyddskontrollen.”
Det var en positiv överraskning. Två taxor som sänks…
Peter Göthblad (L) har varit med i politiken så länge jag minns. Nu avsäger han sig alla sina politiska uppdrag. Han behöver ägna mer tid åt sitt civila jobb. Göthblad har varit en trevlig bekantskap som det har varit enkelt att prata med. Cecilia Prins (L) ersätter honom som gruppledare i kommunfullmäktige och ledamot i kommunstyrelsen.
Som vanligt är kommunfullmäktiges sammanträde offentligt. Det hålls i Mötesplats Vänersborg, dvs “sessionssalen”. Om du inte har möjlighet att närvara går det att se och höra sammanträdet på kommunens webb-TV.
BUN (16/10): “Nattis” och nerdragningar
På sidan 6 i dagens TTELA hittar man rubriken:
“Kan bli tvungen att säga upp sig om nattis stänger”
TTELA berättar att Amanda är undersköterska och beroende av att kunna lämna barnen på Lanternan. Hennes schema på hemtjänsten innehåller nämligen arbete både kvällar och helger. Om kommunens förskola på obekväm arbetstid, dvs Lanternan, avvecklas (stängs) vid årsskiftet blir hon eller hennes sambo tvungen att söka nytt jobb. (Se TTELA “Amanda kan tvingas sluta sitt jobb om nattis lägger ner”.) Amanda och hennes sambo är inte ensamma, det är många familjer som kommer att få svårt att få ihop sin vardag om Lanternan läggs ner…
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden tog den 17 april beslutet att avveckla Lanternan. På det viset skulle nämnden spara 3,4 milj kr. Och eftersom budgeten för 2024 klubbades igenom i kommunfullmäktige i juni, och därmed också BUN:s budget, så gäller nämndens beslut – i varje fall innan något annat beslut fattas. Och det har inte fattats något annat beslut…
Nämndens beslut har däremot inte börjat verkställas. BUN:s presidium, dvs de tre ordförandena, har möjligtvis gjort “vissa avsteg” från de kommunala spelregler som gäller. Förvaltningen har nämligen fått grönt ljus, i varje fall “inofficiellt”, att pausa genomförandet av nedläggningen.
I TTELA den 25 september (se TTELA “Nattöppna förskolan i Vänersborg hotas av stängning”) sa BUN:s ordförande Bo Carlsson (C):
“När det gäller Lanternan har vi inte satt ner foten än. Vi måste nog bestämma oss vid nästa nämndmöte.”
I dagordningen som är utskickad till måndagens sammanträde finns det dock inget sådant ärende med:
Det är inte bara nedläggningen av Lanternan som borde diskuteras. Vid samma sammanträde i april beslutade BUN också att minska personaltätheten, dvs säga upp lärare. Det skulle innebära en besparing 
på 7,9 milj kr. Denna gång handlar det om att säga upp behöriga, legitimerade lärare. Även detta beslut har inte börjat verkställas, vad jag förstår. Jag tror inte att några legitimerade lärare har blivit varslade ännu.
BUN:s presidium och förvaltningschefen har sedan det förra sammanträdet haft överläggningar med kommunstyrelsens presidium. 
Man kan nog ta för givet att frågorna diskuterades då. Med all säkerhet kommer ordförande Bo Carlsson (C) att informera om presidieöverläggningen under sin ordförandeinformation. Men att det saknas ett beslutsärende inger farhågor… Fattade beslut gäller ju tills nya fattas…
På dagordningen saknas det också, som jag ser det, en uppföljning av det brev som en förskollärare skickade till presidiet häromsistens (se “Brev från en förskollärare”) och det svar som gavs (se “BUN: Svar till förskollärare”). Det vore nog på sin plats med en information om arbetsförhållandena på kommunens förskolor. Det är möjligt att förvaltningschef Bråberg berättar om läget.
Det var en del av vad nämnden inte ska prata om på måndag – eller? Men vad ska då avhandlas? På dagordningen ser vi att det blir en del information.
På det första ärendet ska det informeras om:
“det tre-åriga projektet ”Sedd och saknad”, samt om uppsökande verksamhet och öppna förskolan Sirius, och även om Förskolans resultatuppföljning ”- Kartläggningsmaterial som stöd för analys och formativ bedömning”.”
Det brukar bli både frågor och diskussion kring sådana här föredragningar, och det blir det sannolikt nu också. Ärendet följs av en månadsuppföljning.
Nämndens besparingar ger resultat, ekonomiskt sett på ett positivt sätt. Underskottet efter september var bara en halv miljon. Men verksamhetsmässigt…? Knappast positivt… (De resurspersoner med visstidsanställning som brukar finnas ute i verksamheterna har inte fått förnyade anställningar inför detta läsår.)
Företaget Legolas barnomsorg AB har bedrivit enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Kommunen har tidigare påpekat brister i verksamheten. Det har lett till att Legolas har beslutat att lägga ner verksamheten. Det innebär att nämnden ska återkalla sitt beslut om rätt till bidrag för Legolas.
Det är dags för lokalinformation. Det får nämnden regelbundet. Men detta sammanträde ska nämnden också anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2025-2034”. Förskole- och grundskoleplanen revideras varje år och utgör underlag för kommunens gemensamma lokalförsörjningsunderlag.
Planen innehåller information om varenda förskola och grundskola i kommunen, barn- och elevprognoser, önskvärda och nödvändiga åtgärder på förskole- och skolbyggnader osv. Planen är som en uppslagsbok i ämnet, samtidigt som den ger upphov till flera frågor. (Planen kan laddas ner här tillsammans med hela underlaget till BUN:s sammanträde – klicka här för att ladda ner underlaget.)
Barn- och utbildningsnämnden ska hålla en dialog, dvs få information och diskutera, om målvärden på de förväntade resultaten. Målvärdena är naturligtvis beroende av om de styrande partierna tänker förstärka nämndens budget med mer pengar eller inte. Om de beslutade besparingarna ska genomföras så vet jag inte hur målvärdena ska formuleras. Beslut om målvärden fattas i november.
Det är inte särskilt många ärenden på måndagens sammanträde, men jag tror att det kan bli ganska många diskussioner. Vi får se.
Sikhall – låsta toaletter
Det var inte särskilt länge sedan som jag redogjorde för det förslag till överenskommelse som kommunen ville teckna med Magnus Larsson i Sikhall. (Se “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)”.) De fastighetsrättsliga lösningar som kommunen föreslog var förenade med vissa tämligen långtgående krav på Larsson. I förslaget fanns det även skrivningar om att kommunen kunde kräva vite (“böter”) på upp till 30.000 kr i månaden av Magnus Larsson om inte:
“visionen [är] genomförd inom planens genomförandetid.”
Det är orimliga krav som ställs på Magnus Larsson. Han är entreprenör och företagare och som sådan beroende av intäkter från sin verksamhet om han ska kunna utveckla Sikhall utifrån en framtida detaljplan, som förhoppningsvis avspeglar hans visioner. Det finns väl ingen företagare som kan garantera att intäkter ska strömma in oavbrutet i företaget 10 år framåt. Det är väl bara att studera dagens Sverige och se hur det har gått med många företag i tider med hög inflation, höjda räntor och minskad efterfrågan.
Magnus Larsson har ägnat mycket tid och kraft, och pengar, åt att renovera Sikhalls magasin. Det är sedan en tid tillbaka i ett sådant skick att Larsson vågar, inte bara släppa in folk i byggnaden, utan också ordna olika typer av arrangemang. Han hyr ut magasinet till bröllop, fester, minnesstunder, studentfirande, årsmöten osv. Det visar sig att inte bara boende i området vill hyra magasinet utan även folk från hela kommunen.
Sikhalls Magasin förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. (Se ”Sikhalls magasin”.) Det innebar att byggnaden ska bevaras för framtiden. Länsstyrelsen skrev i byggnadsminnesförklaringen bland annat:
“Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.”
Syftet med byggnadsminnesförklaringar är nämligen att värna och slå vakt om viktiga delar av vårt kulturarv för kommande generationer. Det finns därför inget vatten och avlopp indraget i magasinet, och det är inte heller tillåtet att installera det. Det skulle innebära alltför stora ingrepp i kulturarvet.
Uthyrningen av magasinet under sommaren har fungerat även utan toalett i byggnaden. Det finns nämligen en offentlig, kommunal toalett på parkeringen/grusplanen alldeles bredvid magasinet. Den har magasinets gäster, och bland annat snickare och takläggare, kunnat använda tillsammans med allmänheten.
Vänersborgs kommun byggde sannolikt den offentliga toaletten året eller något år efter att Magnus Larssons fastighet hade förköpts/exproprierats 2007. Kommunen rev då den gamla toaletten och byggde en ny. Det fanns alltså en toalett på platsen redan tidigare, se fotot. Den var byggd för Sikhalls magasin och användes enbart av gäster och andra som besökte magasinet. Toaletten var öppen året runt, men den var inte öppen för allmänheten eller det rörliga friluftslivet.
Den nya toaletten som kommunen uppförde var däremot till för det rörliga friluftslivet. Det rör sig nämligen mycket folk i Sikhalls hamnområde under somrarna. Det är båtgäster, människor som utnyttjar bryggorna till bad, vattenskidåkare, folk som promenerar i området, fikar och studerar de vackra omgivningarna.
Den offentliga toaletten var och är en viktig förutsättning för det rörliga friluftslivet i Sikhalls hamnområde. Och just detta var ju också kommunens viktigaste argument för förköpet/expropriationen av Magnus Larssons mark – “det rörliga friluftslivet”.
Tyvärr är kommunens toalett bara öppen på sommarhalvåret. Från och med oktober till och med april är den stängd och igenbommad. Kommunen tycker tydligen inte att det ska vara något rörligt friluftsliv utanför “sommarmånaderna”. Representanter för samhällsbyggnadsförvaltningen säger i allmänna ordalag om diverse toaletter där det rör sig mycket folk på somrarna t ex Sikhall och Nordkroken:
“Dessa är i nuläget inte driftsatta under den kalla delen av året, då behovet inte bedömts finnas…”
Jag tror att kommunen har missat att det rör sig många invånare i Sikhall även på vintrarna, kanske också på Nordkroken. När isen lägger sig är t ex Sikhallsviken populär bland skridskoåkare. Familjer kommer dit och passar på att grilla korv och umgås.
Men på vinterhalvåret är toaletten låst och igenbommad. De människor som besöker området tvingas göra sina behov i naturen… Om de nu överhuvudtaget fortsätter att åka till Sikhall. Det är flera invånare som genom åren har påtalat en önskan om att kommunen borde ha toaletten öppen året runt. Även Magnus Larsson har gjort det. Men kommunen har bestämt att det rörliga friluftslivet bara ska gälla under sommarhalvåret…
Kommunens nedstängning av toaletten har gett Magnus Larsson ett problem. Magasinet hyrs ut och är just nu bokat de flesta helger fram till december. Men utan toaletter…? Det finns ju inga toaletter för besökare och gäster i magasinet. I helgen som gick fick en bokning ställas in på grund av avsaknaden av toalett.
Och kommunen som vill kräva vite av Larsson om han inte får tillräckligt med intäkter för att fortsätta förverkliga sin vision… Borde inte kommunen istället underlätta för Magnus Larsson? (Det kan väl också nämnas att Magnus Larsson planerar för ett antal ställplatser för husbilar i området. Även dessa gynnas av offentliga toaletter.)
Ibland, inte helt sällan faktiskt, undrar jag om kommunen egentligen vill att Sikhall ska utvecklas. Den 17 maj sa i varje fall politikerna i kommunfullmäktige ja till de fastighetsrättsliga lösningar som var en förutsättning för utveckling av Sikhall. Det kanske är dags att politikerna fattar beslut också i frågor som rör själva verkställandet?
Men det känns inte som om det skulle vara särskilt svårt att komma till en lösning i toalettfrågan. Det är nämligen tekniskt möjligt att göra toaletten funktionsduglig igen. Det är klart att värme och städning kostar några kronor, men det tror jag inte är några oöverkomliga summor. Frågan för kommunen är väl om toaletten ska vara öppen för allmänheten eller bara när magasinet är uthyrt. Det sistnämnda alternativet torde innebära att Magnus Larsson får betala för städning mm. Kanske skulle kommunen kunna arrendera ut toaletten.
Det måste till en lösning i toalettfrågan snabbt – magasinet är uthyrt var och varannan helg. Tyvärr verkar det dock inte bli någon lösning. Magnus Larsson, och kommuninvånare, har ju som sagt påpekat toalettsituationen länge nu utan någon positiv respons.
Om jag känner Magnus Larsson rätt så ordnar han en egen lösning för Sikhalls magasin – och för det rörliga friluftslivet… Men varför ska det behöva vara så?
Hallevibadet – händer det nåt?
Kommunfullmäktige beslutade i juni om:
“avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”
Det var en stor majoritet av ledamöterna som ställde sig bakom beslutet. Det innebar att kommunen inte ska driva badet vidare. Men beslutet betyder inte att Hallevibadet ska läggas ner, att det typ ska rivas. Samtidigt med detta beslut sa fullmäktige nämligen nej till den andra delen, den andra att-satsen i beslutsförslaget:
“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”
Bakgrunden till avslaget av denna del av förslaget var att Simklubben Vänersborg under vissa förutsättningar var villig att ta över driften av badet. Det visade sig att en privat aktör, Jonas Mossberg och hans fru, också var villiga att ta över badet och driva det vidare. Det skrev jag om i bloggen “Hallevibadet i privat regi?”.
Mossberg vill köpa, eller möjligtvis arrendera, Hallevibadet. Han är ganska övertygad om att det inte behöver göras så mycket för att hålla badet igång 10-20 år framåt i tiden. Han har även planer på att bygga ut Hallevibadet och området runt omkring. TTELA redogjorde för Mossbergs planer i en artikel den 28 juli. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)
I TTELA-artikeln sa Ann-Marie Jonasson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, att ärendet skulle komma upp på nämndens första presidiemöte efter sommaren:
“Jag har bett om en ordentlig dragning om Hallevibadet överhuvudtaget, givetvis också med den här biten med Mossberg.”
Och så blev det. Ärendet har dessutom varit uppe i samhällsbyggnadsnämnden den 21 september.
Jonas Mossberg träffade inför behandlingen i samhällsbyggnadsnämnden representanter för “Fastighet och service”, en enhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Mossberg skickade även mail till ledamöterna i nämnden, både före och efter att ärendet behandlades. Ledamöterna fick bland annat den operativa affärsplan för Hallevibadet som Mossberg hade utarbetat.
Det kan nämnas att Mossbergs affärsplan inte var riktigt komplett. Det saknades uppgifter om både utgifter och inkomster för badet. Mossberg hade nämligen inte fått alla uppgifter från kommunen, och har fortfarande inte fått det. Det kan möjligtvis bero på att inte bara samhällsbyggnadsförvaltningen utan även kultur- och fritidsförvaltningen har varit inblandade i Hallevibadet.
Det fattades inga beslut på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, det var “bara” information. Tjänstepersoner informerade om Hallevibadets status, Mossbergs planer och förvaltningens syn på en eventuell försäljning.
Den presentation (PowerPoint) som visades för nämnden innehöll huvudsakligen en uppräkning av allt som behövde åtgärdas på Hallevibadet. Och konstaterandet att det skulle bli dyrt. År 2016 beräknades en renovering kosta 21,4 milj kr och skulle badet fungera på längre sikt krävdes ytterligare 11 milj kr. Förvaltningen påpekade att dessa belopp på grund av inflation och krig mm nu är betydligt högre.
Det är uppgifter som har redovisats i kommunala utredningar och externa utredningar som kommunen har beställt, och som låg till grund för fullmäktiges beslut i juni. Det var alltså inga nya fakta som presenterades för nämnden.
I sin föredragning tog förvaltningen upp alternativet arrende av badet, vilket i praktiken var samma frågeställning, skriver förvaltningen, som uthyrning. På en bild i presentationen stod det:
“Beaktat den tekniska statusen på anläggningen, som nu är tagen ur drift, så avrådes från detta alternativ.”
Förvaltningen menade däremot att en försäljning av anläggningen och delar av ytor i närhet till anläggningen var möjlig. Marken kring anläggningen är planlagd som “kvartersmark”.
Kvartersmark är enligt Boverket:
“Med kvartersmark avses all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri.”
Förvaltningens slutsats var emellertid att kommunen inte bör sälja Hallevibadet heller. Tjänstepersonerna avrådde starkt från det på grund av skicket på badet och att det inte går att garantera säkerheten. Det var kanske en liten ”stegring” i beskrivningen av förhållandet på Hallevibadet och de problem som finns, i varje fall jämfört med vad som har sagts innan. Politikerna i nämnden fick helt klart uppfattningen att förvaltningen tyckte att Hallevibadet helt enkelt ska rivas.
Alla de brister som finns på Hallevibadet är inte några nyheter för Jonas Mossberg. Han känner väl till förhållandena på Hallevibadet och han är medveten om den bild av badet som kommunen redovisar. Han håller i stort 
sett med om att det finns stora brister som måste åtgärdas om badet ska fortsätta drivas i kommunal regi. Men Jonas Mossberg menar att om badet drivs av en ”eldsjäl” som är tekniskt kunnig och har rätt kontaktnät så finns det goda förutsättningar för att driva badet 10-20 år till utan alla dessa investeringar. Och Mossberg anser att han är den personen. Han har goda kontakter inom processindustrin och upparbetade kanaler gällande underhåll av utrustning.
Jonas Mossberg är alltså helt medveten om Hallevibadets status. Han vet kommunens bedömning och han har själv varit på plats i badet åtskilliga gånger. Mossberg är fortfarande villig att ta över Hallevi.
Som jag ser det är det helt upp till Mossberg och hans fru att satsa, om de vill och vågar. Hallevibadet blir deras ansvar om de köper badet och fastigheten. Paret Mossberg behöver inte “räddas”, de vet vad de gör. Däremot skulle Mossberg behöva ett visst stöd av kommunen. Och det är inte särskilt konstigt, det lär inte finnas några badhus i detta land som går med vinst, eller ens jämnt upp. Vattenpalatset kostar t ex Vänersborgs kommun omkring 10 milj kr netto varje år.
Mossberg skulle bland annat önska att skolor förlägger simundervisning till Hallevibadet, men kanske också att kommunen ger en del bidrag. Samhällsbyggnadsförvaltningens “interna driftkostnader” för fastigheten ligger på 2-2,5 milj kr (exkl moms) per år. Innan den beslutade stängningen låg förvaltningens planerade underhållsbudget för fastigheten på ca 2,5 milj de kommande fyra åren, och då var inte anläggningen inräknad. Till detta kommer att kultur- och fritidsnämnden ville ha 1,8 milj kr för att driva Hallevibadet vidare nästa år. (Det är sådana här kostnader som Mossberg vill ha specificerade för att kunna färdigställa sin affärsplan.)
Kommunen har med andra ord satsat ganska många miljoner varje år på att hålla Hallevibadet öppet. Om kommunen ska riva Hallevibadet och återställa marken kommer det dessutom att kosta, vad jag har hört, ca 4 milj kr, exklusive avskrivningar på typ 3 milj.
Jag tror att Mossberg egentligen, oavsett allt annat, gör kommunen en tjänst om han köper fastigheten. Kommunen skulle då slippa en massa kostnader. Det kan nog faktiskt vara så att kommunen till och med skulle tjäna på att ge bort badet eller sälja det billigt – och samtidigt ge ett bidrag på någon eller två miljoner. Det skulle antagligen fortfarande ändå vara en ren vinst för kommunen. För att inte tala om badets betydelse, och “vinsten”, för allmänheten, simklubben, reumatikerföreningen och andra om det vore öppet.
Det skulle också kunna skrivas avtal om att paret Mossberg kan få stycka av fastigheten om 15-20 år och sälja “delarna” som villatomter. Det vore ett sätt för Mossberg att få tillbaka kostnaderna för en framtida rivning.
Det finns flera möjliga alternativ. Kommunen måste titta på dessa och komma till en lösning som är bra för kommunen och som samtidigt möjliggör för paret Mossberg att driva badet vidare. De stora vinnarna skulle bli alla de som vill använda badet.
Jag tror att en försäljning av Hallevibadet vore ekonomiskt ofarlig för kommunen. En försäljning skulle även lösa många av kommunens ”bad- och simproblem”. Visst, det vore ett “ekonomiskt vågspel” för Mossberg, men det blir Mossbergs och hans frus angelägenhet – inte kommunens. Det värsta som skulle kunna hända för kommunens del är att Mossberg tvingas stänga Hallevibadet. Och det är ju sannolikt ändå det alternativ som ligger närmast till hands om inte Mossberg får chansen att driva det vidare.
Vad hände på gårdagens KS?
Det var inte särskilt många beslut som fattades på gårdagens kommunstyrelse. Det var däremot mycket information. Först kl 14 var all information delgiven intresserade ledamöter och ersättare och när alla beslut hade fattats var kl 15.47.
Några av ärenden skrev jag om i tisdags. För mer fakta, ta gärna en koll i bloggen “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.
Förvaltningschef Sofia Bråberg (BUN) och förbundsdirektör Maria Hildefors (KFV) började sammanträdet med att informera kring bättre skolresultat och fullföljda studier. Det var en mycket bra och givande föredragning och det var ett bra grepp att ha båda där samtidigt. Det innebar att kommunstyrelsen fick en samlad information om läget från förskola till gymnasiet.
Efter den tämligen utförliga presentationen av Bråberg och Hildefors fick sedan kommunstyrelsen möjlighet att reflektera och diskutera. Jag tror att alla politiker ser utbildningens betydelse för både den enskilde individen och för samhället i stort. Skolan spelar ju en avgörande roll i att ge ungdomar de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att lyckas i livet. Det finns t ex ett starkt samband mellan dåliga skolprestationer, eller ”skolavhopp”, och benägenheten att begå brott.
Staten och Vänersborgs kommun måste satsa på att förbättra utbildningen för alla ungdomar. Lärar- och personaltätheten måste bli bättre och alla elever som har svårigheter av olika slag måste få tillräckligt med stöd. Det är också viktigt att inse att utbildningen börjar redan med förskolan.
Sammanfattningsvis kan man väl säga som en tjänsteperson på BU-förvaltningen:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) försäkrade att Hildefors och Bråberg skulle komma tillbaka vid ett annat tillfälle för mer information.
Det var en bra information om utbildning och jag tror att flera ledamöter blev (ännu) mer medvetna om utbildningens betydelse för framtiden. Överlag håller informationerna i kommunstyrelsen en mycket hög klass. Det gällde också föredragningarna om “Styr och ledningsmodellen”, “Delårsrapport”, “Servicemätning”, “Sjukfrånvaron” och “Bostad först”.
Den senaste prognosen i delårsrapporten visar att Vänersborgs kommun kommer att göra ett överskott i år på 67 milj kr. Det skrev jag om i tisdags. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Den förbättrade prognosen, den var i den förra delårsrapporten endast +5 milj kr, beror på följande statsbidrag som Vänersborg har fått: “elstöd” 11 milj, bidrag för att “minska andelen timanställningar inom äldreomsorgen” 37 milj kr och “utöka bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden” 6 milj kr.
Tanken på att införa “Bostad Först” i Vänersborg väcktes för några år sedan av Kristdemokraterna. “Bostad Först” syftar till att på ett nytt och annorlunda sätt arbeta för att motverka hemlöshet för personer med social problematik, i behov av stöd och behandling för psykisk ohälsa, missbruks- och beroendeproblematik. Utgångspunkten är att en bostad är en mänsklig rättighet och att det behövs ett tryggt eget boende för att övrigt stöd ska kunna tas emot som hjälper att göra något åt livsproblemen. (Läs gärna mer om ”Bostad Först” i Faktum.)
Modellen “Bostad Först” har prövats i många kommuner, Helsingborg är en av dem som har hållit på längst. Vänersborgs kommun har med hjälp av statsbidrag utrett möjligheten att införa arbetssättet även i Vänersborg. Nu finns det nya statsbidrag att söka för att sätta igång arbetet, men en ansökan måste vara inlämnad senast 25 oktober. Och det är snart. Beskedet var emellertid att en ansökan kommer att lämnas in i tid. Förvaltningarna arbetar redan på en sådan.
Under den så kallade “ordförandeinformationen”, dvs när de tre kommunalråden berättar vad som har hänt sedan sist, informerade Benny Augustsson en del om räddningstjänsten NÄRF. 
Det finns långt framskridna planer på att NÄRF ska slås samman med Räddningstjänsten Mitt Bohuslän (RMB). Det kan vara bra att veta för vänersborgare. Blir det bra eller dåligt för kommunen? Det finns olika åsikter, men fortfarande förs diskussionen över de flesta politikers huvuden – för att inte tala om invånarnas. Det finns tydligen en del oenigheter inom och mellan NÄRF och RMB, och de “stora” och “små” kommunerna.
Det blev en del diskussion kring rutinärendet “Anvisningar och tidplan för arbetet med mål- och resursplan 2025-2027”. Tanken var att som vanligt slå fast några hållpunkter och tider för MRP-arbetet nästa år. Vis av erfarenheten från den delårsrapport som hade presenterats tidigare under mötet, då kommunens ekonomiska prognos drastiskt förbättrades, kom Henrik Harlitz (M) med ett förslag.
Harlitz föreslog att KS skulle bestämma att budgeten för “året efter” skulle upp i kommunfullmäktige en gång till i november. Det kan hända så mycket efter 
kommunens budgetbeslut i juni som ändrar förutsättningarna. Som i år… Statens budget läggs alltid i september varje år och den kan innehålla både positiva och negativa överraskningar för kommunerna.
Dan Nyberg (S) höll med Harlitz, och det gjorde jag också. Men det konservativa, eller kanske byråkratiska, tänket vet ibland inga gränser, särskilt bland de styrande partierna. Allt ska vara som det alltid har varit… Och inte kunde kommunstyrelsen bestämma att kommunfullmäktige skulle ta upp något. Det fattade jag inte alls. I stort sett allt som behandlas i fullmäktige kommer ju från kommunstyrelsen…
Jag lämnade ett, som jag såg det tämligen okontroversiellt, kompromissförslag. Varför inte skriva in i tidsplanen att kommunstyrelsen ska ta upp budgeten för “nästa år” i oktober? Och om det behövs ett nytt beslut så skickas ärendet till kommunfullmäktige. Och om inte, så blir det ingen behandling i KF. Även det förslaget avvisades av de styrande partierna – och Sverigedemokraterna.
Benny Augustsson (S) lovade dock att skriva in något om en eventuell ny budgetbehandling i november i själva förslaget till MRP (=Mål- och resursplan). Dessutom skulle det i år läggas ett förslag om revideringar av budgeten för 2024. Jag tror att det innebär att åtminstone Lanternan kommer att få pengar till fortsatt verksamhet.
Det blev också en viss diskussion kring svaret på medborgarförslaget om “belysning vid rugbyplan på Sportcentrum Vänersborg”. Alla var överens om att kostnaden för uppsättning av belysning vid rugbyplanen ska undersökas. Däremot stod “striden” om den andra att-satsen, “kommunen sätter upp belysning på rugbyplanen”, skulle avslås eller anses besvarad – eller något annat i stil med att förslaget ska behandlas i MRP-processen.
Benny Augustsson föreslog efter en del diskussion att beslutet skulle bli att belysningen ska hanteras i kommande MRP och därmed anses besvarad. Och det enades samtliga kring. Kommunstyrelsen växlar mellan viktiga och mindre viktiga frågor…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Gunilla Cederbom (V) argumenterade för att avslå medborgarförslaget. KS föreslog KF att besluta något som inte stod i medborgarförslaget. Det brukar vara avgörande viktigt att medborgarförslag, och motioner, innehåller exakta formuleringar i att-satserna. Men inte denna gång… Av någon anledning… Men jag – jag glömde att yrka avslag…
Det kan ha berott på att jag i tanken redan var på nästa ärende, svar på motion om “framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Jag skrev om motionen i bloggen inför sammanträdet – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”. Det handlar om det ska vara miljö- och hälsoskyddsnämnden eller samhällsbyggnadsnämnden som ska ta initiativ till och bereda nya verksamhetsområden för VA.
Det blev diskussion, både i en ajournering och på mötet. De styrande partierna ville att motionen skulle avslås (av kommunfullmäktige). (Det ska vara som vanligt…) Nästan hela oppositionen ville bifalla motionen, dvs att ärendet ska utredas. Det visade sig emellertid att Sverigedemokraterna, som ville avslå motionen i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), hade ändrat sig – och yrkade bifall till motionen. Det betydde därmed att ett bifall till motionen fick majoritet i kommunstyrelsen. Och så småningom i kommunfullmäktige, om inte SD ändrar sig en gång till…
Det var bara jag som yttrade mig i ärendet “Styrdokument för cykel”. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Jag hade inget annat yrkande, förslaget var en återremiss av formella skäl. Jag påpekade dock att Vänsterpartiet var mot GC-vägen genom skogsremsan på Korseberg och GC-bron över Vassbotten. Jag kunde inte heller låta bli att notera den glada överraskningen att det fanns en GC-väg inritad längs älvkanten förbi Juta…
Sammanträdet slutade som sagt kl 15.47.
KS (4/10): Överskott, VA och cyklar
Det är dags för höstens andra sammanträde med kommunstyrelsen. Denna gång är ärendelistan tämligen kort och det finns ytterst få ärenden som kommer att väcka några upprörda känslor. Det kanske beror på att personen som äger dagordningen, dvs kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), vill ha det så just denna onsdag. Augustsson har nämligen, för övrigt tillsammans med 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M), varit borta från kommunhuset under veckan som gått. De har besökt Botswana.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det är som vanligt en hel del information på mötet. Förvaltningschef Sofia Bråberg (barn- och utbildningsförvaltningen) och förbundsdirektör Maria Hildefors (Kunskapsförbundet Väst) håller i en information om bättre skolresultat 
och fullföljda studier. Det ser även ut att det kan bli någon form av dialog.
Utvecklingsledare Anna-Helena Wiechel informerar om “Styr och ledningsmodellen”, personalchef Anna Johannesson och HR Controller Johan Wass om arbetet med sjukfrånvaron, kommunikationschef Maria Thyrell om servicemätning och redovisningschef Kerstin Rosendahl och kommundirektör Lena Tegenfeldt om delårsrapporten. Kommunstyrelsen ska även få information om utredningen “Bostad först”. Den ges av utvecklingsledarna Oscar Andersson och Erika Johansson samt förvaltningschef Karin Hallberg (socialförvaltningen). Självklart informerar också kommundirektören och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.
Det är antagligen först ärende 8 som ger upphov till diskussioner, men möjligtvis har det debatterats en del redan under informationen. Där finns ju en punkt om delårsrapporten.
Det är nämligen så att det har hänt en del på den ekonomiska sidan. Det har kommit nya prognoser och kommunen har fått klarhet kring statsbidragen. I “Mål- och resursplanen” (MRP), dvs budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, räknade man med ett resultat på +5 milj kr för 2023. Men hör och häpna, nu är siffrorna väldigt annorlunda:
“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”
Det är skatteintäkterna och de generella statsbidragen som förklarar det prognostiserade resultatet på 67 milj kr.
Jag vill minnas att kommunen räknade med 1 milj kr i överskott när budgetarbetet började, och då befarade alla att det till och med skulle kunna bli ett underskott i kommunens resultat. Den uppfattningen följde med även till budgetdebatten. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Henrik Harlitz (M) varnade för ett så stort underskott i år att det skulle kunna ta hela den så kallade Resultatutjämningsreserven (RUR) på 50 milj kr i anspråk. Moderater och Liberaler ville därför gardera sig genom att minska anslagen till alla nämnder nästa år med 1% rakt över. 
Magnus Ekström (KD), som ingår i den styrande minoriteten, sa uppgivet från talarstolen:
“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“
Det rådde oro och krisstämning i fullmäktigeleden. De styrande partierna (S+C+KD+MP) framförde via kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet ansåg att kommunen var tvungen att prioritera vård, skola och omsorg. Att allt borde göras för att upprätthålla service och kvalitet inom välfärden. Vi ville t ex tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år för att behålla personal på förskolor och skolor och behålla Lanternan samt KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). V ville även tillföra socialnämnden 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg).
Det var ekonomiska satsningar på sammanlagt 21,3 milj kr. Det var omöjligt tyckte de andra partierna. (Medborgarpartiet höll möjligtvis med V.) Vänsterpartiet framhöll att det var troligt att det skulle komma mer statsbidrag 2023, och 2024. I så fall fanns en stor del av RUR (resultatutjämningsreserven) kvar nästa år och kunde användas till välfärden. I sista hand, som en reserv, kunde en skattehöjning vara möjlig.
Även de styrande partierna öppnade för möjligheten att använda RUR och skattehöjning. Benny Augustsson (S) gav också beskedet (se artikeln i TTELA) att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Det går att läsa mer om delårsrapporten på Vänsterpartiets hemsida – se ”Underlättar förväntat överskott?”.)
Det är dags att ta ett nytt budgetbeslut. Nu finns det ekonomiska medel till att behålla personal och stoppa nedskärningar – och nedläggningar.
Det är dock inte ärendet för morgondagens kommunstyrelse… Men vi hoppas att det blir ett ärende inom en snar framtid. Tiden går och besluten om besparingar och nedskärningar måste omprövas och andra beslut fattas.
I oktober förra året motionerade Tor Wendel (M) om en ändring i kommunens “rutiner” kring inrättandet av verksamhetsområden. Det handlar om vatten och avlopp, VA. Wendel föreslog:
“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är en mycket intressant tanke – och ett helt riktigt resonemang. Vattentjänstlagens 6 § lyder:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Paragrafen fortsätter, men det är inledningen som är intressant. “Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön…”
Det är alltså skyddet för “människors hälsa eller miljön” som är avgörande för om det behöver ordnas VA i ett större sammanhang, dvs inrättas ett verksamhetsområde. Och vilken nämnd är expert på hälsa och miljön? Samhällsbyggnadsnämnden eller Miljö- och hälsoskyddsnämnden?
Kommunens “Cykelplan Vänersborg” ska uppdateras. Imorgon ska emellertid planen återremitteras av formella skäl. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att ta fram ett styrdokument som följer kommunens riktlinjer för hur styrdokument ska se ut. Sedan kommer cykelplanen tillbaka till KS, och sedan kommunfullmäktige.
Vänsterpartiet har redan framfört synpunkter på några GC-vägar. Först kan jag emellertid konstatera att det i cykelplanen, som antogs den 19 jan 2021, fanns med en planerad GC-väg vid Önafors mellan Lillån och Jutatorpet. För visst hade det varit trevligt att kunna cykla utefter Göta älv… Det skrev jag om i bloggen “GC-väg vid Juta, men var?”. GC-vägen finns fortfarande med i planen.
I samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Vänsterpartiets James Bucci mot Cykelplanen på två punkter. Det är fortfarande en GC-väg inritad genom den sista lilla skogsremsan på Korseberg. (Se flygfoto, GC-väg nr 15 – skogsremsan är vid den nedersta pilen.)
Bucci (V) skrev i sin reservation:
“Jag hoppades att vi inom politiken, i vår agenda 2030 tid, skulle klara av att trygga ett skogsområde från en onödig exploatering.”
Däremot anser Vänsterpartiet att resten av GC-vägen måste anläggas så fort som möjligt. (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”.)
Bucci framförde i sin reservation också att:
“en framtida GC bro mellan Skaven och Korseberg (uppskattad kostnad 50 mkr) också skulle utgå”
50 miljoner kronor är väldigt mycket pengar för en GC-bro över Vassbotten… (Se flygfoto ovan, GC-väg nr 46.) De kan användas på ett bättre sätt.
För övrigt tänker Vänsterpartiet yrka avslag på medborgarförslaget att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Alla de ärenden som jag har beskrivit i bloggen ska vidare till kommunfullmäktige, även om cykelplanen först ska ta ytterligare ett varv till samhällsbyggnadsnämnden och tillbaka till kommunstyrelsen.
Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)”.
Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna har stora visioner för Sikhall – både för “Hamnen” och “Viken” samt magasinet. Kommunen har uppfattat visionen på följande vis och beskriver den i överenskommelsen:
“Fastighetsägaren har beskrivit en vision för Sikhall vilken han vill genomföra när han förvärvat markområden som berörs i denna överenskommelse. En småbåtshamn för ca 150 båtar med faciliteter som anses tillhöra en småbåtshamn. Fastighetsägaren vill utveckla Sikhalls magasin med utbyggnader som medger en restaurangverksamhet och gästbryggor för att restaurangen ska kunna motta båtburna gäster.”
Det stämmer bra med Magnus Larssons visioner – för “Hamnen” och magasinet. Men Larsson och fastighetsägarna har även visioner för “Viken”. Och här innebär förslaget till överenskommelse att visionen inte kan fullföljas.
Larsson vill utveckla campingen och ser på sikt även en lanthandel och/eller en cafeteria i området. Mellan detta område och stranden vill han ha en park. Människor ska kunna sitta med en kopp kaffe på en servering och se ut över sjön. Larsson vill inte att området ska fortsätta att vara “natur/skogsmark”, som det står i överenskommelsen. (Se “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)”.)
Magnus Larssons vision är vidare att utöka och förlänga badstranden. Han vill även anlägga en parkering nedanför vägen som övergår till grönyta och släntas ut till sandstranden. Det vill han göra på den del av Sikhall 1:6 som han redan äger. Det är också en viktig del av visionen att Larsson och fastighetsägarna får bygga betydligt fler bostäder i Sikhall.
Visionerna är viktiga att ha i minnet när vi fortsätter att studera förslaget till “ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING i Sikhall”. Överenskommelsen innehåller nämligen inte bara själva fastighetsregleringarna utan kommunen ställer också upp en rad villkor och – viten (”böter”). Och de andas tyvärr ett visst misstroende…
Under punkt 9, “Genomförande av exploateringsplaner”, skriver kommunen:
“I och med detta avtals signerande förbinder sig fastighetsägaren till Sikhall 1:6 att utan dröjsmål från sin sida medverka till att planprocessen bedrivs framåt.”
Det tänker sannolikt Magnus Larsson och fastighetsägarna göra, det är ju de som har satt igång hela detaljplaneprocessen…
Det är dock lite oklart vad “utan dröjsmål” innebär. Kommunen har ju själv hållit på i över 8 år med planarbetet… Betyder det att ett ifrågasättande eller en önskan om dialog är ett “dröjsmål”? Kravet från kommunen kan dock uppfattas som ok, men sedan kommer ett stycke med rubriken “vite”…
“I de fall fastighetsägaren inte verkar för att planen ska antas ska han ersätta Samhällsbyggnadsförvaltningen för de kostnader förvaltningen lagt ner i plan- och utredningskostnader samt ersätta kommunen för utgifter i samband med detta avtals upprättande, värdering etc.”
Och då tänker sannolikt många, i varje fall jag – det beror väl på hur detaljplanen ser ut? Magnus Larsson kan väl inte tvingas acceptera en detaljplan som t ex går emot hans vision?
Det var Magnus Larsson och fastighetsägarna som den 4 mars 2015 ansökte om planbesked för att få lov att stycka av tomter för småhusbebyggelse. Fastighetsägarna äger nämligen tillsammans det mesta av marken inom det tänkta planområdet. Det ledde till att byggnadsnämnden var tvungen att upprätta en detaljplan. Det beslutade nämnden den 19 maj 2015 och det innebar att de som ansökte om planbesked fick stå för kostnaderna. Efter 8 års arbete och förhalande av planen så kan man undra om inte kommunen bör ersätta fastighetsägarna för deras kostnader…
Under rubriken “Genomförande av planen” står det:
“Fastighetsägaren ska när planen fått laga kraft bygga ut hamnen och magasinet enligt detaljplanens bestämmelser och den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut och i förlängningen de fastighetsrättsliga åtgärder detta avtal reglerar. Visionen ska vara genomförd inom planens genomförandetid.”
Ja, det hoppas väl Magnus Larsson också på. Det är naturligtvis hans plan och målsättning. Men återigen blandas två saker ihop. Visionen är en sak, den framtida detaljplanens utseende en annan. Det är inte visionen som ska vara genomförd, det är detaljplanen. Om sedan detaljplanen återspeglar visionen fullt ut återstår att se.
Magnus Larsson är beroende av intäkter för att kunna genomföra sina visioner, som förhoppningsvis då återspeglas i en detaljplan… Han måste sälja hustomter i området, sjöbodar, båtplatser osv. Och då är Larsson beroende av hur detaljplanen är utformad och att kommunen sedan beviljar bygglov till bostadshus och sjöbodar som människor vill köpa, godkänner utbyggnader av magasinet som medger restaurangverksamhet och gästbryggor osv.
Och ändå vet alla utifrån de senaste årens pandemi, kriget i Ukraina, inflationen och stigande räntor att det är osäkert att vara företagare. Hur ska Magnus Larsson kunna veta om han i framtiden kan producera allt han vill? Och hur skulle han kunna veta om människor vill hyra eller köpa hustomter, sjöbodar och båtplatser? Om Larsson bygger 50 båtplatser och bara får uthyrt 25, då bygger han självklart inte 50 till… Hur ska en företagare kunna vara säker på att få uthyrt eller sålt allt den producerar? Hur ska Larsson veta att företaget kommer att få tillräckligt med intäkter om 2 år, 5 år, 10 år?
Det är omöjligt att ställa sådana krav som kommunen gör på en entreprenör som är beroende av att verksamheten genererar intäkter. Det måste till någon annan formulering, kanske något i stil med att förverkligandet av detaljplanen måste påbörjas… För det är väl ingen som tvivlar på Magnus Larssons intentioner? Det har väl om inte annat renoveringen av magasinet visat…?
Kommunen ställer krav på Magnus Larsson. Det vore intressant om han kunde ställa krav på att kommunen uppfyller sin del av åtagandena, t ex bygger en GC-stig. Eller sköter om parkeringen och sjösättningsrampen.
Kommunen skriver i överenskommelsen att om Magnus Larsson inte genomför visionen (det står “visionen”, inte detaljplanen) så ska han inte bara ersätta kommunen för plan- och utredningskostnader mm utan också:
“Fastighetsägaren ska utöver direkta kostnader ersätta Samhällsbyggnadsförvaltningen med 10% av kontraktsvärdet per påbörjad månad som slutförandet dröjer. Kontraktsvärdet utgörs av totalbeloppet av ersättningen för mark som regleras som fastighetsägaren betalar till kommunen.”
Magnus Larsson ska betala nästan 300.000 kr till kommunen för den mark han förvärvar från kommunen. Det betyder att kommunen anser att han ska betala 30.000 kr i månaden i vite. Det är knappast rimligt. Larsson kan inte beläggas med viten för att han eventuellt inte får in de intäkter som krävs för att förverkliga hela detaljplanen.
Det finns ett förslag om en slags “force majeure” i överenskommelsen:
“I de fall visionen inte kan genomföras på grund av faktorer som ligger utanför fastighetsägarens kontroll ska ett vite inte utkrävas.”
Den företagsekonomiska situationen ingår inte. Kommunen förklarar:
“Faktorer som kan ligga utanför fastighetsägarens kontroll, men inte begränsas till, kan vara exempelvis förändrad lagstiftning som förhindrar att hamnverksamhet byggs ut enligt gällande lagstiftning eller att förutsättningar för att erhålla tillstånd för hamnutbyggnad (vattendom etc) förändras.”
Det finns även en “klausul” som reglerar vad som händer om en detaljplan inte antas eller inte får laga kraft, då:
“ska Fastighetsägaren verka för att bygga ut hamnen och magasinet enligt den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut och i förlängningen de fastighetsrättsliga åtgärder detta avtal reglerar. Visionen ska vara genomförd inom 10 år från det att beslut fattats om att planen inte ska antas eller vinna laga kraft.”
Den här sistnämnda “paragrafen” bör sannolikt utgå helt. Detaljplanearbetet påbörjades en gång i tiden för att möjliggöra förverkligandet av visionen. Utan detaljplan är det sannolikt inte möjligt. Larsson har redan frågat om han kan söka erforderliga lov och börja bygga i hamnen. Han har fått beskedet att han måste vänta på detaljplanen. För övrigt kan samma resonemang som tidigare tillämpas.
Jag kan inte säga varifrån tanken på dessa villkor och viten kommer i överenskommelsen. De ingick inte i kommunfullmäktiges beslut. Det beslutet handlade enbart om de fastighetsrättsliga frågorna (och ett servitut för Segelsällskapet). Det finns i och för sig en logik i att den som förvärvar mark från kommunen verkligen utför det som den avsåg vid köpet av fastigheten/marken. Det får ju inte vara så att t ex ett företag förvärvar mark för att bygga bostäder, och sedan låter marken vara obebyggd – och förfalla. Som på fastigheterna där Östra respektive Södra skolan en gång fanns. Det föreligger dock inte någon sådan risk i Sikhall.
Kommunfullmäktige antog 2016 “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. (Kan laddas ner här.) Det är väl det styrande dokument som kommer närmast det som gäller den fastighetsreglering som är på gång i Sikhall.
I dessa riktlinjer står det under avsnittet “Markanvisning”:
“I köpeavtalet fastställs tidplan för den kommande byggnationen, uppställs villkor för utformning samt säkerställs att planen blir genomförd på sådant sätt att kravet på ett tidsenligt väl fungerande bebyggelseområde blir tillgodosedda.”
Villkor kan alltså uppställas av kommunen. Men om dessa villkor inte fullföljs? Ur riktlinjerna:
“En markanvisning, som inte kan fullföljas, till exempel på grund av att detaljplanen inte kan antas eller att området visar sig vara olämpligt att exploatera av andra orsaker eller att det är uppenbart att exploatören inte har förmåga att genomföra projektet, ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning.”
I dessa riktlinjer nämns inte ordet “vite”. Och det trots att projektet kanske inte kan genomföras på grund av att “exploatören inte har förmåga”…
Jag kan alltså inte säga varifrån tanken på vite kommer i förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson. (Att t ex byggnadsnämnden utdömer viten förekommer tämligen ofta, men då handlar det inte om sådana här frågor.)
Förslaget till överenskommelse är inte acceptabelt i sin nuvarande form, men det är en bra grund att utgå ifrån i den dialog som måste följa. De fastighetsrättsliga lösningarna är i stort sett bra men inte att överenskommelsen går in på detaljplanens domäner. Detaljplanen blir en senare fråga. Avsnittet om villkor och viten måste, som jag ser det, arbetas om i grunden.
Förslaget till överenskommelse är ett steg framåt. Det är bara att hoppas att resan fortsätter och når sitt mål så fort som möjligt.
==
Bloggar i denna serie:
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (1)” – 27 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (2)” – 28 september 2023
- ”Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)” – 1 oktober 2023
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer