Arkiv
KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?
Gårdagens kommunstyrelse började med en tre timmars utbildning. Ann Malmsten från INDEA höll i den.
Utbildningen handlade om att “förtydliga politikers respektive tjänstepersonernas roll”, som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerade det i sin inledning. Eller som kommundirektör Lena Tegenfeldt uttryckte det:
“Det krävs två för att dansa tango.”
Det är säkerligen så, även om det skulle krävas betydligt fler för att undertecknad bloggare ska kunna lära sig att dansa tango. Och ska jag vara riktigt ärlig, jag kommer aldrig att kunna lära mig att dansa tango…
Själva sammanträdet med kommunstyrelsen startade inte förrän kl 11.10 och då var det förbundschef/räddningschef Markus Green från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän/Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund som informerade. Det gjorde Green på ett informativt och proffsigt sätt. Det handlade en hel del om räddningstjänstens förändrade eller kanske snarare utökade uppdrag i dagens värld. Räddningstjänsten är t ex på ett helt annat sätt än tidigare en del av totalförsvaret. Arbetet har blivit annorlunda berättade Green vidare, gängkriminaliteten påverkar arbetet liksom nya risker och ökade miljökrav. Räddningstjänstförbunden behöver även mer folk, både fast anställda och deltidsanställda. Det är en stor utmaning att locka till sig fler människor, det är en tuff arbetsmarknad.
Det är långt gångna planer på en sammanslagning av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Det lär emellertid bli mer information om detta. Planerna verkar inte gå helt smärtfritt. (Se också kommunalrådens skrivelse till NU-sjukvården om att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL – “Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg”.)
Den följande presentationen var också informativ och proffsig. Utvecklingsledare Pål Castell och planhandläggare Freddie Carlson informerade om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Det är på många sätt järnvägsstationen och tågstoppet som står i centrum för planen. Och alla hoppas att tågstoppet blir av 2028 som det har sagts. En fördjupad översiktsplan är en av förutsättningarna för detta.
Brålandaborna visar ett mycket stort intresse för översiktsplanen och utvecklingen i bygden. Nu ska granskningen inledas och allmänheten kan lämna synpunkter. Igen. Det har de gjort tidigare också, på samrådet. Då kom många synpunkter in till kommunen från invånarna. De handlade framför allt om ringleden, jordbruksmark, tillgänglighet till Brålanda kyrka, gångstråk längs Frändeforsån och riskhantering.
Vi får se om brålandaborna är nöjda med de förändringar som har gjorts i planen sedan dess.
Det var information från kommunalråden och kommundirektören. Det som är värt att notera är att Benny Augustsson upplyste KS om att Vänerhamn tänker lägga ner hamnen i Vänersborg. Det är för lite tonnage. Det innebär att det knappast är läge att flytta hamnen till Vargön heller. Varför ska kommunen satsa ett antal hundra miljoner om det inte kommer några båtar…?
Ärendena som behandlades igår föranledde inte särskilt många dispyter. Det blev några frågor och inlägg kring vissa ärenden. Själv frågade jag om möjligheten till mobila solcellsanläggningar i samband med några medborgarförslag. 
Ordförande Augustsson (S) menade att det i sinom tid kommer att bli mycket arbete och diskussioner kring sådana här frågor. Jag var ensam om att yrka på bifall till Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder. Det blev även några synpunkter på delårsrapporten från NÄRF. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Flera ärenden handlade om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården.
Henrik Harlitz skrädde inte orden:
“Jag är inte nöjd mer hur detta har skötts.”
Och Harlitz räknade upp en massa, närmast retoriska frågor:
“Vad göra med de tillgångar som finns? Till kommunen eller till det nya bolaget? Är årsskiftet ett bra datum eller vänta till bolagsstämman?”
Och fortsatte:
“Det nya bolaget har inget bolagsnummer än. Och inte ens ett hyresavtal för lokalerna. … en stiftelse bestämmer vilka som ska vara anställda i ett bolag som inte finns.”
Det låg nog en hel del i vad Harlitz sa. Benny Augustsson verkade ta det hela med ro. Det ordnar sig typ. Och det låg nog en del i det också.
Debatten fortsätter säkerligen i fullmäktige den 13 december.
Och sedan var det då dags för den absolut viktigaste punkten på dagordningen – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. Jag beskrev ärendet och de styrande partiernas förslag på tilläggsbudget noggrant i inlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.
Kommunstyrelsen hade tidigare på mötet fått en viktig upplysning av ekonomichef Thomas Sannemalm. Statsbidragen i år till “Minskad andel timanställda inom vård och omsorg om äldre” och “Utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden” måste delas upp på två år. Det innebär att prognosen för årets resultat minskas med 28 milj kr och prognosen för 2024 ökar med 28 milj kr.
Det betyder naturligtvis inte att kommunen totalt sett får mer pengar, men “flytten” av pengarna är ändå viktig. Det är ju nästa år som blir det tuffa och svåra året för verksamheterna inom välfärden. (Årets resultat prognostiserades före “pengaflytten” till +67 milj kr – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.)
De styrande partierna vill ta 15 milj kr ur kommunens besparingar, dvs resultatutjämningsreserven (RUR), för att skjuta till extra pengar till nämnderna nästa år. Det nya 
beskedet innebär att de styrande partierna inte längre behöver finansiera sin tilläggsbudget med RUR. Pengarna kan tas från det prognostiserade överskottet. RUR kommer alltså att finnas kvar oavkortat, 50 milj kr, år 2025 och kan då användas om konjunkturkurvan av någon anledning inte har vänt uppåt.
Det betyder också att tilläggsyrkandet från Vänsterpartiet om att använda ytterligare 7,9 milj kr för att behålla de legitimerade lärarna inte heller behöver göras genom att använda RUR. De kan också tas från det prognostiserade överskottet. (Se “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.)
Det här framförde Vänsterpartiet igår. Ingen kommenterade emellertid vårt yrkande, trots att jag försökte motivera vikten av att inte säga upp legitimerade lärare. Min vädjan klingade ohörd – och okommenterad. Det var först när jag gjorde en liten “spydig” kommentar senare på sammanträdet som ordförande Augustsson framförde att även socialnämnden behövde mer pengar. Hans slutsats torde då vara att i den situationen ska ingen ha extra budgetanslag…
Benny Augustsson (S) yrkade för övrigt avslag på Vänsterpartiets tilläggsyrkande. Jag begärde votering.
Det var bara jag (V) som röstade för 7,9 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. M+L+MBP avstod från att delta i hela beslutet och SD lade ner sina röster. De styrande partierna, S+C+KD (MP har ingen ordinarie i KS), röstade nej till Vänsterpartiets förslag. 
Det innebar att barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) röstade nej till att behålla de legitimerade lärarna.
Den som är intresserad av hur Vänsterpartiet resonerar och varför vi anser att det är viktigt att inte säga upp legitimerade lärare kan ladda ner yrkandet här.
Det känns ibland som om de styrande i Vänersborg inte tycker att barnens och ungdomarnas utbildning är särskilt viktig…
Det kommer att bli debatt på kommunfullmäktige…
Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg
Den 15 november ställde Göran Svensson (MBP) en interpellation i kommunfullmäktige till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Se “KF (15/11): Ambulans och tystnad”.)
Interpellationen handlade om att NU-sjukvården hade beslutat om att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL den 1 januari 2024. Svensson frågade bland annat:
“Hur tänker kommunstyrelsens ordförande agera för att Vänersborg har en bemannad akutambulans stationerad i Vänersborg efter 1 januari 2024?”
Benny Augustsson menade att det är NU-sjukvårdens styrelse som har fattat beslutet. På frågan svarade Augustsson:
“Utifrån det så kan jag tycka att det är en fråga för direktionen i NÄRF att agera utifrån.”
Göran Svenssons interpellation fick tydligen flera att bli medvetna om förändringen av ambulansens placering, och tänka till. Kommunalråden Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M) gjorde det, och agerade. De skickade igår, den 28 november, en skrivelse till NU-sjukvårdens styrelse. Den hade rubriken:
“Anmärkningsvärt beslut utan föregående dialog om ambulansens omlokalisering i Vänersborg”
Det är en skarp och bra skrivelse från kommunalråden. Den är viktig för Vänersborg, nu och i framtiden. Därför återger jag skrivelsen i sin helhet.
===
Bakgrund
NU-sjukvårdens styrelse har 2023-09-28, § 89 fattat beslut i ärendet Samlokalisering av ambulansen Trestad Öst enligt följande:
- Styrelsen för NU-sjukvården beslutar att ge verksamhetschefen ambulansverksamheten NU-sjukvården mandat att temporärt omlokalisera den ambulansenhet som är fysiskt placerad på brandstationen Vänersborg till ambulansstationen NÄL.
- Styrelsen för NU-sjukvården beslutar att ge verksamhetschefen ambulansverksamheten NU-sjukvården i uppdrag att på längre sikt planera för samlokalisering av ambulanserna Trollhättan – Vänersborg på ny strategisk etablering på endera sidan Stallbackabron, Trollhättan, i anslutning till de stora trafiklederna.
Nuläge
Vänersborgs kommun ställer sig frågande till varför NU-sjukvården inte har tagit någon som helst kontakt med kommunen inför detta beslut?
Vi kan inte erinra oss att kontakt tagits, varken i tjänstemannaberedningen, vilket torde tillhöra det professionella förhållningssättet i dylika lokaliseringsfrågor – eller – någon politisk kontakt, vilket är än mer anmärkningsvärt i en fråga av en dignitet som är strategisk för Vänersborgs kommuninvånare.
I beslutsunderlaget går att läsa att en analys är genomförd där man simulerat fysisk placering av ambulansens lokalisering och där konstaterat att en temporär flytt från Vänersborg till NÄL inte ger påverkan av större betydelse. Vidare redogörs det för att ambulansverksamhetens långsiktiga plan är att placera en station på endera sidan Stallbacksbron.
Då Vänersborgs kommun inte har uppfattat NÄRFs begäran om omförhandling, såsom denna skulle innebära en nödvändig temporär omlokalisering av ambulansen, så ifrågasätter vi beslutsargumentet.
Begäran om dialog
Gällande beslut nr 1, att temporärt omlokalisera ambulansen från brandstationen i Vänersborg till ambulansstationen NÄL önskar vi ett dialogmöte omgående – innan verkställighet.
Inför detta möte, begär vi att få ta del av det beslutsgrundande analysmaterialet om hur detta påverkar Vänersborgs befolkning samt den av er gjorda konsekvensanalysen.
Gällande beslut nr 2, att planera för ny strategisk etablering på endera sidan Stallbackabron, så förutsätter vi att vi involveras i hög grad i detta arbete från start. Att flytta ut ambulansen från nuvarande lokalisering i Vänersborg där befolkningstätheten är som högst, torde vara direkt förödande. I sammanhanget bör, bland flertalet andra kriterier, också bedömas mervärdet av att ha brandstation och ambulans samlokaliserade.
Vi ser fram emot er mötesinbjudan och ett möte i närtid.
===
Det var ett mycket bra initiativ av Vänersborgs kommunalråd. De ska ha ett stort tack för detta. Dessutom också ett litet tack till Göran Svensson som lyfte frågan i kommunfullmäktige.
KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!
I mitt förra blogginlägg redogjorde jag för de flesta av kommunstyrelsens ärenden på onsdag – se “KS sammanträder 29/11”. Jag sparade ett ärende, kanske det viktigaste – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”.
Benny Augustsson (S) lägger ett förslag för de styrande partiernas räkning på en tilläggsbudget. Det är en unik åtgärd i Vänersborg. Den beslutade budgeten som kommunfullmäktige fattade beslut om i juni ska “kompletteras”.
Det är den ekonomiska situationen som gör tilläggsbudgeten nödvändig. Vänsterpartiet argumenterade i ett tidigt skede i våras för att kommunen borde ha dörren öppen för förändringar av budgeten, eftersom den ekonomiska utvecklingen och prognoserna var så osäkra. Det framförde vi också i vårt eget budgetförslag. (Se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”.) 
Vänsterpartiet ansåg vidare att det var mycket viktigt att slå vakt om verksamheterna, och det gör vi fortfarande, särskilt när den kommande lågkonjunkturen enligt prognoserna blir tämligen tillfällig. Redan 2025 räknar ekonomerna med att konjunkturen vänder. Kommunen borde därför använda de reserver som finns för att slå vakt om välfärden. I kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) finns nämligen 50 milj kr avsatta från “goda år”. I sista hand, om det blev absolut nödvändigt, kunde kommunen höja skatten.
Jag inbillar mig att de styrande partierna blev något påverkade av Vänsterpartiets resonemang. I budgetbeslutet i juni så stod det i MRP, budgeten för nästa år (Del I, s 16):
“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”
Inflationen har varit hög, en ny beräkning visar att pensionerna kräver ytterligare en höjning (12 milj för Vänersborg), kostnaderna i verksamheterna har ökat och välfärden är hotad. Dessutom har kommunen ett stort investeringsbehov.
I de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget står det:
“Fullmäktiges beslutade budget i juni innehåller inga generella besparingar i skola, vård och omsorg. Vi måste dock klara ekonomin och välfärden i en tuff tid där storleken på eventuella stöd från staten är osäkra. I kommunen har vi en resultatutjämningsreserv på 50,0 mnkr. En del av dessa medel används nu för att klara en budget i balans 2024. Detta för att inte förvärra den lågkonjunktur vi ser framför oss och som starkt påverkar vår kommun.
Den ekonomiska situationen kräver att vi prioriterar mellan utgifterna samtidigt som vi tydligt värnar välfärden.”
De styrande partierna föreslår därför att ytterligare pengar ska avsättas till välfärden. Nämndernas budgetramar för 2024 ska utökas med totalt 29,5 milj kr. Förslaget imorgon onsdag, som sedan ska vidare till kommunfullmäktige den 13 december, innebär följande fördelning av de extra pengarna:
- “Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 5,5 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas sammanlagt 10,0 mnkr varav 3,0 mnkr till Arbete, sysselsättning och integration samt 7,0 mnkr till nämndens förfogande.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.”
Det är ett i stort sett bra förslag. Vänsterpartiet välkomnar dessa pengar till verksamheterna. Det gör vi även om några av miljonerna, som t ex underhåll av Dalbobron och fastigheter samt kostnaderna för IT, inte direkt tillhör välfärdssektorn.
Men Vänsterpartiet ser mycket positivt på att de styrande partierna för första gången, och äntligen, tar kommunens reserver, den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), i anspråk. Det är absolut nödvändigt för att värna välfärdssektorn.
Var kommer då alla dessa 29,5 milj kr från? Det framgår av förslaget:
“Finansiering sker genom att budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag utökas med 14 mnkr 2024 och att resultatet minskar med 1 mnkr. Det nya resultatet, -15 mnkr, finansieras genom att motsvarande summa ianspråktas av resultatutjämningsreserven. Därefter återstår 35 mnkr i resultatutjämningsreserven.”
Vänersborgs kommun har alltså fått ökade statsbidrag och större skatteintäkter än vad som var känt i juni, +26 milj kr. Samtidigt har pensionskostnaderna ökat (se ovan) med 12 milj kr. Kommunens nya resultat blir då, inklusive den miljon som fanns kvar sedan junibudgeten, +15 milj kr. (26-12+1) De styrande partierna använder dessa pengar plus 15 milj kr från RUR (resultatutjämningsreserven) för att avsätta medel till nämnderna. När det är gjort återstår 35 milj kr i RUR.
Det är, som sagt, i stort sett ett mycket bra förslag. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att förslaget når ända fram.
Det finns ett område kvar som de styrande partierna har “missat”. Barn- och utbildningsnämnden kommer, trots tilläggsbudgeten, att tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr. Det blir många lärare…
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det är ett skriande behov på legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Stressen blir större och den redan höga sjukfrånvaron tenderar att öka. I slutändan drabbas eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
En sämre skola och utbildning kan ge långsiktiga negativa effekter för barnen och ungdomarna. Självförtroendet och självkänslan kan undergrävas vilket kan leda till minskad motivation och intresse för skolan och lärande i allmänhet. Sämre kunskaper och sämre betyg begränsar framtida utbildningsmöjligheter liksom möjligheter till arbeten och till vissa karriärvägar. Det i sin tur kan få både sociala och ekonomiska konsekvenser med minskad livskvalitet och ökad risk för utanförskap.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet ska enligt “dokumenten” vara högprioriterat i kommunen. Nu är det definitivt i fara. Det är självklart också de förväntade resultaten som barn- och utbildningsnämnden har kopplat till inriktningsmålet:
- ”andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- ”andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- ”andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
Jag kan inte heller låta bli att citera ur kultur- och fritidsnämndens invånardialog med ungdomar. I den rapporten står det avslutningsvis:
“Något som var väldigt framträdande i dialogen var att många unga vi mötte gav uttryck för psykisk ohälsa och stress och press kopplat till både skolgång och i andra delar av livet.”
Vänsterpartiets yrkande på ytterligare 7,9 milj kr till BUN finansieras med RUR-pengar. Det betyder att det skulle vara kvar 27,1 milj kr i RUR (resultatutjämningsreserven) till 2025. Det skulle räcka för att upprätthålla verksamheterna om lågkonjunkturen skulle bli lika svår 2025 som nästa år. Och i sämsta tänkbara scenario har en kommun alltid möjlighet att höja skatten.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Barnen och eleverna är även Vänersborgs framtid, och nu är det upp till bevis för alla partier som basunerade ut detta innan valet förra året…
Imorgon får vi se hur de andra partierna ställer sig till Vänsterpartiets förslag.
Anm. Här kan du läsa om vad som hände på sammanträdet den 30 november – ”KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.
KS sammanträder 29/11
På onsdag har kommunstyrelsen sammanträde.
Sammanträdet börjar med 3 timmars utbildning i Bojorten, den nya sessionssalen. Ämnet är “Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisationen”. Föreläsningen är en del i:
“utbildnings- och implementeringsprocessen i den av KF i juni beslutade styr- och ledningsmodellen.”
“Lärare”, eller föredragande som det heter, är Ann Malmsten från INDEA.
Efter utbildningen börjar själva sammanträdet. Det är en diger dagordning (underlaget är på 726 sidor) med en hel del intressanta ärenden. De är emellertid inte, vad jag kan se, särskilt kontroversiella – med ett undantag. Jag tänker på ärende 25 – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”.
Så här ser dagordningen ut:
Efter att Bo Carlsson (C) utsetts till justerare ska förbundschef/räddningschef Markus Green från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän/Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund informera. Det blir en intressant information. Det kommer säkerligen upp frågor kring både den planerade sammanslagningen av förbunden “Mitt Bohuslän” och “Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund” (NÄRF), om nya lokaler för “brandstationen” i Vänersborg och om att ambulansen i Vänersborg försvinner efter årsskiftet (se t ex insändaren i TTELA “Tecken på att NU-ambulansen har för få resurser”).
Lika intressant blir informationen om “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”. Den föredragningen hålls av utvecklingsledare Pål Castell. FÖP:en kommer att ställas ut på granskning under perioden 11 december 2023 – 11 februari 2024. Då kan alla intresserade ta del av planen både i kommunhuset och i Brålanda bibliotek. Den kommer även att finnas digitalt på kommunens hemsida. Vill du veta mer redan nu kan du hitta information här.
Självklart kommer presidiet, dvs kommunstyrelsens tre ordförande Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C) och Henrik Harlitz (M), kommunens kommunalråd, att informera om vad de har gjort sedan sist. Även kommundirektör Lena Tegenfeldt informerar, om centrala, aktuella och viktiga underlag, som på ett eller annat sätt har betydelse för kommunens och kommunkansliets arbete.
Det har upprättats ett förslag mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet Väst (KFV) om ett “Uppdragsavtal för vuxenutbildning” nästa år. När det gäller vuxenutbildningen beställer kommunen ett antal platser med olika utbildningar av KFV.
Eftersom lågkonjunkturen väntas fördjupas under 2024 kommer det med all sannolikhet att påverka både sysselsättning och arbetslöshet skriver man i underlaget. Risken är stor att det kan komma stora uppsägningar nästa år. Vänersborg har redan nu en hög arbetslöshet. Den ligger på 7,2 % jämfört med regionsnittet som ligger på 5,6 %. Det finns också ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna.
Det är svårt att avgöra om kommunens beställning räcker till för de behov som finns. antagligen inte. Tyvärr ser det inte ut att bli någon information i ärendet, vilket är synd. Madelaine Karlsson (S), som sitter i presidiet i KFV:s direktion, kan kanske berätta mer.
Förslaget till KS är att avslå två medborgarförslag till solcellsparker. Orsaken är att de föreslagna områdena bedöms lämpligare för andra etableringar. Alternativet att ha mobila solceller tas inte i beaktande. Båda ärendena ska vidare till kommunfullmäktige.
Medborgarförslaget om museum om militärflyg i Vänersborg anses färdigbehandlat. Det handlar om huruvida det finns någon lämplig lokal i Vänersborgs kommun att bedriva museiverksamhet i. Det finns det inte, eller också är de tillgängliga lokalerna för dyra för museiverksamhet.
Medborgarförslaget om att inrätta en familjecentral i centrala Vänersborg blir med all säkerhet avslaget. Det skrev jag om i blogginlägget “BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”, när det behandlades i barn- och utbildningsnämnden.
Torbjörn Moqvist (SD) har motionerat om att tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid. En enig samhällsbyggnadsnämnd biföll motionen och förslaget är att kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige ska göra detsamma.
Vänsterpartiets motion om att “Införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder” föreslås däremot bli avslagen. Det beror, tror jag, på att AB Vänersborgsbostäder (ABVB) i sitt remissvar anser att:
“det finns brister i bland annat Huskurages arbetsmetodik som kan innebära en fara för personal och boende.”
Tyvärr nämns inget i svaret om vad dessa brister består i. ABVB menar att företaget jobbar med detta på ett bättre sätt. (Man kan läsa mer om metoden på Huskurage hemsida.)
Det blir en återrapportering av uppdraget “gällande att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service”. Sedan ska KS rekommendera fullmäktige att besluta om förslaget till partistöd för 2024. Det parti som får mest i partistöd är naturligtvis(?) partiet med flest antal ledamöter. Socialdemokraterna föreslås få 444.075 kr i partistöd nästa år, medan Miljöpartiet de gröna, fullmäktiges minsta parti med sitt enda mandat, får 83.085 kr.
Några delårsrapporter (per slutet av augusti) ska behandlas. Det går i regel fort. Det är Kunskapsförbundets och kommunens egen rapport, och det är NÄRF:s. Allt är ok, men när det gäller NÄRF så skriver revisorerna:
“Revisionen konstaterar i sitt utlåtande att direktionen prognostiserar ett negativt balanskravsresultat och anger att de inte kan uttala sig huruvida resultaten är förenliga med god ekonomisk hushållning med hänvisning till att bedömningskriterier och målvärden rörande verksamhetsmässiga mål och god ekonomisk hushållning saknas.”
Det omdömet från revisorerna är definitivt värt en fråga…
Det har bildats ett nytt kommunalt aktiebolag för ”utvecklingen” av kommunens platåberg. Det betyder att beslut ska fattas om att avveckla de tidigare “Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB” och “Stiftelsen Bergagården”. Det är formella beslut, även om det slutligen är fullmäktige som ska fatta dem. Däremot har Bolagsverket några synpunkter. Unesco är ett skyddat begrepp och det får därför inte användas i bolagsordning eller ägardirektiv. Företagsnamnet Halle- och Hunneberg AB består enbart av geografiska begrepp och måste därför ändras. Det nya bolaget ska därför heta Halle och Hunneberg AB – bindestrecket tas bort…
Det är några ärenden som är mer av rutinkaraktär som också ska beslutas, pengar ska bland annat flyttas från ett konto till ett annat.
Några taxor föreslås ska ändras. Besluten fattas av kommunfullmäktige. Det är taxa enligt miljöbalken, slamtaxan och timtaxan inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde.
Ärende 25, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”, är kanske det viktigaste ärendet. Det är en punkt som definitivt kommer att leda till diskussioner. Vänsterpartiet har sin uppfattning tämligen klar. Men den återkommer jag till i ett senare blogginlägg. (Se ”KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.) Även denna fråga ska avgöras i kommunfullmäktige.
Anm. Här kan du läsa om vad som hände på sammanträdet den 30 november – ”KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.
Picadeli, Carlsson och skolmaten
“Bo Carlsson erkänner också att han är dåligt påläst i hur matsedeln ser ut och pekar på att det är kostenheten som väljer ut vilken mat som ska serveras ute i skolorna.”
I en annons i TTELA citerar Picadeli ur en tidigare artikel i TTELA (se “Politikerns svar efter kritiken om skollunchen i Vänersborg”). I artikeln citerar TTELA i sin tur barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C):
“Vi är inga matexperter för fem öre.”
Picadeli menar i annonsen att Bo Carlssons (C) uttalande inte direkt skapar något förtroende:
“hur stora är egentligen era kunskapsluckor?”
Frågan ställs inte bara till ordförande Carlsson utan till alla politiker som ansvarar för skolfrågor i Vänersborgs kommun. Och på sätt och vis är det egentligen inte bara politiker i barn- och utbildningsnämnden det gäller, utan även samtliga ledamöter i kommunfullmäktige… Det är ju de som bestämmer hur mycket pengar som förskola och skola ska få varje år.
Picadeli vill råda bot på politikernas okunskap. Därför bjuder Picadeli in alla skolpolitiker till en föreläsning i ämnet näringslära. 
Nu på fredag, den 24 november kl 13.00-14.00 på Folkets hus, föreläser Linda Bakkman. Hon är enligt annonsen en av landets mest framstående näringsexperter. Bakkman ska förklara för oss politiker:
“hur allt hänger ihop, hur näringsintag och matvanor påverkar barns prestationer, fysisk och mental utveckling och hälsa, både som barn och framtida vuxna.”
Föreläsningen är gratis. Vi får se hur många som hörsammar inbjudan.
PS. Annonsen var “först publicerad” i TTELA.
Anm. TTELA publicerade kl 16.00 en artikel om annonsen. (Se ”Bo Carlsson (C) om Picadelis annonskupp: ”Spark på pungen””.) Carlsson är inte glad för annonsen och säger till TTELA:
”Jag tycker att det är en spark på pungen.”
Och Carlsson fortsätter:
”Jag vet inte vad jag ska säga om annonsen. Någon vill sälja någonting och använda mig som någon inkompetent varelse på det här området, och det stämmer ju, men vi har hjälp av andra som kan det här.”
TTELA intervjuar också Daniel Billfeldt, Sverigechef på Picadeli. Billfeldt säger till TTELA:
”Vi förstår att detta är en komplex fråga och att kommunens budget är begränsad. Men okunskap får inte hindra satsningar på folkhälsan.”
TTELA meddelar slutligen att Bo Carlsson ska gå på föreläsningen.
TTELA och Sund Sampo
Det är viktigt att ange källor. Det lär sig elever tidigt i skolan.
I skolan skriver eleverna olika typer av egna arbeten. Det kan t ex vara rapporter och uppsatser. De ska lära sig att tala om var de har hittat sina uppgifter. Det är oerhört viktigt. Läraren ska ha möjlighet att kontrollera informationens trovärdighet och försäkra sig om att texten inte är kopierad. Det är också en etisk fråga. Den som har skrivit något och t ex hittat uppgifter ska få cred för detta, dvs erkännande och uppskattning. Äras den som äras bör, typ.
Tidningar och annan media brukar nu för tiden skriva, eller säga, att artikeln, uppgiften etc var “först publicerad…” när de publicerar nyheter från andra källor. Det skrev t ex Sundsvalls Tidning när de i måndags skrev om Sund Sampos bravader i Vargön och Vänersborg (se Sundsvalls Tidning “Miljardsatsningen pausad – chefen dömd för ekobrott”, låst artikel):
“Nyheten var först publicerad i TTELA.”
TTELA håller med typ. Det var i TTELA som Sund Sampo först ”avslöjades”. Karl af Geijerstam skrev t ex i sin ledare den 16 november (se “Bubblan som sprack i Vargön”):
“Hur kunde Vänersborgs kommun inleda ett samarbete med personerna bakom företaget Sund Sampo? Det frågar man sig efter att TTELA granskat Leif Engelthon och Eva Forsberg.”
Det råder inget som helst tvivel, TTELA:s journalister gjorde ett bra “gräv” och publicerade flera avslöjanden och intervjuer. Å andra sidan är vi många vänersborgare som också kommer ihåg var vi först läste om Sund Sampo och den fantastiska nyheten om miljardinvesteringen i Vargön. Det var i samma TTELA. Det var ingen hejd på hur TTELA trissade upp och höjde Sund Sampo till skyarna.
Måndagen den 6 november publicerade TTELA artikeln “Större företagsetablering på gång i Vargön”. TTELA berättade att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) hade fattat ett ordförandebeslut. Det skrev inte TTELA men beslutet den 2 november hade följande lydelse:
“Samhällsbyggnadsnämndens ordförande fattar beslut att förvaltningen ska fortsätta arbeta med det inkomna direktanbudet och verka för att ett markanvisningsavtal ska upprättas och tas till kommunstyrelsen för beslut.”
Jag vet inte om det hade inkommit något direktanbud…
Onsdagen den 8 november publicerades “Företagsetableringen i Vargön större än tidigare känt” på TTELA:s hemsida. TTELA skruvade upp förväntningarna… Dagen efter, torsdagen den 9 november , kom TTELA:s stora avslöjande – “Sund Sampo: Satsningen i Vargön en av de största i världen”.
Den sistnämnda artikeln var oerhört upphaussad av TTELA. Det fanns inte tillstymmelse till tvivel, tveksamheter eller kritik. Allt som meddelades av Sund Sampo och dess talesperson Leif Engelthon svaldes med hull och hår.
TTELA:s artikel fick flera vänersborgare att höja på ögonbrynen, och Googles sökfunktion gick varm. Det söktes på “Sund Sampo”, “Leif Engelthon” och “Eva Forsberg”. De flesta, alla?, upptäckte mycket snart stora tveksamheter kring företaget och dess två ägare…
TTELA hade tydligen inte googlat innan de skrev artiklarna. Det hade uppenbarligen inte heller Vänersborgs kommun gjort.
Jag var en av “googlarna”. Redan på torsdag kväll, den 9 november, skrev jag till kommunen och berättade om mina misstankar kring företaget. Det var inget konstigt, alla som googlade hittade antagligen tämligen snabbt information som gjorde dem misstänksamma.
Det första blogginlägget i ämnet publicerade jag på söndagen den 12 november, “Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)”. Där vädrade jag mina tvivel men det var inte förrän dagen efter, måndagen den 13 november, som jag började redovisa resultaten av sökningarna – “Sund Sampo?? (2)”.
Gensvaret på bloggarna var stort. Det var många “klickar” på bloggen och flera hörde av sig med tips. Det visade sig alltså att det var flera som hade reagerat på tidningsartikeln. TTELA läste blogginläggen under hela dagen, flera gånger. Det är något jag kan se.
Tisdagen den 14 november, mitt på dagen, publicerade jag min tredje blogg, “Sund Sampo, Tjeckien (3)”. Jag hade hittat mer om Sund Sampo på nätet…
TTELA hade inte publicerat något om Sund Sampo efter artikeln torsdagen den 9 november. (I papperstidningen publicerades artikeln dagen efter.) På eftermiddagen den 14 november, strax efter mitt 3:e blogginlägg och 5:e dagen efter den senaste artikeln, publicerade TTELA “sitt avslöjande” – “Sund Sampo drar sig ur miljardaffären i Vargön”:
“Sund Sampo kommer att dra tillbaka sin ansökan om markanvisning i Vargön. Det beskedet får TTELA när vi ringer för att ställa frågor om företrädarnas historia av konkurser, domar och skulder hos Kronofogden.”
TTELA har därefter, som sagt, gjort ett mycket bra journalistiskt arbete. Jag publicerade mitt 4:e blogginlägg på kvällen den 14 november, “Sund Sampo lägger ner projektet (4)”. TTELA hade ju avslöjat att Sund Sampo drog sig ur projektet, 
och jag skrev om det. Naturligtvis uppgav jag källa, “nyheten var först publicerad i TTELA”…
Men jag undrar en sak, var det TTELA som började den granskning som avslöjade Leif Engelthon och företaget Sund Sampo?
“Nyheten var först publicerad i …”
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Sund Sampo: Ny etablering i Wargön? (1)” – 12 november 2023
- ”Sund Sampo?? (2)” – 13 november 2023
- ”Sund Sampo, Tjeckien (3)” – 14 november 2023
- ”Sund Sampo lägger ner projektet (4)” – 14 november 2023
- ”TTELA och Sund Sampo” – 22 november 2023
Om dagens BUN (20/11)
Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) började som vanligt kl 08.30. Det är ganska tidigt för en pensionär i Nordstan…
Efter den sedvanliga närvarokontrollen och valet av justeringsperson, denna gång Mikael Karström (M), så blev det en mycket intressant presentation på temat “Elevens perspektiv”. Det var utifrån erfarenheterna på Tärnanskolan och i Brålanda och Skerruds skolor. Åk 9-eleverna Nora och Moa från Uddevalla(!) hade intervjuat elever i åk 6 på Tärnan.
Tärnan-eleverna hade diskuterat hur en bra lärare ska vara. Nämndens lärare och alla tidigare lärare på förvaltningen fick reda på hur de skulle ha agerat och betett sig i klassrummet…
Jag kunde inte låta bli att fråga åk 9-eleverna om vad de tänkte mest på och tyckte var viktigast med skolan – att få kunskaper eller bra betyg. Det var som en statlig utredare om betyg nyligen konstaterade, svenska elever är mest intresserade av betyg. Och det i motsats till eleverna i Finland som hela tiden pratar om kunskaper.
Rektorerna Laila Gunnarsson och Kerstin Runfors Boman från Brålanda och Skerruds skolor hade fått medel från Hälsofrämjande Rådet för att skapa en lärande miljö. Det visades flera bilder som lät nämnden se hur klassrummen möblerades på ett pedagogiskt och för eleverna trivsamt och inspirerande sätt. De drog slutsatsen att elevernas nya arbetsmiljö gav ökad studiero och goda kunskapsresultat.
Det var som vanligt ett intressant och lärorikt nedslag från verkligheten in i politikernas sammanträdesrum.
Efter kaffepausen informerade utvecklingsledare Anna Helena Wiechel på kommunstyrelseförvaltningen nämnden om de nya riktlinjerna för Vänersborgs kommuns styrning och ledning. Det var, om inte intressant, så i varje fall nödvändig information och kunskap. Styrning och ledning är inte enkelt. Det blev en del frågor och reflektioner kring det som sades.
Det blev inte en enda fråga om månadsuppföljningen av budgeten.
“Det var nytt rekord.”
Sa ekonom Maria Andersson. BUN:s ekonomiska resultat uppgick alltså till 3,8 milj kr för oktober och prognosen för 2023 är en budget i balans, dvs plus/minus-noll. (Se “BUN-möte på måndag”.)
Några ärenden klubbades igenom snabbt. Det var “Beslut om avslutande av regelbunden tillsyn år 2022, Vetegroddens förskola”, “Svar på remiss angående bedömning av möjligheter att förlägga vissa kommunala verksamheter till fastigheten Krickan 1”, “Svar till miljö- och hälsoskyddsnämnden angående inspektionsrapport daterad 2023-09-25, HÄLS.2023.1288, tillsyn av Frändefors Förskola på fastigheten FRÄNDEFORS 1:227” och “Yttrande gällande länsgemensamt samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland”.
Det blev lite extra prat om Dalaborgs förskola på sammanträdet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens inspektionsrapport behandlades. (Se återigen “BUN-möte på måndag”.) Konstigt nog, tyckte i varje fall jag, var att rapporten inte tog upp något om de ganska farliga bergsbranterna i utemiljön. Det har ju hänt en fallolycka i Göteborg nyligen som förskräcker.
“Jag har det klart för mig.”
Sa ordförande Carlsson.
“Spännande att förvalta något vi inte äger…”
Sa Tor Wendel (M) med tanke på det hyresavtal som kommunen har ingått med Dalaborgsparken ekonomiska förening.
“Jag har det klart för mig.”
Sa ordförande Carlsson – för andra gången.
Nämnden fick för övrigt reda på att avtalet hade ingåtts av BUN:s dåvarande S-ordförande. Det var i samma veva som Arena Vänersborg beslutades i kommunen, så alla kunde lätt räkna ut vem som tecknade avtalet… (För nytillkomna vänersborgare så kan nämnas att det var det en känd socialdemokratisk politiker vid namn S Anders Larsson.)
Det är ett nytt avtal på gång mellan barn- och utbildningsnämnden och Dalaborgsparkens ekonomiska förening. (Tillägg 25/11. TTELA hade en artikel om Dalaborgs förskola, och Frändefors förskola, den 25/11, se ”Förskolor i Vänersborg döms ut – fara för hälsan”.)
Förvaltningschef Bråberg redogjorde också för den incident som varit och det klagomål som inkommit från vårdnadshavare angående Dalaborgs förskola. Det har utretts, åtgärder har vidtagits och återkoppling ska ske med vårdnadshavarna.
Och så till sist – “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, dvs Norra skolan. (Jag skrev en ganska fyllig blogg om enbart Norra skolan igår – “Norra skolan: To be or not to be”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) “introducerande” ärendet. Han hade ju också lämnat två alternativa beslutsförslag. Carlsson sa bland annat:
“Jag vill att det ska hända något. … Det har inte tagits några initiativ för att utreda motionerna. … Det är svårt att tänka sig att något ska gå snabbt. … Jag kan tänka mig att ta det nästa nämnd. … Behöver kanske ta vägen om partierna. … Jag vill lyssna.”
Förvaltningschef Bråberg upplyste om att planen var att utredningen skulle presenteras kvartal 2 nästa år, men att den antagligen blir försenad. Det saknas pengar till utredningen. Det kunde också vara bra att veta att årshyran för Norra skolan ligger på 4,4 milj kr.
Tor Wendel (M) lämnade ett förslag till beslut:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det sades inte helt tydligt på sammanträdet, men det här var naturligtvis ett förslag som oppositionen diskuterat innan…
Det blev en längre diskussion. De som pratade mest var Tor Wendel (M), Henrik Josten (M), Gunnar Henriksson (L), Kärvling (V) och Bo Carlsson (C). Jag tror att de flesta av synpunkterna på ett eller annat sätt finns med i blogginlägget “Norra skolan: To be or not to be”.
Det var en ganska stor enighet i nämnden faktiskt, men inte i frågan om en uppsägning av hyreskontraktet av Norra är att betrakta som en nedläggning. Jag är tämligen säker på att det vore en nedläggning om BUN säger upp hyreskontraktet, och i så fall är det kommunfullmäktige som ska fatta beslutet. Kommunfullmäktige har ju faktiskt också beslutat en gång i tiden att Norra skolan ska vara kvar. Och då är det bara fullmäktige som kan ändra beslutet. En nedläggning handlar självklart inte om själva byggnaden, det handlar om det pågår skolundervisning i den eller inte – och en uppsägning av avtalet innebär just att ingen undervisning eller annan skolverksamhet ska bedrivas i byggnaden.
Bo Carlsson (C) önskade att nämnden skulle låta bli att fatta beslut idag. Han ville få ett uppdrag av nämnden istället. Carlsson ville nämligen att nämndens presidium ska träffa kommunstyrelsens presidium och diskutera Norra skolans framtida öde. Jag kan väl tycka att detta borde ha gjorts för länge sedan, faktiskt redan för några år sedan.
Men…
Oppositionen tyckte att ok då, Carlsson och presidiet får en chans. Det står helt klart att ger inte diskussionerna något resultat så lämnas Wendels yrkande i sin helhet in på sammanträdet i december.
BUN:s beslut fick följande lydelse:
“Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återremittera ärendet. Ordförande med presidium uppdras föra dialog med kommunstyrelsens presidium om framtida användning av VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) inkluderat beslutfattande om densamma, samt kostnader för nämnda lokaler när lokalerna är tomställda från september 2024 då barn- och utbildningsnämnden flyttar sin verksamhet till Holmängenskolan.”
Under behandlingen av ärendet diskuterades var ansvaret för framtida tomma lokaler på Norra skolan ligger. Jag tänkte därför avsluta blogginlägget med citat ur två av kommunens styrdokument. (Fetstilen är min,)
Ur “Riktlinjer för lokalförsörjning”:
“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”
Ur “Anvisningar lokalförsörjning”:
“En konsekvensbedömning av en eventuell avyttring ska därför ske om det inte finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”
Det har inte skett någon konsekvensbedömning. Inte det heller…
Sammanträdet avslutades kl 12.58.
Norra skolan: To be or not to be
Imorgon måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) i sal “Vänersborg” i kommunhuset. Förutom flera andra ärenden, som jag har beskrivit i bloggen “BUN-möte på måndag”, ska nämnden också försöka komma överens om vad som ska hända med Norra skolan.
Det blir inte lätt.
Ordförande Bo Carlsson (C) har skickat med två förslag till beslut i handlingarna:
“Alternativ 1. Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 september 2024.”
“Alternativ 2. Barn- och utbildningsnämnden begär av samhällsbyggnadsnämnden hyresbefrielse från fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan), från och med 1 september 2024 till och med att utredningen om framtiden för fastigheten är slutförd och lokalerna är anpassade till framtida användning, med anledning av att nämnden inte kommer att ha någon verksamhet i fastigheten under denna period.”
Norra skolans status har varit känd i många år. Redan i februari 2019 insåg samhällsbyggnadsnämnden att Norra skolan behövde renoveras för omkring 60 milj kr. Det var många fel på skolan, underhållet var eftersatt under lång tid och det har uppenbarligen inte varit BUN:s fel. Kommunen borde ha vidtagit åtgärder för länge sedan.
BUN ska inte behöva betala hyra för lokalerna om de töms. Det håller jag med ordförande Carlsson om. Ändå tycker jag inte att förslagen från Bo Carlsson är bra. Kanske finns det inte några bra förslag 
överhuvudtaget, men däremot tror jag att det finns bättre förslag. Dessutom är det feltänkt att nämnden ska säga upp “förhyrningen av fastigheten”. Det skulle ju innebära att nämnden faktiskt lägger ner Norra skolan. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om en skola ska läggas ner eller inte.
Det vet vi säkert efter att utbildningsnämndens beslut att lägga ner skolor i Lilla Edet överklagades 2015. Nämndens beslut överklagades till Förvaltningsrätten och rätten upphävde beslutet. (Se t ex P4 Väst “Förvaltningsrätten: Lilla Edet får inte stänga skolor”.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige. Domen överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom. Kommunen gick ända till Högsta Förvaltningsdomstolen, som dock meddelade den 2 juni 2016 att Kammarrättens, och därmed Förvaltningsrättens, dom stod fast.
Det betyder naturligtvis att samma gäller i Vänersborg. BUN kan inte fatta ett beslut om nedläggning. Det är kommunfullmäktiges sak. Och det understryks av att kommunfullmäktige faktiskt beslutade i frågan den 20 juni 2012, och då löd den första beslutssatsen:
”att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Och inte kan BUN upphäva ett fullmäktigebeslut… Det beslutet gäller tills fullmäktige fattar ett nytt beslut som upphäver det gamla.
Norra skolan har även varit uppe i kommunfullmäktige på senare tid. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 milj kr avsatta för att Norra skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. 
Kommunfullmäktige enades dock, den 29 mars 2017, om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
2017 är faktiskt bara drygt 6 år sedan… Norra skolans pengar flyttades framåt för att de behövdes akut till Silvertärnan. Fullmäktiges investeringsbeslut 2017 verkställdes emellertid aldrig för Norra, pengarna flyttades inte. Det visade sig, som jag skrev ovan, att 30 milj kr inte räckte för skolans underhåll och renovering.
Norra skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. En renovering av Norra beräknades därför kosta 60 milj kr. Det ansåg kommunstyrelsens arbetsutskott i augusti 2020 vara för mycket pengar och ordförande Benny Augustsson (S) avskrev ärendet med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan. Där fanns det dock inga investeringsmedel med till Norra. Det innebar emellertid inget beslut om nedläggning. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig åtgärdades. Och skolan blev med tiden allt mer misskött och nedgången… Det tilläts pågå trots att barn- och utbildningsnämnden betalade hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått.
Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget skulle kunna bedrivas verksamhet i byggnaden. Det kostade många miljoner och BUN har inte fått något klart svar på hur mycket det skulle kosta att renovera och underhålla skolan efter de åtgärder som har vidtagits. Jag fick dock ett svar förra sommaren från samhällsbyggnads att man trodde att det skulle kosta:
“ca 55 miljoner att få fastigheten i ett riktigt bra skick.”
Det gjordes också, en i mitt tycke, undermålig utredning 2016. (Se “BUN: Norra skolan”.) Utredningen drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. Det utreddes inte heller om det var möjligt att göra Norra till en enparallellig skola (som Blåsuts skola) eller till enbart en F-3-skola. Det fattades inget beslut om Norra denna gång heller.
I december 2021, efter att taket åtgärdats, anmäldes Norra skolan av en förälder. Det framgick av ett svar från barn- och utbildningsförvaltningen att trots takrenoveringen var lokalerna:
“i så dåligt skick att vissa av lokalerna inte går att nyttja på grund av fuktproblem som medför hälsorisker”
Föräldern begärde att byggnadsnämnden skulle starta ett tillsynsärende enligt Plan- och bygglagen (PBL) kring bristande underhåll på fastigheten. Föräldern citerade PBL:
“4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
- lämplighet för det avsedda ändamålet”
Och:
“14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. För några veckor sedan fick föräldern, efter påstötning, ett meddelande från samma förvaltning:
“Vi har ännu inte påbörjat någon aktiv handläggning av tillsynsärendet.”
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv. Och så är det, inga beslut om Norra skolan har fattats.
Under tiden har däremot andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. De senaste åren har signalerna efterhand blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Det går tydligen inte längre att bedriva undervisning på Norra… Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det har som sagt inte fattats några beslut om Norra skolans framtid, men vi är flera i nämnden som hela tiden har haft känslan av att det sedan lång tid tillbaka har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas. Det har fattats andra beslut som påverkar Norra och några menar till och med att de här andra besluten har avgjort skolans öde. Men när vi frågar i nämnden, Henrik Josten (M) och jag (V), har vi inte fått några klara besked utan bara undvikande svar. Och så har det varit i många år.
Vi tröttnade till slut, var och en i sin egen kammare. Det visade sig att vi hade tänkt på precis samma sak, vi skrev och lämnade in motioner om Norra skolan. Det var för två år sedan, i november 2021. (Se “Norra skolan ska stängas”. Du kan också ladda ner min motion genom att klicka här.)
Vi ville i våra motioner att kommunen skulle utreda om det fanns möjligheter att enbart ha en förskola eller en lågstadieskola på Norra skolan. Eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en anpassad grundskola (fd grundsärskola).
Kommunfullmäktige biföll motionerna den 14 december 2022, och kommunstyrelsen fick:
“i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Det tog alltså ett helt år innan motionerna, som bara yrkade på en utredning, behandlades i fullmäktige. Som jag ser det var det återigen ett exempel på att avgörandet sköts fram – tiden skulle gå och Norra skolan skulle ställas inför fullbordat faktum…
Utredningen är fortfarande inte klar, trots att den är oerhört viktig för Norra skolans vara eller inte vara. Den ska vara klar om några månader, men nu sägs det att det inte finns pengar för att anlita expertis, som en arkitekt…
Och imorgon ska BUN fatta beslut om Norra skolan…
Det går ca 250 elever på Norra skolan. Det kan jämföras med Mulltorp ca 50 elever, Rösebo ca 20 och Skerrud ca 60 elever. På Holmängenskolan ska ca 430 elever gå. Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. 
Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort…
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag.
Det är inte helt osannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det eventuellt byggas nytt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra. Det kan också kosta nästan en miljon att ta bort en enda modul…
I Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Det här har inte skett. (Fetstilen är min.)
Den 18 mars 2020 antog kommunfullmäktige “Program för bevarande och utveckling – Vänersborgs innerstad”. (Kan laddas ner här.) Där står det att Norra skolan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och att den ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Det torde innebära att skolan dessutom omfattas av extra skydd enligt 3 kap 6 § miljöbalken…
Kommunledningen har misskött både frågan om och byggnaden Norra skolan. Kan barn- och utbildningsnämnden hitta en väg ut ur dilemmat?
Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.
BUN-möte på måndag
Nu på måndag, den 20 november, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Dagordningen är ganska kort och underlaget består av bara 159 sidor. Och flera av dem kan man nog nöja sig med att enbart ögna igenom.
Dagordningen har följande utseende:
Nämnden får som vanligt information från “golvet”, från verksamheterna. Denna gång är det information från F-6, och temat är “Elevens perspektiv”. Två elever ska delta i föredragningen.
Sedan ska ledamöter och ersättare få en grundlig genomgång av kommunens nya styr- och ledningsmodell. Det är inte en helt enkel uppgift som väntar utvecklingsledare Anna Helena Wiechel från kommunstyrelseförvaltningen. Modellen är nämligen inte helt lätt att förstå. Men Wiechel har varit med förr och ska nog lyckas även denna gång med att leda åhörarna rätt i styrsystemets labyrinter.
När jag läste igenom Riktlinjerna en gång till fastnade jag för:
“Förväntade resultat är det som förväntas uppnås och genomföras inom varje nämnds ansvarsområde och inom den budgetram som kommunfullmäktige fastställt.”
“Inom den budgetram” innebär ju att ett stort mått av realism ska prägla de förväntade resultaten. Är fallet så med nämndens förväntade resultat, tänkte jag…
Månadsuppföljningen för oktober visar att BUN:s besparingar, dvs neddragningar av resurspersoner med visstidsanställning, har gett resultat på ekonomin. Och antagligen också på verksamheten… Det ekonomiska resultatet uppgår till +3,8 milj kr och prognosen för året är en budget i balans.
Det som hjälper nämnden att få detta ekonomiska resultat är att nämnden har fått 8 extra miljoner i hyra till Holmängenskolan trots att vi inte hyr den i år. När vi börjar göra det nästa år ska BUN hitta sätt att klara sig utan de 8 miljonerna… Det betyder mer neddragningar. Denna gång av legitimerad personal…
Ärende 5, “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, handlar om Norra skolan. Det tänkte jag skulle bli en egen blogg imorgon. (Se ”Norra skolan: To be or not to be”.)
Kommunstyrelsen har frågat alla nämnder om de har möjlighet att förlägga några verksamheter till fastigheten Krickan 1 ute vid Torpa (inte långt från Torpahallen). BUN svarar nej, eftersom fastigheten ligger nära ett ställverk (anläggning för eldistribution) och:
“rekommendationen från Strålsäkerhetsmyndigheten är dock att undvika skolor, förskolor och bostäder.”
Barn ska alltså helst inte vistas nära ställverk någon länge tid.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har genomfört tillsyn på Dalaborgs respektive Frändefors förskolor för att kontrollera att gällande lagkrav följs i verksamheten. (Tillägg 25/11. TTELA hade en artikel om Dalaborgs och Frändefors förskolor, den 25/11, se ”Förskolor i Vänersborg döms ut – fara för hälsan”.)
När det gäller Dalaborgs förskola bedömer Miljö- och hälsoskyddsnämnden att lokalerna som används:
“inte är lämpade att använda som lokal för utbildning ur ett hälsoskyddsperspektiv på grund av skicket på ytskikt och materialföroreningar samt problematik med fuktpåverkan.”
Miljö och hälsa har många synpunkter… BUN:s ambition är emellertid att skapa nya förskoleplatser i området och Dalaborgs förskola har “högsta prioritet”.
Det som förvånar mig mycket är att kommunen hyr lokalerna för Dalaborgs förskola av Dalaborgsparkens ekonomiska förening – och:
“Internt i kommunen finns ett avtal som tydliggör att det är samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för skötsel, drift och underhåll av lokalerna, både invändigt och utvändigt.”
Kommunen hyr lokalerna men ansvarar samtidigt för underhåll mm. Eller ja, borde göra… Det är ett unikt hyresavtal som, tror jag, inga andra föreningar i kommunen har.
Om Frändefors skriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden:
“de externt inhyrda lokalerna i Equmeniakyrkan i dagsläget inte är lämpade att använda som lokal för utbildning ur ett hälsoskyddsperspektiv på grund av skicket och materialföroreningar samt problematik med luftkvalitén.”
BUN tänker svara att:
“Frändefors förskola behöver byggas ut och att de externt inhyrda lokalerna i Equmeniakyrkan ska ersättas.”
Equmeniakyrkan ska också vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som påpekas.
Nämnden ska vidare föreslå att kommunstyrelsen ställer sig bakom ett:
“länsgemensamt samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland.”
Inte mycket att orda om. En familjecentral är:
“En familjecentral är en samlokaliserad verksamhet som minst består av barnmorskemottagning, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.”
Sammanträdet avslutas med att dels ordförande Bo Carlsson (C) och dels förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om vad som har hänt sedan sist. Nämnden vet sällan eller aldrig vad informationerna ska handla om. Denna gång har jag dock skrivit och önskat att någon av dem informerar om säkerheten på våra förskolor. Det bad jag om efter en incident på en av kommunens förskolor, en olyckshändelse som kunde ha slutat mycket illa.
Anm. Läs också ”Norra skolan: To be or not to be”.
Anm 2. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.
KF (15/11): Ambulans och tystnad
Det blev ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Efter 53 min slog 1:e vice ordförande Anneli Guilotte (S) den tunga ordförandeklubban i bordet. Fullmäktiges “ordinarie” ordförande Annalena Levin (C) var nämligen frånvarande. Det var även flera andra tunga namn frånvarande, t ex Henrik Harlitz (M), Mats Andersson (C), Jonathan Svensson (S), Cecilia Prins (L) och Lutz Rininsland (V).
Det hade lämnats in flera medborgarförslag till fullmäktige. Det var dock ingen av författarna som ville komma till sammanträdet och föredra förslagen.
Flera av medborgarförslagen handlade om Vargön. Det första föreslog att kommunen ska anordna en hockeyrink på igenvuxen gräsyta i Vargön. Ett annat tyckte att kommunen skulle rusta upp mötesplatsen vid Karpvägen 1. Det som hade kunnat vara en samlingsplats är nu istället en farlig plats med stor skaderisk. Det tredje förslaget efterlyste också en mötesplats:
“En multiarena vid Knotten/ Brudslöjan skulle innebära en ny mötesplats där man kan röra sig, umgås med sina vänner och lära känna nya människor.”
Ett annat medborgarförslag föreslog att Vattenpalatset Vänerparken AB ska avskaffa bokningskravet för besök på helger. Förslaget var långt och välskrivet och författaren hade letat upp en hel del fakta om Vattenpalatset, om kostnader osv. Även medborgarförslaget om att införa digitala barnskydd mot pornografi var långt (drygt två A4-sidor) och välskrivet. Förslaget innehöll en rad argument för att barn inte ska utsättas för nätporr.
Samtliga medborgarförslag remitterades till kommunstyrelsen och/eller någon nämnd för vidare beredning.
Det var få ärenden på dagordningen och de flesta var av rutinkaraktär, dvs det fanns inget att diskutera eller ifrågasätta – partierna var helt överens. Det var bara för ordförande att slå den tunga klubban i bordet.
På ärende 14 skulle kommunfullmäktige fatta beslut om ett kommunalt köp av del av fastigheten Frode 3. Fastigheten Frode 3 ligger vid Karls Grav ute vid Tenggrenstorp (bortåt Kretsloppsparken). Fastigheten har sedan slutet av 70-talet använts för bussverksamhet och åkeri.
Kommunen ska köpa Frode 3 för att fastigheten har:
“ett strategiskt läge och en stor tomtarea som möjliggör en uppställning eller vidare byggnation på fastigheten.”
Gårdagens beslut blev att fastigheten Frode 3 köps för 14,9 milj kr. Ja, egentligen kostade det kommunen 15,1 milj efter tillägg för lagfartskostnader och köpeskilling. Sedan beslutade fullmäktige dessutom att avsätta 100.000 kr till en markmiljöutredning och en byggnadsbesiktning av köpeobjektet.
Det sistnämnda fick mig, påpuffad av några kommuninvånare, att ställa några frågor till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och/eller
samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Jag frågade dem, vid namn, om inte kommunen borde göra en markmiljöutredning och en byggnadsbesiktning innan köpet. Och om det visar sig att marken behöver saneras och att lokalerna kräver omfattande åtgärder för kanske miljontals kronor – ska kommunen då stå för dessa kostnader?
Ingen av dem bemödade sig om att svara…
Det tycker jag är för dåligt. Det är respektlöst och också, i varje fall i mina ögon, odemokratiskt. Oppositionen måste få svar på sina frågor. Dessutom har kommuninvånarna rätt att få reda på fakta och hur den styrande kommunledningen tänker. Det är ändå invånarnas skattepengar som kommunen förvaltar.
Sedan var det ytterligare några ärenden innan Göran Svensson (MBP) ställde en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Svensson skrev i interpellationen:
“NU-sjukvården ämnar att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL den 1 januari 2024. Akutambulansen är bemannad dygnets alla timmar men om ca 1,5 månader står Vänersborgs kommun utan ambulans vilket vi ser mycket allvarligt på för hela vår kommun. Vem som initierat uppsägningen av avtalet råder delade meningar från NU-sjukvården och NÄRF.”
Och Göran Svensson ställde frågorna:
- “Vem har sagt upp avtalet?”
- “Hur tänker kommunstyrelsens ordförande agera för att Vänersborg har en bemannad akutambulans stationerad i Vänersborg efter 1 januari 2024?”
Benny Augustsson hade lämnat ett skriftligt svar och kompletterade från talarstolen(!). Han menade att det är NU-sjukvårdens styrelse som har fattat beslutet. Och så är det nog, det är i varje fall inte Vänersborgs kommun. På den andra frågan svarade Augustsson:
“Utifrån det så kan jag tycka att det är en fråga för direktionen i NÄRF att agera utifrån.”
(Augustsson hade ytterligare några kommentarer i det skriftliga svaret, du kan ladda ner hela svaret här.)
Det blev en del diskussion, men de flesta som var uppe i talarstolen var överens. Göran Svensson (MBP), Stefan Kärvling (V), Dan Nyberg (S), ordförande i NÄRF, samt Anders Strand (SD) ansåg att det måste finnas en ambulans i Vänersborg – “innanför broarna”.
Ann-Marie Jonasson (S) sa(!):
“Ambulansen är på vägarna. Den närmaste ska komma.”
Och Bo Carlsson (C) tyckte att fullmäktige också skulle tänka på de som bodde utanför tätorterna.
Jag vet inte om Jonasson och Carlsson med sina inlägg menade att ambulansen gott kan flytta från brandstationen i Vänersborg till NU-sjukvården i Trollhättan.
Diskussionen mynnade inte ut i något beslut (det var ju “bara” en interpellation, en fråga) eller att någon bland de styrande politikerna tog på sig ansvaret att agera.
En sak är i varje fall säker. Anser vänersborgarna (framför allt “innanför broarna”) och vargöbor mfl att Vänersborg ska ha en bemannad akutambulans stationerad i Vänersborg efter den 1 januari 2024 så är det dags att agera. (För den som vill fördjupa sig finns det en nyligen utkommen rapport från SKR som kan laddas ner här – ”Ambulanssjukvårdens utveckling”.)
Sammanträdet slutade med en fika. Det blev inte helt oväntat mycket prat om Sund Sampo och ägarna uppe i Sundsvall…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer