Arkiv

Archive for augusti, 2024

Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?

8 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Den 13 juli samlades ett flertal hundägare med sina hundar på de stora gröna ytorna vid Hallevibadet. Det var officiell invigning av hundrastgården. (Jag skrev ett blogginlägg om den kommande invigningen några dagar innan – se “Hallevi: Invigning av hundrastgården”.)

Invånare i Vargön har som bekant under längre tid lobbat och jobbat för en hundrastgård. Vi politiker har framför allt blivit medvetna om önskemålet tack vare ett flertal medborgarförslag genom åren. Medborgarförslagen har emellertid samtliga avslagits av kommunfullmäktige, precis som liknande förslag i andra delar av kommunen. Anledningen har varit kostnaderna:

“…anläggandet av en hundrastgård [är] en dyr investering om 100.000-200.000 kr per hundrastgård beroende på förutsättningarna. Den löpande drift- och underhållskostnaden uppskattas till 15.000 kr/år.”

Hundägare i Vargön nöjde sig dock inte med dessa besked. De arbetade oförtrutet vidare. Det ordnades en namninsamling och kontakter togs med Vänersborgs kommun, framför allt med tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen. Hundägarna bildade också en förening – Vargöns Hundklubb.

TTELA skrev den 7 juli se “Vargön har fått egen hundrastgård”):

“Men i samband med de avslagen inledde samhällsbyggnadsförvaltningen en dialog med förslagslämnarna om att arrendera mark och själva ordna en rastgård.”

Tjänstepersonerna var välvilligt inställda till en hundrastgård och var intresserade av att arrendera ut mark till hundklubben. De prutade till och med på arrendepriset. Men framför allt, hundrastgården hade inte blivit verklighet utan det stora engagemang som klubbens medlemmar visade. De bidrog med mycket ideellt arbete. Många hundägare har dessutom köpt medlemskort i klubben, pengar som bland annat har gått till kostnader för rastgården. Även flera företag har ställt upp och hjälpt till med både arbete och sponsring.

Det var många glada hundägare på plats vid invigningen. Äntligen hade alla hussar och mattar någonstans där de kunde släppa hundarna lösa. Hundarna kunde springa runt och sträcka ut samtidigt som staket/stängsel gjorde att ägarna kunde slappna av med kaffe och fika. Trots att jag själv inte har någon hund så var jag på plats. Det var flera kända ansikten, några boende i stan. Alla var glada, även om hundarna antagligen var gladast. Och faktum var att hela invigningen förflöt i god och trivsam anda. Hundarna var till och med tysta när ett rådjur strövade förbi strax utanför staketet.

Några i hundklubben hade synpunkter på flera av mina blogginlägg. Det ledde till flera bra samtal där jag fick tillfälle att förklara min syn. Den kamp som hundägarna har bedrivit i Vargön för att få sin hundrastgård är beundransvärd. Det är helt klart att det behövs en rastgård, och egentligen inte bara i Vargön. Det bör finnas möjligheter för alla hundägare att rasta sina hundar på en rastgård, i hela kommunen. Det tycker jag, även om det kanske inte har framgått.

Jag vänder mig däremot mot kommunens hantering av ärendet. Eller rättare sagt samhällsbyggnadsförvaltningens. Det är tjänstepersonerna som har agerat och de har inte ens informerat politikerna i nämnden. De arrenderade ut marken (se “Hallevi: Kommunen och Hundklubben”), trots att de visste att Jonas Mossberg var intresserad av den för att öppna och driva Hallevibadet. Den utarrenderade marken ingick i hans planer för övertagandet och utvecklingen av både badanläggningen och området runt badet. Det finns stora ytor att använda sig av för att göra Hallevi till ett slags aktivitetscenter eller fritidscentrum. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Självklart borde kommunen ha sammanfört parterna och haft en gemensam diskussion om Hallevis framtid, kanske även med fler vargöbor. Men det verkade inte som om samhällsbyggnadsförvaltningen brydde sig om Mossbergs planer. Tjänstepersonerna tycktes inte vara särskilt intresserade av att Hallevibadet skulle öppnas. Och så verkar fortfarande vara fallet. Det sägs till och med att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har börjat med den konsekvensbeskrivning för Hallevibadet som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden, den 16 november 2023, gav förvaltningen i uppdrag att utföra…

Det ska dock betonas att det bara är kommunen som har haft alla kort på hand. Vargöns Hundklubb har inte haft kännedom om turerna kring Mossberg och Hallevibadet – och Mossberg hade ingen aning om tjänstepersonernas omfattande arrendeplaner till Hundklubben.

Hallevibadet är utdömt och borde rivas. Den slutsatsen drog samhällsbyggnadsförvaltningen för ganska länge sedan. Det framgår av det beslutsförslag som lades fram till nämnden den 19 oktober 2023 (se “Hallevibadet: Nuläget (1)”):

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

Hyresavtalet med kultur- och fritidsförvaltningen avslutades men Hallevibadet “demonterades” (revs) inte. Politikerna ville inte det, i varje fall inte då. 

I början på juli trädde en ny intressent fram för att driva Hallevibadet, Patrick Lejon. (Se “Hallevi: Ny intressent!”.) På Facebook skrev Lejon:

“Halleviområdet är en idrottsanläggning som man kan utveckla grymt mycket.”

Även Patrick Lejon har uppfattningen att området kring badet, eller delar av det, behövs för att driva badanläggningen vidare.

Det finns mycket att säga om kommunens hantering av Hallevibadet. Min stora undran och förvåning är dock fortfarande hur förvaltningen kunde arrendera ut en stor del av den mark som Jonas Mossberg och nu sannolikt även Patrick Lejon anser att de behöver för att kunna öppna och driva Hallevibadet. Varför väntade inte förvaltningen tills man åtminstone hade utrett möjligheterna att driva badet vidare i privat regi samtidigt som Vargöns Hundklubbs intressen tillgodosågs?

Vi får se vad som händer på Hallevibadet. Kanske kan de privata intressenterna, Vargöns hundklubb och kommunen ändå komma överens om en för alla acceptabel lösning.

TTELA citerade en styrelsemedlem i Vargöns hundklubb och flera på invigningen sa detsamma till mig:

“Men vi hoppas på bad och hundrastgård.”

Jag hoppas verkligen att det går att förena en badverksamhet och en hundrastgård. På något sätt. Det skulle bli ett stort lyft för Vargön. Politikerna, särskilt i de styrande partierna, måste ta tag i ärendet genast och med kraft. Flera socialdemokrater och kristdemokrater kommer ju om inte annat från, och bor, i Vargön.

Till sist.

I mitten på juli besökte Patrick Lejon badet tillsammans med en besiktningsman. Besiktningsmannen hade erfarenhet av badanläggningar sedan tidigare. Efter “studiebesöket” skrev Lejon, återigen på Facebook:

“Här kommer en uppdatering gällande Hallevibadet. Vi blev väldigt glada över vad vi fick se när vi gick in på badet. Jag har mailat till kommunen och vill ha till ett möte med dom, men det är semestertider så vi får vänta några veckor. Vi kämpar på.”

Precis som Mossberg är Lejon övertygad om att det går att starta och driva Hallevibadet i minst 10 år framåt. Det behövs en del åtgärder, men båda anser att det rör sig om överkomliga kostnader. Vilket får mig att undra över den slutsats som samhällsbyggnadsförvaltningen kom fram till i oktober…

För det kan väl inte vara så att förvaltningen har en egen agenda?

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:bad, Hallevi, hundar, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

VA och utsläppen 2023 (2/2)

5 augusti, 2024 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på “VA och utsläppen 2023 (1/2)”.

I morse vaknade vi till en nygammal nyhet (Svt Morgonstudion):

“Idag släpps fortfarande avloppsvatten ut i sjöar och vattendrag”

En anledning till dessa utsläpp är att stora delar av landets avloppsnät behöver bytas ut, men med nuvarande takt skulle det ta 200 år…

Det kallas bräddning när avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. År 2023 bräddades det 29.869 kubikmeter från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg. Det är 29.869.000 liter. Det är tämligen mycket och det verkar som det var i stort sett orenat avloppsvatten. Det största utsläppet skedde på grund av “trasig pumpfot” och varade i 98 timmar. Det beräknas dessutom att det bräddades sammanlagt 590 kubikmeter, dvs 590.000 liter, från pumpstationerna i ledningsnätet. Orsaken uppges vara “hydraulisk överbelastning”.

De pumpstationer som bräddade mest var pumpstation 14 (se karta ovan) vid Ängsvägen (20 tillfällen, 32,75 timmar, 177 kbm), pumpstation 30 vid Lundgrens väg (8 tillfällen, 24,82 timmar, 169 kbm) och vid pumpstation 19, Hol (5 tillfällen, 16,06 timmar, 109 kbm).

I Brålanda avloppsreningsverk bräddades under förra året 2.408 kbm, dvs 2.408.000 liter. Det bräddades i 41,5 timmar och orsaken var enligt rapporten “mycket regnvatten”. Avloppsvattnet tycks ha varit helt orenat, men samtidigt utspätt med just regnvatten. Det bräddades även 32.020 kbm på ledningsnät och pumpstationer, också på grund av “hydraulisk överbelastning”. Nästan allt bräddades, 31,7 kbm, vid gamla reningsverket i Frändefors, vid pumpstation 5. Ett mindre utsläpp gjordes vid pumpstation 3, 320.000 liter.

Det handlar om stora mängder avloppsvatten som släpps ut från kommunens VA-nät enbart vid bräddningar. Det är därför svårt att låta bli att undra varifrån vissa får den nästan hysteriska vilja att ansluta alla fastigheter med enskilda VA-lösningar till kommunens VA-nät. Man ska också komma ihåg att det sker utsläpp från reningsverken även vid “normal drift” (mer om det senare).

Det bräddas ofta när det regnar mycket. Det bräddade avloppsvattnet är vid dessa tillfällen utspätt och består till ganska stor del av regnvatten. (Det är önskvärt att sådana här kombinerade ledningar för dagvatten och avloppsvatten byggs bort. Då minskar belastningen på ledningsnät vid kraftiga regn och därmed också behovet av bräddning.)

Det är som jag har nämnt tidigare inte bara vid bräddningar som det släpps ut “oönskade ämnen”. Det sker även vid vanlig, normal drift av det kommunala VA-systemet. Utsläppen består dels av “ämnen” som borde återanvändas och återvinnas och dels av “ämnen” som är till skada och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2023. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammoniumkväve

Det var betydligt större utsläpp från Holmängens reningsverk 2023 än 2022. Holmängen tog i och för sig hand om mer avloppsvatten 2023, 26% mer än 2022, men utsläppen ökade procentuellt ännu mer. Utsläppen av NH4-N ökade med +91% och TOC med +35%, däremellan kom fosfor +45% och kväve +44%.

Jag skrev till Kretslopp & Vatten och frågade. Idag måndag svarade VA-chefen:

“Avloppsverket har uppfyllt utsläppsvillkoren. Under 2023 har reningsverket byggts om och det har varit en lägre reduktion samtidigt som det inkommande avloppsvattnet ökat som du påpekar. Därtill har det  bräddat mer på reningsverket pga av ett haveri som oturligt inföll samtidigt som snösmältningen.”

De ökade utsläppen har alltså bland annat berott på de ombyggnationer som har skett. Reningen har helt enkelt fungerat sämre under tiden. Det lär dock bli bättre redan i år – såvida det inte blir fler haverier… (Se ovan – “trasig pumpfot”.)

Läsare med enskilda avloppsanläggningar noterar säkerligen de stora utsläppen av kväve och fosfor som släpps rakt ut i vattnet… Som jämförelse: Ett genomsnittligt hushåll med ett mycket enkelt reningssystem beräknas enligt Chat GPT släppa ut bortåt 2,5 kg fosfor per år, medan man med en mer avancerad reningsteknik t ex minireningsverk kan reducera fosforutsläppen betydligt, ner till så lite som 0,1-0,5 kg per år. Då ska vi också komma ihåg att detta fosfor släpps ut i marken, där det hör hemma, och mycket sällan direkt ut i vattendrag.

Utsläppen från Brålandas avloppsreningsverk ligger på ungefär samma nivå som året innan. Det kan dock noteras mindre ökningar på de flesta kategorierna.

Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.

När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året noterar man att även dessa värden har försämrats för Holmängen. Särskilt kan noteras att utsläppen av Cr (krom) ökade med 193% jämfört med 2022 och av Pb (bly) med 92%. Det beror, som sagt, på ombyggnationer och ett haveri – se VA-chefens svar ovan.

Brålandas reningsverk har också släppt ut mer än föregående år, även om ökningen har varit ganska liten. Brålanda har dock halverat utsläppen av koppar och nickel.

Jag har inte en aning om hur stor påverkan dessa utsläpp har på miljö och djur- och växtliv, men de kan knappast vara positiva… Och i och med att det släpps ut i vattendragen, och inte i marken, så tar det lång tid för ämnena att brytas ner. Och ämnen som borde återvinnas hamnar i vattnet och är den stora boven till övergödningen. (Se “Fosfor och kväve”.) Men i Miljörapporten konstateras det:

“Utsläpp av renat avloppsvatten i ”älvsuget” påverkar miljön mycket litet. Årsutsläppet av P och N utgör endast några promille av Göta älvs totala transport av dessa näringsämnen.”

Så kan man resonera, andra släpper ut mycket mer… Argumentet leds dock inte i bevis. Jag undrar för övrigt hur kommunen värderar och bemöter ett sådant argument om det framförs av en fastighetsägare med enskilt avlopp som vill slippa tvångsanslutning till kommunens VA…?

Det ska återigen betonas att alla utsläpp från Vänersborgs reningsverk ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Som VA-chefen skrev:

”Avloppsverket har uppfyllt utsläppsvillkoren.”

Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter (precis samma mängd som året innan).

Miljörapporten skriver om Holmängen:

“Grovrens uppsamlas i container. Bio- och kemslam pumpas till förluftningsbassängen och avskiljs tillsammans med primär- och kemslam i försedimenteringen. Efter förtjockning rötas slammet.”

Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk finns det därför en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning och för att producera elström. Efter avvattning transporteras sedan slammet till Ragnsells. Ragnsells tog förra året emot totalt 2.724 ton från Holmängen. Ragnsells gör jord till sluttäckning av deponin.

Även i Brålanda ger reningsprocesserna upphov till slam. Totalt producerades 1.653 ton slam under 2023. Reningsverket tog även emot slam från enskilda anläggningar, 1.000 kbm. Slam från verket avvattnas i en slampress för att sedan transporteras till Ragnsells på Heljestorp. Där mellanlagras slammet för att sedan spridas på åkermark… 

Det är inte alla som tycker att detta är en bra idé. Slammet innehåller nämligen en hel del “oönskade ämnen”, inte minst läkemedel och kemikalier. (Här en viktig artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.) Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella för gödsling med slam, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så. (Jag vet inte varför slammet från Holmängen inte sprids på åkermark, kan det vara alltför förorenat?) Miljörapporten konstaterar i varje fall att:

“Slammet från Brålanda ligger under gränsvärdena för att få spridas på åkermark enligt Jordbruksverket.”

Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken, och pumpstationer, direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer de också med i slammet till Heljestorps kretsloppsanläggning.

Mängden fosfor och kväve i slammet minskade ganska mycket jämfört med förra året. Det är positivt antar jag. (Fast ämnena kanske släpptes ut vattnet istället…) Däremot ökade mängden bly i slammet, liksom krom och nickel. Mängden zink och koppar minskade från Holmängen medan dessa metaller ökade från Brålandas avloppsreningsverk.

Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier, mikroplaster osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…

Det finns för övrigt invånare i kommunen som misstänker att det kan ”läcka” ämnen från slam och annat avfall i Heljestorp. Det finns i så fall risk att dessa föroreningar rinner ut i Vassbotten…

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Avloppsreningsverken är dessutom stora energiförbrukare. Den mesta energin används för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer. Under 2023 användes 1.947.097 kWh el på Holmängens avloppsverk och ytterligare 862.917 kWh för ledningsnätet och pumpstationer. I Brålanda användes under förra året 584.592 kWh på avloppsverket. Det var en minskning, medan elanvändningen på Holmängen ökade med 820.789 kWh.

Jag avhåller mig denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar. (Istället skickar jag med några länkar nedan.) Däremot kan jag inte låta bli att påpeka att mycket regn har en tendens att leda till bräddningar i vårt kommunala VA-nät. Och det ska regna än mer i framtiden…

På den inledande simsträckan i triathlon under OS-tävlingarna i Paris nyligen tävlade deltagarna i Seine. Sveriges deltagare Tilda Månsson sa efter loppet (Se SvD “OS-kritiken: ”Har bokstavligen skitit sig””):

“Man känner att det inte är jättebra kvalitet. Det är brunt och det luktar äckligt.”

Det hade regnat i Paris och det innebar att avloppsvatten hade spolats ut i floden. Vi hoppas att vi ska slippa sådant i framtiden, även om Vänersborgs kommun tidvis under de senaste veckorna har avrått från bad på barnbadet i Skräcklan. Fast just idag skriver TTELA att det är fritt fram för bad igen. Lita inte på det. Det regnade igår… Bada som regel inte på barnbadet dagen eller två dagar efter regn…

Det lär dröja innan kommunen får råd att separera allt avloppsvatten från dagvattnet (“regnvatten”) i hela kommunen. Förhoppningsvis dock inte 200 år… Fram tills dess tycker de styrande i kommunen att allt fler ska ansluta sig till det kommunala VA-nätet…

Jag vet inte om det är så bra tänkt.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.

Kategorier:Holmängen, miljö, Reningsverk, Samhällsbyggnadsnämnden, VA

VA och utsläppen 2023 (1/2)

3 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Frågor kring vatten och avlopp har under lång tid varit både aktuella och heta i hela landet, men kanske särskilt brännande i Vänersborgs kommun. Jag tänker på diskussionerna kring verksamhetsområdena på Vänersnäs men också på kommunens behandling av familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Det finns många fler exempel, t ex de två VA-motionerna som samhällsbyggnadsförvaltningen har lagt i malpåse trots politikernas beslut. (Se “SBN: Flitens lampa är släckt”.)

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar kommunernas ansvar för att inrätta verksamhetsområden för vatten och avlopp. Det handlar alltså om vattenförsörjning och avlopp till och från bostadshus och annan bebyggelse.

Vänersborgs kommun har så länge jag minns velat ansluta så många fastighetsägare och invånare som möjligt till det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det. Det blir fler invånare som delar på kostnaderna och VA-taxorna blir mindre höga. För VA-taxorna är höga… I juni beslutade kommunfullmäktige om att nästa år höja brukningsavgiften med 20%, exklusive moms, och 5%, exklusive moms, för anläggningsavgiften.

Det är emellertid inte bara ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är även att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och människors hälsa än enskilda VA-lösningar. Ja, Dan Nyberg (S) gick så långt i en fullmäktigedebatt att han påstod att de enskilda avloppen på Vänersnäs höll på att förorena hela Vänern. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Det är dock en sanning med stor modifikation att kommunalt VA i alla lägen är att föredra framför enskilda VA-lösningar…

Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2023. Jag har läst igenom rapporterna.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt, men det bör vara längre nu. Det finns dock inga färskare uppgifter. Det finns vad jag kan utröna 64 pumpstationer längs ledningsnätet.

Under 2023 har ca 650 m dagvattenledningar vid Holmängens avloppsreningsverk, ca 400 m spill-, dag- och vattenledningar på Tackjärnsvägen och ca 250 m på Börjessons väg samt ca 50 m dagvattenledning på Kasenallén sanerats. Relining har utförts av ca 1,2 km ledning på Kappen-Korsebergsvägen och ca 200 m på Borgmästaregatan. På det detaljplanerade området Källeberg i Brålanda, har ca 1,1 km nya spill- och vattenledningar och ca 1.050 m nya dagledningar anlagts. Vattenfall har under året installerat en ny transformatorstation vid Holmängen.

Holmängens upptagningsområde.

Kommunens två avloppsreningsverk tar emot och renar avloppsvatten. År 2023 behandlade Holmängens reningsverk totalt 6.522.470 kubikmeter avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr. Det var en betydande ökning jämfört med 2022. Då var det 5.181.560 kbm. Inkommande avloppsvatten ökade alltså med 1.340.910 kbm.

Brålandas upptagningsområde.

Reningsverket i Brålanda behandlade 680.928 kubikmeter avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Inkommande avloppsvatten ökade med 109.429 kbm från 2022. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet och därmed till reningsverket i Brålanda.

Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk var totalt 29.750. Det var en ökning med 530 personer jämfört med 2022. Till Brålandas avloppsreningsverk var 4.405 st anslutna, en ökning med 15 personer jämfört med 2022. Det är 4 fastighetsägare som under förra året har anslutit sig till kommunalt VA.

Avloppsreningsverken behandlar och renar alltså avloppsvatten innan det släpps ut i naturen eller återanvänds på något sätt. Deras främsta mål är att minska miljöpåverkan och förhindra förorening av vattendrag, sjöar och hav.

Avloppsreningsverkens olika steg består av mekanisk rening, biologisk rening, kväverening samt kemisk rening. De beskrivs på kommunens hemsida. (Se “Avloppsverket”.) Det uppges dock inte i rapporten att Brålanda har kväverening.

Avloppsreningen på Holmängens reningsverk består av följande delar:

“Behandlingsdelarna består av roterande silar, luftat sandfång, förluftningsbassäng, försedimenteringsbassänger, biologisk bädd, utökad biovolym, denitrifikationssteg, reoxidationsbassäng, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassänger.”

Så här ser flödesschemat ut (bilden från Miljörapporten):

Till reningsverket har under året tillförts 4.100 kbm slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar.

I Brålanda reningsverk består behandlingsdelarna av:

“roterande sil, sandfång, luftningsbassänger, mellansedimenteringsbassänger, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassäng.”

Slam från verket avvattnas i en relativt nybyggd slampress. Ingen slamflykt har skett under 2023. (Slamflykt = om t ex en avskiljare inte fungerar kan slam tryckas vidare i systemet och orsaka problem.) Även Brålanda tar emot slam från enskilda avloppsanläggningar, 1.000 kbm.

Flödesschemat för reningsverket i Brålanda ser ut så här:

Det verkar som om Toppfrys har ett eget inlopp och en egen utjämningsbassäng i Brålanda reningsverk.

Det har vad jag förstår varit en del diskussioner kring Toppfrys utsläpp. I rapporten står det:

“Dialog förs med de industrier som släpper förhöjda värden till Brålandas avloppsreningsverk.”

Toppfrys har även behov av “extra” vatten under vissa perioder av året. Detta och utsläppen kräver “speciella” VA-lösningar, men jag vet inte om det är Toppfrys som står för kostnaderna eller om det är VA-kollektivet som gemensamt betalar. Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att det tidigare har varit en del fiskdöd i Frändeforsån.

Det kan också konstateras att kommunen arbetar kontinuerligt med ledningarna i syfte att minimera inläckage av ovidkommande vatten och bräddning av otillräckligt renat avloppsvatten.

När det gäller inläckage av ovidkommande vatten så finns det mycket att åtgärda, och det gäller nog samtliga VA-nät i landet. Det handlar om dagvatten och dräneringsvatten som felaktigt kommer in i avloppsledningarna. Det kan t ex bero på skadade ledningar eller felkopplade dagvattenbrunnar och stuprör. Andelen tillskottsvatten till Holmängens avloppsreningsverk var 71% under 2023 och till Brålandas avloppsreningsverk 38%. Det är egentligen ett oerhört slöseri med resurser och visar på ett “systemfel” med de gamla VA-ledningarna och omoderna VA-lösningarna.

Det kan slutligen konstateras att det tycks vara en bättre rening på Holmängens än i Brålandas avloppsreningsverk. 

För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar, förordningar och tillstånd som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps sedan ut. Det renade vattnet består av syreförbrukande ämnen och näringsämnen (fosfor och kväve).

Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Göta älvs utlopp i Vänern och från Brålanda i Frändeforsån, som sedan via Dalbergså mynnar ut i Vänern.

I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”

Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, även om de investeringar som har gjorts gör rening och återvinning bättre. Men rent allmänt kan man fortfarande säga att reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.

Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier, mediciner och mikroplaster. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med smittämnen och en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skada och vållar olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §. I Vänersborgs kommun ska det utredas vilka åtgärder som är (nedanstående stod också i Miljörapporten för 2022):

“tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att minska förekomsten av oönskade mikroorganismer i det behandlade avloppsvattnet och risken för smittspridning via dricksvattnet i nedströms liggande kommuner.”

== Tillägg 5/8 

VA-chefen skriver i ett mail att provtagning pågår. Utredningen är således inte klar. Den ska färdigställas och lämnas in till myndighet senast 7 januari 2026.

==

Det kanske är risken för smittspridning via “oönskade mikroorganismer” som är orsaken till att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten direkt från Vänern istället för, som nu, Göta älv… (Se t ex “Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Det finns för övrigt inte reglerat i lagstiftning eller rekommenderat i vägledning vilka värden som bör gälla för smittämnen, dvs bakterier, virus och parasiter, i utgående avloppsvatten. (Se HAV-myndigheten.)

Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man 2021 höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.) 

“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”

Det sa Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsatte:

“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte [det].”

Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, och det går framåt, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)

Det händer ibland oväntade saker som kan ställa till det för VA-systemet. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Under 2023 regnade det enligt SMHI 924 mm i Vänersborg under 182 nederbördsdagar.

Inte sällan så kan det hända andra saker som får konsekvenser för VA-systemet t ex driftstopp eller avstängning för planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut mer eller mindre orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter…

I nästa blogginlägg ska jag beskriva utsläppen förra året från avloppsreningsverken i Vänersborg – se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.

Kategorier:Holmängen, miljö, Reningsverk, VA